Att beräkna hälsa och militärkonflikt i pengar

I en fortsättning på Ontologiska problem II: När vi tror att vi kan definiera världen kan vi illustrera en också viktig rationell sida av mätvärden som ligger närmare hjärnans belöningsdimensioner än våra rationella ontologier.

Ett viktigt värde med evidensbaserad medicin är givetvis att ge möjlighet till systematisk kvalitetsuppföljning där betalande part - i Sverige stat, kommun, landsting - och dessas ägarna d.v.s. vi kan se att patienter fått den behandling man kan förvänta sig. En till sida - som man kan argumentera är exakt den samma - är att göra möjligt att bedriva vård som man vet ungefär vad den kommer kosta. Utan det skenar kostnaderna snabbt med resultatet att man inte kan klara att leverera behandling där det är mest kostnadseffektivt. För den kostnadseffektiva organisationen måste man ju veta vad saker och kostar och vilket värde de levererar.

Samma sak gäller givetvis också försvarspolitik. I den långsiktiga politiken är det oerhört komplexa frågor att söka uppskatta. Men i snabbare händelser kan man visst göra ett försök till rimlighetsuppskattning. Det vore därför tror jag mycket välkommet för Israels medborgare om man publicerar de faktiska kostnaderna för den senaste väpnade insatsen och vad den aktuella räntesatsen är för kapitalet och vilka man lånat upp pengarna från och hur man ska göra om några månader om man inte klarar att låna upp det resterande så att säga. Sedan kan medborgarna titta på kostnaden, jämföra med hur liknande strategier fungerar de senaste tio till trettio åren och fundera vilka andra tänkbara strategier som kan finnas som inte kostar lika mycket pengar. Samma sak gäller givetvis också de palestinska områdena men en viktig skillnad är att Israel har en tydlig budget kring dom här frågorna där stort utrymme utan att faktiska kostnader påverkas oavsett andra prioritering där mycket hade kunnat gjorts de senaste åren (och åren som kommer) man struntat i.

Förvisso ett utmärkt argument för kanske mer objektivt balanserade parter som söker medla åtminstone om de samtidigt kan påverka parternas möjligheter att låna pengar och till vilken kostnad det sker. Men Israel ska inte längre förvänta sig att de kan hitta finansiering lika enkelt åren som kommer. Det finns inte längre pengar givna i förväg oavsett om man struntar i all rimlighet. Världen har vad vi kanske kan uttrycka som en viss valutabrist. De som har gott inflöde har tenderat att ha bra ekonomi (också mindre beroende export) medan övriga kan behöva låna hårt medan ekonomin har tenderat att gå sämre.

Nu tror jag knappast att det är fel att se båda Israel och de palestinska områdena med medborgare som traumatiserade efter den långa konflikten vilket knappast alltid gör parterna särskilt rationella. Om vi så vill behöver omvärlden därför av och till hjälpa till. Men som med pengarna har jag en stark känsla att omvärlden konkret tröttnar för varje år som går. Medborgarna både Israel och de palestinska områdena måste börja ta ansvar själva för att lösa sina problem. I Israel via val och förhoppningsvis så också i Palestina men om inte så behöver man bygga upp en stat p.s.s. många andra länder gjort genom historien där man behöver med att från folket införa gemensamma strukturer i form av inte minst polis för att hantera primärt terrorism vilket är områdets huvudsakliga problem-skapare. Det finns en lat attityd hos båda parter i dom här konflikterna där man antingen gnäller eller överreagerar eller både uttalar sig och agerar direkt irrationellt.

Inser man aldrig att man behöver själv måste lösa dom här problemen blir dom heller aldrig lösta. Det handlar inte om ett propaganda krig eller att skapa karriärvägar som fundamentalist eller militär utan om att skapa en i bästa fall dräglig tillvaro i Mellanöstern. Här kan alla lära mycket av Libyen. Där kan vi se ansvar och förmåga hos medborgarna.

