Volvo personvagnar var ett företag som höll kvalitet trots Fords år av vanskötsel. Att det såldes till kinesiska Geely är ingenting jag tror kommer gynna varken företagande i Kina eller i Sverige, och är en förlust för Sverige som åtminstone jag redan räknar som klar.
Inte heller tror jag att Zhejiang Geely Holding Group är något direkt problem för Sverige så länge vi är medvetna om att ägarna är entitet tämligen explicit under kinesiska kommunistpartiets kontroll. D.v.s. de enorma folkstormar vi vant oss vid där både svenska medborgare och politiker är beredda att vada genom blod för att hålla industrilaster nöjda är en sak från gårdagen. Det går inte att diskutera något form av bidrag, förändring av lagstiftning eller lån med en aktör som står under en diktaturs kontroll när denna är så oerhört inflytelserik i EU som kinesiska kommunistpartiet är.
BMW är en betrodd europeisk biltillverkare. Att sätta en person när hot mot livet finns i en bil tillverkad av en entitet tämligen explicit under en diktaturs kontroll där tillfälligt vansinne hos envåldshärskare rent av kan starta det tredje världskriget är inte vad vi någonsin ska eller kommer göra. Inte heller kommer Volvo Personvagnar nu efter köpet någonsin ge Sverige något och ju snabbare det försvunnit desto mindre smärta.
Att agera i en demokrati kan säkert bli en omställning även för Zhejiang Geely Holding Group och förhoppningsvis mer en upplevelse för deras medarbetare att privat i hemma berätta om för betrodda medlemmar av familjen och mycket nära vänner.
Helt visst road läser jag i Dagens Nyhets nätupplaga att en europeisk (Är det en pan-europeisk organisation? Vilka är man underleverantörer till? Är den europeiska biltillverkaren BMW också medlemmar?) organisation för underleverantörer störs av säkerhetskraven runt kungafamiljen där man menar att en mindre säker kinesisk bil är bättre än en europeisk bil:
"Lars Holmqvist, chef för Clepa, den europeiska organisationen för underleverantörer inom fordonsindustrin, ilsknade till när han såg att det var en BMW som körde närmast efter kronprinsessan Victorias och prins Daniels öppna vagn i bröllopskortegen som på lördagen följdes av miljoner tv-tittare."
Rimligen måste Holmqvist ha kontroll över säkerhetsnivån för bilarna och oavsett om den inte var lika dålig som Säpo uppger måste han rimligen tycker man inse att det inte går att sätta personer viktiga för landet i en situation där ett hot mot deras person finns i en bil tillverkad av en entitet under kinesiska kommunistpartiets tämligen explicita kontroll. Eller är han drabbad av någon form av förvirring?
Trots att medieimperiet är finansierat via tvångsbeskattning - vill du se på oberoende media måste du betala många tusen till detta - och gör av med fullständigt groteskt enorma utgifter på program ingen annan köper, håller överdrivet dyra lokaler bärande särskilt i Stockholm lyx och har en abnormt stor ledningsgrupp jämfört med alla andra inom områden.
Trots alla dessa utgifter håller de sig fortfarande med egna flaggor för inflytelserika delar i sin flotta. Kanske också deras kraftfullt stora blogg- och hemsidesnätverket men jag har inte tittat efter och hoppas och tror det ännu inte gått fullt så långt.
I Sverige har vi ett medieimperium större än allt det största oberoende tillsammans och som spyr ut korta mer eller mindre meningslösa - i kunskapsbidrag - notiser via en mängd RSS-strömmar, ett tyst men oerhört kraftfullt växande länknätverk av bloggar och hemsidor och som monopoliserar enorma mängder av trafik från enskilda medborgare och företag som hederligt betalar skatt och inte tvingar till sig allmosor, miljö- och demokratiorganisationer och allt annat fint och ärligt i samhället. Trafik motsvarande fullständigt gigantiska summor. Miljarder att fördela över hårt arbetande särskilt mindre webbsidor och bloggar.
SVT har som jag sagt flera gånger mycket bra program och några exempel från den omfattande genomgång jag gjorde av deras verksamhet finns i [1] och säkert att åtminstone ett tiotal mycket positiva recensioner har publicerats på Nyhetsbloggen.
Ändå måste vi fråga oss vad som kan granska SVT och SR? Deras maktposition gör att de kan utestänga kritiska nyhetsbyråer trots samhällskritiskt internationellt public service värde och ärligt finansierade snarare än den tvångsbeskattning som plågar oss lågavlönade hårt arbetande medborgare.
Ett av så många exempel av tveksamheter - och frågar jag mig om våra största politiska partier Moderatorerna och Socialdemokraterna känner rädsla för SVT? Vågar ni inte ifrågasätta dem? - har vi nedan:
Så har det varit länge men deras makt sprider rädsla åtminstone bland media men kanske inte bland folkvalda politiker för om så är de ju inte folkvalda på riktigt samma sätt.
Räknar vi bort statistiska undersökningar finansierade av medieimperiet själva eller av särintressen finns så vitt jag vet ingen undersökning gjord de senaste tio åren som visar att annat än ett litet fåtal tycker att man för att få titta på t.ex. TV3, TV4 eller Kanal5 måste betala en tvångsskatt till SVT fast man för allt i världen inte vill se deras enorma penningslöseri visualiserat.
För även om ett fåtal program fortfarande trots medieimperiets allmänna förfall klarar att producera god kvalitet - ibland mycket god kvalitet - sker det till en kostnad som är så fantasifull orimlig att ingen någonsin vågar nämna den.
