arXiv indexerar artiklar inom naturvetenskap, matematik, statistik och biologi

arXiv är en tjänst för elektronisk återpublicering av vetenskapliga publikationer: Besök arXiv: arxiv.org

arXiv ges ut av Cornell University men har även andra finansiörer som National Science Foundation. Antalet ämnen är omfattande och inkluderar fysik, matematik, icke-linjära system, datavetenskap, quantitativ biologi, quantitativ finans och statistik. För quantitativ biologi och quantitativ finans är det möjligt att jag översatt Quantitative Biology och Quantitative Finance felaktigt eftersom jag inte är familiär med dessa ämnesområden.

Tjänsten har funnits sedan 1991 och mängden artiklar är som finns är idag hög. Oktober 2008 uppgav Cornell University i ett pressmeddelande att antalet artiklar var 500 000: Online Scientific Repository Hits Milestone

Allt som publiceras behöver inte vara peer review men editorisk kontroll är ändå ovanligt bra och kvalitéen på innehållet är ofta hög. Denna bedömning delas av Wikipedia i deras genomgång av hur man bedömer kvalitet: Wikipedia:Reliable source examples (ett bra dokument).

Engelska Wikipedia har längre sammanfattad information om arXiv och en bra lista med referenser och resurser för den som vill läsa mer: en.wikipedia.org/wiki/ArXiv

arXiv officiella FAQ besvarar många frågor man kan ha: arxiv.org/corr/faqs

Mäta betydelse: Impact Factor, Eigenfactor, Article Influence och Frida-nivå

Faktorerna som bedömer journalers betydelse har något värde för att bedömma värdet av det som publicerats. De går även att använda som en del av bedömningen av ett forskningsinstitut eller universitet d.v.s. publiceras de mer i viktiga tidskrifter är kanske deras forskning mer intressant.

Mest kända är Impact Factor men är fritt tillgängligt och alla journaler ingår inte. Eigenfactor är ett liknande alternativ där mer ingår och där värden finns att läsa för alla på webbplatsen. Jag ser heller ingen anledning till att fästa mindre betydelse vid Eigenfactor. För både Eigenfactor och Impact Factor ska man ha klart för sig att värdena går att manipulera. I vilken utsträckning det förekommer ser jag inte trovärdigt har bedömts.

Impact Factor

Impact Factor (IF) mäter betydelse av journaler utifrån hur de citeras av andra journaler. IF utvecklades av Eugene Garfield, grundare av Institute for Scientific Information, som nu ingår i Thomson (nätverk som indexerar amerikanska journaler). Värdena publiceras varje år av Thomson Scientific åt de journaler som indexeras. IF är inte fritt tillgängligt.

Läs mer: scientific.thomsonreuters.com

Eigenfactor

Eigenfactor försöker uppskatta betydelsen av en journals betydelse. Principen är ungefär att en journal som citeras ofta av andra journaler ökar i betydelse. Ju mer betydelsefull en journal uppskattas vara som citerar desto mer "kraft" förs över till journalen som citeras.

Resultaten är fritt tillgängliga på eigenfactor.org.
Om tjänsten på svenska med grafer: Eigenfactor score: Viktigaste journaler, tidningar och universitet och ämnenas storlek

Article Influence

Article Influence försöker uppskatta individuella artiklaras betydelse beräknad från journalen. Värdet går direkt att beräkna från tidskriftens eigenfator och antal artiklar som publiceras:

AI = EF x 1000 / (antal artiklar per år)

Resultaten är fritt tillgängliga på eigenfactor.org.

Frida-nivå

FRIDA är ett norskt projekt som utvärderar forskning. En del av detta är att bedömma tidskrifters (journalers) kvalité. Det kvalitetsmått som använd är ledande vetenskaplig respektive vetenskaplig. Ungefär gäller att 20% av de totala som ingår ska ha den högre nivån ledande vetenskaplig. Övriga är vetenskaplig eller ingår överhuvudtaget inte.

Besök FRIDA: www.uib.no/frida