Här lite av en slump följer jag upp kring Jan Guillou och uppgifterna 2009 om att han rapporterade inkorrekt och troligen innan det preskriberade olagligt till KGB. Detta har åtminstone skett 1967 - 1972.
Först avseende ans självbiografi upplevde jag när jag läste den då och som jag inte såg berört i samband med "spion-affären" följande innan det som anmärkningsvärt och ev. i kontext av den som möjligt mer intressant:
1. Precis som Expressen skriver satt han periodvis i isolering:
"Guillou satt periodvis i små isoleringsceller både i fängelset i Österåker och i det nu nedlagda fängelset på Långholmen i Stockholm."
Från: Så blev Jan Guillou dömd IB-affären
Vilket också Jan Guillou själv bekräftar i självbiografin.
2. När vi betraktar självbiografins skildring av fängelsevistelsen kan man dock uppleva som att den givet det rörande access till nyheter m.m. är osannolik för hur han skulle ha kringgått det.
Det känns helt enkelt givet som han själv skriver att personalen uppmärksammade och åtminstone vid tillfällen stördes av det vad man kan uppleva som en mindre trolig förklaring.
Nu indikerar han visst bekantskap med någon form av inflytelserik super- brottsling liksom ett allmänt stöd men det stämmer ju mindre bra med tidpunkterna tidigare.
Man kan därför givet mycket annat visat sig utelämnat spekulera om att han fick någon annan form av hjälp under perioden i fängelse. Det är inte alls orimligt via flera tänkbara nätverk även om just för isoleringen tidigt under den aktuella perioden när fokus på incidenten är hög troligen är reducerat i möjligheter.
Ett av flera tänkbara scenarier är att Jan Guillou engagemang som uppgiftslämnare var större än uttryckt och inkluderade kännedom om andra personer och verksamhet. Givet det och att det alltid är svårt att bedöma - som ju Jan Guillou själv i biografin pekar på för sin kollega som han upplever blivit "knäckt" - hur olika personer ska reagera på fängelsevistelse där för aktörerna han rapporterade då givet antagandet är vad man kan ha känt viss oro inför.Vidare är det ju alltid när det är möjligt att göra utan problem lämpligt att ge en uppgiftslämnare stöd relaterat till deras säkerhet såväl fysiskt som psykiskt.
Givet ett generellt kanske stort stöd även om det troligen inte skulle gå så långt är det vad som gör sådant lättare. Vad vi kan tänka oss bärande skulle ex. kunna vara personal direkt på "anstalten" men det känns mindre troligt då de knappast innan var rekryterade och heller inte när problemet noterats bör ha haft förutsättning för att göra det permanent där saker styrs om till att det inte ses som ett problem.
Däremot är det vad man kan spekulera om att en tämligen högt uppsatt polis och/eller person med inflytande eller roll i de myndigheter som hanterar justitiefrågorkan ha haft.
Givet att Jan Guillou idag känner Leif GW Persson är det intressant att titta bakåt på uppgifter om när de träffar givetvis primärt för att utesluta det som möjligt mer än att någon konkret misstanke skulle finnas.
Vi för det först följande uppgift av (kursivt tillagt av mig):
"Jag utredde att uppgifterna kom från en av Carl Perssons mest närstående medarbetare, Leif GW Persson, som jag inte kände vid den här tidpunkten (det var, dystert nog, så här vi träffades) och jag kunde bevisa att Carl Persson verkligen känt till, och sanktionerat, Leif GW Perssons uppgifter till Dagens Nyheter."
Från: Åren mellan IB och Rekord-Magazinet | Piratforlaget.se
Det är inte helt tydligt för mig vilket år detta var men historien publicerades 1977 av Dagens Nyheter.
Leif GW Persson skriver dock 27 okt 2009 i Expressen:
Eftersom uppgifterna avviker låt oss betrakta Leif GW Persson utifrån möjliga fel han kan ha begått:
1. Utifrån ett antal TV-program jag tog tillfället efter "spion-affären" att titta på som han åtminstone då ledde i populärkultur där tittarna tipsade om olika brott i TV-kanalen TV3 fick jag intryck - snarare än bedömt vederhäftigt på något sätt - att han inte onormalt för åldern kanske har en aning försämrat minne vilket ju kommer med det tillsammans med lite sämre kontroll i ögonblicket och koncentrationsförmågan.
2. Det försämrar dock sällan och mycket mer långtgående minnet om händelser bakåt i tiden.
3. D.v.s. spekulativt från det kan det vara mer troligt att missa på något styrande just nu om vad man ska ge uppgift om snarare än ett faktiskt verkligt datum längre tillbaka.
Någon särskild anledning att tro att minns fel p.g.a. det finns därför inte. Givet att nyheten också uppdaterades och man kan anta p.g.a. känsligheten att han kontrolläst det bordet det åtminstone utesluta ett direkt fel (där uppgiften är angiven i text snarare än siffror) även om det inte behöver göra det.
Antar vi nu att denna uppgift snarare än den av Jan Guillou stämmer är datumet för när de första gången träffades cirka: 1969.
Vi kan jämföra tidpunkterna med att de antingen träffades långt innan eller först när Jan Guillou från Peter Bratt han redan känner från bl.a. avslöjandet av IB uppger sig ha fått fram denne som källa till Peter Bratts uppgifterna rörande Lennart Geijer publicerade i Dagens Nyheter. Detta ska .Jan Guillou ha gjort på uppdrag av Aftonbladet för en ev. uppföljande artikel i den tidning där de exakta omständigheterna som föranledde rörande initiativ o.s.v. till artikeluppslag den beställningen är okänt från de uppgifter jag har.
Vidare när vi betraktar affären runt Lennart Geijer givet att nu Peter Bratt - där korrektheten i det inte är vad jag kan bedöma - är dömd för "spioneri" liksom Jan Guillou kan man fråga sig om någon särskild motivering kan ha funnits att störa Lennart Geijer från ex. KGB som nu Jan Guillou rapporterat till kan ha funnits.
Det är givet att hur Sovjetunionen värderade betydelsen respektive riskerna av olika skeenden i Sverige respektive Geijers internationella kontakter är mycket svårt att bedöma men vi kan i alla fall notera att denna var justitieminister under en turbulent period inkluderade bl.a. Röda armé-fraktionens angrepp på Västtysklands ambassad i Stockholm samt Sjukhusspionaffären där det intressanta också är om den senare egentligen i sig kanske inte vara det viktigaste utan del av en ev. större försök att försöka identifiera och hantera en problematik man kanske hade uppgifter om. Sådant är ju vad som - korrekt eller inte - är vad vi vet även från långsenare avslöjanden som Ebbe Carlsson's kontakter med Anna-Greta Leijon är vad som kan engagera en justitieminister.
Leif GW Persson går därför inte att utesluta.
Relaterat
Eftersom vi tog upp tidiga minnesproblem - där absolut ingenting vederhäftig bedömning skett av det utan ett tyligt intryck av reaktioner kring frågor, persoer runt om kring och så där det ytligt åtminstone inte känns som otroligt ungefär som innanför vad som är normalt för åldern - kan följande vara intressanta allmänt för den intresserade rörande sambandet mellan närminne och koncentrationen som ju vad som kallas arbetsminne har betydelse för båda funktionerna.
"The capacity to ignore irrelevant information—such as most of the faces in a crowded room when one is looking for a long-lost friend – and to enhance pertinent information—such as the face of a new acquaintance met during the search for the old friend – is key to memory formation. This process is known as top-down modulation." Age-related memory loss tied to slip in filtering information quickly | University of California
Arbetsminne rör dock för minnesfunktionen just närminne där problem med långtidsminne om alls kommer långt senare. Även svårt drabbade kan trots direkt förvirrade i nuet utmärkt minnes händelser längre tillbaka.
Skillnaden mellan stereotyp och arketyp utifrån min modell diskuterades men ett exempel där vi ser att det inte för stereotyper är nödvändigt att just diskutera konst eller artiklar är värdefullt. Att tala i tungor är ett bra sådant exempel.