Det är nästan men inte riktigt unikt för hela värden. Jämförbart kan räknas på ena handens fingrar. Men det handlar om stora länder med massor av medborgare och mycket starkare media än vi har i Sverige där inte en entitet kan upplevas smygande konkurrerar väldigt riktat mot enskilda hederliga entiteter.
Trots att SR, SVT, Kunskapskanalen och deras inflytelserika blogg- och hemsidesnätverk suger åt sig ett enormt antal tittar, lyssnare och webbsurfare från hederliga medborgare har de mage att påstå att andra aktörer skulle hota demokratin:
"Det vore klädsamt om de stora tidningsutgivarna vore konsekventa och hävdade samma princip när det gäller radio och tv. Också vår publicistiska verksamhet bör värnas genom ett tydligt och stabilt regelverk som ger största möjliga publicistiska frihet och oberoende."
Här har vi situationen att jag och många andra frågar oss om våra politiker är rädda för att kritisera det här medieimperiet. Jag behövde då uppmana mod ända sedan 2010-05-14 innan jag vågade uttrycka min åsikt. Så även om det är myter att sådant är farligt att göra har vi redan och sedan länge en implicit censur och jag vet säkert att det gäller för andra.
Och vad sänder SVT egentligen? Gomorron Sverige håller som jag påtalat mycket hög kvalitet även med internationella program och bedömer jag är ett av de bästa i sitt segment som görs i världen. Men vi har också ett otalig - växande antal - exempel på hur det här medieimperiet betalar stora summor för oseriösa utländska faktaprogram som normalt ges bort gratis.
Hur är det möjligt att de köper in dom här programmen? Hur kommer det sig att SVT kastar bort pengar på vad ingen annan skulle köpa? Trots att det är program fyllda med felaktigheter. Ett av många exempel har vi dokumenterat i:
Är det ett medvetet beslut av ledningen? Och i så fall vad har föranlett det? Vem beslutade det formellt och ev. informellt?
Och vem kan granska det givet den makt medieimperiet projicerar ut i världen finansierat via tvångsbeskattning utanför vår kontroll:
SVT, SR, oavsett vad man kallar samma sak är styrd av samma entitet i ledningen. Det kan visa sig ofarligt men med fel person som har inflytande kan det visa sig riktigt otäckt och jag kan inte påstå att jag har sådan insyn i dem att jag kan utesluta att vi redan idag har ett problem. Tvärtom menar jag att flera delar av verksamheten pekar på att åtminstone anmärkningsvärt kvalitetsproblem finns.
Rimligen om man ska behålla detta varför inte låta det fokusera på områden som inte skulle bli bevakade annars? Om nu målsättningen inte är att bygga och bevara ett inrikespolitiskt maktnätverk? Det finns många områden i Asien, Sydamerika och Afrika som inte alls bevakas i svenska medier med medieimperiet slösar bort enorma summor på meningslösa dåligt gjorda nöjesprogram.
[1] Trots den allmänt osunda kulturen inom SVT där en härskarkultur brett ut sig som ser byggandet av sin matkposition i organisationen som - helt korrekt menar jag tills de öppnat sin verksamhet för insyn från oss som betalar för den - det samma som deras karriär finns fortfarande ett fåtal delar som klarar att producera kvalitet och hårt kämpa för visionen om det värde som en gång fångade dem och i urval av kanske ett tiotal mycket positiva recensioner:
Förhoppningsvis föranleder att vissa delar som producerar kvalitet inte det dem att uppleva att de är del av problemet. Att SVT m.fl. delar slutar att kan upplevas närmast riktat stör oberoende media sällan utan att ge något värde och istället redaktionellt täcker upp vad övriga inte bevakar är en lösning som ger värde utan att det som idag hota demokratin.
Det är en lösning jag säger är riktig. För medarbetarna i SVT, SR m.m. är det säkert en god lösning för även om det bromsar ju större en medieaktör är gäller att hotar den demokrati kommer den att försvinna. Det gäller oavsett om det handlar om den systematiskt bygger inflytande, leker med valuta (inte för att jag någonsin sett något som överhuvudet indikerat att någon del av medieimperiet någonsin lekt med valutor tvärtom håller jag Rapport jag ibland ser på morgonen som hålla mycket god redaktionellt oberoende) eller hålla på med andra otrevligheter.
I och med detta inlägg får också medieimperiet en egen tagg på bloggen. Jag väljer att kalla den SVT oavsett vilken del i detta förvirrande utspridda nätverk av TV-kanaler, bloggar, hemsidor och radiostationer. Hur många detta tillsammans är vet de inte ens själva.
Skillnaden mellan stereotyp och arketyp utifrån min modell diskuterades men ett exempel där vi ser att det inte för stereotyper är nödvändigt att just diskutera konst eller artiklar är värdefullt. Att tala i tungor är ett bra sådant exempel.
Även om orsaken till varför att tala i tungor är enkel i min modell är området mycket komplicerat i bakomliggande orsaker nödvändiga att förstå och artikeln är därför lång. Att här ta tillfället att gå igenom stora delar av den grundläggande teorin för underområdet negativa stereotyper till min modell över riktad information (t.ex. debattartiklar, insändare, reklam m.m.) är dock bra att ha gjort. För att göra detta diskuteras också:
Den neurologiska orsaken till varför negativa stereotyper (t.ex. det falska påståendet att kvinnor är sämre i matematik) har påverkan.
