Det tysta hotet mot demokratin blottade sig i SvD Opinion

2011-03-23

Detta hör till den underligaste reflektion jag läst rörande Libyen-konflikten:

"Resolutionstexten anger dock kravet på ett omedelbart eldupphör och ett fullständigt slut på våldet och alla attacker på civila, oavsett sida i konflikten."

Från: Skyldighet att ingripa även mot rebellernas våld

Det är ett exempel på det dolda hot som när det sprider sig orsakar skada: Orealistiska fantasier om vad som borde göras snarare än att se svårigheten att ens göra det lilla som redan sker. Dessa personer ser alltid ett ideal - enligt dom själva - för vad som borde göras och allt annat är därför fel på något sätt. Sällan gör de något själva.

Så fort vi inte vågar vara pragmatiska och ta ansvar för besluten det kräver är alternativet inte den föreställningen dessa har om en högre sanning som de tar för given är rätt alternativet utan att ingenting görs.

Givetvis är angrepp på civila oavsett sida fel. Men det innebär inte att kravet på ett eldupphör har stöd i resolutionen eller mer allmänt. Inte heller att det i sig är fel hos frihetskämparna.

Här gäller följande:

  • Revolutionsrörelsen var till sin natur fredlig.
  • De angreps.
  • Därefter har man försvarat sig.

Därför gäller folkrätten. Definiera och tolka den hur du vill men du försvarar alltid ditt liv eller de liv du är ansvarig för med vad som än krävs. Förhoppningsvis aldrig mer än vad som krävdes men viktigt är att inse att krig inte kan med någon realism jämföras med nödvärnslagen där våldstrappan m.m. ska balanseras. Utan här gäller att om realism ska kunna finnas att taktiska och strategiska rörelser finns. Utan möjlighet att göra annat än att skjuta i det direkta hotet finns ingen förutsättning att försvara ditt liv.

Det går aldrig och kommer aldrig att accepteras en annan tolkning.

Och det är aldrig fel att bekämpa en diktatur oavsett om ett direkt hot föreligger eller inte. Aldrig. Där har Sverige viss tradition både i stöd till väpnade och icke-väpnade frihetsorganisationer både statligt och icke-statligt.

Sedan har givetvis också diverse förrädare materialiserats genom åren i Sverige såväl som andra länder som sålt ut sin egen eller andras demokrati och fri och rättigheter till Sovjetunionen, Kuba, arabiska diktaturer, Chile, Kina m.m. eller värre liv och blod till smärta. Fler förrädare finns säkert kvar här även om jag inte alls tror att det skulle gälla Krister Wedin där det nog snarast är en dålig genomtänkt kommentar som kommer från visst engagemang för civilbefolkningen.

Här har vi en till underlighet:

"Den internationella styrkan har här alltså en lika stor skyldighet att ingripa mot överträdelser som utförs av rebellerna som av den reguljära armén. Något som inte framkommit i den politiska eller mediala debatten efter beslutet. Sedan tillkommer ytterligare krav på myndigheterna för att säkra den humanitära situationen."

Från: Skyldighet att ingripa även mot rebellernas våld

Vem har den skyldigheten? Problemet för att nå fram till att aktionen överhuvudtaget skett är just att ingen har en sådan skyldighet. Vi ser dock alla fram emot att Krister Wedin lägger ifrån sig ev. åtaganden eller hindrande kontrakt han kan ha ingått för att resa ner och uppfylla sin skyldighet.

Denna typ av insatser liksom det stöd kamp för frihet överhuvudtaget får kommer sällan och är heller inte någons skyldighet att leverera. Resurser är magra där motståndarna inte sällan har allt. Vi kunde ju bara i går höra att al-Gaddafi har stora penningsummor i Sverige: mer än tio miljarder. Investeringar i oljeindustrin har säkert ofta betalats av utländska företag och föga har investerats i övrigt i landet. Mycket möjligt är han god för belopp som överstiger all begriplighet.

När de paranoia har full orsak att frukta

Jag ser inte att Secretary of State Clinton eller President Obama ger olika budskap i citatet nedan. Secretary of State Clinton säger att personer i al-Gaddafi's inre cirkel snarare än al-Gaddafi's har tagit kontakt:

"Secretary of State Hillary Clinton said in an interview Tuesday that people in Qaddafi's inner circle have been "reaching out" to contacts in the region asking, 'how do we get out of this?'

[...]

But on the same day, President Obama said Qaddafi could just be digging in his heels. 'Qaddafi may try to hunker down and wait it out, even in the face of a no-fly zone, even though his forces have been degraded,"

Från: Obama Administration Sends Mixed Messages on Libya, Unrest in Congress Grows (Foxnews.com)

Dessutom känns det som att de pratar om lite olika saker.

al-Gaddafi's personlighet är nu sådan givet den abnorma makt, föga behov att ta andra åsikter, stora ekonomiska skillnader, ett trackrecord där bl.a. flera europeiska länder tillåtit honom att få sin vilja igenom i allt från att familjemedlemmar inte behöver följa lagar och regler här till att tas emot och hyllas även med direkt underliga uppvisningar associerat till det att han troligt inte på något sätt är direkt galen men är väldigt speciell särskilt given helt säkert tämligen kontinuerlig strid för att bibehålla makten. Han slåss för striden mer än annat nu och troligt sedan länge. Pengar och makt ger inte riktigt någon egentlig tillfredsställelse samtidigt som de och kanske excesser liksom den ökade kraft som den hårda striden kan skapa givit honom hunger.

En konsekvens av det är nu att han troligt är känslig för lätt paranoida idéer. Här har han också alla orsaker att vara det. Det är inte otroligt att han avlägsnas av folk i sin närhet tämligen snart för att skapa förutsättningar att nå en lösning medan man fortfarande har viss styrka att förhandla ifrån och utan att möjligheterna att kapitalisera oljan skadas (vilket jag tvivlar skett i någon väsentlig omfattning ännu).

Vem vet? Kanske är det en av sönerna som för dialog här. De har ju arvsrätt också till kapitel o.s.v. Alternativt är det eller båda någon i den direkta fysiska närheten. Det är dom två förutom klanen som säkert redan från dag ett haft beredskap för out-of-band kommunikation som har positioner där det är genomförbart enkelt och där kontroll kan bibehållas (åtminstone en av sönerna kontrollerar ju en viktig del av de stridande förbanden).