Även om orsaken till varför att tala i tungor är enkel i min modell är området mycket komplicerat i bakomliggande orsaker nödvändiga att förstå och artikeln är därför lång. Att här ta tillfället att gå igenom stora delar av den grundläggande teorin för underområdet negativa stereotyper till min modell över riktad information (t.ex. debattartiklar, insändare, reklam m.m.) är dock bra att ha gjort. För att göra detta diskuteras också:
Den neurologiska orsaken till varför negativa stereotyper (t.ex. det falska påståendet att kvinnor är sämre i matematik) har påverkan.
Vad basal gangliga, prefrontal cortex, motorisk cortex är.
"Orsaken" till tics, ADHD och tourette syndrome diskuteras utifrån min modell.
Att ADHD och tourette syndrome används i diskussionen har sin orsak i att hur negativa stereotyper och reinforced learning fungerar i hjärnan är lättare att tydliggöra med dessa neuropsykiatriska funktionshinder därför att hjärnan är överkänslig för denna påverkan. Samtidigt är modellen inte gjord för att användas utanför riktad information och för dessa problem är verkligheten mycket mer komplicerad än "förklaringen" som ges här och den är endast tänkt för att förklara modellen.
Foto: Expat Nomad Licens: CC by-nc-sa 2.0
Inte bara kristna räcker ut tungan medan de gör ljud fyllda med känsla. Även maorierna gör det i sin krigsdans. I bilden ser vi även den traditionella könsrollen där kvinnor förväntas stå lite bakom männen när de ska bege sig ut i krig.
Stereotyper och reinforced learning
I min modell använder jag begreppet stereotyp och jag menar att de till skillnad från arketyper verkar via basal gangliga avseende reinforced learning (begreppen förklaras längre fram). Denna funktion hos basal gangliga (bl.a. nucleus accumbens) inkluderar "belöningsfunktioner" i hjärnan som är en väg som vi kan lära oss saker.
För exemplet med den negativa stereotypen att kvinnor är sämre i matematik vet vi säkert att det saknar biologisk grund. Ändå kan sämre prestation i matematik utlösas hos kvinnor genom att utnyttja den negativa stereotypen i riktad information när de gör provskrivning på universitetsnivå (se t.ex. [1] och [2]).
Att hålla med en expert utlöser positiv reinforced learning (se [3]) där vi får en liten belöning när det visar sig att vår åsikt stämmer med expertens. Just för kvinnorna resulterar det dock som alla negativa stereotyper i försämrat arbetsminne eftersom det minskar den dopamin-drivna aktiviteten motsvarande att befinna sig längre ner i flocken därför att det verkar kontinuerligt och/eller upprepat (initialt kan det dock verka tvärtom när de håller med om att de är sämre i matematik men när det är inlärt faller också det bort).
Foto: Tommy T Licens: CC by-sa 3.0
Det är alltid bättre att personligt bli arg över negativa stereotyper. Betraktar vi fördomar om kvinnor ges också värde att bilda egna "flockar" (här grupper som motverkar fördomarna) vilket p.s.s. som frikyrkorna gjorde kompenserar för negativ påverkan. Samtidigt är det viktigt att arbeta för konkreta värden framåt snarare än polarisera situationer mer genom att sprida egna negativa stereotyper.
Mekanismen har också en positiv och viktig funktion
Denna mekanism är i sig inte på något sätt felaktig eller ondskefull (även om t.ex. den negativa stereotypen att kvinnor är sämre i matematik är felatig och ondskefull) utan är vad som gör att vi kan fungera som folkdjur utan t.ex. att alla pratar samtidigt och avbryter varandra.
Denna mekanism behöver inte verka permanent utan kan växla mellan individer under ett möte där olika personer t.ex. ger riktad information från sitt expertområde. Jämför gärna med hur ADHD för en del gör att man gärna avbryter därför att den här funktionen delvis är satt ur funktion (diskuteras mer längre fram).
Detta kan också växla mellan olika situationer och tidpunkter. I en situation har du en mer ledande roll t.ex. när du promenerar med ditt barn i trafiken medan det inte gäller när förbereds för att opereras på sjukhus eller stoppas i trafiken av polisen.
Riktad information verkar numera över stora populationer istället för små flockar
Samtidigt går idag vår kommunikation ut över mycket större populationer och verkar under mycket längre tid. Det är vad som skapat negativa stereotyper.
Negativa stereotyper är information som utnyttjar saker som optimal endast verkar under korta tidpunkter eller meningsfulla roller (även om det går att förstärka i små flockar vilket kvinnomisshandel, mobbning, slaveri är otrevliga exempel på där också misshandel används med samma påverkan).
Idéen om att kvinnor är sämre i matematiken blir "sanningen" för många fler och även om en liten grupp inte ser tecken på det stämmer upprepas det och det överröstar också forskning som visar att det är falskt. För kvinnor påverkar den negativa stereotypen kontinuerligt genom att ständigt upprepas.
Frikyrkorna förtrycktes och otrevliga myter om dem skapades
Att delta i en gudstjänst och lyssna på en religiös ledare precis som vilken som helst ledare vi respekterar och tycker är värd att lyssna på ger oss p.s.s. en liten belöning. Här spelar helt säkert flera liknande funktioner för flocken in där det känns angenämt att vara en grupp oavsett om det är en församling, en trumcirkel i Kalifornien, en marscherande armé eller en flock fotbollssupportrar.
Jesus talar till sin "flock".
Frikyrkliga församlingar har länge haft en tradition av att försöka förstärka denna påverkan. Det är en tradition som går långt tillbaka till en tid när dessa kyrkorörelser ofta befann sig i opposition mot en vedertagen statskyrka. De var förtryckta och också i en strid för sin rätt att få utöva sin tro.
På samma sätt som en kvinna som förtrycks systematisk via negativa stereotyper som säger att hon är mindre intelligent och är sämre i matematik realiserar det som sanning får samma effekt d.v.s. nedsatt dopamin-aktivitet associerad till informationen för medlemmar i frikyrkorna när de förtrycktes på olika sätt.
Att tala i tungor gav kompensatorisk verkan
Att kompensera effekten av förtryck vid möten blev därför viktigt. Ett antal metoder kom användas för det och att tala i tungor är en av de mest intressanta därför att den kompenserar via troligt flera mekanismer.
Det kan tyckas förvånande att tala i tungor skulle ha en märkbar påverkan men det hade det sannolikt och skapade en aktivitet i hjärnan som kompenserade för den påverkan förtryck och myter om dem skapade. Förklaringen till hur det kan fungera i hjärnan är lättare att se genom först titta motoriska och verbala tics fungerar i hjärnan.
Tics förklarade utifrån reinforced learning verkar vid nedsatt aktivitet i basal gangliga
ADHD och tics är två exempel på problem associerad till för låg aktivitet i delar av basal gangliga (eller hela beroende på situation). För ADHD är en effekt av det svårigheter att fungera bl.a. i klassrum därför att den normala belöning som det ger (genom att lyssna på läraren) är för låg för att vara märkbar därför att aktivitetsnivån i dessa delar av hjärnan är onormalt nedsatt.
Tics (som ganska ofta förekommer tillsammans med ADHD) går att förklara från min modell (men den är inte avsedd för detta och detta ska ses som ett exempel för att förklara mekanismerna medan verkligheten är mycket mer komplicerad)
Basal gangliga sätter aktivitet både i prefrontal cortex och motorisk cortex, och det kan ske implicit (d.v.s. ökar aktiviteten i basal gangliga kan aktiviteten öka i båda områden även om orsaken inte är styrd från respektive) eller explicit (d.v.s. aktiviteten ökar som en feedback på ökad aktivitet i antingen prefrontal cortex eller motorisk cortex).
Problem med för låg aktivitet i basal gangliga som vi direkt kan uppleva som verkligt är för påverkan på prefrontal cortex. Motoriska störningar kan du se och reflektera över via prefrontal cortex men det leder inte till en känsla du direkt kan associera till problemet.
