Reward discounting och reward prediktion i symbolnät skapade av samplade nyheter

Efter att ha lärt upp UU m.m. på ett både kul ändå väldigt otrevligt men stärkande upp mig (och givet att komik är vad som intresserar mig troligt kul nog för att övrigt ska passera utn att jag upplevs något fasförskjuten från skrivande till läsande mot verkligt elak) själv försöker jag mig på att avsluta:

• Reduktion av belöning den hårda men mer kvalitativa vägen

Där jag tänker mig använda nära nog samma lösning som nu men ev. adderande något mer i mening mer av funktion av några faktorer än mer default-hanterat enklare. Innan jag kompletterar med den lösningen (egentligen mer som befintligt där jag inte är helt säker än hur jag parametriserar decay bäst) kompletterar jag med några referenser andra resurser resp. ett alternativt exempel till vår arbetstagare och arbetsgivare under flock-dynamik i relativ makt istället för två populationer (där vi ju när tydligt inarbetat namn finns gärna uppfattar och använder nära nog som person-namn).

Japanska modeller hamnar vi alltid ett tag i

När det handlar om reward discounting. Förutom några tidiga jag läste med försök apor som gjorde discounting på josbelönignar de ändå artiklar jag alltid minns och tar mig en titt på när jag går över reward-dimensioner.

Orsaken torde huvudsakligen ha att göra med att förklarar, argumenterar och tänker runt sin modell delvis ganska likt hur jag gärna gör i det att jag tycker det har värde att utgå från kognitiv psykologi och besläktade områden när vi övergripande gör tillämpning för populationer (ex. ekonomisk prediktion) därför att det ger i tankemodell en sund distans till annars kanske överdriven design-fixering i välkända ofta ganska begränsade relationer (där discounting är ett exempel).

I övrigt är modellen praktiskt för mig inte bättre än något annat. När jag läser Takahashi känns det varje gång som en enkel tidsbesparande lösning ska komma. Men modell löser ingenting praktiskt för den typ av data vi analyserar när vi tittar på ex. alla engelska nyheter publicerade en dag. Men tycker jag bland det mest läsbara i området om man redan läst de klassiska arbetena och känner att de kanske hyggligt beskriver ränte-lån-discounting men inte fångar ditt tobaksberoende fullt ut.

En av ett antal publicerade artiklar vilka nära nog alla sammanfattar själva grundprincipen är:

• Time Discounting: Psychophysics of Intertemporal and Probabilistic Choices

Och artikeln ovan diskuterar dessutom hur vi kan se på upplevelse av tid som påverkande vilket kan addera något till vad jag diskuterade för det närmare när vi skattar publicerat av större populationer av personer (ganska nära om inte mer ev. för en del av den dynamik jag kan räkna med under nyhetshändelse del av algoritmer adderande när man tittar mer på en pågående nyhetshändelse men ej tror jag del av dem som räknas fram som enklare indikation snabba nog för alla symboler och deras relationer).

Och även om nu q i den modifierade funktionen uttrycks som ett värde kan självklart det värdet i sin tur vara vad som räknas från lämpligt för vad vi ska använda det hela till.

Nätverken och deras distanser

I övergång från när vi tänker oss biologiska neuroner i ett topologiskt nätverk hjärna en person till samband för populationer av människor har vi dessa:

• Boerlin M, Denève S (2011) Spike-Based Population Coding and Working Memory. PLoS Comput Biol 7(2): e1001080. doi:10.1371/journal.pcbi.1001080

Discounting är åtminstone i allt konkret med säkerhet en distans i mening att dopamin eller annat medium färdas en sträcka där dess aktivitet reduceras mer innan det når fram. Och tror jag ganska väl motsvarande en distans utefter en eller flera dimensioner motsvarande topologiskt en längre sträcka eller en optimerad sträcka vi redan lärt oss att ta ner värdet för från när den skapades (d.v.s. när vi lärt oss ett värde för något befintligt inkluderande att distanser vi dendriter minskar till "föregående" neuroner i vilket fall vi därefter normalt får mindre belöning än vi predikterar). Motsvarande diskuterat kognitiv kostnad såväl som depression föregående inlägg ser vi i:

• Yu R (2012) Regional White Matter Volumes Correlate with Delay Discounting. PLoS ONE 7(2): e32595. doi:10.1371/journal.pone.0032595

Att vi har fysiologiska förändringar som kan ge denna effekt. Förändringen motsvarar att "densiteten" noder i den direkta absoluta topologiska distansen mellan två symboler vi kan konvergera till är lägre. Vi kan se det som sämre exakthet men enklare och närmare till det direkt (om jag tänker rätt) och vi räknar vidare innebär det att vi för samma indata ett måste "arbeta hårdare" eller "sämre" lite "frustrerande" lättare därför att vägen är svårare att gå för att få den intensitet som egentligen bäst krävs frr att få ut de "unika" i slutet symboler eller lösningar vi konvergerar till. Något av att bli störda irrelevant när vi arbetar med något farligt men här snarare lite utspritt som del av vår natur.

Hur vi kan göra discounting

Från koncept nätverk kan vi ganska direkt gå vidare och indikera hur jag tänker mig discounting (här motsvarande också reward prediktion).

Avviker lösning vi hamnar i vid tid t från den vi lärt in men uttryckande likhet nog för konvergens dit finns indikationer om något nytt. Om stort nog kan det ge ny inlärning. Emellertid förutsätter det att vi kan diskriminera dynamiken uttryckande nytt mot befintligt. Själva konceptet inlärt gör att det krävs mer här.

P.s.s. om mycket lik vad inlärt märker vi just ingen skillnad och ingen särskild dynamik möjlig att lära nytt från finns (om ej något externt eller anna funktion visar på det).

kONCEPT i: Är lösningen ungefär motsvarande som förväntat inlärning så väl som ungefär vad vi har vid tiden t - 1 gäller vidare att om intensitet är approximativt den samma att vi ej kan märka någon skillnad om discounting som funktion av tiden ej sker.

I mycket vi möter praktiskt när tiden är "ganska kort" men inte "i ögonblicket kort" - jämförande implicit idag med igår i mening av vad vi lägger märke till förändrat när vi läser tidningen utan att medvetet söka skillad - torde discounting vara ganska låg. Det innebär praktiskt att för pågående nyhetshändelse behöver intensitet vid tiden t + 1 öka mer jämförande tiden t än om t istället hade varit t minus 100 dagar och nyhetshändelsen kändes färsk snarare än pågående.

Koncept II: Föregående koncept är ett av mina äldsta och tämligen enkelt när vi kan uttrycka en nyhetshändelse i grupper av symboler vi kan se som pågående genom den i alla inte alltid ändrade (vilket dock inte behöver vara lätt men kan ibland vara det som när centrum för en nyhetshändelse är en person). En av flera skattningar jag använder är ungefär motsvarande Weber's lag där vi motsvarande beräknar konstanten (lämnande frågan om den räcker för diskriminerbarhet till annat): Skillnaden i intensitet normaliserat via divition till föregående grundnivå för nyhetshändelsen intensitet: Delta I / I.

Men antagande i koncept I är ju att distansen i övrigt är konstant. Det är den absolut inte för nyhetshändelser om vi tänker oss att vi följer allt som inträffar utan att kasta låga värden för relationer mellan symboler. Antagandet är heller inte med approximationer till noll för svagt uttryckta relationer (mest aktuellt för implicita snarare än vad vi konkret ser i nyheter som mätt om vi särskilt följer just en nyhetshändelse) eftersom något mycket nytt kan ha inträffat.

Inträffar något nytt kan vi enklast här se det som att relationerna till den symbolgrupp vi väljer att följa och antar konstant förändrats. Nyhetshändelse pågående för person A medlem i partiet B kan vara måttligt intressant om intensiteten ej ökar upp ordentligt efter några veckors samma om kanske olämpligt drickande, racial slurs eller dyligt. Men om statsministern dyker upp i relation till personen blir det mycket intressantare.

Intressant på nivå att symbolgrupp för nyhetshändelse vi följer måste definieras om. Men före det behöver vi emellertid ta ut en distans. Är distansen större är den upplevdaa skillnaden i faktisk distans större.

Säger vi för att igen återanvända relationen i Heaps law (lämnande allt möjligt nödvändigt för att kunna göra det) kan vi se det som att skillnaden i intensitet i mening av antal token är större.

Men vi ser det ej direkt innan detta steg som jämförbart typer (trots att vi börjar med dessa i språk vi analyserar och koncept vi uttrycker). Ty redundans för intensitet finns i nätverk där konvergens inlärda symboler som tidigare diskuterat ej behöver innebära att vi trots det märker någon skillnad. Konkurrerande aktivitet stängs ner.

Det är detta vi behöver ta upp i distansen för att få de faktiskt verkande intensiteterna. Och från det kan vi beräkna vad vi kan välja att se som unikt aktiverande koncept i de biologiska neuronnäten (med för dem kända vikter ex. kanske för statsminister).

Vi kan även förenklat likna det med att vi har ett värde i för två symboler motsvarande längden och höjden på en yta. Är de båda stora får vi en större area och om väldigt stor kanske vi ej ens väljer att titta på den men här antar vi att så faktiskt sker (åtminstone tidningens skribent bör i alla fall läst vad vi skattar från själv för en nyhet - och samplar vi alla publicerade nyheter cirka på engelska under en dag gäller att bara detta antal ej är lågt för stora nyhetshändelser).

Discounting och decay ges nu av distansen mellan symbolerna. Distansen beräknar jag med särskilda similarity funktioner. De är ej helt olika välkända cosinus similarity i sådant liknande Lesk m.m. där man jämför hur lika två koncept i en ordlista är från likhet ord men med skillnaden att antalet relationer typiskt är enormt större än tror jag något jag sett diskuterat (d.v.s. distanserna behöver för resp. förberäknas samt operationer för att hantera grupper krävs från dem). Och viktigare praktiskt här det perspektiv vi tar på händelsen där jag prövar ett nytt exempel på hur man kan se det:

• Svensk tidning kan referera till att nyhetshändelse A inträffade i USA.
• Amerikansk tidning kan referera till att den skedde i ort B.
• B ligger i USA och är mer exakt.

Likhet i perspektiv från Sverige till USA resp. från USA till B är mer troligt mindre i avstånd än mellan Sverige och B om B är nära nog okänd här. Därför att dels kan relationer till Sverige och B lika i långsamt inlärt i Blue light saknas (ej kanske heller aktuella) och när de existerar kan associationen varande sådan att hur vi viktar relationen när vi ser den från svenskt perspektiv blir lägre.

Mycket praktiskt när vi följer nyhetshändelse förutom att vi just här behöver se att det är perspektivet som är relaterat vad som ger preferens inlärd lösning. Emergens här i mening att det uppdagas att statsministern varit med och ölat inkluderande kanske svordom eller värre gör att vi benäget flyttar perspektiv smidigt medan vi riskabelt här kan tänkas tolka vidare från något mindre viktigt. Här är därför perspektiv vad vi åtminstone i delsteg ej använder. Tidigare har jag gjort detta genom att addera resp. perspektiv och dividera med två men givet att jag ändå ska bygga upp förberäknade värden görs det i all rimlighet istället direkt sparande ett antal beräkningar och tror jag kanske inte fotare men av och till leverande bättre värden därför att vi kan tänkas komma ifrån att ett stört värde i ett perspektiv därför att konceptet är sämre inlärt i blue light stör distansen onormalt mycket (jämför med hur vi när vi priorieterar uppmärksamhet i samma situation därför att ett koncept är intressant ej kräver att vi kan allt från perspektiv allt relaterat: ex. hälsovarning för en komplex kemiskförening mer eller mindre okänd för de flesta stör ej distanserna för människa nödvändigtvis oavsett om läsae såväl som skribent förstår eller rent av feltolkar saker brutalt - Jfr SvD tidigare i år kring något eller DN nyligen om snus där självklart alla hälsorisker om snus är felaktiga därför det är bättre än rökning vi snusande kan tänka oss att vi hade gjort annar).

