Problemet med Uppsala kortet och hur de flesta använder det på bussen är att pengarna ej utnyttjas maximalt. Pengarna tappar värde samtidigt som du betalar för mycket.
Aktuellt just nu är att kommunen försöker lura tillbaka "gamla" kort och är villiga att betala 85 kr för dem. Detta trots att två kort krävs för optimal användning: de har kanske blivit medvetna om den lösning allt fler använder för att optimera sina resekostnader.
Vid ett kort finns två valmöjligheter när pengarna börjar ta slut på kortet:
- Riskera att behöva betala extra via kreditkort eller kanske missa flera timmars arbetsdag på att gå. Detta när vi försöker arbeta alla pengarna på kortet genom att konvergera summan det har lagrat farligt nära noll och kanske missar att ladda det i tid.
- Vi laddar kortet efter första varningen eller nära före eller efter denna.
Problem ett medför en konkret utökad kostnad kommunen berikar sig på och använder för att bibehålla ett onödigt högt antal kommunpolitiker och tjänstemän som smygs undan utanför skatten vi tränats till att av dessa taskspelare att ha ögonen på medan fickorna vittjas på otaliga andra sätt (jämför gärna TV-avgiften som ska finansiera anti-sovjetisk-tv om vi blir ockuperade samtidigt som hela försvaret nära nog avskaffats och själva TV-personalen tränas för och anställs riktat för vulgär TV med numera ens utan ursäkt i form av politiskt granskande program: mången politiker som plockar inkomst på "TV-tombolan").
Situationen i fall två är allvarligare. När du betalar bussresor med pengarna på kortet använder du dem. Är perioden de går åt på inte allt för långt är de i princip skyddade mot inflation annat den som de faktiska bussresorna representerar.
Men problem 2 innebär att vi får en bottensats av pengar: gamla pengar som aldrig arbetas. Och endast arbetande pengar som ger dig ett värde är inflationsskyddade.
Hur omfattande problemet kan bli är Storbritannien efter Första världskriget ett otäckt exempel på. Innan kriget fanns stora befolkningsgrupper som levde av ett kapital de höll utlånat till mycket begränsade räntor med många års "bindningstid". Låg inflation gjorde att de kunde leva bra på dom räntorna.
Det var gamla pengar som föga arbetade om alls. När inflationen tog fart i och efter kriget tappade dessa pengar värde därför att dom var dåliga på att arbeta. Räntorna som betalades ut var nästan ingenting värda och ej heller var det vanligen möjligt att ta ut kapitalet för att själv motionera det till värde.
Med två busskort klarar vi kombinerat att nästan eliminera all risk för smyg-beskattning samtidigt som vi är säkra på att alla våra pengar får arbeta och får omsätts till värde: ingen sur bottensats.
Vi har alltid ett primärt och ett sekundärt backup-kort med oss. Det primära kortet laddar vi med den summa som mest sannolikt motsvarar det antal resor du kommer göra under perioden. Backup-kort kan du ladda med vilken summa som helst bara det räcker till några resor (behöver ej vara trolig jämn multipel av kostnadskedjan).
Dessa första steg ser vi i schemats övre del:
Den avancerade operationer inträder när i tidsperioden från det att det primära kortet börjat varna tills dess vi rätt klarat att ladda resp. kort och dedikerat nytt primärt resp. backup-kort.
När primär-kortet börjar varna ska du ej känna stress. Fortsätt använda det tills det inte längre går. Då tar du fram ditt backup-kort och betalar med.
När laddning ska ske blir ditt primära kort nu backup-kort, och ditt backup-kort blir primärt kort.
Du laddar först gamla backup-kortet och laddar det upp till den troligaste serien av biljett-köp. Varken mer eller mindre. I slutet ges tips på hur du väldigt enkelt beräknar detta optimalt. En myt som sprids är att det inte går eller att det inte går att ladda med mindre än 100 kr. Åtminstone det senare gäller pressbyrån med t.ex. i tidningsbutiken Press stop där jag normalt köper magasin och utländska nyhetstidningar (större sortering än Pressbyrån i Uppsala) såg jag senast för någon dag sedan att de fyllde på ett Uppsala kort med 20 kr. Får du problem i kassan där du brukar fylla på förklara problematiken med gamla och hur brist på arbetande pengar kan skapa också nationella ekonomiska problem genom att finansiering både av hushåll, industri och venture's blir svårt.
View Larger Map
Genom att detta kort nu ligger i en sannolik multipel kan vi beräkna (med skattning av hur troliga alternativa biljett-kedjor är) ungefär i vilket intervall alla pengar på kortet troligt har arbetats runt. Normalt krävs inte mer än två påfyllningar för att det ska vara mycket troligt för ett kort och resor du normalt vid samma tid gäller det samma för båda korten.
Ditt nya backup-kort kan du precis som tidigare ladda med valfri summa du tycker passar bra. Givetvis kan du applicera samma algoritm som för resp. primär-kort instans du skapat men det krävs inte här. som både mer enkel och lättsam för dig och butiksbiträdet. Tips! Är du som jag har du ju redan låtit honom eller henne arbeta sina löne-pengar ordentligt med miniräknare och information från Uppsala buss hemsida. Butiksbiträden är ofta vana att räkna priser och det finns föga mening att du ska lägga kanske i värsta fall timmar på att skapa sannoliksgrafer när du kan klara det på tio till 20 minuter. På så sätt blir det enkelt att beräkna och du kan läsa tidningarna medan du väntar eller prata med andra som väntar på kassan.
Nu har du klarat ett varv! Du har eliminerat risken för gamla pengar samtidigt du är skyddad mot den systematiska bamboozle med straffavgifter för kortbetalning kommunen nu klarat flera år utan att åka dit.