Nedsatt aktivitet i prefrontal cortex kompenserar vi för
Nedsatt aktivitet i prefrontal cortex är därför att vi upplever det också benägna att försöka kompensera för. Förtrycker en grupp människor en annan kan det t.ex. båda leda till att de blir mycket fogliga (men kompenserar på andra sätt om de inte bryts ner vilket kan jämföras med vad som beskrivs i [10] för The Journal of Neuroscience men inte lika extremt) eller att de revolterar. I det första fallet har vi explicit påverkan av att aktivitet i basal gangliga minskar och i det andra fallet implicit påverkan där feedback går tillbaka i form av ilska och det kommer när det sker i grupp också höja upp aktiviteten i basal gangliga och det ordentligt (ingenting som att marschera ut i krig för att riktigt uppleva flödande dopamin och nor-adrenalin).
Ett kortsiktigt praktiskt sätt för att kompensera för nedsatt aktivitet i prefrontal cortex är dock att göra något som drar upp aktiviteten t.ex. märkbart vid ADHD något påtagligt socialt som att prata med någon. Mer intellektuell aktivitet som utnyttjar flytande intelligens (t.ex. huvudräkna) fungerar också men kommer till en mycket större kostnad (t.ex. via stress) därför att koncentrationsförmåga och arbetsminne är nedsatt.
Det finns dock en del metoder som i vissa fall kan fungera (beroende på hur den neurologiska störningen ser ut och vid just ADHD bör de ge mycket mindre men däremot vid tourette syndrome är det ganska vanligt och ett exempel är verbala tics. Även om dessa kan inkludera alla möjliga ord (hanteras beroende på typ delvis i olika delar av prefrontala cortex) är det mer intressant att titta på de som inkluderar mer socialt "förbjudna" ord som svordomar och könsglosor.
Wikipedia uttryckte dessa typer av ord bra för uppslagssidan för profanity:
"A profanity is a word, expression, gesture, or other social behavior which is socially constructed or interpreted as insulting, rude, vulgar, desecrating, or showing disrespect. It is very inappropriate word which shouldn't be used at any circumtances. Don't say bad words."
När vi säger svordomar aktiverar vi också en ganska avgränsad del av prefrontal cortex som hanterar känsloladdade ord. Ökar aktivitet där kommer det i sig stimulera viss feedback för ökad aktivitet i basal gangliga även om den mekanismen är nedsatt vid dessa problem.
Här gäller det dock ord som signalerar att vi nu valt att för en stund avvika från flocken och samma mekanism finns åtminstone hos övriga stora aporna.
Det skulle i min modell motsvara en liten revolt vilket skyddar mot påverkan av negativa stereotyper (att reagera med ilska är alltid bäst om det inte inkluderar våld eller skapar risker).
För tics är orsaken dock inte en negativ stereotyp (även om personer som utsätts konstant för dessa eller annat med samma påverkan t.ex. tortyr kan utveckla tics) en neurologisk störning som dock ger en jämförbar permanent påverkan. För dem ger "revolten" (i min modell och inte ett helt felaktigt begrepp här heller) på samma sätt en viss kompensatoriskt höjd aktiviteten i basal gangliga.
Samma fenomen kan förklara andra kända företeelser och effekter svordomar har för oss alla:
Att använda svordomar när vi behöver extra kraft t.ex. lyfter något tungt. Ökad aktivitet i basal gangliga har allmän påverkan och kan rent av ge ökad muskelkraft ett kort ögonblick.
Vi säger svordomar när gör illa oss och svordomar verkar också konkret smärtstillande och ökad aktivitet i basal gangliga bör ge viss smärtstillande verkan och en del av basal gangliga inkluderar just mekanismen för centralt verkande smärtstillande upplevelse (se också [6] i Scientific American
och påverkan av svordomar på smärta de såg om den är riktig kan medieras via basal gangliga och varken aktivitet i denna del av hjärnan eller prefrontala cortex är vad uteslutande dopamin hanterar utan också bl.a. nor-adrenalin är kritisk och mycket av kompensatorisk verkan handlar just om nor-adrenalin eller sämre cortison).
Båda exemplen precis som att tala i tungor är exempel på hur svordomar har viss påverkan på alla människor (en mer omfattande sammanfattad diskussion finns hos BBC i [5]).
Reinforced learning skapar stereotypa beteenden
Varför tenderar då personer med tourette syndrome att upprepa orden många gånger och typiskt regelbundet hela livet om det inte försvinner under ungdomsåren (när frontal cortex växer intensivt och vi blir vuxna)? Och varför behöver de ibland göra många fler verbala tics om de hållit dem tillbaka en period?
Utgår vi från min modell finns en enkel förklaring till det (medan verkligheten för ett neuropsykiatriskt funktionshinder är mycket mer komplext) och följande citat från Wikipedia ([8]) uttrycker detta indirekt:
"Immediately preceding tic onset, most individuals with Tourette's are aware of an urge, similar to the need to sneeze or scratch an itch."
Det är ungefär som t.ex. jag kan uppleva tobaksabstinens och där ligger också förklaringen utifrån min modell. Stereotyper representerade vad som är anpassat för att motsvara flockens kommunikation när de uppfattas som detta kan verka via reinforced learning vilket uppstår när en feedback signaleras från riktad aktivitet prefrontal cortex tillbaka till basal gangliga
skapande en minnesbild av vad som är korrekt respons på denna (t.ex. vad man ska tycka för att åsikten ska överensstämma med en expert d.v.s. forna tiders flockledare).
Resultatet av det kan (men det behöver inte vara märkbart) vara en viss känsla av belöning. Viktigare skapar reinforced learning förutsättning för motivationsstyrd aktivitet.
När en person med tics använder svordomar kan det på samma sätt skapa reinforced learning där man "minns" (ej ett medvetet minne utan känns mer för en person med onormalt nedsatt aktivitet som en klåda eller längtan) att det ökade aktivitet i basal gangliga med ökad frisättning av dopamin (men kan troligt medieras via lika gärna nor-adrenalin och serotonin åtminstone fram till att minnet skapas där däremot mycket troligt fritt dopamin krävs).
Det kan jämföras med en beroendesjukdom även om den här är mycket unik därför att aktiviteten är så låg från början och därför att det också ger en allmänt ökad känslighet för negativa stereotyper (jag gissar där men det skulle förvåna mig om jag har fel) och omvänt svordomar för att markera distans till flocken och det tillsammans gör påverkan mycket mer konkret av svordomen.
Vad är beroendesjukdomar?
Personer med beroendesjukdomar är alltid när sjukdomen är resultatet av reinforced learning (d.v.s. mer direkt ökar frisättning av dopamin) stereotypa i sitt beteende när de söker drogen. Deras möjlighet att styra beteendet blir i viss utsträckning begränsad men större ansträngning och avstånd som ligger mellan deras droglängtan och inta drogen minskar detta genom att ge dem möjlighet att reflektera.
För en crack-rökare är det stereotypa beteendet extremt därför att drogen verkar nästan unikt kraftigt via reinforced learning och sätts en crack-beroende i ett crack house med fri tillgång till drogen röker han tills pengarna tar slut eller han avlider. För alkohol, cannabis med flera droger är det stereotypa beteendet mindre därför att reinforced learning inte är lika starkt (det är droger folk kan sluta med själv medan en crack-rökare bäst behandlas i slutenvård).
Verbala tics kan vara ännu extremare reinforced learning
När det gäller verbala tics givet att aktivitet är sådan att det ger en märkbar skillnad är det mest extrema tänkbara exemplet av reinforced learning jag kan tänka mig. De kan yttra några ord och få en belöning (i min modell och det innebär inte att det är korrekt) och jag kan för allt i världen inte föreställa mig att givet att reinforced learning inträtt att någon kan lära bort sådana stereotyper.
Väldigt få kan bli beroende av svordomar
För en person som inte har nedsatt aktivitet via ADHD, tourette syndrome m.fl. neuropsykiatriska funktioner i basal gangliga fungerar (givet att de inte har en beroendesjukdom) reinforced learning på en helt annan nivå och risken för att de skulle uppleva ett behov att svära i alla möjlighet sammanhang genom en längtan eller "klåda" är inte aktuellt.
