Därför ska "stasilistan" bli offentlig

Natalia Kazmierska frågor sig i Aftonbladet följande:

"Varför vi ska gräva i en mapp som ändå bara är full med påhitt från 80-talet förklaras med att 'sanningen' måste fram i ljuset. Sanningen om osanningarna, alltså."

Varför måste Stasilistans osanningar bli offentliga?

Några anledningar i urval värda att peka på:

1. I Sverige spiondömda kan i ett par fall vara oskyldiga.

2. Vissa uppgifter höll sig förvånansvärt länge utanför allmän kännedom och tycktes närmast vara undan stoppat. Däremot så fort frågor rörande ett började uppmärksammas dök de upp.

Det är möjligt att vi har en ej upptäckt högt uppsatt upptäckt svensk spion. Jag ser förövrigt ingen anledning att anta att denne nödvändigtvis finns på vänster- eller högersidan av partiblocken.

Är eller var denne högt uppsatt behöver frågan inte alls vara begränsad till Kalla kriget. Han eller hon kan mycket väl fortfarande utnyttjas av Ryssland eller ha sålts till Kina som jag bedömer idag både har större nytta och intresse av en sådan bl.a. på grund av stora industrisatsningar.

Det går att ge många exempel på områden där en sådan kan eller kan komma att ge värden. Däribland rör det stöld av industriinformation. Ett område rör vårt stridsflygplan där vi också vet att ett flertal länder nyligen kan tolkas ha haft problem däribland USA och UK:

Lord West of Spithead om hoten mot UK på nätet
Lockheed Martin har haft intensiva säkerhetsproblem

Foto: Ministerstvo obrany České republiky

Där ska också understrykas att svensk försvarsindustri ska göra en ny satsning samlat i två områden där jag bedömer att man ligger långt fram: Ubåtar och stealth. Det ger antar jag givet att det beställts ett viktigt värde för försvaret och kan tror jag ge också exportaffärer. Dessa områden skär direkt med stora satsningar Kina gör i sitt försvar. Jag tvivlar på att någon kvarglömd spion kan påverka här men det är jag mindre säker på kan ha gällt Jas.

HMS Gotland (Gtd)

Att "stasilistan" har något svar på vad som kanske här finns håller jag otroligt. Men det ska inte uteslutas därför att när vissa saker blir kända tenderar andra saker att komma fram:

1. En del av tar säkert tillfället i akt att skriva böcker, tala ut i media m.m.

2. Andra personer berättar om saker de sett dem göra som då saknade betydelse.

3. Kopplingar till andra projekt, personer och vänskapsförbindelser som svensk säkerhetspolis saknar information om kan framgå för andra.

Här ska man också komma ihåg att den där listan inte på något sätt är komplett. Information både förstördes respektive enligt vissa uppgifter togs till Ryssland.

Blandade felaktigheter i kolumnen

Socialdemokraterna är mer öppna rörande att bredare föra listan vidare. Att önskan att göra detta skulle vara lokaliserad till "högermän" gäller därför inte. Förövrigt gäller att Socialdemokraterna alltid prioriterat dessa frågor.

Det finns föga anledning att tro att detta är korrekt:

"Varför vi ska gräva i en mapp som ändå bara är full med påhitt från 80-talet förklaras med att ”sanningen” måste fram i ljuset."

Nu kan jag ta fel därför jag ids inte söka rätt på vad Carl B Hamilton sagt men vad jag kommer ihåg föreslog han att personerna själva skulle få information om att de finns med på listan. Följande känns därför lätt tvivelaktigt:

"Naturligtvis är det viktigt med öppenhet i samhället – men om det är transparens Carl B Hamilton och farbröderna är ute efter så finns det ju många gömmor att gräva i."

Bild över entiteter och deras relationer från dataprogrammet ONT i en superdator lösning från SGI där access kan hyras: Ontologies (SGI.com) Ontologi ger allmänt möjlighet som för bara för ett halvår sedan inte var tillgängligt.

För mig är det också obegripligt att öppenhet rörande detta skulle utesluta större öppen när det gäller företagens bonussystem. Jag förstår överhuvudtaget inte varför Kazmierska tar upp det. För mig verkar det i bästa fall förvirrat.