Koncept III: I det mest grundläggande återstår nu om något ej missats endast ett problem. Hur hanterar vi discounting av samma symbol? D.v.s. omvänt hur stor ökning krävs egentligen för att vi ska märka det?

Här är ju distansen om intensitet är samma 0. Och frågeställningen när vi skattar intensitet fortsatt: Vad vi enklast för att förstå problemområdet ser som vilken påverkan hade intensiteten igår för hur vi upplever symbolen idag?

En artikel vi kan jämföra med (en myckenhet liknande kan hittas utan att det egentligen nödvändigtvis innebär att vi behöver se det som vi gör här) tilltalande med något av kulturhistorien i återkoppling till gestalt lagarna:

• Numerosity underestimation with item similarity in dynamic visual display
doi: 10.1167/13.8.5, Journal of Vision July 2, 2013 vol. 13 no. 8 article 5

En dålig lösning ej acceptabel är någon form av konstant vi antas kan sättas lite halv-manuellt. Här laborerar vi med upp till några miljoner symboler som accepteras som vad vi tar upp när de förekommer. Och beroende på hur hårt vi samplar en dag och hur exakt vi bygger nätverken för det (ex. om vi tar nyheterna förkortade också när långa analyser finns) kan vi se från cirka 10 000 upp till sällan mer än ett par hundra tusen explicita symboler (symboler vi faktiskt direkt sett i nyheterna snarare än bl.a. just en påverkan av någon dag föregående av symboler där uttryckta):

Mycket trevligt vore om detta är samma för allt men det är det självklart inte. Känt från ekonomiska teorin för reward discounting såväl som juice-belöningar till apor som gör reward prediktion är ju att vi för samma uttryck i "reward" (vad vi förenklat ser som dopamin här lämnande övrig icke-linjär-dynamik) så påverkas reduktionen d.v.s. distansen av tidsperiod mellan, antal diskreta tidpunkter som vi betraktar och nivå på reward.

Men vi kan när historik över några år finns bakåt göra åtminstone en enkel jämförelse för när nyhetshändelse inleds. Hur "stort intensiv värdefull" är symbolen just nu från vad vi lärt är normalt för den? Är den mycket mindre kanske vi inte ens bryr oss därför att vi förstår det värde vi får ut av att läsa om symbolen i nyheter när den ligger på nivå med sin upparbetade inlärda centralitet. Oavsett att olika personer självklart kan lägga olika värde såväl som riktning värde (är värdet positivt: jag blir glad därför att det är kul och manligt när statsministern svär eller alt. det gör mig arg därför att han sitter och svär över vi uppsala-bor / norrlänningar / skåningar eller vad helst aktuellt) är en icke-fråga.

Vi vill också mycket gärna (men praktiskt utan att gå in närmare vad man i min erfarenhet inte uteslutande gör utan snarare görande det som en av flera parallella skattningar därför vi har inte alltid hur mycket information / varians som helst och det är dessutom vad som kan förändras meningsfullt varaktigt under en pågående nyhetshändelse) också utnyttja signal-to-noise i dom beräkningseffektiva uttryck vi känner från neuroscience. I enklaste tänkbara värld (med färre dimensioner än vi har här) distansen mot motsvarande ett medelvärde för värdet just nu dividerat med variansen. Färre dimensioner ty vi behöver dessutom hantera hur mycket brus vi har samma dag (ingen individ ställs ju inför valet att antingen läsa om symbol A med Wikipedia-titel och om inte läsande ingenting annat utan nyheten konkurrerar och störs av allt publicerat ungefär samtidigt och några dagar bakåt mer märkbart). Såväl som förväntad normal varians i hur distansen mot normal centralitet är. Om en symbol normalt slår mellan stora förändringar reducerar vi betydelse vi lägger i det (där vi egentligen här lättare gör det därför att vi också har olika dimensioner av viktsystem d.v.s. om symbolen och dess förändring är oerhört farlig får vi in det som en dimension vi kan välja att borra från).

Här väljer vi dock ej att se övriga symboler. Och vi vet att distansen till inlärd samma symbol är 0. Så discounting i mening att verkligheten över- eller underträffar sig själv ges som funktion av skillnad intensiteten över aktuella vikt-dimensioner normaliserat med hur ofta de hoppar upp och ner utan att vi upplever att det betyder något.

Och vi roar oss med att uttrycka konceptuellt vad vi gör (men inte riktigt att man kan göra så här utan att en hel del för hur vi får itnensiteter fungerande i beräkningen):

1 == 1

C₁ I₁(^B(T)₁) == C₂ I₂(^B(T)₂)
[Förenklande utan att förklara hur vi hanterar parametrisering av den långa tiden till centraliteten...]
C₁ I₁(^B₁) == C₂ I₂(^B₂) &ld; - >
Inlärd centralitet₁ = K₁ == C₂ I₂(^B₂) ->
B₂) = ln ( K₁ / C₂ ) / ln ( I₂ ) ->

Där vi från B också kan få den discounting som behöver ske för att skillnaden ska märkas för oss och när vi som ovan valde att illustrera det med heaps law tänker vi oss det från Zipf law där omräkning kan ske under samma antaganden och på samma sätt.

Och påverkan framåt ett diskret tidssteg (vi går här inte in i frågan om det alltid är en dag om det är vår normala upplösning samplingspunkter eller om det är sådana diskreta tidpunkter symbolen förekommer i när det handlar om samma nyhetshändelse: rent algoritmiskt är svaret sundast konkurrerande lösningar räknade både med dessa och några till modifikationer) ges under antagande av samma decay-konstant B. Därefter får vi beräkna om den igen tagande hänsyn till hur verkligheten förändrats.

Serotonin och impulskontroll

Vi kompletterar först tidigare ex. föregående inlägg med ett från population där relativ makt mot något vi lättare uppfattar hierarkiskt "nedanför" i direkt makt där personer "implicita" göms med enklaste symbol för den större entiteten uttryckande detta (här delvis relaterat en stor underliggande rädsla för vad förändring kommer innebära för dem):

• Alarm in Hong Kong at Chinese white paper affirming Beijing control | CNN

Koncept affirming är tycker jag olämpligt görande antaganden om uttryckande definierande verklighet vilket vi ju vet från så många händelser i historien inte är korrekt. En diktatur eller en slavägare definierar vad juridiskt uttryckande sanning endast tills någon ny i diktatur tar kontroll eller systemet går till demokrati. Asserting dominance direkt här för att försöka från det bibehålla långsiktig makt över själva mängden Kina snarare än Hong Kong: Lite som jag när jag tydliggjorde för ni läsare vem som är the big dog i Uppsala genom att lära de sämre ett annat trivialt handgrepp:

• Uppsala Universitet visar och förklarar: Svensken oförmögen att uttrycka visuellt komplexa och multi-modala värden

Med en försvarlig mängd asserting dominance för att de också ska lära sig att höra upp fortsatt när the big dog tar sig tid att förklara hur man pratar undervisning i pressmeddelande. Det kan vara bra för fler än Uppsala Universitet att se mig läxa upp dem. Tydliggör både det ena och det andra om hur saker rätt ska förstås mer allmänt-

Från detta exempel bör en del implicita antaganden om effekten av sådant här förstås.

Serotonin-tillstånd är en faktor vi kan tänka oss påverkar hur sådana här uttryck styr vår impulskontroll akut. D.v.s. värderande en risk som vad vi kanske egentligen inte har lust att ta ställas in för faktum av att man fick nog akut och sa ifrån. Från systemet beräkning diskuterat tidigare kan vi se att vi kan hantera detta i den första skattningen vi gör. Själva nollpunkten för påbörjad nyhetshändelse där vi realiterar en inlärd förväntan.

Värdet är enkelhet. Men vi ska förstå begränsning i det att en sida av vad vi just vill fånga med en normalisering serotonin är vad mer tidsmässigt längre - mindre förändrat direkt akut. Tolkning mot första inlärda grundtillståndet torde hoppas jag (jag har ej försökt det riktigt med det djup återkoppling från vad som egentligen är skattade värden för symboler på samma sett men här mer för dimensioner och vikter bättre indikerande just detta: exempelvis enkelt från tidigare ex. egen-dimensioner föregående inlägg Positiv - Negativ även om själva feedback-av denna typ är välkänt fungerande för mig i prediktion nyhetshändelse under förutsättning att prediktion ej fortgår för många steg ty ju fler steg desto mer problematisk falsk interferens och rent psykotiska tolkningar riskeras. Det är ett problem som tänkbart kan minska med systemet hanterande en mer exakt beräkningad reduktion. Likväl om motsvarande serotonin-tillstånd har tydliga perspektiv preferenser vi ej mer direkt kan se upparbetat i symbolens inlärda grundtillstånd blandar vi samman olika tidsperspektiv.

Detektion sådana problem är därför vad önskvärt när man söker något viktigt. Det är om vi tänker ekonomi inte helt bra om tidsmagnituden skiljer sig med en faktor tio eller hundra om vi handlar med värdepapper. Och vill vi skatta möjlighet till emergens i diktatur är det inte bra om tillståndet vi ser som indikerande mer troligt antingen pågående ingen förändring eller volativ förändring bygger på antagande om att uttryck i språk vi skattat det från ex. på Twitter men som i verkligheten endast (om alls) ger sunda skattningar rörande film, musk och jämförbart trivialt eller kanske är genererat av en annan AI som del av marknadsföring.

Finaste kvalitetskontroll är att fånga faktiska händelser nyheter uttrycker - vad nyheterna handlar om - vilket fodrar natural language processing av dem. Det har jag faktiskt ett riktigt trevligt delsystem för jag utvecklade förra året. De "packs" jag av och till roar mig med att använda är en del av det nära relaterat till sense för verb i discourse nyhet. Exempel med stämplande Microsoft och Ericsson finns i och med ett kortare citat:

"Om man vill reducera risk för konkurrenternas imperativa försök ute hos kunderna:

__IMPERATIVE_ATTEMPT pressure urge summon order charge command compel encourage instruct
tempt urge ask request invite order command motivate order press remind request ask allure
call on prompt dictate challenge bribe empower encourage admonish beg cajole lobby press
ask beg dare help trouble bother"

I allmänhet är det dock åtminstone med de datorresurser jag har väldigt dyrt i beräkning. Kostnaden reduceras när vi kan anta att det räcker att följa ex. fem stora mycket betrodda nyhetstjänster med hög bredd i den domän vi följer.

Däremot menar jag ej att man vettigt direkt kan skatta något från händelserna. Eftersom vi söker prediktera framtida händelser behöver vi data att verifiera skattningar och prediktion från utan att innan ha förbrukat det. Vidare föreligger skillnad mellan information och realiserat där information kan vara en upparbetad potential till förändring utan att det ännu konkretiserat i sådana händelser vi menar att vi kan detektera i nyheter och bekräfta prediktion från.