Påverkan är svordomar är inte mindre verklig för det men inte lika stark. Att svära i kyrkan även om det är för att skapa en trevlig vi-känsla är dock inte vad vi gör därför att mekanismen är revolterande mot kyrkan själv. Däremot gäller att ungefär samma område av prefrontala cortex (men menar jag i min modell inte exakt samma sak) också hanterar andra former av kommunikation av känslor relaterade till flockfunktionen.
Dessa funktioner kanske en del skulle beskriva som mer primitiva men det är att inkorrekt förringa dem. Känslor är en viktig del av all vår kommunikation. För svordomar utanför ett text-kontext är dock påverkar mer lokaliserad. När det gäller att tala i tungor avseende ljuden som görs ligger också - upplever jag - en kaotisk varierad kommunikation av känslor melodiöst (se också [7] i Journal for the Scientific Study of Religion för en mer komplett beskrivning). Det utnyttjar menar jag delar av det här området kanske allmänt och höjer helt enkelt upp aktiviteten.
Effekten av det ensamt är svår att exakt bedöma på samma sätt som svordomar men ökad aktivitet om det inte skapar stress är ofta trevligt. Den ökade aktiviteten lägger också förutsättningar för ev. feedback mekanism från andra komponenter att få ökad påverkan (men om detta i sig utlöser feedback ner till basal gangliga kan jag inte avgöra men tvivlar på det).
Att räcka ut tungan i grupp är starkt
Nu "sjunger" personerna dock inte bara känslor. Utan de räcker också ut tungan och gång på gång och det sker snabbt. När vi gör något snabbt och upprepat förstärker det effekten p.s.s. som personer med tics som hållit dem tillbaka kan behöva säga dem flera gånger snabbt vid en senare punkt eller jämförbart med hur snabb rökning ger större effekt.
Vidare att räcka ut tungan är riktad information och jag tror detta handlar om samma del av hjärnan som svordomar, verbala tics och att kaotiskt "sjunga" känslor. Att räcka ut tungan tror jag också skapar samma feedback till basal gangliga som svordomarna gör och givet hög aktivitet i samma område av övrig tala i tungor aktivitet blir den troligen tydlig.
När vi tittar på personer som talar i tungor kan vi också se att de gärna sluter ögonen och "lämnar kroppen" men de kommunicerar ändå att de fortfarande är en del av den genom att hålla ut armarna och av och till kan folk samlas runt dem.
I någon mening tror jag också att de lämnar kroppen genom att sätta högt fokus i denna del av hjärnan som handlar mycket om känslor medan andra områden går ner för att ge detta utrymme (en hjärna med frisk basal gangliga har bättre förutsättningar att styra aktivitet i prefrontal cortex medvetet än för många andra områden i hjärnan).
Var används just tungan?
Att man valde just att tungan för att ge effekten tror jag beror på flera orsaken:
1. Initialt för frikyrkorna var manifestation för att skapa personlig "revolt" viktig. Svordomar var dock religiöst tabu men att tala i tungor är vad den religiösa traditioner berättar förekom längre tillbaka i kristendomen och av och till fram till deras skapande även om det i övrigt hade börjat dö bort.
2. Kristendomen liksom annan religion använder redan emotionellt laddade ord, musik m.m. som kanske motsvarar svordomar lite men utan feedback-påverkan för social distans. Melodiöst sjungande i romersk katolska och grekisk ortodoxa kyrkan av latin är ett fint exempel på det där obegripligheten i orden utesluter motsvarande vänstra del av prefrontala cortex medan den här delen i den högra delen i lugn och ro får uppleva det.
Att besegra krigsdans där man räcker ut tungan fodrar hjälten av folket
Jämför gärna värdet svordomar ger när vi behöver extra kraft med vad att räcka ut tungan kanske gör genom att titta på de krigsdanser bl.a. Nya Zeelands ursprungsbefolkning maorierna gör. Dansen togs upp av deras rugby-lag All Black att se i filmklippet från världsmästerskapet i Sydafrika 1995 (syns bäst på slutet):
Det gör dem starka. Det är revolt och krig mot motståndarna. Efter att de dansat är de starka och har skrämt livet ur fienderna. Att räcka ut tungan tillför värde och gör dansen potentare.
Det är som Nelson Mnadela säger åtminstone i filmen Invictus att All Blacks dans är kraftfull. För honom är det ett problem de behöver lösa för att vinna och ge landet stolthet.
Därför skapar Nelson Mandela en hjälte av folket från den enda färgade lagmedlemmen laget har. Det sker genom att laget får resa runt och spela med Sydafrikas vanliga folk i förorterna. Från hjälten som skapas och mötet mellan denne och folket skapas kraft i hela laget när de går från att vara illa omtyckta till att bli älskade av folket, och de ser betydelsen de har när isolationen mellan dem och Sydafrikas svarta befolkning bryts.
Det är lätt att underskatta värdet både av krigsdansen och att skapa en hjälte av folket men i verkligheten är värdet av båda enormt. Nya Zeeland han en lång serie segrar bakom sig och var fruktade. Sydafrika ansåg ingen kunde vinna men de blev världsmästare. Det är påverkan av riktad information när den är så nära den stora magin vi kommer.
Tungan kan också påverka via motoriskt cortex
Lika viktigt eller viktigare tror jag tungan förstärker effekten ytterligare via stimulans av motoriskt cortex. Även motoriskt cortex är kopplad basal gangliga och denna koppling påverkar inlärning.
Vidare tycks det troligt att aktivitet i detta område också indirekt påverkar den övriga aktiviteten. Det höjer allmänt aktiviteten i hjärnan vilket är en förstärkning av upplevelsen.
Det är möjligt att följande är hela förklaringen i övrigt (även om jag inte tror det):
"The frontal lobe or prefrontal association complex [Red. Avser cerebral cortex som kommunicerar till motoriskt cortex och är kopplad till basal gangliga.] is involved in planning actions and movement, as well as abstract thought. In the past it was theorized that language abilities are localized in the left hemisphere in areas 44/45, the Broca's area, for language expression and area 22, the Wernicke's area, for language reception. However, language is no longer limited to easily identifiable areas."
D.v.s. att rörelserna också stimulerar prefrontal cortex via kopplingar från cerebral cortex och att det förstärker upplevelsen.
Men det kan också vara att den påverkan verbala tics har på basal gangliga skapar "behov" av motoriska tics.
I någon mening kan man kanske se det som att en konkurrenssituation i basal gangliga existerar mellan prefrontal cortex och motoriskt cortex där denna implicit kommunicerar till båda (konkret om du agerar via rörelse eller reflektion men berör mycket mer men här är så lite ännu dokumenterat om hur det egentligen ser ut). Det skapar också i vissa situationer problem väl illustrerat av de motoriska tics Parkinsons sjukdom kan orsaka och orsaken till motoriska tics vid bl.a. ADHD och tourette syndrome är troligt i princip samma sak (liksom restless legs). Jämför med vad University of Pittsburgh Schools of the Health Sciences diskuterar i [4]:
"'Our findings provide a neural basis for these findings,' Dr. Strick said. 'In essence, the pathways that we have discovered may enable abnormal signals from the basal ganglia to disrupt cerebellar function. The alterations in cerebellar function are likely to contribute to the disabling symptoms of basal ganglia disorders. Thus, a new approach for treating these symptoms might be to attempt to normalize cerebellar activity.'"
D.v.s. att stimulera aktivitet i basal gangliga till högre än vad signaleringen ut är anpassad för skapar motoriska tics snarare än att dessa höjer aktiviteten i basal gangliga. Och att vifta med tungan löser det problemet samtidigt som det förstärker den angenäma effekten.
Dessutom är det känt att motoriskt aktivitet motsvarande om vi hade gjort en rörelse själva ökar när vi ser någon annan göra rörelsen via spegelneuroner. När vi ser en mängd andra räcka ut tungan ger det oss samma påverkan om än lite mindre och det kan också addera till värdet precis som att gunga på en läktare troligen ger större påverkan än att gunga om man inte ser övriga.