Vad basal gangliga, prefrontal cortex, motorisk cortex är.
"Orsaken" till tics, ADHD och tourette syndrome diskuteras utifrån min modell.
Att ADHD och tourette syndrome används i diskussionen har sin orsak i att hur negativa stereotyper och reinforced learning fungerar i hjärnan är lättare att tydliggöra med dessa neuropsykiatriska funktionshinder därför att hjärnan är överkänslig för denna påverkan. Samtidigt är modellen inte gjord för att användas utanför riktad information och för dessa problem är verkligheten mycket mer komplicerad än "förklaringen" som ges här och den är endast tänkt för att förklara modellen.
Foto: Expat Nomad Licens: CC by-nc-sa 2.0
Inte bara kristna räcker ut tungan medan de gör ljud fyllda med känsla. Även maorierna gör det i sin krigsdans. I bilden ser vi även den traditionella könsrollen där kvinnor förväntas stå lite bakom männen när de ska bege sig ut i krig.
Stereotyper och reinforced learning
I min modell använder jag begreppet stereotyp och jag menar att de till skillnad från arketyper verkar via basal gangliga avseende reinforced learning (begreppen förklaras längre fram). Denna funktion hos basal gangliga (bl.a. nucleus accumbens) inkluderar "belöningsfunktioner" i hjärnan som är en väg som vi kan lära oss saker.
För exemplet med den negativa stereotypen att kvinnor är sämre i matematik vet vi säkert att det saknar biologisk grund. Ändå kan sämre prestation i matematik utlösas hos kvinnor genom att utnyttja den negativa stereotypen i riktad information när de gör provskrivning på universitetsnivå (se t.ex. [1] och [2]).
Att hålla med en expert utlöser positiv reinforced learning (se [3]) där vi får en liten belöning när det visar sig att vår åsikt stämmer med expertens. Just för kvinnorna resulterar det dock som alla negativa stereotyper i försämrat arbetsminne eftersom det minskar den dopamin-drivna aktiviteten motsvarande att befinna sig längre ner i flocken därför att det verkar kontinuerligt och/eller upprepat (initialt kan det dock verka tvärtom när de håller med om att de är sämre i matematik men när det är inlärt faller också det bort).
Foto: Tommy T Licens: CC by-sa 3.0
Det är alltid bättre att personligt bli arg över negativa stereotyper. Betraktar vi fördomar om kvinnor ges också värde att bilda egna "flockar" (här grupper som motverkar fördomarna) vilket p.s.s. som frikyrkorna gjorde kompenserar för negativ påverkan. Samtidigt är det viktigt att arbeta för konkreta värden framåt snarare än polarisera situationer mer genom att sprida egna negativa stereotyper.
Mekanismen har också en positiv och viktig funktion
Denna mekanism är i sig inte på något sätt felaktig eller ondskefull (även om t.ex. den negativa stereotypen att kvinnor är sämre i matematik är felatig och ondskefull) utan är vad som gör att vi kan fungera som folkdjur utan t.ex. att alla pratar samtidigt och avbryter varandra.
Denna mekanism behöver inte verka permanent utan kan växla mellan individer under ett möte där olika personer t.ex. ger riktad information från sitt expertområde. Jämför gärna med hur ADHD för en del gör att man gärna avbryter därför att den här funktionen delvis är satt ur funktion (diskuteras mer längre fram).
Detta kan också växla mellan olika situationer och tidpunkter. I en situation har du en mer ledande roll t.ex. när du promenerar med ditt barn i trafiken medan det inte gäller när förbereds för att opereras på sjukhus eller stoppas i trafiken av polisen.
Riktad information verkar numera över stora populationer istället för små flockar
Samtidigt går idag vår kommunikation ut över mycket större populationer och verkar under mycket längre tid. Det är vad som skapat negativa stereotyper.
Negativa stereotyper är information som utnyttjar saker som optimal endast verkar under korta tidpunkter eller meningsfulla roller (även om det går att förstärka i små flockar vilket kvinnomisshandel, mobbning, slaveri är otrevliga exempel på där också misshandel används med samma påverkan).
Idéen om att kvinnor är sämre i matematiken blir "sanningen" för många fler och även om en liten grupp inte ser tecken på det stämmer upprepas det och det överröstar också forskning som visar att det är falskt. För kvinnor påverkar den negativa stereotypen kontinuerligt genom att ständigt upprepas.
Frikyrkorna förtrycktes och otrevliga myter om dem skapades
Att delta i en gudstjänst och lyssna på en religiös ledare precis som vilken som helst ledare vi respekterar och tycker är värd att lyssna på ger oss p.s.s. en liten belöning. Här spelar helt säkert flera liknande funktioner för flocken in där det känns angenämt att vara en grupp oavsett om det är en församling, en trumcirkel i Kalifornien, en marscherande armé eller en flock fotbollssupportrar.
Jesus talar till sin "flock".
Frikyrkliga församlingar har länge haft en tradition av att försöka förstärka denna påverkan. Det är en tradition som går långt tillbaka till en tid när dessa kyrkorörelser ofta befann sig i opposition mot en vedertagen statskyrka. De var förtryckta och också i en strid för sin rätt att få utöva sin tro.
På samma sätt som en kvinna som förtrycks systematisk via negativa stereotyper som säger att hon är mindre intelligent och är sämre i matematik realiserar det som sanning får samma effekt d.v.s. nedsatt dopamin-aktivitet associerad till informationen för medlemmar i frikyrkorna när de förtrycktes på olika sätt.
