Sökmotor är begrepp som knappt går att använda längre

2011-05-23

Det stora värdet för den som investerar pengar och har kunskap och resurser för att bedöma värde ligger inte i att från ett färdigt koncept som ex. Google, Yahoo m.m. söka en given konkurrent utan att söka något som till en verksamhet adderar vad som effektiviserar den eller ger privatpersoner något roligt eller användbart att göra. Det första oavsett område är allmänt mycket kostsamt och havererar ofta såvida inte en uppköps affär finns och sådana hittas menar jag bättre i det senare inriktad mot sådana.

Därav att sökmotor i Sökmotor för politik och vetenskap? inte ska övertolkas vilket en del nu gjort. Det är inte riktigt samma sak som ex. Bing och Google som avses utan just för angivna områden ett litet sidoprojekt.

Också är det kanske inte det mest intressanta heller. Som jag ser det när man når för att ha koncept packerade mot försäljning i någon form är affärer till företag vad som känner attraktivt för mig d.v.s. anpassade installationer inom olika områden.

När vi tittar på sökfunktion här är det ju i funktion vad som i det snarast är underliggande redan identifierat i dessa områden ex. att för ett ämnesområde, företag eller vad som helst annat identifiera när en förändring går utanför vad som är normalt nuläge. Exempelvis att vi har en produkt eller en forskningsstudie som skär områden på ett sätt som är väldigt ovanligt t.ex. en doktorsavhandling i forskning om retorik som i en större omfattning skär med statistik, mönsterigenkänning och/eller neurovetenskap (för att ta något mer tråkigt men excellent indikerande vad som avses) då ju retorik är ett utmärkt exempel på ett av flera områden där man skulle vinna på att titta vad andra områden gör.

Retorik precis som lingvistik mer allmänt (beroende på hur man delar in vetenskap) är viktiga områden i den mening att det är kunskap företag kan ha nytta av. Men det är tillämpningar där en försvinnande liten del ligger i hur dessa områden utbildar och forskar där större delen idag ligger inom datavetenskap och dataanalys. Tillämpningar i de senare och besläktat är dock vad man kan se kan ha nytta av kunskapen man samlat inom lingvistik liksom i retorik.

Effekten som jag menar det kan tillföra kan med ett retorisk korrekt argument men egentligen tämligen intetsägande argument är att en av MIT:s Nobelpristagare också ser som möjlig som princip:

"- Konvergens är ett brett förändrande tänkande för hur all vetenskaplig forskning kan göras, så vi kan kapitalisera på en stor mängd kunskapsbaser, från mikrobiologi till datorvetenskap och ingenjörskonst, berättar professor och nobelpristagare Phillip Sharp vid MIT." Från: Byggstenar: Perceptronen för att fånga korrelation och sensorisk information

(Det här är samma koncept jag haft i modell sedan länge och finns publicerat redan 2010 och konceptet är heller inte unikt för mig eller någon annan på många år. Om något att Sharp tagit del speglar med andra ord mer värdet relativt de praktiska svårigheterna att få sådana här områden att samarbete med varandra där jag spekulerar att man "lagt till" honom för att få folk att bjuda till lite.)

Ett annorlunda sätt att förklara det från det bredare koncept som här avses är att jämföra med genetiken. En ganska vanlig "teknik" för att få en excellent avelstjur är att:

  • Ta två goda linjer.
  • Inavla respektive och städa bort märkbara problem.
  • När linjerna är "rena" korsar man dem med varandra.

Resultatet är hybrid-vigör och du får en excellent avelstjur att använda länge.

Områdena är vad de tittat på i grunden det samma men man har använt olika teknik, skilda begrepp och användningsområden man traditionellt betraktat är olika. Med åren stirrar man sig blind på områdena och tar vissa saker svårt som givet eller att en viss lösning är den självklara. När man låter två sådana områden mötas löser de problem på nya sätt genom att annorlunda perspektiv möts. Det är kraftfullt.

Vi inser från de enkla exemplen här att en sökfunktion relaterad till de här områdena inte riktigt är ett alternativ till Bing, Google m.m. men däremot vad man kan ha som visuellt gränssnitt vid analys över forskning och konkurrenter eller den egna verksamheten. Det är annorlunda saker.

Skulle man sedan roa sig med att se det längre ut mot en mer allmän sökmotor vore väl vägen att gå kanske att uttrycka isomorfiska likheter mellan vad vi söker och dokument där man tar ut aktiva mängder för hur vi tänker och relaterar till området. Ungefär som jag gjorde i denna men där man givetvis skulle behöva många fler liknande datamängder att utgå från:

I det inser vi också svårigheter givet att man just för konsument-inriktad sökning behöver väldigt många liknande och har tillgång till sämre data än ex. Google och Bing. De båda kan t.ex. addera värden associerade till begrepp och följa upp ex. hur undermängder av dom som söker följer dessa eller vad de uttrycker till sökmotorn för att ta ut sådant.

Thomas Bodström har en intressant karriär

Jag har inte läst Thomas Bodström's bok och är inte säker på att jag går över och köper den heller (den ska ju ha börjat säljas idag). Men jag kan från vad jag spontant kommer ihåg av denne att han har en väldigt intressant karriär:

  • Arbetet implementerade politiskt som ledande myndighet (eller ev. myndigheter).
  • Befunnit sig i partiledningen för ett stort politiskt parti.
  • Suttit i regeringen.