I sammanfattning
I Skillnaden mellan arketyp och stereotyp diskuterade jag min modell från fyra av dess indelningar av grupper med komponenter i riktad information (fler finns):
Stereotyper.
Arketyper.
Motorisk stimulans.
Musik.
Stereotyper verkar för tala i tungor via den ursprungliga revolten där man kompenserar för förtryck som i modern tid bara är värde utanför vardagens tristess via lite extra dopamin. Arketyperna har vi via traditionen från den tidiga kristendomen och skapandet av frikyrkorna. Motorisk stimulans har vi med tungan och musiken är allmän i kyrkan och ljuden de gör bär också musiken melodiösa känslor om än lätt kaotiskt.
Modellen tillämpad för kreativitet
Ett till exempel på hur modellen kan tillämpas har vi i artikeln om konst och kreativitet där diskuteras hur visuell påverkan kan stimulera vår hjärna men där egentligen uteslutande via arketyper. Allmänt för hur modellen tillämpats för kreativitet finns också diskuterat även om detta område är mer komplicerat i modellen och endast delvis diskuteras.
Principen är dock den samma som här d.v.s. att information påverkar oss och att vi påverkas när vi själva producerar information. Att tillämpa det för ökad kreativitet är en av de mest kraftfulla tillämpningar man kan tänka sig för en modell som där har större påverkan än befintligt när det skalas upp från individ till organisationer eller bäst ett helt land. Det är vad som skapar ekonomiskt tillväxt.
Referenser
[1] Kvinnor är lika bra i matematik
Nyfiken vital.
Diskussion om forskning där vi kan konstatera att kvinnor har samma förutsättningar att prestera inom matematik.
[2] Negativa stereotyper försämrar prestationsförmågan
Nyfiken vital.
Mer forskning om påverkan av negativa stereotyper gjord vid Indiana University där man dokumenterade att kvinnor blev sämre på att lösa matematiska problem om de blev medvetna om den negativa stereotypen att kvinnor är sämre i matematik.
[5] Swearing/Profanity-The Fool's Adjective
BBC.
En mer omfattande och allmän sammanfattad diskussion om svordomar och hur de eventuellt verkar i hjärnan. Jag har inte läst hela eller följt upp referenserna.
[6] Why the #$%! Do We Swear? For Pain Relief.
Scientific American.
Diskuterar hur svordomar ger högre smärttålighet. De pekar här på högre aktivitet i amygdala och det är den del av hjärnan som aktiveras när vi gör den här typen av ansträngningar och dess aktivitet förstärks också utmärkt från högre aktivitet också i basal gangliga liksom explicit eller implict hela av hjärnan.
[7] Samarin, William J. (1972). "Sociolinguistic vs. Neurophysiological Explanations for Glossolalia: Comment on Goodman’s Paper". Journal for the Scientific Study of Religion 11 (3): 293–296. doi:10.2307/1384556.
Pekar just på att ljudet personer som talar i tungor hör är melodiöst och liknar tal men inte har några meningsfulla ord eller grammatik vilket bör optimera nästan uteslutande mot den del av prefrontal cortex som tolkar känslor i sång, tal, svordomar m.m.
[8] Tourette syndrome
Wikipedia.
Uppslagssidan har värde inom vissa områden men är ofullständig och föråldrad rörande annat. För en allmän översikt är den dock säkert en lika bra start som någon annna.
[10] Parkinson's Disease: Fighting the Will?
The Journal of Neuroscience, October 31, 2007, 27(44):11777-11779; doi:10.1523/JNEUROSCI.4010-07.2007
Diskuterar den avsaknad av motivation - ibland fullständig - som Parkinsons sjukdom kan orsaka p.g.a. nedsatt aktivitet i basal gangliga orsakad av att dopaminproducerade celler dör.
Apropå förra inlägget om AI och neuronnät såg jag ett intressant pressmeddelande som pekade ut två forskningsområden i området hos University of California San Diego. Frågeställningen för pressmeddelandet är:
"Is it possible to build supercomputers that can replicate the human brain, or to develop nanotechnology that can lead to an implantable chip for interfacing with neurons and other types of cellular networks?"
Följande två forskningsprojekt pekas ut som intressanta:
"Kwabena Boahen, Associate Professor of Bioengineering at Stanford University, who is using silicon integrated circuits to emulate the way neurons compute, bridging electronics and computer science with neurobiology and medicine. At Stanford, his research group is developing 'Neurogrid,' a hardware platform that will emulate the cortex's inner workings.
Hongkun Park, Professor of Chemistry and of Physics at Harvard University, who is known for his work in developing computing technology modeled after the human brain and nervous system. Park is pushing the frontiers of nanotechnology by developing devices capable of probing and manipulating individual neurons."
Domänen www.resor.nu registrerades 2010-03-18. Vilken historik den har vet jag inte men givetvis har den varit registrerad förr. Några saker jag lade märke till var:
1. Den saknar page ranking och är inte synlig högt upp i sökresultaten för resor.
2. Några sidor (ca 10 st) finns indexerade i Google och det upplever jag som förvånande långsamt även om domänen är ny. Rimligen löser det sig men det
indikerar kanske något om hierarki, hur man arbetar med site-map eller något annat.
Sajten tycks stödja Expressen med relevanta för artiklarna kontextuella länkar (t.ex. för skribenter som också skriver om ett land i Expressen) men tycks ännu inte värderas. Det är självklart långsiktigt klokt och värden det ger har diskuterats bl.a. i:
I allmänhet har annars större medieföretag använt inarbetade domäner med förtroende både hos besökarna och sökmotorer för att starta sidoprojekt. Det är inte fel men det har skett på ett sätt där det gynnsamma värdet är vad som trivialt fås och till en kostnad för dom viktigare domäner som har mycket större potential än sidoprojekten någonsin haft. Diverse underligheter kring sådana är kanske en förklaring till flera av tidningarnas problem att ranka och kanske också konvertera trafik.
Värden med en tydlig domän
Poängen med en så tydlig domän som resor.nu är åtminstone:
1. Det upplevs tydligt av besökaren som lättare minns den också orsakat av enkelheten.
2. Mer förr men kanske fortfarande kan de ranka bättre på Google. Det har bl.a. att göra med att domännamnen ofta förekommer i ankartexter på länkar. Jag bedömer att effekten av det är mycket mindre idag.
Utifrån dagens nyhetspanel i Gomorron Sverige där den triviala krisen runt snö och diskuterades utifrån situationen i en större kris. Detta från de välkända problem som Anders Björn pekade och vad de kan innebära.
Det skedde på SEOTaktik eftersom det rörde säkerhetsfrågor:
Är menar jag de typer av anpassningar av annonser på relevant innehåll där man går utanför för i kanal specifikt efterfrågat innehåll och tittar på för personen implicita faktorer. Det diskuterade jag utanför en studie från ledande och helt fenomenala Duke University:
Deras resultat är givetvis ännu mer intressant när relevans är låg t.ex. när det gäller bannerreklam som sträcker sig över en hel sajt. Där kan aktörer som redan idag har kompetens kring det visuella - till skillnad från mig - säkert ta ökade intäkter tämligen omgående.
Relaterat
Flera relevanta sajter från Duke University inom hälsa och forskning om människan:
Verkligen jag också tror att vilken svensk student som helst som söker en amerikansk utbildning inom läkarvetenskapen ska överväga Duke University.
Något trevligt med de amerikanska universiteten jämfört med de svenska är givetvis också deras satsningar inom sport. På Goduke hittar vi Dukes satsningar på:
Jag planerar att om det visar sig möjligt avseende statistik (och det är inte särskilt) skapa värde i saker jag bygger på Hedonimeter. Det har diskuterats i:
Jag hoppades väl så smått när jag funderade över det här någon gång mot mitten av året att det skulle vara möjligt. Det naturliga går givetvis att fånga var som helst i västvärlden men just det mer "realiserade" är svårare. Ändå tycks det för mig nu finnas av och till vilket glädjer mig både avseende värde jag kanske kan hämta upp men också därför att det indikerar att vi har dagstidningar som är i en kreativ process. Där är det självklart underbart om ni får något värde av vad jag gör liksom allt annat ni kanske hämtar inspiration från.