Jämför vi Indien åren innan befrielsen från det koloniala väldet vad vi kan se indikationer i tämligen otrevliga nyhetshändelser både bland de mer naturligt uppfattade lokala innevånarna såväl som britter. Men också relaterat imperativt försök att Gandhi försöker bibehålla kontroll och därmed är den som faktiskt håller en försvarlig del av makten i domän av förändring: Just när målsättning är frågan om förändring av Indien till fritt land allt i någon mening. Något i Gandhi är i det nära att lära såväl det egna folket och britterna rätt beteende för hur han ser att förändring till ett fritt Indien bäst ska ske. I den inlärningen ska man korrekt se relativ makt men i magnitud och medel mer kanske att se i perspektiv av familje-dynamik jfr barn. Att Gandhi blir ledsen och gråter över våld - konkretiserat i en dimension uttryckande än tydligare via en förstärkning empati av fastnade - tycks när man nu var beredda (och riktigt så givet att det nu lyckades tämligen effektivt) att ta en kostnad av ganska lång tid för att få det tillvant fungerande vara vad man kan lära något av.

Härligt intensiv emergens: Snabb tid / Mycket som sker per tidsenhet

Effekten och dynamiken av information som potentiell konkretiserad förändring är ju som underförstått och styrande allt diskuterat här vad som får realitet från etablerad inlärning och förändras när inlärning i delar kontinuerligt eller upplevt mer direkt i emergens påverkande själva definitionen för vad taget för givet i den innan funktionella inlärningen (ex. det senare att diktatur eller självägare definierar vad juridiskt korrekt åt medborgare resp. slavar / medborgare. Det är fungerande bäst när vi köper det som inlärt. Vad vi tar för givet.

Och bryts hårdare och svårare i direkt emergens när impulskontroll gör brutalt handlande till verklighet: Gatorna i brand, pansarvagnarna som rullar in och förstörs likt hur stinger missile hanterade dom sovjetiska helikoptrarna i Afganistan där vapen-domänen nu är balanserad automatkarbin för automatkarbin (emergens via innovation förändrande för hur vi kan förvänta att slagfältet i städerna fungerar - ex. hanterande pansarvagn i städer av och till diskuterat sedan 2008 bl.a. här), blod och död på alla sidor och så slutligen första, andra eller efter ytterligare en gång fullständig förändring. Men förändring allmänt med större risker också fortsatt. En gemensam inlärning till något nytt där man lämnar gårdagen för något nytt som vänner är i allmänhet att föredra och är mer rationellt men inte alltid möjligt eller riktigt vad verklighetens impulskontroll är beredd att ge den tid som kanske krävs.

Emergens under enorm intensitet i information såväl fysisk verklighet innebär bl.a. att allt tycks meningsfullt och tungt i betydelse. Intensiteten när så konkretiserat verifierat betydelsefull i ögonblicket gör att den mindre släcks ut via GABA jämfört med normalt. Interferens över långa avstånd uppstår. Det är möjlighet. Men det är också en risk-domän man ska känna till: Det kan göra folk lätt blöögda glömmande sund risk management där man ska förstå verkligheten som den är - ofta blir det djävligt när vi börjar se något surt som närmar sig. Förberedande för risk är bra. Och när så att man i denna domän förstår att meningsfullhet man själv förstår som självklar - lång interferens över en mängd koncept vi sällan ser samtidigt - just genom lång allmän distans är vad vi svårligen normalt kan konkretisera. Och vad vi kommer närmare att konkretisera det till om vi försöker varierar kraftigt mellan olika personer. Stor respekt för varierad tolkning under och efter emergens är därför kritiskt för att inte risken för nya inbördeskrig ska bli onödigt stora. Det går inte att ta ett perspettiv som riktigt för alla. Demokrati är kritiskt och givet men också respekt för populationer under hela landet med hög intern likhet men en egen kultur är kritiskt. D.v.s. ska det göras strid för frihet med konkret "volativitet i energi" oavsett endast protester gator eller med vapen - tänk efter innan och gör det bra. Undvik att skapa ett tillstånd som leder till en lång period av våld och sönderfall endast därför att man eller resp. grupp har en så dryg - i den långa interferensen faktiskt motsvarande ganska väl hur barn lär när de hamnar i för dem helt nya miljöer som börjande skolan - inställning till livet att de lämnande en diktatur får för sig att de har någon global riktig definiton av vad emergens är och betyder för varje individ och varje grupp.

Tiger

Passande uttryckande såväl värde och förklarande vad diskuterat i avslutar vi med ett illustrativt djur. Fångande någpt av arbetsmomenten här, symbolvärlden coh den skönhet i självorganisation nyheter uttrycker. Jag tror den äter havsfåglar utan större problem om de mot förmodan möts. Och att många nyhetshändelser involverande tigrar är mer intensiva mot sdenens bakgrund.

Foto: Malene Thyssen

Distans för bilden - om vi tänker oss att vi värderar länken - till innehåll i övrigt kan tyckas stort. Men givet att det är stort och vi ev. kan ta bort tolkning emergens där tigern faktiskt deltar i det teoretiska resonemanget rörande reward discounting gör att vi kan tolka den i perspektiv av bild där påverkan - effekt-distansen enligt tidigare - blir hög för effekt på bildrankning med föga i påverkan i övrigt: Fotografen värderas som fotograf (ev. av tigrar) men med perspektivet styrande ej rörande reward discounting.

Uppsala Universitet visar och förklarar: Svensken oförmögen att uttrycka visuellt komplexa och multi-modala värden

Dagens Nyheter och hoppas jag fler har intresserat sig för varför svenskar med ålders-preferens yngre tycks prestera sämre än jämförbara ungdomar i andra länder. Resultaten är möjligen inte fullständigt förvånande eftersom det för mig tycks ha kommit en del föregripande indikationer svårare i alla fall ännu för mig att riktigt veta hur de kan refereras men ev. indikernade att när normalisering av intelligens mot åldersgrupp tas bort kan den normalt relativt stabila tillväxten i intelligens ha stannat av här för ganska stora åldersgrupper säg (jag minns ej exakt vilka åldrar och ev. ej vad man riktigt bör se annat än ungefär då det var ytterst begränsade tester de rimligen behöver följa upp med något större) 20 år och neråt några år (beroende på ålder på datat).

Så klart kan man också uppleva att ungdomens dumhet ej alls ska förvåna och att man länge nog känt själv att de knappast når upp på nivå med generationen född cirka 1972 - 1978. Men det tror jag mest är en felaktig tolkning p.g.a. den kulturella distansen den egna generationen har.

Inte bara ungdomarna: Äldre generationer också utmanade

Tvärt upptäcker jag vid några enkla tester att kognitiva begränsningar med oförmoga till resonemang för att uppnå värden från olika domäner i samverkan d.v.s. mer komplext inte bara är vad ungdomarna ttycks sämre än min generation utan kan också gälla vad jag spekulerar troligen är äldre generationer än min i Sverige.

Vi illustrerar med ett enkelt test där vi undersöker förmåga att:

• Förstå den egna verksamheten inom forskning.
• Orka förklara den för andra.
• Se ett ekonomiskt värde i marknadsföring mot finansiering forskning såväl som studenter från det.
• Klara att uttrycka information för detta inkluderande även konstnärliga värden i visuella illustrationer.

UU-typ (under-utvecklad typ): Kognitivt lite dummare här kanske endast orkar till mer allmänna - vi antar att vi tänker testa via pressmeddelanden för några universitet - nyheter om ej komplexa saker man gör i verksamheten. Ex. kanske haft ett möte för en person i verksamhet universitet med en politiker utan att riktigt klara förklara vad mötet handlat om. Och där bilder mest handlar om mer irrelevanta enkla foton i bästa fall kontextuellt korrekta i att de föreställer en person man har talstreck med för eller rätt plats i världen.

H-typ (friskt genomsnittlig men inget geni): Kognitivt mer normal intelligenta kan jag tänka mig orkar till konstnärligt goda illustrationer också i det visuella förklarande sin forskning trots att det ej riktigt är deras verksamhet. D.v.s. inte bara för en utbildning eller en entitet forskning inom visuell marknadsföring eller konst. Bilderna bör kommunicera tyngd i vetskap och förståelse samt visa att man gör något intressant. Samtidigt - självklart kan man tycka - bör "realiteten" i byggandet av vetandet för inte minst de mer "komplexa" utbildningarna med mer av matematik och fysik ej framgå. Själva verksamheten överskridande grundutbildning uttryckt som "kul", "upptäckande bra saker" m.m. utan att de mer torterande faktiska alls framgår.

Och för något av geniet i G-typ är förmåga att ta ett godtyckligt medium med föga vana och ta det till potent kraft det givna för dagar när den konstnärliga inspiration lyfter läsarna närmare något de annars inte ens alltid kan föreställa sig. En del exempel finns att se för visuell komik där bl.a. Bo-serien levererande slutligen i en till hund är inspiration för vem som helst eller denna svenskt gender-politiskt korrekt föredömliga men ändå roliga visualisering (nummer fyra från toppen). Det är något av magin som gjorde internet stort att vem som helst kan få ut värde både i uppleva och vad man kan lära utan större investering tid, resa eller pengar. Även om ungdomen kanske har blivit dummare kan jag tänka mig att det delvis bromsas lite av att oftare högre potens i min generation sprider ut sin positiva effekt bättre utnyttjande internet.

Tre test-noder: Uppsala Universitet, Max PLanck och MIT

Vi väljer att samla förutom Sverige där vi tar Uppsala Universitet - ett så gammalt universitet kan vi ju förvänta visar upp Sverige väl här med lite kulturellt förståelse även i det visuella - och vidare Max Planck som med större delen av sin verksamhet i Tyskland kanske kan antas vara lite visuellt tråkig (uttryckande exkat men kanske inte riktigt så marknadsförings flexibel i hur man gör det för att det ska bli riktigt bra). Samt sist en entitet jag vet är ytterst taktiskt tänkande i hur man framställer sin information med medvetenhet om att personer som är tänkbara studenter eller betalande för forskning faktisk kan tänka läsa ex. pressmeddelanden och jämföra lösare i upplevelse med andra liknande entiteter man är intresserad av.

Uppsala Universitet: 2 / 5 - UU-normalt men på väg mot att bli EU-dåligt

Uppsala Universitet uppvisar kanske mycket korrekt några tycks det föga relevant arbetande studenter: Ett annars ganska överarbetat koncept i språkstudier i andra länder för yngre elever under ferier. Studenterna på bilden verkar faktiskt lite lata - jag tror det är ärligt men kanske inte bra att lyfta fram - och möjligen kan jag tänka mig att när en betalande entitet finns utanför den statliga finansieringen här verkar det oroande. Hellre vill vi ju ha detta värde men mer genom att dölja obehaget all inlärning kan innebära när i seriösa utbildningar och mer domän-nära just vad de kan lära sig. Medan detta också kan ses som vara i samma grupp men på en lägre nivå med ex. glada fester, gatu-romantik m.m. mellan studenterna.