Att tala i tungor gav kompensatorisk verkan
Att kompensera effekten av förtryck vid möten blev därför viktigt. Ett antal metoder kom användas för det och att tala i tungor är en av de mest intressanta därför att den kompenserar via troligt flera mekanismer.
Det kan tyckas förvånande att tala i tungor skulle ha en märkbar påverkan men det hade det sannolikt och skapade en aktivitet i hjärnan som kompenserade för den påverkan förtryck och myter om dem skapade. Förklaringen till hur det kan fungera i hjärnan är lättare att se genom först titta motoriska och verbala tics fungerar i hjärnan.
Tics förklarade utifrån reinforced learning verkar vid nedsatt aktivitet i basal gangliga
ADHD och tics är två exempel på problem associerad till för låg aktivitet i delar av basal gangliga (eller hela beroende på situation). För ADHD är en effekt av det svårigheter att fungera bl.a. i klassrum därför att den normala belöning som det ger (genom att lyssna på läraren) är för låg för att vara märkbar därför att aktivitetsnivån i dessa delar av hjärnan är onormalt nedsatt.
Tics (som ganska ofta förekommer tillsammans med ADHD) går att förklara från min modell (men den är inte avsedd för detta och detta ska ses som ett exempel för att förklara mekanismerna medan verkligheten är mycket mer komplicerad)
Basal gangliga sätter aktivitet både i prefrontal cortex och motorisk cortex, och det kan ske implicit (d.v.s. ökar aktiviteten i basal gangliga kan aktiviteten öka i båda områden även om orsaken inte är styrd från respektive) eller explicit (d.v.s. aktiviteten ökar som en feedback på ökad aktivitet i antingen prefrontal cortex eller motorisk cortex).
Problem med för låg aktivitet i basal gangliga som vi direkt kan uppleva som verkligt är för påverkan på prefrontal cortex. Motoriska störningar kan du se och reflektera över via prefrontal cortex men det leder inte till en känsla du direkt kan associera till problemet.
Nedsatt aktivitet i prefrontal cortex kompenserar vi för
Nedsatt aktivitet i prefrontal cortex är därför att vi upplever det också benägna att försöka kompensera för. Förtrycker en grupp människor en annan kan det t.ex. båda leda till att de blir mycket fogliga (men kompenserar på andra sätt om de inte bryts ner vilket kan jämföras med vad som beskrivs i [10] för The Journal of Neuroscience men inte lika extremt) eller att de revolterar. I det första fallet har vi explicit påverkan av att aktivitet i basal gangliga minskar och i det andra fallet implicit påverkan där feedback går tillbaka i form av ilska och det kommer när det sker i grupp också höja upp aktiviteten i basal gangliga och det ordentligt (ingenting som att marschera ut i krig för att riktigt uppleva flödande dopamin och nor-adrenalin).
Ett kortsiktigt praktiskt sätt för att kompensera för nedsatt aktivitet i prefrontal cortex är dock att göra något som drar upp aktiviteten t.ex. märkbart vid ADHD något påtagligt socialt som att prata med någon. Mer intellektuell aktivitet som utnyttjar flytande intelligens (t.ex. huvudräkna) fungerar också men kommer till en mycket större kostnad (t.ex. via stress) därför att koncentrationsförmåga och arbetsminne är nedsatt.
Det finns dock en del metoder som i vissa fall kan fungera (beroende på hur den neurologiska störningen ser ut och vid just ADHD bör de ge mycket mindre men däremot vid tourette syndrome är det ganska vanligt och ett exempel är verbala tics. Även om dessa kan inkludera alla möjliga ord (hanteras beroende på typ delvis i olika delar av prefrontala cortex) är det mer intressant att titta på de som inkluderar mer socialt "förbjudna" ord som svordomar och könsglosor.
Wikipedia uttryckte dessa typer av ord bra för uppslagssidan för profanity:
"A profanity is a word, expression, gesture, or other social behavior which is socially constructed or interpreted as insulting, rude, vulgar, desecrating, or showing disrespect. It is very inappropriate word which shouldn't be used at any circumtances. Don't say bad words."
När vi säger svordomar aktiverar vi också en ganska avgränsad del av prefrontal cortex som hanterar känsloladdade ord. Ökar aktivitet där kommer det i sig stimulera viss feedback för ökad aktivitet i basal gangliga även om den mekanismen är nedsatt vid dessa problem.
Här gäller det dock ord som signalerar att vi nu valt att för en stund avvika från flocken och samma mekanism finns åtminstone hos övriga stora aporna.
Det skulle i min modell motsvara en liten revolt vilket skyddar mot påverkan av negativa stereotyper (att reagera med ilska är alltid bäst om det inte inkluderar våld eller skapar risker).
För tics är orsaken dock inte en negativ stereotyp (även om personer som utsätts konstant för dessa eller annat med samma påverkan t.ex. tortyr kan utveckla tics) en neurologisk störning som dock ger en jämförbar permanent påverkan. För dem ger "revolten" (i min modell och inte ett helt felaktigt begrepp här heller) på samma sätt en viss kompensatoriskt höjd aktiviteten i basal gangliga.
Samma fenomen kan förklara andra kända företeelser och effekter svordomar har för oss alla:
Att använda svordomar när vi behöver extra kraft t.ex. lyfter något tungt. Ökad aktivitet i basal gangliga har allmän påverkan och kan rent av ge ökad muskelkraft ett kort ögonblick.