Bland det mer minnesvärda senaste dagarna har vi Mona Sahlins handväska på Aftonbladet som trots en liten bild närmast gör det mycket större på utsidan "osynligt" och som jag helt saknar minne av vad det ens handlade om. Intressant också därför att det pekar på en faktor förutom color jag väl känner till och just nu valde att ge en benämning: Desiderare. Kanske bättre förklarad i perceptio?
Desiderare är det sensuella som väcker lust att njuta av något där njutningen ligger nära det mellan man och kvinna grundläggande.
Just genom att vad som är avgränsat för informatio är så litet visar det elegant hur två faktorer (egentligen tre men just nu beaktar jag inte text) kan ge tillsammans kan ge en mer kraftfull påverkan.
Att ta värden från tidningar är något jag av och till roar mig med och vackert illustrerat via det här filmklippet:
Svenskamediahus.org är en katalog som ska strukturera nättidningar som ligger högt i trafik efter ägare för att möjliggöra viss överblick och därigenom underlätta arbetet bl.a. med Nyhetsbloggen. Några ambitioner annat än det samt att:
1. Vara lätt att navigera.
2. Ge viss relevant information om respektive tidning.
Där har Bonnier och Schibstedt tagits med även om uppgifterna om tillhörande tidningar ännu inte kvalitetskontrollerats. Inte heller har meta-information om dessa givits (t.ex. länkar till sidor där andra viktiga uppgifter går att nå hos dessa så som kontaktuppgifter, statistik, ansvariga personer m.m.). Sökfunktion har heller inte införts än men sker snabbt med Google Custom Search Engine:
Aktören som vill tas med kan enkelt göra det via kontaktuppgifter efter att ha kontrollerat att riktlinjer inte är ett problem. Kring mindre detaljer (t.ex. att trafiken slår upp och ner runt "kravet") tar man kontakt även om man "formellt" inte uppfyller kraven för trolig inkludering.
Jag tänkte börja surfa mer på andra språkområden igen. Dock delvis behöver jag ersätta en del först avseende internetförbindelse, ytterligare datorer o.s.v. eftersom jag egentligen bara använder den här datorn för arbete och lite bloggande (samt att den är honeypot). Jag gillar t.ex. inte att använda den eller Com hem för att ansluta till diskussionsforum kring demokratifrågor rörande diktaturer.
Däremot att uppdatera mig på nyhetsrapporteringen och en del annat kan jag göra härifrån även om jag inte riktigt gillar det heller.
Mer intäktsvänliga åtgärder
För att sätta upp annat behöver jag köpa en del småsaker för att ersätta annat. Därför behöver jag se över annonseringen. Tittar vi på vad som acceptabelt ligger jag på tio av tio (där tio moraliskt och avseende riktlinjer m.m. är bäst). Säg att fem är formellt gränsen för ok.
Därför tänkte jag kanske i något fall flytta mig till tre d.v.s. ingenting som bryter mot Googles riktlinjer respektive lagstiftning. Men lite mer flexibelt mot kraven jag normalt ställer på mig. Kanske ett par konsultuppdrag där jag tar fram några artiklar som kan ge inlänkar när jag tipsar några webbsajter om dem (men jag kommer t.ex. inte sälja sökmotorvänliga länkar).
Det finns ju alltid att få när man vill. Jag har ofta svårt för det där generellt även om det ligger innanför riktlinjerna. Och så det är tydligt så att ingen sökmotor missuppfattar något tar jag inget uppdrag där jag gör någon SEO som bryter mot riktlinjerna. Ordet har ju blivit associerat med sådant jag ogillar.
Hur ska vi kunna se klart och gå framåt utan förstå bakgrunden? Nu har det ju också gått en hel del tid och frågan är inte längre akut-infekterad på samma sätt. Vidare om namnen någonsin läckt någonstans i från (t.ex. från Östtyskland till kommunistiska länder vi har idag) kan de användas för utpressning. Jag kan inte inse att något trovärdigt argument finns för att inte publicera dom.
Någon form av krishjälp för personer på listorna som har svårt att hantera det kan ju också sättas upp.
Vad vi kommer hitta där vet jag dock lika lite som någon annan. Men publicera namnen även om de alla är triviala! Det kan så vitt jag förstår beslutas av Regeringen direkt utan att det vid hinder nedanför behöver gå via Riksdagen. Att göra det kan inte annat än att vara gynnsamt i valet.
Det jag tyckte var så komiskt när jag läste något på ledarsidan om Guillou-affären för några dagar sedan var att han motiverade trovärdighet i kontakterna med KGB att han var maoist. Det om något är ju ett argument för att det är viktigt att all information nu kommer fram. Värre regim än den har vi ju knappast idag.
Jag funderar förövrigt om inte en del reaktioner vi ser nu och kanske tidigare i associerade frågor är kopplade till att de där listorna inte ska publiceras. Det kan nog vara några stycken bl.a. i media som inte vill ha dom publika.
Nu hittar jag inte självbiografin och tidslinjen jag så smått började när jag läste den men jag undrar om inte tidpunkten känns fel kring det här?
"Men sanningen är en annan. Initiativet till IB-avslöjandet kom från två av varandra oberoende källor på våren 1972. Den ena källan var en yngling som befann sig i kretsen kring FiB/Kulturfront och som kände en släkting till en person som arbetat inom IB."
Är det inte lite sent i tiden? Var det inte dokumenterat påbörjat? Givetvis stämmer det ändå men det kan i så fall helt enkelt vara hjälp med initial information. Jag menar det är givetvis ingen som tror att KGB hade någon kartläggning eller en massa bevis om att IB fanns. Däremot är det troligt att de kände till den, insåg att den inte var tillåten i Sverige och önskade den publicerad. Jan var givetvis perfekt för att samla in information, skriva o.s.v. Hade KGB ett par kontaktpersoner med information skickades de givetvis till honom.
Fast att klara att sätta upp tidslinjerna från den självbiografin och publikt känt är inte direkt något jag orkade peta med annat än förstrött av och till medan jag läste boken. Och det är ju flera personer och händelser som är intressanta än vad som framgår i boken om man tror att mer finns där.
Och hur såg ekonomin ut åren efter fängelset?
För mig att lägga energi på det där är inte kan lägga mer tid på. Inte mer än nivån att jag skriver det här men väljer bort att leta rätt på självbiografin och anteckningarna. Jag har inte plats för att rulla pappren heller för alla tidpunkter.
Jag behöver hur som helst prioritera kommersiellt arbete. Ändå om det kom igenom här. Det borde börja rulla upp också framåt i tiden. Sedan kring så mycket annat är ju min erfarenhet att det inte kommer hända något om jag inte gör det eller trycker framåt.
Vad kommunister irriterar mig.
Hur som helst kan jag sätta zen på det här också av diverse orsaker.
Expressen får en extra fin medalj för sitt avslöjande av Jan Guillous kontakter med KGB. Även om jag tror att vad han konkret gjorde i sig nog inte var särskilt negativt (kanske konstruktivt) är det viktigt att det kommer fram nu när han sammanfattat sitt liv. Dessutom är ju frågan om något mer finns kvar nu lättare att nå.
Medaljen är Eldfågel...
Till Expressen har jag också utsett en kattunge. Det har tidigare bara Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet fått. Denna leopard-unge valde jag särskilt ut därför att den precis som Expressen tufft och modigt smyger fram:
SvD fortsätter elegant att balansera rapporteringen om Jan Guillou. En motvikt till den insiktsfulla men mer "Guillou-positiva" ges nu med Arvidssons recension av Ekbergs självbiografi:
I sin helhet är Arvidssons recension bra just genom att balansera rapporteringen. Några saker tycker jag dock var lite otydliga och värda att diskutera.
Att Arvidsson menar att Ekberg och Guillou har likheter i personlighet kan jag nog hålla med om. Det är bra av Arvidsson att se det.