Det är imponerande i den mening att det gör en bredd på den politiska erfarenheten.

Dessutom i förra valet var ett stort problem för Socialdemokraterna att Mona Sahlin gång på gång läxade upp väljare såväl som press medan hon såg plågat sur ut som om folket besvärade henne. Vem vill välja någon sådan till statsminister? Bodström tycktes inse den problematiken och försöka balansera det.

Politisk ontologi

Vad som tveklöst skulle vara värdefullt för Sverige långsiktigt är att ha en fri politisk ontologi definierad. Den jag har är redan idag en av de största i världen men på engelska. En liten under-mängd till education utan kontextuell information finns som ett exempel i:

Men det går givetvis utmärkt att översätta den till svenska. Gör man det måste det nödvändigtvis initialt ske automatiskt ex. med Google Translate kombinerat med Wiktionary.org för att därefter gå igenom förhand.

Efter det krävs dock också att någon med just motsvarande breda politiska erfarenheter ser över saker för att det mer än att vara korrekt i termer motsvarar ungefär hur termerna ska fungera och när frågetecken finns kan markera dem för djupare-kontroller.

Värdet av att det finns tillgängligt är:

  • För media, ideella och ideella organisationer som påverkas av och vill påverka politik m.fl. skapar det mycket bättre möjligheter att bygga lösningar för att automatiskt följa allt som sker politiskt.
  • Dels via vad myndigheter, partier m.m. direkt publicerar i olika former men också sekundär utifrån hur media, bloggar, sociala media kommenterar och tycker om olika frågor.

Det skapar också bättre möjligheter för direkta politiska entiteter som politiska partier att beskriva frågor och följa upp politiska frågor på samma sätt. Detta gäller också myndigheterna där jag tror att det är en verkligt dålig lösning från min erfarenhet av att ha tittat på kanske 150 politiska ontologier relaterade till politik gjorda av olika myndigheter och dylikt runt om i världen att specifikt från ingenting bygga nytt för varje myndighet. Det är bättre tror jag att börja från en större man kompletterar med vad som ev. fattas och reducerar vad som inte är aktuellt. Man missar mindre viktigt med den metodiken.

Ett område där vi kan se värde av det är hur man beskriver och organiserar den statistik man idag publicerar. Idag sker det typiskt med Excell-ark utan egentligen något enhetligt som beskriver data. Det är ju en utökad kostnad i skapande av dataimport oavsett om en annan myndighet, en tidning eller en organisation önskar importera all sådan statistik.

Kanske något Boström tillsammans med ett intresserade hos tidning hos Bonnier respektive Schibstedt kunde vara intresserade av? Bonnier och Schibstedt torde ju vara dom som i reda pengar har mest nytta av det.

Får man det väl initialt på plats bör tror jag givet en del hyggligt välkända aktörer som gjort det initiala arbetet lägga förutsättningar för att det ska bli självgående i öppen crowdsourcing.

Men det är mycket man kan och borde göra. Vi för upp detta som potentiella sido-projekt tillsammans med:

För området organisation och relationer i kunskap. När det gäller efectos especiales liksom känslor i språket har ju andra potentiella sido-projekt indikerats tidigare som exempelvis:

Kungens dolda "maktnätverk"

Man får tolka och gissa hur man vill kring rapporterna i Expressen och Aftonbladet de senaste veckorna om diverse antagna skeenden runt publikationen av en bok (jag inte läst) om kungen men det viktigaste oberoende av varje sådan tolkning som är möjlig att göra är att följande kan konstateras:

  • Kungen representerar idag av allt att döma ej någon icke dokumenterad makt med faktisk förmåga att styra skeendet för en prioriterad fråga.
  • Inte heller gäller det några vänner till honom.

Givet att även om man tar allt som påstås för sanning - och det kan man verkligen inte därför ingen inblandad här tycks särskilt trovärdig och egentligen ingenting konkret har påståtts där något man kan bedöma har visats upp - så måste förmåga att förändra omvärlden via icke önskvärda metoder befinna sig nere på rena strunt-nivåer.

Väldigt otrevligt o.s.v. givetvis men ändå löjligt förvirrat i allt tycks det. Bara en sådan sak att man tar som kontakt (om det stämmer) med en i media känd påstått kriminell för hjälp som om det är lämpliga personer att lösa sådana problem med.

Hade man istället representerad väsentlig inofficiell makt hade man istället tagit in en för det utbildad expertgrupp eller missbrukat polis för det. Att man inte gör det är ett gott tecken för att kungamakten korrekt saknar sådana möjligheter och fritt utan dolda problem kan användas för att ge Sverige en till aspekt utåt i världen som kan hjälpa svenska företag och idéer att synas bättre.

Även om jag diskuterade det en del 2010 kan jag ju lägga till att en aspekt på en entitet inte bara handlar om det rationella utan också om hur repeterad funktionen i sig är generellt. För länder är några av de mest repeterade:

  • Kung.
  • President.
  • Valuta.
  • Gränser.
  • Huvudstad.
  • Namn på landet.

Att ge upp någon av dem tror jag bör göras endast med förståelse av att man konkret som uppfattat av folk blir lite mindre land. Se kring det exempelvis:

Om något ser jag ingen praktisk anledning till varför man inte både kan ha en politiskt vald - kanske var 10 år för att hålla nere kostnaderna - president utan just någon praktisk makt förutom den kung vi redan har.