Vi säger svordomar när gör illa oss och svordomar verkar också konkret smärtstillande och ökad aktivitet i basal gangliga bör ge viss smärtstillande verkan och en del av basal gangliga inkluderar just mekanismen för centralt verkande smärtstillande upplevelse (se också [6] i Scientific American
och påverkan av svordomar på smärta de såg om den är riktig kan medieras via basal gangliga och varken aktivitet i denna del av hjärnan eller prefrontala cortex är vad uteslutande dopamin hanterar utan också bl.a. nor-adrenalin är kritisk och mycket av kompensatorisk verkan handlar just om nor-adrenalin eller sämre cortison).
Båda exemplen precis som att tala i tungor är exempel på hur svordomar har viss påverkan på alla människor (en mer omfattande sammanfattad diskussion finns hos BBC i [5]).
Reinforced learning skapar stereotypa beteenden
Varför tenderar då personer med tourette syndrome att upprepa orden många gånger och typiskt regelbundet hela livet om det inte försvinner under ungdomsåren (när frontal cortex växer intensivt och vi blir vuxna)? Och varför behöver de ibland göra många fler verbala tics om de hållit dem tillbaka en period?
Utgår vi från min modell finns en enkel förklaring till det (medan verkligheten för ett neuropsykiatriskt funktionshinder är mycket mer komplext) och följande citat från Wikipedia ([8]) uttrycker detta indirekt:
"Immediately preceding tic onset, most individuals with Tourette's are aware of an urge, similar to the need to sneeze or scratch an itch."
Det är ungefär som t.ex. jag kan uppleva tobaksabstinens och där ligger också förklaringen utifrån min modell. Stereotyper representerade vad som är anpassat för att motsvara flockens kommunikation när de uppfattas som detta kan verka via reinforced learning vilket uppstår när en feedback signaleras från riktad aktivitet prefrontal cortex tillbaka till basal gangliga
skapande en minnesbild av vad som är korrekt respons på denna (t.ex. vad man ska tycka för att åsikten ska överensstämma med en expert d.v.s. forna tiders flockledare).
Resultatet av det kan (men det behöver inte vara märkbart) vara en viss känsla av belöning. Viktigare skapar reinforced learning förutsättning för motivationsstyrd aktivitet.
När en person med tics använder svordomar kan det på samma sätt skapa reinforced learning där man "minns" (ej ett medvetet minne utan känns mer för en person med onormalt nedsatt aktivitet som en klåda eller längtan) att det ökade aktivitet i basal gangliga med ökad frisättning av dopamin (men kan troligt medieras via lika gärna nor-adrenalin och serotonin åtminstone fram till att minnet skapas där däremot mycket troligt fritt dopamin krävs).
Det kan jämföras med en beroendesjukdom även om den här är mycket unik därför att aktiviteten är så låg från början och därför att det också ger en allmänt ökad känslighet för negativa stereotyper (jag gissar där men det skulle förvåna mig om jag har fel) och omvänt svordomar för att markera distans till flocken och det tillsammans gör påverkan mycket mer konkret av svordomen.
Vad är beroendesjukdomar?
Personer med beroendesjukdomar är alltid när sjukdomen är resultatet av reinforced learning (d.v.s. mer direkt ökar frisättning av dopamin) stereotypa i sitt beteende när de söker drogen. Deras möjlighet att styra beteendet blir i viss utsträckning begränsad men större ansträngning och avstånd som ligger mellan deras droglängtan och inta drogen minskar detta genom att ge dem möjlighet att reflektera.
För en crack-rökare är det stereotypa beteendet extremt därför att drogen verkar nästan unikt kraftigt via reinforced learning och sätts en crack-beroende i ett crack house med fri tillgång till drogen röker han tills pengarna tar slut eller han avlider. För alkohol, cannabis med flera droger är det stereotypa beteendet mindre därför att reinforced learning inte är lika starkt (det är droger folk kan sluta med själv medan en crack-rökare bäst behandlas i slutenvård).
Verbala tics kan vara ännu extremare reinforced learning
När det gäller verbala tics givet att aktivitet är sådan att det ger en märkbar skillnad är det mest extrema tänkbara exemplet av reinforced learning jag kan tänka mig. De kan yttra några ord och få en belöning (i min modell och det innebär inte att det är korrekt) och jag kan för allt i världen inte föreställa mig att givet att reinforced learning inträtt att någon kan lära bort sådana stereotyper.
Väldigt få kan bli beroende av svordomar
För en person som inte har nedsatt aktivitet via ADHD, tourette syndrome m.fl. neuropsykiatriska funktioner i basal gangliga fungerar (givet att de inte har en beroendesjukdom) reinforced learning på en helt annan nivå och risken för att de skulle uppleva ett behov att svära i alla möjlighet sammanhang genom en längtan eller "klåda" är inte aktuellt.
Påverkan är svordomar är inte mindre verklig för det men inte lika stark. Att svära i kyrkan även om det är för att skapa en trevlig vi-känsla är dock inte vad vi gör därför att mekanismen är revolterande mot kyrkan själv. Däremot gäller att ungefär samma område av prefrontala cortex (men menar jag i min modell inte exakt samma sak) också hanterar andra former av kommunikation av känslor relaterade till flockfunktionen.