Kopplingen till den gamla kommunistiska Polska säkerhetspolisen är fullständigt ointressant. Östtyskland om än allmänt inkompetent hade en internationellt otäckt effektiv spionorganisationer. Polen var däremot en i allt annat än smått en icke aktör. Jag är rent av väldigt tveksam till att Sovjetunionen eller Östtyskland ens brydde sig att dela information med dem.

Relaterat

Ett relevanta guider:

Ontologi låter mediekoncerner följa entiteter och deras relationer
Att se olämpligt rapporterande i nutid inringade av historien
Skärning mellan historia och nutid i underrättelseanalys med stridsflygplan som exempel

Rörande Jas 2009:

Jas Gripen till Brasilien (9/09/2009)
JAS 39 Gripen till Brasilien? (9/09/2009)
Apropå JAS 39 Gripen i Brazilien (9/17/2009)
Jas 39 Gripen allt närmare Brasilien (10/21/2009)
Konspirationen mot Bertil Ströberg (10/15/2009)
Missar SAAB affären med Brasilien? (10/30/2009)
Trycks JAS bort från Brasilien? (11/08/2009)
Väljer Brasilien Rafale iställer för JAS? (2/05/2010)

Internet och problemet med systematisk avlyssning II

I en första artikel pekade jag ut sedan många år befintliga tekniska förutsättningar till systematisk avlyssning och problem det kan innebära samt hur nya standarder kan påverka:

Internet och problemet med systematisk avlyssning

Jag skrev också att Google representerar vissa risker men knappast i de områden som allmänt oroar folk. Dom problemen är också allmänna och inte specifika för Google.

Trafik är inte svårt att tappa

Vad jag tydliggjorde i den första artikeln är att trafik systematiskt kan tappas från ett flertal entiteter. Systematiskt kan det handla om ISP:er såväl som sökmotorer eller sociala media. Facebook är t.ex. rörande vissa former av trafik troligen snart större än Google oräknat Youtube och Gmail.

Ett problem som sällan diskuteras utanför fishing och bedrägerier är också sajter som sätts upp systematiskt för att inhämta vissa former av information.

Att hantera riskerna samlat

Detta är allmänna problem och behöver hanteras via:

1. Kunskap om att kommunikation systematiskt kan hämtas upp och hur man vid behov skyddar sig.

2. Att EU, Sverige, USA, mellanstatliga samarbeten m.m. efter allmän debatt ser till att definiera en lagstiftning vi anser är vettig.

Betänk dock på att annat än för större långsiktiga entiteter finns få förutsättningar att se till att lagstiftningen följs. Kunskap är därför kritiskt.

Ej auktoriserad access till lagrad information

Givet att kunskap om riskerna finns måste vi till vardags acceptera att en hel del information hamnar lite varstans. Det inkluderar information vi förväntar oss ska vara privat t.ex. e-post. Vidare rör det information som kan ha samlats p.g.a. lagstiftning kanske inte alla känner till.

Det kräver att en god säkerhetsnivå upprätthålls. Det problem jag kan se finns med Google är att värdet vi får från en samlad access också innebär en säkerhetsrisk. Nu har Google förvisso hanterat det prioriterat men ändå haft problem av och till. Det verkar också mycket troligt att jämförbara med mindre entiteter har haft större problem utan att det upptäckts.

Kunskap om den information som samlas in är viktig

En sak värd att peka på är att i det välkända angreppet riktat mot Google av personer i Kina 2009 försökte man inte bara nå e-post utan även information som samlats in reglerad enligt amerikansk federal lagstiftning. Det förvånar mig något att det inte oftare diskuteras.

Den lagstiftningen är ingen hemlighet men kanske mindre känd än nödvändigt särskilt utanför USA. Det var därför bra av CEO Schmidt att lyfta fram det i början av december 2009. Även om det kanske skedde en aning klumpigt nådde det utmärkt ut:

Googles vd: Bara skojare oroar sig över privatlivet (2009-12-08)

Foto: Worldeconomicforum Licens: CC by-sa 2.0
Googles CEO Eric Schmidt. Bilden är från World Economic Forum Annual Meeting 2010 där han deltog i Technology for Society.