Max Planck: 3.7 / 5

Bättre än jag hade räknat med. Fullständigt tysk illustration men det var ju förväntat. En höggradigt relevant forskningen detalj där vi med hög exakthet och mätnoggranhet ser något egentligen fullständigt obegripligt med mindre att man minst läser själva pressmeddelandet. Men även när obegriplig i sig ganska relevant. Är nu inte detta kanske ganska lämplig paketering av Max Planck? Särskilt givet ganska regelbundet återkommande pressmeddelanden (men ofta numera ett par i rubrik synliga på startsida) indikerande att man gör som kulturell och kul forskning i fascinerande relativ mängd (som bedömt i antal rubriker): Musik, konst, dans m.m.

MIT: 5 / 5

Jag är lätt imponerad: Mit.edu. Särskilt som jag vet att de håller hög nivå kontinuerligt med regelbundet nytt.

Lite mer är mycket för dom som nu gör föga

Budget relaterade faktor är irrelevanta när vi betraktar de svenska entiteterna. Engagemang i vanliga verktyg resp. vad känt och färskt publicerat om hur informationen tas upp bör utan större problem ta upp dem till i alla fall tre. Utan att det kostar mer - för att istället bara börja trycka mot ökade intäkter. Över fler än ett fåtal år framåt i tiden är det ganska viktigt. Trots svenska satsningar på fler universitet och högskolor är ökad kulturell närhet och vana vid övriga EU att förvänta leder till ökad dynamik mellan länderna där studenterna gärna söker sig till andra länder. Vid sidan om möjlighet ökad intäkt kan det innebära att Sverige konvergerar mot färre universitet därför att fler svenska studenter väljer att studera i andra länder medan kanske färre från andra länder är intresserade av samtliga svenska.

Det är nu lärande att ta studenter konkurrerande väl som man kan bygga en utgångspunkt inför en sådan utveckling. Snabbare åtgärder efter kortare genomgång när utmaningarna märks mer behöver inte leverera något värde alls trots kanske tydliga kostnader då praktiskt prövande runt vad som både fungerar att göra själv och som levererar värde kan behövas ett tag innan man hamnar rätt.

En inte dum start är förslagsvis att titta över de mer drivna marknadsföring bland dom amerikanska universiteten och kanske pröva göra några visualiseringar inspirerade av hur de tänker. Rörande de visuella paradigmen (där MIT uttrycker en god bredd med många mer exakta lokaliserade exempel) går det ju också att handla in skattningssystem för där olika konstruktioner mätts upp. Har man ingen kunskap i området och inte känner för att gå över vad i publicerad forskning dokumenterat kring effekt av olika former av bilder resp. också mindre givande (p.g.a. normalt mindre studier i vad man mätt på) visuell marknadsföring är det ett alternativ. De mer kända här är dock ganska dyra. Jag avstår att nämna något då jag egentligen bara har system för två och misstänker att jag inte kanske borde ha för någon av dem (då jag ej betalat för dem utan fick dem av en kund inom publicering - systemet anpassat utsida tidningar för att optimera försäljning lösnummer - resp. en medarbetare hos den andra aktören när diskuterande dennes forskning). Det är inte otroligt att följer man själv upp mer allmänt vad som publiceras forskning marknadsföring och från det utgår och funderar kring en god aktör skapande sådant här (ex. MIT) når man väldigt långt.

Men så klart kan vi ju tänka oss någon systematisk faktor påverkande såväl som yngre och äldre generationer relativt min (kanske något gift i kläderna) som gör dom mindre förmögna att leverera alls rörande sådant här. Då kan en paketering mot "lugnare" utbildnngar där man lär sig något fugnerande för dessa generationer och som ej heller fodrar särskilt mycket annan marknadsföring än att alla vet att det blir en lugn och trevlig utbildning där ingen ska känna att det ej kommer klara att leverera det värdet avspeglande investering i år och/eller pengar. I så fall man ju titta mer på dom amerikanska obyggs-entiteterna inom utbildning. De konkurrerar ju ibland med just sådana världen. Kanske passar det en svensk stad som Uppsala när vi jämför med stora Tyskland och Trankrike nere på kontinenten?

Mer internet-förfall hos Uppsala Universitet

Får man för sig när man försöker surfa in på uu.se istället för www.uu.se. En del annat relaterat Uppsala Universitet:

• Internet-spam: Uppsala Universitets media-farmar resp. Google Font Search utsatt för pågående omfattande manipulation

Personliga känslor - bitterhet om än inte hat faktiskt - jag menar ej påverkat min bedömning men ärligt bör berättas (i bästa fall uppmuntrande någon ansvarig information hos UU till att ersätta mig med en ny penna):

• Mysteriet med min Microsoft-penna i silver stulen vid en gästföreläsning vid UU & Den hittade Ericsson pennkniven (2011-04-21)

Enda entiteten jag besökt där jag blivit bestulen och över åren bör jag nog besökt något lite mer än ett 1000 tal relaterat journalistisk-verksamhet eller några perioder även presentationer av erbjudanden för ett par konsultkunder lite längre tillbaka. Att UU har så vek bevakning vad som skrivs om dem att det nu gått flera år sedan jag skrev inlägget ovan utan att någon - bättre kanske mer påkostad silverpenna skickats till mig med en ursäkt - säger oss att de nog är döende. Jag tror ingen vill studera där deras pennar - vem vet kanske också handdator - försvinner mystiskt.

Massor av råa ägg: Något lös i magen delar en dag

Ämne här avviker något från vanligt annars. Med genom åren av och till återkommande diskussioner förr relaterat recept matlagning och risken för smitta salmonella från roa ägg gör att jag noterar (en egentligen inte helt otrevlig upplevelse när man nu så ytterst sällan alls numera blir sjuk mot förr som yngre) upplevelsen.

På bra många år nu har jag i princip inte alls haft någon sjukdom i det fysiska i alla fall. Två gånger hade jag förkylning som dock passerade bort samma dag. Första gången faktiskt ganska kraftig och lätt hes innan ett möte där jag medan jag väntade på det drack en dryck av fläderblommor och ev. orelaterat det hade det passerat under och helt borta efter mötet totalt kanske tre timmar efter jag vaknat noterat att jag kanske var på väg att bli sjuk inkl. heshet. Förutom det och innan jag helt slutade att bli sjuk hade jag en infektion mycket troligt bakteriell (även om jag inte minns om jag uppsökte läkare och fick antibiotika) 1999 när jag var på Ericsson. Det var möjligen redan då lite ovant så jag tänkte mig väl mer en förkylning och åkte till Nacka strand från Uppsala för att mer eller mindre direkt behöva vända i en ganska kraftig halsfluss.

Möjligen hade jag den sista infektionen ej passerande snabbt över som de två sista gångerna kanske 2005 - 2006 (ev. 2007). Och innan det men efter 1999 mer normalt cirka 1/2 gång per år lite förkylning två - tre dagar.

Så det var med en fascination jag överhuvudtaget inte minns från yngre dagar när jag mer normalt blev sjuk som jag fick för mig för ett par dagar sedan att jag kanske hade en infektion av något slag i magen med producerade toxiner från bakterier. Jag hade samma dag och dagen innan ätit en myckenhet av roa ägg (vispat med strösocker) av ett nytt varumärke - cirka 5 - 10 st per dag. Så jag hoppades nästan att det var salmonella (som ju normalt anses ganska ofarlig om man är frisk i övrigt). Det började ganska lovande och tyckte jag förvånande oväntat där jag direkt behövde uppsöka toaletten och knappt han dit varefter det i princip var vätska vilket upprepades några gånger. Kanske tre till sex timmar senare hade jag dock inga symptom alls även om jag heller inte behövde uppsöka toalett mer den dagen.

Jag ska inte utesluta att det faktiskt var salmonella om äggen kom från andra länder eftersom vissa indikationer på att det kan passera smitta den vägen finns. Dock betvivlar jag om salmonella just det där det i så fall nog är troligare att delar av skal kan ha kommit med tillsammans med rester av avföring.

På kvällen, dagen efter och också en dag till prövade jag att fortsatt äta av samma roa ägg tills de i princip var slut. Men upplevde inga symptom. Det är väl knappast någon direkt tillförlitlig metod (även om jag får erkänna att jag lät en del äggskal komma med i mindre skedkrossade bitar: lite extra kalcium oavsett värdet här) särskilt givet att jag så svårt alls får infektioner numera. Ev. kanske man kortsiktigt bygger upp viss tolerans mot bakterierna producerande toxinerna.

Jag ska hur som helst försöka köpa på mig mer av samma ägg igen om några veckor (det är inte otroligt alls att de fortsätter åtminstone i tidsperspektiv ett par månader från ungefär samma ursprung och särskilt samma ursprungsland och ort produktion: Om jag inte missminner mig från när jag tittade över området för ett antal år sedan kring någon artikel). Och tror jag ta ett par av råa ägg-tema och se om det ev. levererar något.

Linux: Ett enkelt abstrakt filsystem

Jag har full förståelse av att precis vad jag tänker mig att någon eller några borde komplettera Linux med som default långt ner finns för åtminstone bakåt i tiden mer påkostade lösningar (men idag säkert allt oftare i hemmen också). Men situationen är ju ändå att man har ett antal partitioner, diskar adderade m.m. introducerande kostnad i tid och slitage för att passa samman det hela när utrymme tenderar att gå scarce där den primära lösningen inte känns som ett helt nytt lagringssystem åtminstone mer omedelbart.

Samtidigt så länge man nöjer sig med att varje fil i sin helhet ligger på en partition eller rent av fysisk disk förstår jag inte varför ett enkelt abstrakt filsystem ovanpå allt i övrigt utan särskild inläsning, kunskap, annan kostnad associerad mig o.s.v. kunde införas (i mening utan att jag behöver göra det själv).

Och gärna störande om hela konceptet boot sektorer med något mer legacy mellan befintligt och OS då jag är upparbetat ganska skeptisk till en ev. mängd problem lite varstans i världen som funktion av hur väl de tas upp av normalt befintliga säkerhetslösningar eller förväntade problem. D.v.s. på flyttbara diskar förväntar sig folk vanligen inga problem så länge de ex. har lite bilder m.fl. filer man inte kör medan diskarna är allt oftare mer eller mindre små enkla datorer med saker som auto-startas vid mount eller för den delen mer uppenbart när hela datorn bootas upp.

Nu är jag inte 100% säker på hur allt kring open source projekt fungerar men antar att vem som helst kan ta en beställar-roll för att åtminstone som här mindre uttrycka just en färdig kravspecifikation och istället mer vad jag behöver för att förenkla min verksamhet nära hårddiskarna. Så kan sedan andra självorganisera tankarna vidare vad dom kan bättre än jag kan mina behov relaterat filsystem. Något av skönheten med hela konceptet. Vi skapar något tillsammans där man efter gjort sin del kan betrakta skapelsen av något större när andra gör sitt.

Känner jag kompetensen kring sådant här finns nog en fin och stabil lösning klar att ta ner om ett par månader lagom till det kanske inte otroligt blir dags till mer nöd-tvingad om-organisation av filer. Annars skulle det inte vara mycket alls med kunnandet om något relaterat detta. Mitt förtroende för självorganisationen av värde för mig och övriga världen är gott.

Reduktion av belöning den hårda men mer kvalitativa vägen

Inlägg med från inlärda samband längd text, strukturering och kanske specifikt för mig pekande på större kostnad i kognition och därmed introducerande större reward discounting av det övergripande antagna värdet ev. möjligt att få ut av det (tänkbart bl.a. optimal i genomsnitt längd i antal ord för snippets). När konkurrerande data såväl som rent kroppslig trötthet antas konstant hos läsaren.