Dessa funktioner kanske en del skulle beskriva som mer primitiva men det är att inkorrekt förringa dem. Känslor är en viktig del av all vår kommunikation. För svordomar utanför ett text-kontext är dock påverkar mer lokaliserad. När det gäller att tala i tungor avseende ljuden som görs ligger också - upplever jag - en kaotisk varierad kommunikation av känslor melodiöst (se också [7] i Journal for the Scientific Study of Religion för en mer komplett beskrivning). Det utnyttjar menar jag delar av det här området kanske allmänt och höjer helt enkelt upp aktiviteten.
Effekten av det ensamt är svår att exakt bedöma på samma sätt som svordomar men ökad aktivitet om det inte skapar stress är ofta trevligt. Den ökade aktiviteten lägger också förutsättningar för ev. feedback mekanism från andra komponenter att få ökad påverkan (men om detta i sig utlöser feedback ner till basal gangliga kan jag inte avgöra men tvivlar på det).
Att räcka ut tungan i grupp är starkt
Nu "sjunger" personerna dock inte bara känslor. Utan de räcker också ut tungan och gång på gång och det sker snabbt. När vi gör något snabbt och upprepat förstärker det effekten p.s.s. som personer med tics som hållit dem tillbaka kan behöva säga dem flera gånger snabbt vid en senare punkt eller jämförbart med hur snabb rökning ger större effekt.
Vidare att räcka ut tungan är riktad information och jag tror detta handlar om samma del av hjärnan som svordomar, verbala tics och att kaotiskt "sjunga" känslor. Att räcka ut tungan tror jag också skapar samma feedback till basal gangliga som svordomarna gör och givet hög aktivitet i samma område av övrig tala i tungor aktivitet blir den troligen tydlig.
När vi tittar på personer som talar i tungor kan vi också se att de gärna sluter ögonen och "lämnar kroppen" men de kommunicerar ändå att de fortfarande är en del av den genom att hålla ut armarna och av och till kan folk samlas runt dem.
I någon mening tror jag också att de lämnar kroppen genom att sätta högt fokus i denna del av hjärnan som handlar mycket om känslor medan andra områden går ner för att ge detta utrymme (en hjärna med frisk basal gangliga har bättre förutsättningar att styra aktivitet i prefrontal cortex medvetet än för många andra områden i hjärnan).
Var används just tungan?
Att man valde just att tungan för att ge effekten tror jag beror på flera orsaken:
1. Initialt för frikyrkorna var manifestation för att skapa personlig "revolt" viktig. Svordomar var dock religiöst tabu men att tala i tungor är vad den religiösa traditioner berättar förekom längre tillbaka i kristendomen och av och till fram till deras skapande även om det i övrigt hade börjat dö bort.
2. Kristendomen liksom annan religion använder redan emotionellt laddade ord, musik m.m. som kanske motsvarar svordomar lite men utan feedback-påverkan för social distans. Melodiöst sjungande i romersk katolska och grekisk ortodoxa kyrkan av latin är ett fint exempel på det där obegripligheten i orden utesluter motsvarande vänstra del av prefrontala cortex medan den här delen i den högra delen i lugn och ro får uppleva det.
Att besegra krigsdans där man räcker ut tungan fodrar hjälten av folket
Jämför gärna värdet svordomar ger när vi behöver extra kraft med vad att räcka ut tungan kanske gör genom att titta på de krigsdanser bl.a. Nya Zeelands ursprungsbefolkning maorierna gör. Dansen togs upp av deras rugby-lag All Black att se i filmklippet från världsmästerskapet i Sydafrika 1995 (syns bäst på slutet):
Det gör dem starka. Det är revolt och krig mot motståndarna. Efter att de dansat är de starka och har skrämt livet ur fienderna. Att räcka ut tungan tillför värde och gör dansen potentare.
Det är som Nelson Mnadela säger åtminstone i filmen Invictus att All Blacks dans är kraftfull. För honom är det ett problem de behöver lösa för att vinna och ge landet stolthet.
Därför skapar Nelson Mandela en hjälte av folket från den enda färgade lagmedlemmen laget har. Det sker genom att laget får resa runt och spela med Sydafrikas vanliga folk i förorterna. Från hjälten som skapas och mötet mellan denne och folket skapas kraft i hela laget när de går från att vara illa omtyckta till att bli älskade av folket, och de ser betydelsen de har när isolationen mellan dem och Sydafrikas svarta befolkning bryts.
Det är lätt att underskatta värdet både av krigsdansen och att skapa en hjälte av folket men i verkligheten är värdet av båda enormt. Nya Zeeland han en lång serie segrar bakom sig och var fruktade. Sydafrika ansåg ingen kunde vinna men de blev världsmästare. Det är påverkan av riktad information när den är så nära den stora magin vi kommer.
Tungan kan också påverka via motoriskt cortex
Lika viktigt eller viktigare tror jag tungan förstärker effekten ytterligare via stimulans av motoriskt cortex. Även motoriskt cortex är kopplad basal gangliga och denna koppling påverkar inlärning.
Vidare tycks det troligt att aktivitet i detta område också indirekt påverkar den övriga aktiviteten. Det höjer allmänt aktiviteten i hjärnan vilket är en förstärkning av upplevelsen.
Det är möjligt att följande är hela förklaringen i övrigt (även om jag inte tror det):
"The frontal lobe or prefrontal association complex [Red. Avser cerebral cortex som kommunicerar till motoriskt cortex och är kopplad till basal gangliga.] is involved in planning actions and movement, as well as abstract thought. In the past it was theorized that language abilities are localized in the left hemisphere in areas 44/45, the Broca's area, for language expression and area 22, the Wernicke's area, for language reception. However, language is no longer limited to easily identifiable areas."