Detta pekade jag också på en kommentar till nyheten:

Kanske ska det ses som att han berättar något som inte alla utanför USA känner till?

Ökad säkerhet hos större aktörer

Vad vi kan se med Google är att dom flyttat upp ribban för säkerheten en bit. SSL för Gmail hanteras bättre medan det inte för alls länge oftast gick okrypterad. Andra säkerhetslösningar har sannolikt också införts varav några publicerats. Där har större entiteter som Microsoft, Yahoo och Google större möjlighet att leverera säkerhet än mindre och medelstora inriktade mot samma "kundgrupp".

Det räcker inte ensamt utan kunskapen hos användarna är viktig. Uppmärksamheten på problematiken med informationinsamling, angreppen m.m. lär säkert hjälpa till med det. I USA är också nya federala projekt på väg att starta.

Relaterat

Tidigare inlägg med Google CEO Schmidt på Nyhetsbloggen:

Ett stabilt Afghanistan kräver kontakt med övriga världen
Microsoft, Google och nyhetstidningarna
Eric Schmidt tror på lateralt nöje

Det här området berörs av mig mer djupare och mer specialiserat på SEOTaktik:

www.seotaktik.com

Även om SEOTaktik ska riktas in på fler lättsamma och enklare guider är den dock fortfarande väldigt tekniskt specialiserad då jag haft behov att hålla några frågor dokumenterade.

Möjligheter större samarbete i och mellan mediekoncerner kan skapa

Jag har tidigare pekat på att våra större tidningskoncerner åtminstone haft och troligen ännu har stora outnyttjade värden att realisera genom större samarbete. Här diskuteras några få av många möjligheter kortfattat rörande vad som tidigare diskuterats.

1. Samarbete inom koncerner vid stora nyheter
2. Gemensamma verksamhetssystem
3. Specialisering mellan olika tidningar
4. Gemensamma verksamhetssystem för business intelligence
5. Visuellt riktigt tilltalande tidningar
6. Att köpa in billiga nyheter rätt

1. Samarbete inom koncerner vid stora nyheter

Jan Guillou avslutade sin karriär i media branschlojalt genom att ge förutsättning till enorm försäljning av lösnummer, väckte debatt via okynnesanmälan till PO och skapade samhällsvärde genom att sätta fokus på ett försummat kanske riskabelt område som i bästa fall under flera år kommer ge tidningsbranschen fina intäkter via trevliga avslöjanden.

Samarbete inom större koncerner representerar ett enormt värde i en mängd områden. Låt oss här illustrera det för hur en ovanligt stor nyhet kan presenteras samlat för att ge största möjliga värde utan att någon enskild entitet i koncernen tappar värde men en mycket större i hela koncernen byggs.

Målet är att vid avslöjandet dra nytta av det i alla tidningar, TV-kanaler och webb-TV med ett samlat tänk där man också tar hänsyn till alla trafikkanaler som finns lokaliserade i sociala media med mera:

1. Huvudsakligt avslöjande läggs i kvällstidning därför att det säljer lösnummer.

2. Det bevakas emellertid med förhandskunskap i morgontidningarna också som kan täcka upp området mer konservativt kompletterande. Man kan rent av se en möjlighet att använda dem som marknadsföringskanal av kvällstidningen där de får föregripa avslöjandet samma dag eller enklare när historien utvecklar sig vidare i uppföljande avslöjanden.

3. Alla tidningar både på nätet och tryckt marknadsför kompletterande publicering som sker i webb-TV och andra jämförbara kanaler. Dessa konkurrerar inte med dessa utan bara ger utökat värde. Värdet är åtminstone delvis också långsiktigt genom att det skapar nya regelbundna tittare.

4. Alla kanaler på nätet marknadsför den sajt man långsiktigt använder för att konvertera trafiken tydligast. Det bör i normala fall vara just kvällstidningarna därför att de har mer av "lateralt nöje" över sig där hårdare konvertering troligen bättre accepteras av läsarna. Därmed finns knappast heller något motsatt förhållande mot den tidning som gör avslöjandet.