Reward prediktion och reward discounting vi här väljer att se som samma sak har jag ganska ofta sista åren tittat över forskning såväl som försökt generalisra i modell. Vad som primärt intresserar mig utanför alla allmänna världen relaterade tolkning av mätvärden ekonomi är hur aktivitet för symboler och relationer över symboler skattat från publicerat mest effektivt utnyttjas för prediktion.

Det i särklass i allt största utmaningen eller problemområdet från mitt praktiska perspektiv - där jag allt hamnat - är att forskning publicerat normalt aldrig orkar fram till att ta sina resultat resp. översikt av befintlig forskning upp till en höjd där man klarar att resp. visa värde och begränsning i befintliga välkända samband.

Låt oss betrakta problemområdet som jag i princip menar att jag och andra som försöker ta forskning praktiskt normalt för att forskning som koncept ska ge optimerat samhällsvärde bör slippa skapa hantering av själva (därför att forsknings-projekt inte lider av för dåligt självförtroende / för hög respekt av äldre forskare / läser in sig och tänker tillräckligt) från perspektiv av våra mest kända signalsubstanser.

Ytterst tilltalande - och alltid min utgångspunkt - är möjligheten att begränsa sig till en grund-dimension motsvarande en signalsubstans. Mest uppenbar här självklart dopamin vilket gör att samband för dopamin decay såväl som effekt inlärning till långtidsminne i reduktion avstånd dendrit-träd också är relevant liksom under kortare tidsperioder dynamik relaterat samma avstånd (d.v.s. för det sista misstänkt samspel i vad som ofta kallas arbetsminne).

Och det är där vi ej riktigt når fram och det helt parallellt med hur befintliga enkla modeller av reward discounting ej orkar hela vägen heller. Låt oss för att förstå var modeller missar att kunna beskriva hela dynamiken som gör generalisering möjlig med parametrisering till en specifik situation genom att betrakta impulskontroll.

Säger vi att dopamin uttrycker en distans eller för en given distans den exakthet (i språk vad vi kan se en motsvarighet i antal typer innan vi konvergerar mening vi kan tänka upp) vi går igenom innan vi konvergerar avslutat är ökad grundnivå dopamin välkänt för öka impulskontroll. D.v.s. som vi här valde att förklara det att fler exakthets-steg tas innan man når sista konvergensen och därmed ökad möjlighet i resp. mellansteg att välja en fortsatt aktivitet som i slutet faktiskt medfört att vi ej hamnar på samma sista beslut.

Tid betraktat som dopamin-distans är här kritiskt. Det är från det och föregående ej föregående att behandling av ADHD långsiktigt (d.v.s. betraktat från barn intervention av olika typer eller ingen görs för uppföljt ett antal senare) reducerar risk för missbruk. Tanke-steg innan ett annars olämpligt beslut p.g.a. låg impulskontroll beslut att pröva narkotika (såväl som möjligen själva dynamiken kring risk för fortsatt missbruk) kan minska.

Emellertid är ju också känt att missbruk i sig ej reducerar risken för missbruk. D.v.s. om vi antar ej befintligt missbruk (där det självklart för droger likt kokain resp. amfetamin normalt relativt akut slut missbruk ökar impulskontroll av vissa typer men här har ju själva grundsystemet stört) innebär missbruk av drog ej att impulskontroll värderande risk av att ta drogen igen genom en större exakthet ej fallande till en enkel lösning p.g.a. motsvarande för lite tid investerad ökar. Tvärtom ökar det risken för att ta drogen igen.

Men det gäller under antagande att drogen just manipulerar dopamin. Hade det varit drog eller läkemedel manipulerande serotonin avseende motsvarande särskilt (men inte riktigt uteslutande) SSRI d.v.s. ökande återupptagning av serotonin hade impulskontroll runt dynamik dopamin akut ökat. D.v.s. oavsett pågående befintligt missbruk (bl.a. känt för rökning) eller för risk att efter prövat drog pröva den igen under en kortare tidsperiod på några veckor minskar risken. Impulskontroll ökar.

Tar vi nu med frågan om impulskontroll för missbruk - rent av också normalt - av vad som är primary reward utanför endast droger påverkande dopamin (som kokain eller amfetamin) gäller dock att akut missbruk reducerar den risken. Här avseende särskilt allt relaterat mat där ju dessa droger välkänt drar ner aptiteten. De kan för den delen indikerande större komplexitet i påverkan relativt vår funktion både stimulera sexmissbruk såväl som reducera sex nedanför normalt (det samma gäller åtminstone för medicinska doser av metylfenidat för mat där en del äter mer och många äter mindre innan det tycks konvergera mot en normalisering närmare normalt för alla människor i samma åldersgrupp).

Vi inser att flera effekter av dopamin spelar in. Effekt ovan ökande risken för missbruk akut torde vara vad som ligger närmare effekt av dopamin i belöning. Den andra effekten väljer jag här att uttrycka som nivå exakthet och impulskontroll men när reducerande aptit kanske ofta för medicinska tillstånd eller vid missbruk en överdriven effekt relativt friskare.

Antar vi övriga effekter konstant är nivå exakthet vad vi antar är vad kända modeller reward prediktion och reward discounting beskriver. Vi är här med andra ord i vad som ofta beskrivs med den hyperbola-funktionen 1 / (c1 + c2*n) där n motsvarar tidsperiod.

Och relevant här noterar vi att känt är att om vi ökar exaktheten hos försökspersoner genom ett större antal tidssteg när reward discounting mäts hos dem ökar avdriften trots att den absoluta tidsperioden är den samma. Det klarar ej normala modeller reward discounting av att modulera.

Vad vi heller inte klarar in tycks för mig att få in i normala modeller är beskrivande både dynamiken enligt tidigare dopamin samtidigt med den beskriven för serotonin. Effekt för impulskontroll och exakthet bedömningar beslut görs från återupptagningshämmare dopamin likt metylfenidat går bra att hantera befintliga modeller om allt annat antas konstant men ej när vi adderar på ett SSRI. Det är inte tillfredsställande alls därför att förändrade grundtillstånd i ex. aktuella läkemedel motsvarar givetvis kan ha förändrande nivå som del av dynamiken vi ser hos en population påverkande hur vi bäst predikterar framtiden från hur vi mätt dem pågående och vad de pågående säger.

Helt säkert icke-linjär dynamik befintliga modeller ej klarar av att hantera föreligger. Vi i det större samhället bör korrekt inte imponeras alls av alla forskningsgrupper som ej nått längre än de gjort och framöver tänka till varje gång bidrag ska ges var indikerat att man faktiskt rör sig framåt resp. var man mest göra samma sak gång på gång.

Jag har ej något bra färdigt svar på hur vi hanterar eller förstår den icke-linjära dynamiken men är lämnande mer matematiskt beskrivna såväl som närmare kanske vad som ev. korrektare kan beskriva det attraherad av en mer abstrakt-tanke-lösning jag ej ännu i alla fall sökt uttrycka matematiskt (och därmed ännu mindre försökt bekräfta om den kan vara funktionell praktisk för mig) där vi utgår i vår tanke från dopamin och serotonin såväl som nor-adrenalin (och kanske adrenalin inbakat i nor-adrenalin) i mening att vi antar att dessa grovt motsvarar olika tolkningssystem av vad distans mellan neurongrupper motsvarar i olika dimensioner viktiga för att vettigt tolka verklighet och inlärning mot tillstånd beskrivande våra behov.

Vi säger här förenklat (lämnande egentligen här i alla fall allt relaterat hur inlärning skapas):

• Större exakthet via dopamin kommer med en kognitiv kostnad. D.v.s. koncentrations-krävande matematik är inte bara tråkigt utan ockuperar neuronerna i arbete brännande energi vi hade kunnat gjort något annat med eller ev. mer tilltalande vilat dem.
• Svälter vi kan vi bli mindre benägna att göra där överdrivet stort resonerande med hög exakthet hur vi optimalt bäst ur ett längre perspektiv sköter om vår åkermark.
• Är grundtillstånd dopamin nedsatt reduceras detta till en lägre impulskontroll vi normaliserat population samma svält-faktorer (och allt jämförbart) gäller för.
• Men vi behöver också en normalisering hanterande förändring individens grundtillstånd för att vi ska klara att få in svält-dynamiken.
• I kortare tidsperspektiv kan vi tänka oss (rent av se det som troligt påverkande) att faktorer från hur väl vi klarar av något d.v.s. "belöning" skapande ny "inlärning" kan inverka men genom att inlärning tenderar att vara ej diskriminerande mer mot det globala utan antagande om vad inkluderat i den interferens inlärningen ska förstärka annat än pågående aktiverat just då är det svårt att se hur olika delar av vårt liv kan hanteras resp. hur framgång en dag hittande mat samtidigt som pågående svält under hela året kan hanteras uteslutande via detta.

Vi antar nu att individ-normaliseringen beskrivs åtminstone av nor-adrenalin och serotonin (eller något jämförbart med samma funktion):

• Nor-adrenalin (och kanske inkluderande adrenalin):
• Kortsiktigt tidsperspektiv.
• Sammanfattat tillstånd är hur väl kroppen klarar att hantera översättandet av exakthet och förståelse till praktiskt görande.
• Ex. energi vi förbränner och hur trötta vi är i kroppen.
• Serotonin.
• Ett längre tidsperspektiv än nor-adrenalin.
• Ett längre tidsperspektiv än dopamin.
• I vårt svält-exempel motsvaras hur problematiskt hela året bakåt varit. Hur väl lönar det sig alls att försöka göra något?

Om nu vårt långsiktiga serotonin-tillstånd indikerar ett riktigt djävligt år. Kan det vara indikation om att ingen energikostnad akut i det ytterst kortsiktiga tidsperspektivet lönar sig. Vi får nu vad vi kan välja att kalla inlärd-hjälplöshet när det är sjukligt (d.v.s. motsvarande normalisering av samma typ avvikande från normalt och vettigt jämfört med övriga som vi redan diskuterat i dopamin-perspektivet relaterat ADHD) och det är symptom (och i vårt samhälle nästan alltid orsakat av) av depression. SSRI är effektiva läkemedel mot depression.

Vidare är känt för depression att en möjlig fysisk förklaring till vad som pågår i hjärnan att grundproblemet är inflammatoriska processer. Antar vi nu att SSRI förbättrar hur grundtillstånd uppfattas men ej är antiinflammatoriska får vi trots det en förklaring till varför de kan fungera om vi antar att serotonin uttrycker normalisering av den exakthet dopamin (och tänkbart också för nor-adrenalin såväl som övriga mot serotonin förklarande varför vi också här för två tidsperspektiv d.v.s. en icke-linjär):

• Dopamin indikerar rörande något hög exakthet.
• Högre serotonin normalisering gör att antagande om vad som faktiskt krävs blir relativt "personlig-tid" mindre stressande.
• Är grundtillståndet via serotonin-normalisering uttryckande sämre är de problem vi kan se mycket viktigare - sjukligt viktiga - och att acceptera den kognitiva-kostnad exaktheten dopamin-distans indikerar tycks viktigt rent av kraftigt viktigt nödvändigt.
• Dynamik utbrändhet såväl som tillstånd relaterat ej tyngre egentlig depression tycks väl inkluderas.
• Därför ju större kognitiv-kostnad vi när sjukligt ej nödvändigt inte bara belastar biologiska neuron-nät där inflammatoriska processer är pågående därmed tänkbart åtminstone inte positivt påverkande dessa processer.
• Utan också därför sjukligt låg grundtillstånd är det ej att förvänta att det positiva resultatet faktiskt handlande medför motsvarar den faktiska totala kognitiva-kostnaden gjord.
• Och därmed uttrycks när handlande medför något positivt ändå att upparbetning mot där större fortsatt kognitiv-kostnad för samma resultat upplevs nödvändigt.
• Det krävs så länge problemet kvarstår alltid växande mer kognitiv-kostnad som tolkat för att få samma faktiska rationella resultat tills vid egentlig depression ingenting tycks möjligt att klara av att göra.