D.v.s. att rörelserna också stimulerar prefrontal cortex via kopplingar från cerebral cortex och att det förstärker upplevelsen.
Men det kan också vara att den påverkan verbala tics har på basal gangliga skapar "behov" av motoriska tics.
I någon mening kan man kanske se det som att en konkurrenssituation i basal gangliga existerar mellan prefrontal cortex och motoriskt cortex där denna implicit kommunicerar till båda (konkret om du agerar via rörelse eller reflektion men berör mycket mer men här är så lite ännu dokumenterat om hur det egentligen ser ut). Det skapar också i vissa situationer problem väl illustrerat av de motoriska tics Parkinsons sjukdom kan orsaka och orsaken till motoriska tics vid bl.a. ADHD och tourette syndrome är troligt i princip samma sak (liksom restless legs). Jämför med vad University of Pittsburgh Schools of the Health Sciences diskuterar i [4]:
"'Our findings provide a neural basis for these findings,' Dr. Strick said. 'In essence, the pathways that we have discovered may enable abnormal signals from the basal ganglia to disrupt cerebellar function. The alterations in cerebellar function are likely to contribute to the disabling symptoms of basal ganglia disorders. Thus, a new approach for treating these symptoms might be to attempt to normalize cerebellar activity.'"
D.v.s. att stimulera aktivitet i basal gangliga till högre än vad signaleringen ut är anpassad för skapar motoriska tics snarare än att dessa höjer aktiviteten i basal gangliga. Och att vifta med tungan löser det problemet samtidigt som det förstärker den angenäma effekten.
Dessutom är det känt att motoriskt aktivitet motsvarande om vi hade gjort en rörelse själva ökar när vi ser någon annan göra rörelsen via spegelneuroner. När vi ser en mängd andra räcka ut tungan ger det oss samma påverkan om än lite mindre och det kan också addera till värdet precis som att gunga på en läktare troligen ger större påverkan än att gunga om man inte ser övriga.
I sammanfattning
I Skillnaden mellan arketyp och stereotyp diskuterade jag min modell från fyra av dess indelningar av grupper med komponenter i riktad information (fler finns):
Stereotyper.
Arketyper.
Motorisk stimulans.
Musik.
Stereotyper verkar för tala i tungor via den ursprungliga revolten där man kompenserar för förtryck som i modern tid bara är värde utanför vardagens tristess via lite extra dopamin. Arketyperna har vi via traditionen från den tidiga kristendomen och skapandet av frikyrkorna. Motorisk stimulans har vi med tungan och musiken är allmän i kyrkan och ljuden de gör bär också musiken melodiösa känslor om än lätt kaotiskt.
Modellen tillämpad för kreativitet
Ett till exempel på hur modellen kan tillämpas har vi i artikeln om konst och kreativitet där diskuteras hur visuell påverkan kan stimulera vår hjärna men där egentligen uteslutande via arketyper. Allmänt för hur modellen tillämpats för kreativitet finns också diskuterat även om detta område är mer komplicerat i modellen och endast delvis diskuteras.
Principen är dock den samma som här d.v.s. att information påverkar oss och att vi påverkas när vi själva producerar information. Att tillämpa det för ökad kreativitet är en av de mest kraftfulla tillämpningar man kan tänka sig för en modell som där har större påverkan än befintligt när det skalas upp från individ till organisationer eller bäst ett helt land. Det är vad som skapar ekonomiskt tillväxt.
Referenser
[1] Kvinnor är lika bra i matematik
Nyfiken vital.
Diskussion om forskning där vi kan konstatera att kvinnor har samma förutsättningar att prestera inom matematik.
[2] Negativa stereotyper försämrar prestationsförmågan
Nyfiken vital.
Mer forskning om påverkan av negativa stereotyper gjord vid Indiana University där man dokumenterade att kvinnor blev sämre på att lösa matematiska problem om de blev medvetna om den negativa stereotypen att kvinnor är sämre i matematik.
[5] Swearing/Profanity-The Fool's Adjective
BBC.
En mer omfattande och allmän sammanfattad diskussion om svordomar och hur de eventuellt verkar i hjärnan. Jag har inte läst hela eller följt upp referenserna.
[6] Why the #$%! Do We Swear? For Pain Relief.
Scientific American.
Diskuterar hur svordomar ger högre smärttålighet. De pekar här på högre aktivitet i amygdala och det är den del av hjärnan som aktiveras när vi gör den här typen av ansträngningar och dess aktivitet förstärks också utmärkt från högre aktivitet också i basal gangliga liksom explicit eller implict hela av hjärnan.
[7] Samarin, William J. (1972). "Sociolinguistic vs. Neurophysiological Explanations for Glossolalia: Comment on Goodman’s Paper". Journal for the Scientific Study of Religion 11 (3): 293–296. doi:10.2307/1384556.
Pekar just på att ljudet personer som talar i tungor hör är melodiöst och liknar tal men inte har några meningsfulla ord eller grammatik vilket bör optimera nästan uteslutande mot den del av prefrontal cortex som tolkar känslor i sång, tal, svordomar m.m.
[8] Tourette syndrome
Wikipedia.
Uppslagssidan har värde inom vissa områden men är ofullständig och föråldrad rörande annat. För en allmän översikt är den dock säkert en lika bra start som någon annna.
[10] Parkinson's Disease: Fighting the Will?