Detta för att först föra över trafik trafik dit. Betänk att det är trafik man redan visat annonser för antingen i den tryckta tidningen eller på tidningens sajt och det möjliggör därför en andra annonsvisning. Implicit handlar det också om trafik från sociala media m.fl. kanaler dessa tidningar använder där de marknadsför den primära sajten.

Vidare bör det ge fler inlänkar från bloggosfär dels via den större synligheten men också för att personer som länkar bevakningen i morgontidningen påverkas av vad den tydligt länkar vidare med och oftare tar med.

Viktigast med tunga länkar från betrodda tidningar - även om de ligger i samma koncern och säkert så fortsatt - stärks ranking på Google för målet. Det ger värde under många år om avslöjandet rör något långsiktigt intressant. Särskilt gäller det om man arbetar med specialist sidor enligt vad jag tidigare diskuterat bl.a. för produkttester, orter och politiska frågor:

Tidningar kan bli "feta" via förändrad struktur
Publicera tester och recensioner rätt för störst värde
Geografisk lokalisering för anpassad presentation på nättidningar
Socialdemokraternas strategi för trafik på nätet
Längre artiklar med mer känsla blir virala

5. Jag tror också att morgontidningarna kan hitta värde genom att hämta inspiration från:

The Huffington Post

I detta fall skulle det innebära att man ser att engagera de tyckare inom politik, vetenskap o.s.v. att skriva inlägg om aktuell fråga.

2. Gemensamma verksamhetssystem för kompetens

Att ha kompetens kartlagd och tillgänglig för alla entiteter gör möjligheter. Det bör självklart också handla om arbetslivserfarenhet, personer och organisationer man känner till och allt likartat. Detta behöver ligga i ett gemensamt verksamhetssystem där behöriga på tidningarna kan nå det när bevakning planeras initialt.

Det gör att man får bättre chans att nå fram och viktigare att tiden det tar reduceras. Därmed bör det över tiden både öka intäkterna och reducera kostnaderna. Förutsättningen är självklart att man klarar att bygga verksamhetssystemet kostnadseffektivt.

3. Specialisering mellan olika tidningar

Grävande journalistik liksom annan bevakning som kräver mer kompetens och tid är traditionella områden bland tidningarna och vad de kan bra åtminstone utanför avancerad informationsanalys mer liknande vad som används inom business intelligence och underrättelseanalys. Där kan jag se att åtminstone Expressen och SvD 2009 mer synligt tydligt riktat in sig på området. Expressen gjorde ett stort och menar jag viktigt avslöjande som jag också kan uppleva borde leda till mer under 2010 och 2011:

Jan Guillou hemlig agent åt Sovjet ^{Fotnot: Agent}

Svenska Dagbladets prioritering på området framgår t.ex. av deras blogg:

blogg.svd.se/granskar

Här kan jag se att samarbeten mer kontroversiellt även utanför koncernerna är meningsfullt. Sverige är ett litet språkområde och än bara implicit utan uttalad överenskommelse rikta in sig på något skilda områden är mer effektivt både ekonomiskt och möjliggör större för läsarna realiserat värde. Det är vad som ändå kommer utveckla naturligt och påverkar givetvis inte man explicit tycker sig se något intressant.

4. Gemensamma verksamhetssystem för business intelligence

Ett ännu större potentiellt värde som större tidningskoncerner har ligger inom samma tillämpningar som används inom business intelligence och underrättelseanalys. Nätet har givit nya möjliger samtidigt som tidningskoncernerna redan har tillgång till ett flertal databaser få utnyttjar. De har också själva enorma arkiv med gamla nyheter, foton, erfarenhet hos medarbetarna m.m.