Grundtillstånd serotonin indikerande avkopplad redundans föga stressat gör att upplevt behov av att ta kognitiv-kostnad för att göra något är lägre. Och visa-versa. Samt att abnormt lågt grundtillstånd i serotonin kan indikera en sjuklig-process där förmåga att faktiskt ta den kognitiva-kostnaden i indikerad ökad exakthet och distans är reducerad via inflammatoriska processer.

Känt grund-dynamik depression är dessutom att det kommer med såväl reducerad som ökad aktivitet i hjärnan men i olika delar. Ökad aktivitet kommer i delar mer associerad till hanterandet av risker och mindre uppenbara problem. Det är denna ökade aktivitet som troligen nästan helt står för symptom depression som har att göra med ångest och oro att göra.

Reducerad aktivitet kommer istället i delar av hjärna som bl.a. har att göra med möjlighet att värdera och bedöma resultatet av något vi gör.

Större aktivitet risk-dynamik är i sig vad vi kan se om ökad kognitiv kostnad därför att vi behöver eller känner behov av att gå igenom fler möjligheter här för att korrekt värdera vad vi gör pågående eller tänker oss att ev. göra.

Och vi förstår från det samma att i en tidpunkt gäller att vi inte trivialt kan ha endast ett tillstånd för resp. värde och risk i påverkan från upparbetat utan två krävs där man om alls först väldigt nära sist i beräkningar kan ta ut ett samlat värde. Och när vi predikterar framåt ej alls separera dem annat än möjligen i hur kostnaden för upplevd risk kan tänkas påverka hur värde tillståndet påverkas framåt d.v.s. dynamik kring sådant som faktiskt resulterande värde relativt ökad kostnad för hanterande av onödigt upplevd risk. Därmed gäller ju också att:

• Hur resp. värde och risk förstås i magnitud.
• Givet i sig en normaliserande faktor dopamin m.m.
• Om vi ej ska introducera något mer.
• Måste vara från dom själva.
• D.v.s. mest uppenbart hur stort absolut relativt resulterande värde normaliserat deras genomsnitt från upparbetad inlärning.

Och den mesta inlärning har vi gjort långt innan pågående och en försvarlig andel redan som barn. Så sjukligt överdriven aktivitet i risk-domäner kan tänkbart i sig själv vara tillräckligt för att skapa ett sjukligt övergripande tillstånd i värde som konvergerar kontinuerligt mot en mycket reducerad nivå i aktivitet därför att kostnaden även om kanske ej väldigt stor för något i tid eller energi förbrukad kropp eller ens kognitiv-kostnad kan vara gigantisk i magnitud när vi jämför med vad vi "minns" som normalt från etablerad inlärning (jfr kanske en jämförelse likt Weber's: ( |Intensitet (Medelvärde) - Intensitet (t+1)| ) / Intensitet(Medelvärde) ) eller vad helst jämförbart eller menar jag troligare också hanterande förväntad variationen).

Möjlig förenkling närmare praktisk användning ligger tänkbart i att se:

• Tid för vad vi betraktar som en given absolut representerande allt vi betraktar beräknande.
• En kognitiv kostnad uttryckt via dopamin.
• Motsvarande en total mängd tid från tillstånd serotonin.

Där den underliga användning begrepp tid kommer från att jag egentligen vill se tid i mening av intensitet mot absoluta och diskreta samplingspunkter (ex. ett dygn: händer mer har vi haft mer tid där). Här om vi har trevligt tillstånd serotonin är vi beredda att:

• Acceptera en större kognitiv kostnad på samma absoluta tid. Därav uttryckt av tillstånd serotonin som en till mängd tid lämnande omräkningen här.
• Underförstått att ev. defekter p.g.a. för hög kognitiv kostnad på för kort absolut tid är mindre problematiskt därför vi har mer allmän redundans.
• Vi kan jämföra med att jag upplever för samma istället absoluta kognitiva kostnad (normaliserande mot det istället) mer oro och större faktisk upplevd motsvarande kognitiv kostnad görande intensiv fil-kopiering till och från diskar där uppfattad mindre redundans mot andra diskar rörande filer gäller. Vilket också förutom mer direkt koppling till redundans faktiska filer det konkret är kopplad mindre exakt till hur mer allmänt hårddisk-fet jag är vid tillfället bedömt från mängd nya diskar med mycket fritt utrymme ty denna form av intensiv kopiering tenderar jag normalt endast att göra vid denna "oros-nivå" när mer akuta brister är på väg att uppstå (ex. hanterande något över 1 T filer relaterade Wikipedia accessloggar och stöd-data i from av dumps för Commons och Wikipedia).

Är tillstånd serotonin indikerande att vi är feta och vid gott mod är - nu mycket nära relaterad faktorer för övrig prediktion i problemområdet - vi benägna att utan tidig ev. volativ reaktion acceptera indikationer om att mer allmänna (ofta åtminstone - nästan alltid faktiskt - i frekvens irrationella "bedömningar") risker är på väg att byggas upp. I efterföljande "tanke-modell" täcks detta upp av exemplet med person A i dynamik görande ett arbete mot betalning åt person B där antaget problematiskt språk i domän av relativ makt föreligger. Vi förtydligar detta rörande två påverkande perspektiv person A där hanterandet det kan ta (skrivande detta efter tanke-modell nedan):

• Vid gott serotonin-tillstånd kan vi tänka oss att A är mer benägen eftertänksamt hemma att besluta att ej längre göra arbetet åt B fortsatt därför att kostnaden i upplevelse känns ej värt pengarna det ger när nu A har annan intäkt ändå.
• Mer omedelbart direkt kommer A vid gott tillstånd serotonin vara mer benägen att ej reagera irrationellt (eller kanske rationellt) med ilska ty indikerad risk från uttrycket (ex. ökad risk att göra fel i arbetsmomenten denne gör) känns mindre problematiskt.
• Med större grundtillstånd dopamin medan vi nu håller grundtillstånd serotonin konstant får vi något av samma effekt som föregående men ev. mindre påverkande första fallet. Större förmåga till tydligare lösningar med var för sig större redundans.
• Gör A kraftfull inlärning eller vinner pengar och grundtillstånd dopamin ökar kan vi dock nu med grundtillstånd serotonin antaget konstant tänkas få något av motsvarande effekt som första fallet. D.v.s. omprövande om arbetet alls ska göras.

Det mer kroppsliga samt med / resp. återintroduktion ett par förenklingar

Det mer kroppsliga - kanske vad vi bäst ser som kortare - tillståndet eller uttrycksrymden vi skattar från vad jag kallade nor-adrenalin är vad jag mindre nu såväl som normalt bakåt i tiden reflekterat mycket mindre. Jag nöjer mig därför med att beskriva ett tanke-experiment för det jag tror kan vara till nytta för mig själv att ha uttryckt:

• Individ A kan acceptera att göra ett arbete för att få en summa pengar.
• Arbetet är vad som ej är indikerat nödvändigt att göra därför att A har redan ett arbete betalande alla kostnader samt kanske rent av genererande en surplus på banken.
• Om A's grundtillstånd i serotonin är sämre kan A oroa sig över framtiden. A blir från det antar vi mer benägen att ta en kroppslig energi- och förslitnings-kostnad jobbande extra.
• A gör nu arbetet regelbundet vilket fortgår en längre tid.
• A lär sig kring att göra arbetet.
• En vid ett tillfälle (såväl som beroende på uppgift alltid faktor spelande in men här hanterat separerat) större investering i kognitiv-exakthet reflekterande över arbetets moment kan göra att A inser att en optimering av arbetet är möjligt.
  
• Optimeringen kan innebära att A kan göra arbetet mer effektivt. Om A får betalt för timme och totala antalet timmar är begränsat med hur lång tid det gör håller A om grundtillståndet i serotonin är dåligt bäst tyst om det medan denne i andra fall trots föga värde i övrigt kan utnyttja optimeringen för att uttrycka status eller visa på ett större värde hos sig själv som person görande denna typ av arbete (det senare kan vi se också kan motsvara att försöka paketera optimeringen i en metodik andra kan utbildas i eller en produkt ev. rent av ersättande A och alla som A).

Nu gör vi modell-världen svårare genom att igen återintroducera den andra icke-linjära dynamiken i dopamin vi slugt valde att ej se medan särskilt serotonin introducerades in (och nor-adrenalin):

• Den A gör arbetet för - person B - får ut ett värde av att A gör arbetet.
• Värdet består dels av en vinst i vilken vi också räknar inkluderad kostnaden för A (d.v.s. ska avräknas från vinsten för att få den ekonomiska vinsten).
• B hade kunnat arbeta extra och gjort arbetet själv men dennes grundtillstånd serotonin är tämligen bra.
• Dessutom gillar B att A arbetar åt honom därför att det ger en trevlig känsla av att göra något bra för A eller kanske att B tycker det är kul att bossa runt med A.
• När B uttrycker språk och handlande mot A motsvarande föregående upplevs det av A istället som en negativ kostnad.
• Resp. positivt och negativt värde A och B får ut i denna dynamik vi kallar relativ makt är del av vinsten om än inte den ekonomiska vinsten.
• Båda kan väga värdet av att få en ekonomisk vinst större eller mindre mot vad det ger dem i relativ makt.
• Oavsett hur A's grundtillstånd serotonin ser ut kan ett lågt grundtillstånd dopamin innebära att B's uttryck relativt honom för att optimera vinst relativ makt för B gör resultera i handlande och språk som uttrycker vad vi kallar brist på impulskontroll. Det kan rent av störa honom på nivåer där han direkt akut avstår från fortsatt arbete ev. efter att ha misshandlat B.

Hur förklarar vi detta med dopamin enligt tidigare resonemang? Enligt:

• Arbetet A gör kommer med en förväntad och skattad kognitiv kostnad i exakthet i vad dopamin uttrycker.
• När B optimerar sin vinst i relativ makt kommer det med en större kostnad för A.
• Kostnaden är att diverse extra steg dopamin behöver följa och hantera introduceras ev. via rent icke-linjära moment i mening av att olika preferenser rörande inlärning och kanske rent av delar av hjärnan ska hantera detta relativt vad aktuellt för arbetsmomenten i övrigt.
• Större grundtillstånd dopamin d.v.s. vad vi vet ger större impulskontroll rörande just sådant som B gör i exemplet minskar risken för att A att ej värderande grundtillstånd serotonin resp. den förväntade ekonomiska vinsten relativt denna kostnad p.s.s. han senare mer genomtänkt gör många timmar efter att B optimerat sin vinst via relativt makt hade värderat det hela.