Ska jag vara ärlig och jag vet att det retar många som vet säkert att det är en part eller en annan som orsakar problemen men för mig är det svårt som (för mig i alla fall) att som inte direkt emotionellt engagerad låta bli att se på både Israeler och Palestiner som i praktisk politik mentalt begränsade (idioter om vi så vill). En känsla jag har är också att både Europa och USA vinner ju mer man lämnar Israel och Palestina i fred oavsett om det handlar om handel, samarbeten och inte minst varje typ politisk fråga. Ingen av dom känns politisk ansvarstagande i någon civiliserad mening.

Och när det gäller deras företag ska vi alla komma ihåg varningen som "läckte" från CIA inte minst relevant rörande Checkpoint vars produkter för brandväggar på privat- och företagsmarknaden är vad man bäst helt undviker.

Ontologiska problem II: När vi tror att vi kan definiera världen

Vi fortsätter Metaforer med Wordnet? Nja med ett besläktat problem med exempel på en igår eller idag publicerad artikel med ett "nytt" mått på similarity där vi har ett bra exempel på just hur lätt det är att skapa om världen när vi försöker definiera den i ontologier:

Från: SIMILARITY MEASURE AND SIMULATION OF CONCEPUAL SIMILARITY

Att vi kan definiera avstånd och likhet i typ av relationer bygger på att ontologin med ett givet perspektiv på världen existerar. Vi förstår begränsningen från följande samhällsviktiga perspektiv vi kan ta just på organisationen av ett universitet:

• Perspektivet från statliga aktörer som finansierar undervisning och forskning. I Sverige är dessa verksamhetsystem ej oväntat mycket styrt av värde per "head-count" (särskilt för studenter) resp. i vissa forskningsområden också verktyg som ibland kan vara detekterbara i budget (ex. medicinsk-forskning).
• Från perspektiv studenter handlar mycket om undervisningen och personerna man möter där resp. stöd kring finansiering, studievägledare m.m. D.v.s. är vi intresserade av att studera effektiviteten undervisningen eller skatta påverkan av kulturella informationsutbyten mellan studenter resp. studenter med personal är andra perspektiv intressantare.
o.s.v.

När vi sätter oss och försöker rationalisera ett område organisatoriskt generiskt har vi människor oerhört lätt för att skapa något vi just då tycker känns mycket rationellt. Och det är faktiskt en fungerande strategi under förutsättning att tillämpningen ligger nära vad som är naturlig för oss (eller som vi gjort noggranna kravspecifikationer för).

Den större utmaningen idag för organisation av data och verksamheter är dock snarast att klara att uttrycka flexibilitet i hur olika områden samverkar flexibelt utan att definiera fast sig i en lösning som kostar onödigt att förändra när forskning, kunder, leverantörer o.s.v. visar att världen ändrats och att verksamheten med den behöver följa med.

Faktiskt gäller upplever jag starkt från flera organisationer jag tror är ganska vanliga att hårt definierade verksamhetssystem, ontologier, taxonomier, standarder m.m. som ej medvetet skapades med prioritet på att klara förändring att man förutom problem med världens utveckling kan helt missa att se förändringen i tid för att klara vettigt energieffektiv anpassning. Det kan kosta många medarbetare arbetet och reducera ägarnas förmögenhet.

Särskilt stor är den risken om vad man uttrycker faktiskt varit framgångsrikt oavsett om orsaken trovärdigt har något att göra med vad ontologin uttrycker och än mindre med hänsyn av beroenden förändrade faktorer. Nokias snabba fall är ett exempel. Nokia var signifikant framgångsrikt och kom allt mer att försöka definiera vad världen var snarare än att världen upplevde att Nokia definierade världen. Utan att varken uttrycka något nytt man övertygade kunderna de behövde eller uttryckte nytt kunderna började använda tycks de första motåtgärderna när väl förändringen insågs ha varit intensivare definierade och inte bara relaterat produkter, standarder m.m. direkt utan också i företagsaffärer definierande värdereduktion, antal m.m. lite som att försöka förklara något man tror att kunderna inte sett (eller så hade dom handlat korrekt). Ungefär som Katolska kyrkan under medeltiden som sökte definiera och sedan frysa världens kunskap i ett tillstånd man menade var det riktiga.

Illustration "lånad" från: The furrow illusion: Peripheral motion becomes aligned with stationary contours.
I illustrationen får den i form konstanta cirkeln en falsk riktning skapad av den konstanta bakgrunden.