Eentiteter och deras relationer uttryckta dataprogrammet ONT i en superdator som nu finns i en lösning från SGI där access kan hyras: Ontologies (SGI.com)

Att samlat strukturera detta för analys kan ge värden. Det handlar dels om att göra grävande journalistik av samma typ man idag bedriver mer effekt. Vidare skapas helt nya möjligheter där vi har ett fint exempel i vad Sunlight foundation försöker realisera i en tävling:

Design for america

Mer finns också att läsa hos Google:

Let the Sunshine in (3/19/2010)

Det här är möjligheter som har diskuterats Nyhetsbloggen ett flertal grundläggande artiklar och guider hittas via:

Business intelligence

Särskilt tror jag följande artiklar och tips är värda att läsa. De första är mer lättsamma och illustrerar enkelt olika möjligheter:

Exempel - "Dashboard" med Geo-information för business intelligence
Google Public Data Explorer för att visualisera statistik om världen
Geografisk lokalisering för anpassad presentation på nättidningar
Tidsanalys i grävande journalistik
Forskning hos "viktiga" entiteter berättar om branschen
Geografiskt lokaliserad information för insamling

Ontologi är ett mer komplicerat område men vad som krävs långsiktigt:

Ontologi låter mediekoncerner följa entiteter och deras relationer

Att strukturera nyheter och artiklar liksom övrig kunskap ontologiskt är grundläggande får att värdet ska gå att realisera:

Google living stories i öppen källkod

Följande är mer avancerade diskussioner:

Hur mediekoncerner i underrättelseanalys kan visualisera och navigera geografiska data
Att se olämpligt rapporterande i nutid inringade av historien
Skärning mellan historia och nutid i underrättelseanalys med stridsflygplan som exempel

Även avancerat men menar jag ett viktigt begrepp om man ska klara att även se utveckling av frågor över tiden är vad jag kallar nuhet:

Att mäta nuhet via Google

En lättsammare och rekommenderad förklaring av nuhet har i följande dikt jag skrev:

Poesi till rumstid, tid, datum (tidslinje) och nuhet

5. Visuellt riktigt tilltalande tidningar

Ett lika viktigt område för större tidningar att behålla det försprång man delvis fortfarande har och utveckla det fram är visuell presentation. Det har diskuterats bland annat i:

Färger och ljussättning är viktigt för tidningar
Två exempel hur röda bilder får innehåll att synas
Multimedia i tidningar på nätet
Illustrera med foto, filmklipp, kartor, teckningar m.m.
Ballonger hjälper Malin Crona att synas på Dagens Nyheter
Bilder gör Google Nyheter (News) bättre
Stämningshöjande bilder tillämpade redaktionellt
Mer visuell kunskap Elisabet Höglund och Expressen lär upp oss i

Här går det att se att samarbeten både inom koncerner och mer allmänt ger värden. Det även internationellt där ett flertal tjänster finns även om de inte diskuterats på Nyhetsbloggen annat än för de som rör kostnadsfri användning.

6. Att köpa in billiga nyheter rätt

Utmaningen för kommersiella nyhetsleverantörer handlar givetvis fortfarande att täcka upp även dussin nyheten och göra det så billigt som möjligt. Att köpa in enklare bevakning från nyhetsbyråer där flera delar kostnader förekommer sedan länge och bör fortsatt öka särskilt på nätet. Nyhetsbyråer är ett indirekt samarbete mellan alla aktörer.

Rörande den här typen av dussin nyheter ska man tänka på att de utanför läsarna som når tidningen på nätet via andra nyheter eller regelbundna läsare har ett begränsat värde. De kan ge en del trafik från sajter som syndikerar nyheter, Google News m.m. men där konkurrerar alla med likartad eller samma nyhet. Detta innebär också att långsiktig trafik från sökmotorer är mer problematisk och att på det sätt prioritera dessa nyheter i den egna hierarkin som de flesta idag gör känns föga genomtänkt. Det här kraft både rörande direkta läsare och sökmotorer vad som bäst läggs på innehåll med långsiktigt värde.

Följande nyhet kan vara värd att titta på och rapporterar om samarbete mellan San Francisco Chronicle (en av mina favorittidningar i USA) och Bloomberg i San Francisco:

Hey, Silicon Valley, Get Ready For Bloomberg!

Det samarbetat har likheter med dom möjligheter media i Sverige debatterat om rörande bevakning av nyheter på landet.