Detta är jag mindre benägen att se som normalisering. Jag tror det är bättre såväl som riktigare beskrivande vad det handlar om för aktuella handlande där det spelar in som att:

• B introducerar ett konkurrerande arbetsmoment för A i vad han uttrycker relativ makt för.
• Sitter B uttråkat och gör ingenting är mer impulskontroll hos A att förvänta när vi ser det som genomsnitt för en population (för individ är det ju binärt för aktuell kostnad).
• Gör A aktuellt "normalt" arbetsmoment kommer dock relativ makt B uttrycker konkurrera med detta om det dopamin nödvändigt för att hantera kognitiv-kostnad i exakthet nödvändig.
• En mer approximativ - mindre genomtänkt - lösning för hur arbetsmoment relativ makt ska hanteras såväl som själva arbetsmomentet A redan gör blir fallet. D.v.s. ökande risk både för att kanske rent av slå till B som att pågående arbete ska resultera i skadad materiel, person eller liknande blir fallet.

Och just detta tror jag tänkbart men har ej försökt verifiera det att samma enkla modeller som för reward discounting kan vara funktionella för under förutsättning att vi här ser discounting pågående i en tidpunkt. D.v.s. över alla resp. tidpunkt är det tänkbart att vi kan från discounting normalt via enkla modeller beräknat kan subtrahera discounting för detta i en tidpunkt innan vi fortsatt givet det värdet beräknar discounting för det till nästa tidpunkt.

Men det är också tänkbart att detta ej går därför att "kostnaden" relativ makt är till sin natur annorlunda från arbetsmomenten och att när skillda arbetsmoment görs samtidigt introducerar det en kostnad i sig som inte är så enkel att hantera som med subtraktion. Låt oss nu rörande detta betrakta fenomenet känt innebärande att fler tidpunkter påverkar reward discounting (se stycke två i Hyperbolic_discounting - Criticism, Wikipedia):

• Antag att reward prediction i mening värderande ett värde mot ett annat vid olika tidpunkter är ett arbetsmoment.
• Samt att en upplevelse av att man gör matematik är ett till arbetsmoment.
• Och att arbetsmoment matematik känns krångligare och mer kostsam nästan oavsett hur man tror sig hantera det desto fler tidpunkter man skattar över.

Klarade man ej av i aktuella studier att dölja för försökspersonerna att de skattade över flera tidsperioder kanske detta i sig är del av eller hela förklaringen till varför större discounting blir resultatet av skattning över fler tidpunkter.

Men vad är detta? Kan vi se det ännu enklare? Egentligen det enda uppenbara jag kan tänka mig om vi antar att vi resonerat närmare som det fungerar ovan är att det motsvarar:

• Vi tänker oss två arbetsmoment konkurrerande akut.
• Moment A är pågående eller primärt i mening att det är där vi mäter discounting medan B stör.
• För endast moment A:
• Desto större grundtillstånd dopamin föreliggande desto tydligare avtryck i konvergens till neuroner uttryckande samma lösning får vi. D.v.s. redundans rörande rent sigmoida-samband för när neuroner går över tröskelvärde och börjar signalera är fallet. Också och understrykande just när oavsett detta grundtillstånd eller ett lägre samma neuroner aktiveras representerande lösningen.
• När moment B introduceras:
• Samma sak rörande tydligare lösning - lösning förstådd med redundans - gäller för B som för B.
• Vidare gäller att risk för falsk interferens mellan aktivitet på våg att nå lösning för A resp. B gäller.
• Desto närmare de är ju större risk för falsk interferens gäller.
• Falsk interferens innebär att fler moment och större kognitiv-kostnad för att hantera detta föreligger.
• För exemplet med ett arbetsmoment som konkurrerades relativ makt tycks de tämligen distansierade och borde störa mindre:
• Och troligt stör relativ mindre i mening att det inte sammanblandas med fortgående.
• Stör det stör det i uppmärksamhet. D.v.s. att vi behöver flytta uppmärksamhet från ett moment till det andra.
• Och rörande just frågan om vi har uppmärksamhet på en sak eller en annan fortgående samtidigt kan just för det knappast distansen vara mycket kortare generellt än när två arbetsmoment görs samtidigt där båda signalerar behov uppmärksamhet lika sannolikt och med samma intensitet i samma domän av perception (ex. ljud).
• Har vi uppmärksamhet på arbetsmoment A och arbetsmoment B stör är vad relaterat A signalen och B bruset.
• Har vi uppmärksamhet på arbetsmoment B och arbetsmoment B stör är vad relaterat B signalen och A bruset.

Vad kan vi slutligen säga?

I någon mening när vi reflekterar våra tre koncept dopamin, serotonin och nor-adrenalin (oavsett hur väl de nu motsvarar de faktiska signalsubstanserna) kan man tycka att en del kliniskt arbetande läkares perspektiv att utanför några egentligen ganska få områden gäller för behandling av psykiatriska problem att manipulation av resp. dopamin, serotonin och nor-adrenalin med större preferens hos läkemedel kan ge effekt. Jag tror också att när det gäller depression att läkemedel med dominerad manipulation för resp. ger i perspektiv av några månader upp till kanske inte mer än sex månader (ev. är längre svårare att jämföra men jag har inte försökt kontrollera det konkurrerande exakt utan mer från allmän vetskap om områdets innovativa historia) ger fullt jämförbar effekt om än med mycket varierad risk rörande biverkningar (jämför ex. manipulation mot nor-adrenalin som vanligare via MAO-hämmare med brutalt större risk biverkning ångest).

Inte riktigt samma sak men ändå inte riktigt olika saker. Möjlighet att bedöma en med övriga konstant? Eller kanske bättre sagt ett samlad resultat från samtliga nära besläktat med resp. där det kanske rent ofta ej ger stora fel att söka bedömning från endast en av dem - och kanske än oftare när historik för denna finns bakåt på några månader.

För mig ligger det ganska nära att därifrån försöka jämföra och föra in det i tänkande av vad jag kallar för mina egen-dimensioner för ett koncept vi identifierar och söker statistik för från ex. publicerade nyheter. Vi har där ett ganska stort antal dimensioner men de viktigaste antaget mest grundläggande är:

• Positiv - Negativ.
• Up - Down.
• Known - Unknown.

Kanske kan vi se positiv - negativ jämförbart när skattat mot vad vi ser som bakgrund till beslutet (kanske för alla nyheter publicerat en dag för vissa bedömningar rörande ett koncept hur detta ser ut samlat).

Medan jag eventuellt vill tänka mig att vad vi mindre resonerade runt rörande nor-adrenalin att vi kan ha en mer generisk motsvarighet i up och down. Ty vad up och down skattar är indikationer i faktiskt språk för hur menade högre eller lägre aktivitet det är. D.v.s. ej faktisk intensitet för ett koncept rörande hur många gånger publicerad en dag i DO och/eller DESCRIBE den är utan hur kontext där den uttrycks indikerande mer som görs är. D.v.s. hur arbetande sammanhanget där den uttrycks är. Mer språk likt "springa fort" ger större uttryck i up medan nästan stilla kommer öka upp down.

Motivationen för att sätta known - unknown som primärt grundläggande är att man kan argumentera att nära välfungerande i uttryck för dessa världen att det fångar en viktig del av predikternade dynamik för hur nyhetshändelser utvecklar sig. Mer known indikerar sammanhang där mer uttrycks visande på att saker och ting är välkända (motsvarande inlärt och klart). Medan mer unknown ex. kan motsvara utveckling av nyhetshändelse med mer av okänt. Vidare precis som known indikerar att inlärning skett gäller att unknown under förutsättning att scouting faktiskt sker är en primary reward: Beslutar vi att utforska och lära och faktiskt gör det sker inlärning d.v.s. reward blir resultatet när utforskat.

Vi kan se att en hel del i exemplen kan passa in för vad known - unknown uttrycker men inte riktigt heller allt tror jag för relaterat dopamin mer allmänt. Det finns i vad jag har skattningssystem för (och därmed egen-dimensioner) en hel del mer som försöker fånga olika aspekter av vad vi nära hur tänkt här motsvarar dopamin tas upp. Ex. just relativ makt såväl som belöning mer allmänt (totalt antal egen-dimensioner som ganska ofta beräknas upp är 77 - 80 st och jag tror att olika mer eller mindre nära kvalitet av de mer grundläggande och relaterade reward är cirka 15 st). Emellertid är det heller inte korrekt att se dem som riktigt lika genomarbetande och stabila i verifierat faktiskt värde vikterna levererar med de tidigare diskuterade. Det vore tilltalande både i enkelhet såväl som konkret beräkningskostnad om det kan visa sig att Known - Unknown kanske ändå ger grundperspektiven relevanta där övrigt är vad man ev. räknar upp vid behov för närmare kvantifiering av hur det fördelar sig eller hur uttryckt det är ex. för relativ makt. Möjligen "vet jag" om så är fallet men om så minns jag ej just nu vad det indikerade. Vi antar dock fortsatt att de är tillräckliga för dopamin-dynamiken.

Mest samlat största indikerade kostnad kognitivt att hantera något skulle vi därmed få när:

• Positiv - Negativ för ett upparbetat samlat tillstånd pekar på att inga antaganden om soliga dagar går att göra. Vi ska bäst utgå från och ta kostnad från värsta tänkbara perspektiv.
• Up - Down indikerar att intensitet - förväntat såväl som befintligt språk avbildat i nyheter och/eller det arbete fysiskt beskrivande som indikerat nyheter - är hög. Mycket sker per absolut resp. relativ tidssteg (absolut för aktuell diskret samplingpunkt och relativ tid i mening faktisk intensitet för symboler för denna diskreta samplingspunkt: det senare med övrigt konstant ger just för Up att vi får högre relativ tid ju mer här indikerat där vi kan se Up som skapat från vikter för olika koncept i kontext av symbolen där koncept kontext med större vikter såväl som fler uttryckt av symbolen ökar upp det hela totalt men som vi också självklart kan normalisera mot relatv tid / intensitet från ex. frekvensen för symbolen).
• Known - Unknown indikerar via högt unknown att en större kognitiv kostnad behöver tas för att reflektera vad som är dolt och ej enkelt framgår.

En begränsning ovan framgår när vi betänker att hur arbetssamt / tråkigt / kunskaps-krävande ett koncept är sämre fångas om alls från dimensionerna ovan. Egen-dimension använd för att ta upp detta är projiserad blue light intensity där kontext runt en symbol med mer total blue light intensity (d.v.s. symboler med i etablerad långsiktig inlärning fler relationer till andra symboler såväl relationer till fler symboler med mer egen blue light intensity) och / eller med hantering av likhet / distans till symbolerna i samma kontext. En kraftfull allmän indikation för vad som är meningsfullt att borra vidare har jag sedan länge uppmärksammat ges av tre allmänna sammanfattade mått:

• Någon variant av projiserad blue light intensity.
• Allmänt frekvens / intensitet eller via en viktad frekvens-intensitet för symbolen.
• En allmänt sammanfattad skattning av hur emotionellt intensiv symbolen är.

D.v.s. mer här kan åtminstone ibland sägas motsvara högre kognitiv kostnad genom mer kunskaps-intensivt sammanhang för dagen mätt, ett större uttryck för symbolen och genom att mer av det emotionella gör saker mer krävande att bedöma p.g.a. andras större risk att agera irrationellt såväl som indikerande fler ev. helt latenta faktorer vi ej i övrigt ser påverkande runt frågan eller ensam symbol vi följer.