I andra stycket får jag intrycket att Arvidsson menar utan att direkt skriva det att en
säkerhetstjänst måste stå utanför parlamentarisk kontroll för att vara effektiv.
Jag känner inte till något konkret exempel från verkligheten i Sverige eller utomlands som demonstrerat det (snarast är det tvärtom både här och för andra myndigheter). Vidare bedömer jag det som en farlig idé:
Säkerhetstjänsten är ETT skydd av demokrati, pressfrihet och åsiktsfrihet.
Den kan inte ställa sig utanför medborgarnas kontroll.
Antag att medarbetare hos SvD idag kontrolleras av en säkerhetstjänst utanför parlamentarisk kontroll. Blir problemet lättare att se?
Arvidsson har nog rätt i att vi aldrig kommer få full klarhet i IB-affären och vilken verksamhet som egentligen skedde. Det samma gäller säkert diverse journalisters gamla kontakter med kalla krigets kommunister.
Även om historiens och branschens dimma ligger tjock såg vi nu att det trots allt finns saker att hitta. Allt vi fångar från den här tiden åtminstone när det gäller inflytelserika personer är viktigt och ska det finnas till efterhistorien börjar det bli dags att ta fram det nu.
Av vad som ännu är känt är dock Guillous KGB-kontakter en småsak jämfört med IB-affären.
Även om jag bedömt hans uppgifter om sitt eget agerande och beteende som trovärdigt återstår ändå frågan om något viktigt finns dolt. Det diskuterades i följande inlägg:
"Ännu viktigare känner jag efter tittade på hans självbiografi m.m. annan information mycket trygg i att han alltid fattar rätt beslut i situationer där en dominerande entitet förtrycker en annan om han uppfattat detta. Det kan jag också se att han gjorde för Sovjetunionen och det talar starkt för att det han säger i princip är korrekt. Fast det kanske också kan gå åt andra hållet när det gäller vänner m.m. om han uppfattar hot mot dom."
Egentligen kanske jag borde ta och gå ut och köpa en rulle vita papper, samla in all information, läsa böcker, artiklar m.m. av möjliga aktörer och göra tids-, emotionell läckageanalys o.s.v. kontra händelser. Men jag ligger efter med kommersiellt arbete och har inte tid. Dessutom är det ett för stort projekt som skulle bränna ut mig. Sådant arbete är vidare att föredra när det sker hos våra morgon- och kvällstidningar vilka har kvalitetskontroll och står skyddade.
Följande Arvidsson skriver håller jag med om är obehagligt:
"Hans triumfer inträffar när han lyckas få någon att ljuga sig fast, någon som han därefter med segrarens cyniska leende kan dra i smutsen, så många varv som möjligt."
Just det där tycker jag dock är mindre tydligt hos Guillou än hur svenskt debattklimat särskilt på nätet men även tidningarna sista två åren utvecklats. Det är något vi alla ska tänka på därför att det är lätt att hemfalla till sådant i alla situationer där starka känslor finns oavsett om de är seger-hybris, rädsla, avundsjuka eller tillfredställelse av att man kan skriva något riktigt elakt. När det sker sprider det sig lätt och skapar obehag i hela samhället.
Värdet Guillou givet bör slutligen för den som är ärlig mot sig själv vara svårt att undvika att se. Det oavsett om man tar hänsyn till IB-affären eller inte. Jag har svårt att tro att något så stort skulle kunna ligga dolt att det ens kan komma i närheten av att väga ner det.
Här finns antar jag antagandet att ingenting nu aktivt verkar eller att något väsentligt döljs. Där är självklart att Guillou ger Helin trovärdig information där det krävs t.ex. vad han sålt och ev. dåvarande samarbetspartners eller information om senare aktörer.
Givet vad vi har ovan ökar ju detta snarast Guillous värde som krönikör åtminstone under närmaste året. Intresset för honom blir större. Alla känner ju nu till detta när de bedömer vad han skriver och kan väga in det. Vidare kan Helin ta hänsyn vid redaktionella bedömning. Något direkt problem är därför svårt att se.
I samband med turbulens precis som den vi har nu med Jan Guillous KGB-kontakter är det lätt att sätta totalt fokus på det. Reportaget med Jan Guillou är från augusti 2008 men att tydligt lyfta fram det nu på förstasidan på SVD.se har stort värde genom att belysa sidor som lätt missas och är okända.
KGB-affären ökar upp detta läsarvärde ännu mer och givetvis för Guillou mer än när det gäller väldigt många andra. Jag känner dessutom att intervjun är väldigt insiktsfull och Karin Thunberg måste jag vid tillfälle läsa mer av. SvD och Karin Thunberg ger jag därför varsin medalj.
Jag gav förövrigt min kommentar till KGB-affären i:
Och jag är nog ganska benägen att hålla fast i den slutsatsen. Det jag också känner är att han vid den tidpunkten i livet mycket väl kunnat byggt journalistiskt på det hela men sannolikt var det mer eller mindre en slump vad det skulle bli. Regelmässigt tycks externa faktorer och slumpen avgjort vad han skapat från. Det är i alla fall min slutsats även om han i självbiografin i efterhand ger rationella motiveringar till allt.
Ännu viktigare känner jag efter tittade på hans självbiografi m.m. annan information mycket trygg i att han alltid fattar rätt beslut i situationer där en dominerande entitet förtrycker en annan om han uppfattat detta. Det kan jag också se att han gjorde för Sovjetunionen och det talar starkt för att det han säger i princip är korrekt. Fast det kanske också kan gå åt andra hållet när det gäller vänner m.m. om han uppfattar hot mot dom.
Svenska Dagbladet får 1 Medalj för sin bevakning av KGB och Jan Guillou. Nu var det inte dom som gjorde avslöjandet men de förtjänar ändå medaljen därför att deras bevakning var exemplarisk:
Sammanfattar korrekt vad som är känt.
Lyfter fram balanserade uppgifter.
Tar upp öppna frågor.
Ger färg från tiden.
Kring dessa frågor är det är lätt för press och bloggosfären att göra fel. Det gäller att tillföra kunskap och redaktionellt värde som är:
Genomtänkt utan ytliga känslor.
Inläst på fakta från alla sidor.
Sammanfattat och intressant.
Här kan morgonpressen med sin kunskap och erfarenhet tillföra stort värde för läsarna liksom hela Sverige. Det ger dem en långsiktig plats i mediebranschen.
Jag vill dock säga att "ytligare" känslor absolut inte fel i morgontidningar men hör hemma i bevakning av prylar, film och annan upplevelse. Där kan rent av mer sådant inte sällan vara bra för att göra tidningen attraktiv och lönsam.
Artikeln har diskuterats tidigare på Nyhetsbloggen:
Mikael Holmströms perspektiv - Exemplarisk förebild
Holmströms genomarbetade men ändå sammanfattade perspektiv kompletterade excellent huvudartikeln och var ett föredömligt exempel på hur sådant ska skrivas:
Där tog han upp ett urval av alla de öppna frågor som finns och det märks att Holmström läst in sig på fakta. Läsaren får via perspektivet något att fundera på och en bredare bild på frågan.
Hans perspektiv demonstrerar samma unika värde morgonpressen kan tillföra läsarna.
Har jag varit orättvis med medaljerna?
Jadå det har jag absolut varit och flera av de tidningar som bäst klarat förnyelse fick kanske sina medaljer senare. Orsaken till det var att jag ville påverka utvecklingen till vad jag kände var positivare för tidningarna och Sverige. Dessutom tenderar jag regelmässigt att känna för dom som gråter mest.
Nu har ju medaljerna inte haft något konkret värde så det har inte gjort något.
Svenska Dagbladet kommer dessutom snart få fler medaljer i samband med recensionen av deras näringslivsbilaga.
Uppgifterna Jan Guillou ger om sitt beteende liksom tidpunkter och från vad som är känt från de fåtal andra källor som finns upplever jag stämmer med hans liv i övrigt och den personlighet jag via självbiografi och visst annat material uppfattat att han haft:
Detta tog jag en ordentlig genomgång av idag under min promenad.