Även om landsbygden är ett idylliskt harmoniskt landskap med massor av gulliga djur, folk klädda i färgglada dräkter som kastar lasso på sina flockar av rådjur, massor av kul personer som saknar rinnande vatten och el pratande svenska som på medeltiden, skidbackar med tillhörande restauranger med ständiga folkfester (för att avsluta politiskt korrekt snarare än att jag egentligen är engagerad i landsbygden eller kan så mycket jag ger sken av) innebär det inte att också samhällsviktiga nyheter av och till inte inträffar:

"Avloppsnätet har satt stopp för Bensbyns expansion. Nu byggs nätet ut och det gör det möjligt för fler att bosätta sig i den gamla byn."

Från: Byn som gräver för att växa

Den typ av rapportering kräver mer samarbete för att fungera bra. Att ge sig ut på landsbygden är tidskrävande och förutom att avloppet kan fungera dåligt är det farligt utan omfattande kunskaper. Du kan fastna i snöoväder och gå vilse. Alla djur är heller inte lika gulliga som rådjuren: Farliga björnar och vargar finns. Samarbete med en lokal stigfinnare som hittar i skogen är säkrare och troligen också billigare. Dessa har ofta gevär de kan försvara sig med vilket journalister saknar trots att det är vad som krävs bara ett fåtal mil utanför Sveriges civiliserade trakter runt huvudstaden och övervakade områden nära inpå landsbygdens skidbackar.

Foto: Malene Thyssen Licens: CC by 2.5
Ger man sig ut utanför städerna kan man möta annat än gulliga rådjur. Farliga rovdjur kända för att äta människor inklusive journalister finns: björnar, vargar, tigrar och lejon.

Fotnoter

Fotnot 1:

Att det är fel att använda begreppet agent menar jag är falskt och det byggd på omfattande kunskaper i språk i media, informationssäkerhet och informationsanalys. Tvärtom är det korrekt och en allmänt använd benämning i och utanför den branschen på någon som i hemlighet tar emot pengar av en främmande makt (oavsett om det är lagligt eller olagligt) för att leverera underrättelseanalys. Jag väljer därför att låta agent kvarstå i ankartexten överensstämmande med nyhetens titeln.

Likväl är det korrekt att ge läsarna PO Stenius bild av detta. Hon känner att det är ett allvarligt - kanske farligt - fel och hon har prioriterat statliga resurser, ämbetets förtroende och vad jag hoppas är hennes privata tid på att skriva långa debattartiklar. Detta har tidigare diskuterats i:

PO Stenius osakliga påhopp på Expressen luktar illa
Yrsa Stenius måste pensionera sig

Att koppla statistik för lösnummerförsäljning till utsida

För mig verkar det troligt att dagstidningarna själva bör ha statistik för att kunna följa påverkande faktorer. Jag har egentligen inte sett över vad som finns publicerat men för att värdera faktorer i Hedonimeter den här vägen skulle man egentligen optimalt behöva ha viss geografiskt upplösning på det. Detta bl.a. för att om möjligt kunna se kontextuell påverkan som kanske är intressant och rent av ännu okänd. Kontext är ju alltid så viktigt.

Det är förövrigt inte minst kontext som gör Youtube så fascinerande. På Youtube finns filmklipp från olika tidpunkter och olika kulturer samtidigt som vi har användare ganska bra varierat i ålder och geografisk hemvist. Mycket av deras statistik och uppgifter delas ju också och bör allt bättre över tiden gå att koppla mot profiler som kommenterat och dom uppgifter dessa delar om sig själva.

Båda vägarna kan vara intressanta även om jag lutar ut att tidningarnas utsida i ett första steg är mer intressant om räckvidden är tillräcklig för att effekt ska gå att utläsa. Det är mindre säkert för lösnummersförsäljning men kan vara tydligare på nätet (där jag själv på mindre sajter kan se mer starka men utan möjlighet att normalisera).

I mycket men inte alltid handlar sådant här inte längre om tillgång till statistik utan trots ökad enkelhet i API:er och program om möjlighet att göra databehandling. Möjligheterna har just på nätet rört sig enormt snabbt fram senaste sex månaderna. Det förvånanr inte - Möjligheterna är spännande lockande och sexigt frestande. Jag tänkte i ett uppföljande inlägg på några sådana möjligheter när det gäller korruptionsbevakning där vi har ett intressant projekt i Kalifornien.