Nära besläktat hur jag resonerade för båda grupperna här är artikeln jag nyligen såg i Plos one där man resonerade med istället Osgoods semantiska differential (resp. dimension i denna markerade jag kursiv i citatet från abstract):

"Here we propose that to make a comparison between different options it is important to know not only the average reward, but also both the risk and level of certainty (or control) associated with an option." [...] "Using a statistical analysis of internet blog entries and a betting experiment, we show that these three factors of the semantic differential are strongly correlated with the reward history associated with a given concept: Evaluation measures relative reward; Potency measures absolute risk; and Activity measures the uncertainty or lack of control associated with a concept. We argue that the 50% of meaning captured by the semantic differential is simply a summary of the reward history that allows decisions to be made between widely different options."

Reward Is Assessed in Three Dimensions That Correspond to the Semantic Differential John G. Fennell mail och Roland J. Baddeley, Februari 13, 2013 DOI: 10.1371/journal.pone.0055588

Den semantiska potentialen är ej obesläktad med flera av de grundläggande egen-dimensionerna:

• Egen-dimensionerna för delvis samman en del av Osgoods dimensioner. Bl.a. kommer både "potency" (ex. tyngd för ett objekt vi lyfter) och "activity" (hur många gånger vi lyfter den på en viss tid fångas i Up - Down. Detta är bättre därför i nyhetsvärlden är indelningen ej meningsfull samtidigt som indelningen i sig kommer med risk för fel medan ett samlat tycks för mig i alla fall reducera risken för fel i skattningar under antagande om analys som gör beräkningsoptimerad (föga av natural language processing för resp. nyhet).
• Vidare har vi precis innan lyft ett annat objekt påverkande indirekt (argumenterat motsvarande indirekt evaluation i Osgoods värld) hur vi uppfattar mest troligt tyngd när vi lyfter fångas det också tillsammans med övrigt i Up - Down utan att försöka särskilja detta eller övrigt Up - Down tar upp. Vi inser att detta är bättre lämpad när vi gör bedömning av indirekt data som nyheter därför att bias av denna form ändå är vad vi inte riktigt kan bedöma vettigt motsvarande som för försökspersoner. Vi får ej motsvarande rotationen Osgood använde vid tester för försökspersonerna reducerande påverkan mellan koncepten.
• Och viss dynamik mycket meningsfull att följa åtminstone i nyhetsvärlden tas ej upp meningsfullt av Osgoods dimensioner eller via faktor-rotationen skattade vikter. Det går ej att fullt prediktera från dem. Antaganden om frysta faktorer föreligger som jag egentligen inte tror Osgood någonsin såg (kanske därför att man vid tiden inte riktigt hade tillgång till data där vikterna kunde tillämpas för analys på medan efterföljande forskare i domänen inte tycker jag riktigt haft Osgoods tyngd i nytänkande).
• Och vi ser viss likhet - konceptuellt ej trivial sådan - mellan evalution till Known - Unknown. Uttryckt evalution kan resultera i större uttryckt av resp. såväl som för själva bedömningen Positiv - Negativ.

Oavsett den mer begränsade tillämpningen just för reward som betraktat i refererad artikel kan vi se för Osgoods dimensioner motsvarighet till kognitiv kostnad motsvarande tidigare för några av de primära egen-dimensionerna:

• Högre potency ger högre potentiell kostnad. Högre tyngd i konceptet gör att aktivitet tänkbart når fler andra koncept i kognitionen att bedöma påverkande interferens för.
• Högre intensity p.s.s. som föregående i mening av att trivialt kan jämföra med att vi multiplicerar potency med intensity.
• "Produkten" potency intensity faktiskt menar jag dock ej för intensitet eller "upplevd tyngd" motsvarar vad vi direkt kan se som frekvens utan snarare modifierad. Modifierad nära tf-idf i information retrieval eller i från den vetenskapliga psykologin välkända sambanden för hur vi upplever och tolkar förändring av intensitet mot en normalisering d.v.s. Weber-Fechner law och resp. resulterande i färre konvergenser slutsats motsvarande för stort språk vad Heaps' law indikerar och vad vi i perceptionen kanske ser via Stevens' power law).
• Där normalisering kan vara såväl byggd över längre tid d.v.s. inlärd som påverkad av vad som nyligen inträffad (konkurrerande nyheter pågående eller tidigare inträffat för pågående nyhetshändelse).
• Och vi kan betrakta större inslag evalutation som indikerande större kostnad därför att större krav exakthet och korrekthet per exakthet krävs. Alternativt när etablerad motsvarande tidigare användning för mina egen-dimensioner av Positiv - Negativ.

Säger vi nu att samma biologiska funktioner för diskriminering pågående just nu (vad vi ex. kan se som någon variant från signal-noise ratio teori beteende eller perception) med motsvarande en symbol eller ett koncept konkurrerande andra resp. när vi bedömer en symbols utveckling över tiden är samma fenomen för discounting förväntade för båda situationerna.

Bör i så fall inte vårt språk (här och är jag nästan säker på allid när man noterat något kring perceptionens lagar och söker generalisera är risken för att delvis vara i en annan värld man argumenterar runt från något upplevt i ytlig form och färg ganska stor utan just att vad vi ser likhet för behöver existera i vår värld) uttrycka just detta? Kanske vad vi kan tänka oss avspeglande möjlighet och förmåga nära naturligt från topologiska samband biologiska neuroner rörande diskriminerbarhet mellan ord vad Zipf law ger ett uttryck för när sample är så stort att kontext och lokaliserad mening ej inverkar? Där underförstått antagande är att antalet typer vi behöver betrakta, ha inlärda eller om vi så vill när vi istället betraktar ett kortare tidsperspektiv där vi gör något arbetsmoment är konstanta.

Medan förslagsvis i Heaps law ger oss ett uttryck för något av dynamiken rörande den kognitiva kostnaden när antalet typer i mening av samlad exakthet kan tänkas vara varierad. Fler typer allt språk vilket som helst utan kontext i mening varierad kostnad indikerar att vi troligare bör ha mer språk d.v.s. större samlad intensitet. Jämför vi samma symbol över flera diskreta tidpunkter (vad vi kanske kan hoppas vid faktisk skattning motsvarar subadditiv discounting) bör resp. tidpunkt motsvara nu en unik typ eftersom de ska jämföras med varandra och behöver gå att diskriminera.

N = K * I ^B -> B = ( ln ( N / K ) ) / ln ( I )

Är antalet typer 1 d.v.s. antla tidpunkter vi jämför får vi B = 0. Ingen reduktion motsvarande kognitiv-kostnad ligger när vi gör jämförelse. Är faktisk intensitet högre tycks denna kostnadstyp minska. Vad vi vill vara benägna att se som att högre faktisk intensitet motiverar till att vi lättare jämför över fler diskreta tidpunkter: att aktivitet når längre utan att problematik kring att ökad uppmärksamhet krävs för att diskriminerbarhet ska upplevas gå bra (oavsett om det nu går bra vilket vi ej försöker skatta här).

Hur vi tänker oss K är inte en trivial fråga. För Heaps law för språk kan vi kanske se det som att fånga vad vi egentligen har ungefär för typisk sample-storlek den totala vetskapen byggs från. Själva distansen en unik symbol existerande typiskt inte behöver gå över för att förstås i ett sammanhang. Men jag är egentligen inte särskilt avslappnad i den tolkningen. Antar vi det kan vi delvis försåt den som en magnitud eller enhet tolkningen görs från. Tänkbart tillämpat skulle ett jämförbart skattat värde för K kunna vara närmare ett ideal för antalet ord i titel samt sammanfattning i en snippet. Vilket var ca 35 för ett sökresultat i SERP south park smurfs när förslag andra sökningar under räknas in. Wikipedia uppger betryggande öppet för denna såväl som säkert många andra tolkningar att den för engelskan varierar mellan 10 och 100 d.v.s. att ett ords sammanhang typiskt inte bör överskrida 100 ord runt omkring utan att upprepats och förväntat är att vi minns ett ord rörande ev. inverkan sammanhang i alla fall 10 ord framåt.

När vi istället försöker återanvända relationen betraktande endast en symbol tycks det som vad vi kan tänka oss uttrycker den normalisering vi här gör i faktorer vi söker hålla konstanta. Kanske närmast tillhands vad från grundtillstånd serotonin medverkande i vad vi ser ger dess effekt på impulskontroll. Den naturliga preferens till utsträckning framåt i tiden vi lätt och normalt tar när vi upplever den kognitiva kostnaden.

Och tycks för mig vad vi kan betrakta från i sig olika tidsperspektiv. Är tidsperspektiv pågående nyhetshändelse torde konstanten påverkas av där förväntat normalt och / eller upparbetad tid för nyhetshändelse. D.v.s. större discounting bör vara fallet. Motsvarande att ju kortare tid nyhetshändelse ju större skillnad i faktisk intensitet för att märka skillnad. Men fel som uttryckt så klart. Ju kortare absolut tid med högre intensitet ju svårare att "hinna" märka skillnaderna. Så grund-idé om vad förväntat. Ser vi ett steg vad vi där har som utgångspunkt. Ett högt förväntat värde när korrigerat för risk, oväntat beskattning resp. kostnad beskydd o.s.v. som allmänt inlärt gör oss kanske mer benägna att acceptera högre kognitiv kostnad och därmed lägre discounting "per" faktisk intensitet och antal typer från tidpunkter att hantera. För ett tidssteg framåt får vi motsvarande Webers lag (i allmänt tillstånd enorm varning enligt diskussion tidigare runt alternativa världar vi antar och diskuterar form likhet kring via argumenterande frågeställningar likt här - Men här tycker jag lätt motiverat trots perception-lagarnas välkända riskdomän rörande allt man försöker generalisera genom ev. möjlighet att använda skattningar vi känner metod för från likt tf-idf, Zipf-lag o.s.v.). d.v.s. minsta detekterbar skillnad skulle här endast ges av nuvarande resp. framtida värde och p.s.s. jämförande mot samlad centralitet:

B = ( ln ( N / K ) ) / ln ( I ) = ( ln N - ln K ) / ln ( I ) ) = [N är i tidssteg 1 men vi har en modulerad intensitet för detta tidssteg d.v.s. i relativ tid enligt tidigare diskuterat och här exakt samma som I i all rimlighet eftersom vi antar att I är utan discounting och att ingen discounting sker utan diskret tidssteg.] = ( ln I' - ln I ) / ln I

Och under det fullständigt styrande antagandet att vi faktiskt processat vad I indikerar. D.v.s. om kognitiv kostnad / nivå tråkigt översteg vad vi upplevde som en individ rimligt att alls läsa faller hela detta antagande. Har en individ faktiskt betraktat det är istället antagandet att denne har ett "grundtillstånd serotonin" där han givet ett mer allmänt intresse för ämnet en tidning skriver om på aktuell sida i tillstånd alls läsande nyheter är sådant att han faktiskt har impulskontroll m.m. relaterat nog för att läsa den.

Det får räcka tror jag mig med viss förhoppning om att det refreshat upp domänen och kanske något välfungerande i praktiska algoritmer kommer ut görande det enklare att generalisera prediktion av hur pågående nyhetshändelser kommer utveckla sig framåt i tiden d.v.s. hur vi än mer allmänt ska åldra tillstånd upparbetade för en symbol när vi stegar till nästa.