The Journal of Neuroscience, October 31, 2007, 27(44):11777-11779; doi:10.1523/JNEUROSCI.4010-07.2007
Diskuterar den avsaknad av motivation - ibland fullständig - som Parkinsons sjukdom kan orsaka p.g.a. nedsatt aktivitet i basal gangliga orsakad av att dopaminproducerade celler dör.
En ganska enkel algoritm för att skatta hur individer (entiteter) i en gruppaktivitet
bidrar till en målsättning har publicerats i PLoS ONE med ett exempel för fotboll. Forskarna tror dock att samma system går att tillämpa på andra gruppaktiviteter och pekade på bl.a. på möjligheten att uppskatta hur olika personer bidrar till artiklar som publiceras i journaler.
Konceptet känns inte särskilt nytt för mig utan är föreställer jag mig ungefär vad de flesta skulle komma fram till om de betraktade problemet och är gissningsvis ungefär motsvarande ett antal algoritmer som används i alla möjliga sammanhang i olika varianter.
Själva förutsättningen för tillämpbarheten är att något väldigt tydligt mätbart passerar mellan individerna och referensen till kreativitet är därför inte särskilt relevant:
"Recent research suggest that team work is of crucial importance to cutting-edge scientific research, but little is known about how teamwork leads to greater creativity."
Betrakta t.ex. hur konst stimulerar kreativitet utan att något enskilt mätbart passeras från konstverket till en person och rent av vidare om denna som föreslås uttrycker sin upplevelse. Att mötet med respektive entitet är givetvis intetsägande (d.v.s. konstverk till person) därför att respons kan komma senare och personer kommer normalt inte uppleva bara ett konstverk för att få tillräcklig effekt och vad eller ens övergripande för grupper som bidrar till effekt går inte att avgöra på ett sätt som gör denna algoritm tillämparbar. Därmed inte sagt att detta inte är möjligt att relevant mäta för prediktion o.s.v. men inte med denna typ av algoritmer.
Egentligen det område där detta eller liknande algoritmer har mer värde är inte grupper utan populationer där implicit samarbete finns utan att personerna är medvetna om varandra (när medvetenhet finns är mycket bättre saker möjliga) som är lätt att konkretisera.
Antag, att du värderar länkar på webbsidor för att besluta ett index kan vi se varje som passerar en länk som en fotboll som passas oavsett om det är implicit d.v.s. ingen person följer länken men den får verka på index-ranking för en population.
Personen kan passa vidare bollen antingen genom att följa en länk eller genom att passera tillbaka till index, eller göra mål d.v.s. avbryta aktiviteten för en ny som är konkret mätbar som att denna samlat hittat vad som efterfrågades. Att personen återvänder till index kan indikera misslyckande men behöver inte vara det eftersom kunskapen som söks kan vara utspridd eller att flera typer söks (t.ex. trivialt nyhet om ämne samt en bild för att skriva en postning på en blogg).
I det fallet behöver man betrakta det som en kedja som når målet d.v.s. att ett mätbart resultat inträffar. För exemplet där målet var en postning skapar det ett nytt nätverk som också måste prioriteras mot andra beroende på dess värde (personer som skriver kanske är mindre viktiga än personer som köper produkter eller vad en vy skapas för).
Egentligen även om det för fotboll kan fungera är jag skeptisk till algoritmer som inte beaktar tid. Givetvis att direkt mäta saker med en klocka är i de flesta helt opraktiskt med föga värde men rimligen definierar man en tidsdimension som fungerar för situationen man tillämpar saker i eftersom det är ganska uppenbart att det kan tillföra värde i ett antal fall.
I vissa situationer kanske entiteter som passar snabbt men ofta missar är bättre. För tidigare exempel beroende på tillgänglig tid hos populationen som initialt passar bollen kontra tillgänglig tid hos dom de passar till:
Mindre tid i den första kanske skapar vad som är sämre än andra med mer tid.
Också sämre för dom populationer de passar till d.v.s. dom som söker information.
Men det är också möjligt att värdet är större vissa populationer de passar till t.ex. sådana som också har begränsad tid.
Men visst det är (liksom föreställer jag mig annat redan publicerat inom diverse forskningsområden) säkert bra läsning för den som söker bygga något liknande. Inte minst kan det för sport eller djurtävlingar (häst- och hundkapplöpning, kaninhoppning och vad mer man spelar om pengar kring) antar jag vara något möjligt att bygga alla möjliga webbsajter för hasardspelare runt eller möjligen ha värde för sajter som sätter odds för att ge hasardspelare möjlighet att satsa pengar. Faktiskt känns det nästan anpassat för att skapa indata till system för att sätta odds.
Verktyg, datakällor, forskning m.m. kring business intelligens finns det mycket samlat på Nyhetsbloggen. Detta är ett område dit denna forskning hör eftersom en tillämpning av många möjliga liknande är att betrakta flöden i företag synliga utifrån på detta sätt och se hur ofta de leder till mål rörande sådant som nya produkter, forskningsprojekt m.m. för att prediktera företagens fortsatta framgång.
Det krävs därför att produkter, forskning, anställningar m.m. hos vissa företag ofta hänger samman med varandra men för sådant krävs givetvis en mer flexibel algoritm som till att börja med klarar att hantera tid.
Därför att företag inte spelar mot varandra på en fixerad tid.
En satsning som tar två år kan vara mycket mer värd än en som tar ett år därför att den visar sig leverera mycket mer eller därför att marknadsföringsfunktionerna är mycket bättre trots att man levererar mycket mindre efter två år. Det går inte med algoritmen som föreslogs i artikeln som PLoS publicerade.
Foto: 