Vår visuella perception ger oss många tydliga exempel på hur inlärt dagligen repeterade fenomen i illusioner ofta vägrar att släppa när något bryter mot annars fungerande "komprimeringar" och effektiviseringar. Journal of Vision hör överhuvudtaget till den mest läsvärda i detta område åtminstone när man följer området från mitt perspektiv där det intressanta är att få nya perspektiv på särskilt textanalys (och alltid fascinerande rörliga små illustrationer till varje artikel från första sidan och pagination).

Egentligen vad som gjorde det föreslagna similarity nytt såg jag inte utan jag tyckte det ungefär jämförligt (eller samma) med ganska mycket befintligt. Det i sig är dock ointressant här. Vad som är intressant som fortsättning av Metaforer med Wordnet? Nja är vad det ej klarar av: Att uttrycka likhet och distans mellan koncept vars relationer relativa varandra är vad vi ej har ett givet perspektiv att utgå från. Enklaste två tänkbara exempel på det är:

• Om en sub-graf eller helt ontologi ej är ansluten till den andra är det odefinierat att jämföra koncept i dem.
• När relationerna mellan koncept i grafen ej är del av samma perspektiv / värld /enheter är de heller inte jämförbara.

Vill vi beräkna similarity för givna ontologier med fast-perspektiv kan dock måttet möjligen ha värde (bäst prövar man några stycken och ser vad som fungerar med aktuellt data praktiskt mer utmanande oftast relaterat data som förändrs) liksom de två måtten i första postningen refererade: Semantic Similarity in a Taxonomy: An Information-Based Measure and its Application to Problems of Ambiguity in Natural Language (Resnik) och An Information-Theoretic Definition of Similarity (Lin). Särskilt den senare (Lin) upplever jag har värde: fungerar relativt bra även i den enklare föreslagna direkt formen samtidigt vad som relativt enkelt kan byggas vidare och anpassas utefter samma koncept (inte minst med djupare statistiska relationer för att uttrycka avstånden mellan resp. koncept i identifikationen av vad som ligger på närmaste konceptuella nivå inkluderande som Lin uttrycker algoritmer två koncept relativt hur data från den verkliga världen ser ut just vid tidpunkten ex. kanske en teknisk-lösning bör vara den närmaste övergripande när vissa komponent-priser reduceras). Överhuvudtaget i det här området hör vad publicerat av både Resnik och Lin - och särskilt Lin till det mer läsvärda. Lin rör sig i gränslandet mellan de två sidor vi har diskuterar stabilt i den "thesauriska-världen" men väldigt nära gränszonen relativt de aktuella åren.

För de flesta applikationer av similarity där större praktiska utmaningar finns (och större skillnad i värde av olika algoritmer rörande korrekthet, exakthet och inte minst prestanda också är fallet) handlar det dock om de flexibla perspektiven. D.v.s. vad jag normalt alltid avser när jag använder similarity som begrepp. Ev. tittar vi lite mer på det framöver (eftersom jag just nu nyligen byggt om cache som ska testas igenom för en av de mer viktiga similarity-komponenter jag använder i aktuell plattform).

I väntan på den fortsättningen kan vi reflektera över att oavsett om det handlar om religion, produktval, syn på dödsstraff, klädstil m.m. tenderar vi att ha en preferens mer värdestyrd utan i ögonblicket mycket tankar. Men oavsett det har få personer något problem med att rationalisera sina val med stor noggranhet och om så krävs argumentera för sitt perspektiv (ibland komma tillbaka senare med bättre argument illustrerande fenomenet).

Vi ska dock akta oss för att tro på sådan rationalisering som stabil sanning när vi ger oss på att göra det för populationer av människor från det egna perspektivet. Kommer någon apropå sådana felstrategier ens ihåg vad de "traditionella" telekomföretagens alla standardiserings-projekt runt operativsystem för PDA:er hette (heter)? Symbian minns jag namnet på men det var som mest ganska många fler. Väldigt drivet av att definiera och standardisera några koncept på marknaden som sålde bra snarare än att försöka uttrycka vad köparna egentligen sökte som funktion av vad marknaden erbjöd dem, och möjlighet att flexibelt klara att uttrycka förändring i dom preferenserna.