Några saker att peka på:
Ett fåtal projekt i Jan Guillous liv har pågått annat än några år. Därefter växlar han aktivitet.
Han försvar press- och åsiktsfrihet och uttrycker ofta ogillande av vad Sovjetunionen står för.
Att gå längre och genomföra mer chansartade projekt som kan pågå länge i tid har han gjort många gånger.
Ett flertal projekt tycks komma till slutförande närmast av ren tur.
Jag ser därför ingen anledning att betvivla hans uppgifter. Det är ändå utmärkt att uppgifterna kommit fram och jag tror knappast att de skadar hans renommé.
Även om det är väldigt lätt att uppfatta motsatsen är världens politiska situation just nu mer problematisk än den någonsin var under kalla kriget. Jag tror knappast att det blir långvarigt och är nog snarast sedan kanske en månad på väg att falla tillbaka till normal utveckling. Ändå finns risken att det inte blir så.
Kring frågor som dessa kan vi därför inte längre på samma sätt som förr ta risker att något dolt finns kvar.
Min gissning har varit och är att SAAB kommer få sälja Jas 39 Gripen till Brasilien. Orsaken bakom det är först och främst att saker likt magi skar sig med Frankrike:
Vidare är det en bra gissning att SAAB är mer benäget att dela teknik med Brasilien och just i denna affär tror jag att det är helt kritiskt. Brasilien håller på ta steget till ekonomisk stormakt och de vill få hjälp att gå till avancerad tillverkning. Det skrev jag om i:
En mycket bra artikel om Brasiliens nya roll i världen publicerades nyligen i Dagens Nyheter (rent visuellt var hela den DN en av årets trevligaste nummer). En kortare version av den finns på webben:
En kritisk faktor associerat till tekniköverföringen och den faktiska processen kan ligga i vilka lokala intressen man samarbetar med. NyTeknik ger följande uppgift:
"Saab har valt ut fem brasilianska företag som man vill samarbeta med – Akaer, Friuli, Winnstal, Minoica och Imbra Aerospace. De uppträder gemensamt under holdingbolaget T1."
För att bedöma värdet av samarbetet behöver man titta på hur det ser ut för Hornet och Rafale. Det har jag inte gjort och vågar därför inte tycka om T1.
3. Brasiliens DOD kritiskt
Övergripande politiska faktorer kan alltid i stora statliga affärer spela in. Här tror jag dock att det som tänkt verkligen är brasilianska DOD som kommer besluta. Det gynnar tror jag SAAB mer än Dassault.
4. Jas i Brasilien bra för Sverige
Avslutningsvis tror jag starkt på att SAAB tar denna affär. Jag tror att det kan visa sig ganska snabbt gynnsamt för andra delar av svensk industri genom att ge mängder av kringaffärer. På längre sikt ger det en bra grund för samarbeten och kontaktnät som kommer stärka ännu större delar av svenskt näringsliv.
Det viktigaste att inse där är att det grundläggande problemet bakom otaliga (alla misstänker jag) större konflikter är övertygelser så starka att rationella tankar utesluts. Detta behöver inte nödvändigtvis vara fallet på båda sidor. Läsbart är även denna meta-studie även om den egentligen bara sammanfattade sådant som varit känt (för mig) länge:
I inlägget här på Nyhetsbloggen (det första som refererades) skrev jag:
"Traditionellt har sådant hanterats genom diskussion mellan ett fåtal politiker. Men detta är inte effektivt i större delen av världen på det sätt det kan vara i Sverige där vi har för vana att följa den politiska debatten och delta i den genom samtal på arbetet, insändare m.m.
Ska man skapa samma förutsättningar i t.ex. Afghanistan krävs andra metoder. En av ett stort antal möjligheter för lånsiktigt värde (och inga snabba värden kommer där vara möjliga) kunde t.ex. vara att koppla enskilda skolklasser till varandra i USA och Afghanistan för gemensamma grupparbeten och diskussioner. Det kan också vara nödvändigt att hantera vissa typer psykiatriska problem orsakade av kriget. För att följa effekten av sådana åtgärder krävs givetvis mätmetoder.
Det området har jag gjort flera mycket längre argumentationer för tidigare om än ej på svenska. Men detta kan vara tillräckligt här."
Det är inte den bästa sådana argumentation jag gjort. Tvärtom är tillämpningen opraktisk, orealistisk och präglad av extrem stress (datum ger förklaring till det). Jag önskade helt enkelt transformera negativ stress över vansinnigheter som förstörde annan utveckling till ett problem område där en lösning gick att hitta.
Fortfarande är tillämpningen ytterst talande och värd att läsa om man är medveten om den extrema stressen. Viktigt att innan inläsning är att fundamentalism (i bred bemärkelse) handlar om amygdala och att våra rationella delar av hjärnan "stängs ner". Lösningen har till syfte att tidigt detektera detta och pekar ut åtgärder som stärker rationella delar av hjärnan. Intressant att peka på är att de möjligheter till att stärka upp rationella delar av hjärnan inte har annat än uteslutande bekräftats i vetenskapliga studier därefter på vad som redan fanns innan.
Därmed inte sagt att denna lösning i sig var bra (för det var den inte). Väl medveten om detta spred jag den ändå till två entiteter och jag har under 2009 gjort samma sak med andra varianter av samma princip om än oftast mycket mer praktiska. Vad är då syftet med det? Jo det pekar ut ett annat tankesätt och ger inspiration till nya lösningar. Ofta ska sådan inspiration närmast vara vansinnig för ta riktigt bra.
Min tolkning givet förändringar i Whitehouse och DOD är att det fångats upp om än ytterst negativt. Och det följde klockan väl på det (nästan lika bra som att Kina stänger ner strategispel efter att jag skriver ett inlägg om att jag var road för många år sedan av sådant). Vi ser nu en inriktning med lösningar riktade mot fundamentalism som handlar om att detektera tidigare och därefter vidta tidigare åtgärder (t.ex. i form hjälpinsatser snarare än mer esoteriska lösningar i detta mitt mest extrema exempel).
En sak är väldigt viktig att tänka på när man läser dem:
Att tro att man kan se klart annat än när man betraktar flera stora oberoende populationer är ofta självbedrägeri. Dessa anteckningar är inte ett undantag från det.
Jag har pekat på detta flera gånger tidigare i samband med inläggen och
det är inte ett uttryck, talspråk eller något annat utan en sedan många år ovanligt väl underbyggd vetenskaplig hypotes. Om du tittar på dig själv, läkare på en patient, analytiker på en politiker eller här som en recensent på en beundrad skribent är risken hög att allt du tänker är felaktigt. Det gäller åtminstone varje slutsats som ej går att bygga på en oberoende mätning vars värde har demonstrerats i välgjorda publicerade studier. Det är förövrigt därför vi har evidensbaserad medicin i sjukvården - det minskar radikalt detta problem.
Jag har inte ens träffat Guillou och har endast utgått från språket och ett fåtal foton. Att spekulera som jag gjort är egentligen löjligt. Nu gjorde jag ändå detta eftersom denna blogg har få läsare så det är inte jämfört med en recension i DN eller SVD. Drivkraften var hunger efter hans erfarenhet och detta sätt att lära fungerar för mig. Vidare spekulerar massor av folk redan i publicerad text och inte sällan direkt oseriöst: Mycket är elakt och "nästan" mobbning. Viktigast har Guillou givit ut en självbiografi och jag tror knappast han ogillar recensioner som rör personlighet så länge det inte är påhopp.
Läser man det jag skrivit ser man förövrigt enkelt att många slutsatser lika gärna är sådant jag sett i mig själv och lurat mig själv att se i Guillou. Det är inte fel att göra i en recension och är tvärtom mycket vanligt om än sällan lika uppenbart (jag har medvetet lyft fram det mer än vad som kom naturligt i språket).
Därmed inte sagt att dessa minnesanteckningar håller låg kvalitet jämfört med de publicerade recensioner jag läst. Tvärtom. Men då har jag inte varit begränsad av antal tecken.
Foto: 
