Syrien: De återstående argumenten

När vi ser argumenten för att hjälpa Syrien vad kan jag mer säga än vad jag sagt?

1. Syrien möjliggör samarbete i Arabvärldens vanliga folk med Västerlandet balanserande negativa irrationella uttryck som terrorism.
2. Syrien är direkt geo-närhet till Iran och vi ser redan att Iran ökar upp nationalismen för att kompensera möjlig pågående spridning.
3. Syrien och Iran är liksom Ryssland direkt geo-närhet Kina där mer kraft i demokratiseringen är värdefullt, och reducerande den för världen skadliga Makt Kina allt mer projiserar.
4. Människor dör i massor och varför det inte är folkmord nu idag jämförbart med i Jugoslavien vet inte jag men vill någon annan argumentera för en skillnad är det deras moral och deras FN de sänker ner i skiten.
5. Israel kan vi både räkna till Västerlandet liksom Mellanöstern men Syrien är också möjlighet för dem. En del glädjande tecken på att de vågar välkomna förändring utan att direkt till följd av år av konflikten reagerar med oro finns. Det är tror jag positivt för framtiden i regionen långt utanför Syrien.

Kanske finns det två till argument att uttala. Jag skulle kunna säga att det är kritiskt att vi vinner i Syrien nu och att den rörelse mot demokrati vi ser som hanterar mycket stora direkta hot mot världen av folken själva stannar av utan att man lyckas här.

Problemet är bara att jag inte tror det stämmer. För Libyen var det kanske verklighet. Här i den långsammare kurva för intensitet i information där trycket kvarstår är det här inte självklart en nu avgörande punkt där det för större frågor och rörelser nödvändigtvis krävs att vi vinner här och nu.

Vi är fortfarande också i vinterns - mycket tydlig här men verklig bredare i världen - ljus och vårens sol som hos väcker de maniska liksom människan allmänt till liv är ännu att se. Även om det kan tyckas lite oseriöst gäller att vår-ljus, torka, vinterkyla, liksom tillgång på mat och vatten kan påverka konflikter där om positiv förändring och verktyg för effektivare energiomvandling kan läggas möjliggör att vi nu har ett lokalt maximum.

I det behöver vi dock se närheten i geo och intelligence vi har från Syrien till Iran och till Kina. Liksom Ryssland till Kina. Jag vill säga att vi måste vinna nu i Syrien men jag tror inte stämmer och jag vill en ev. gång det kanske verkligen är så att jag kan säga det utan att oärligt plågad av händelserna nu uttalat det nu utan att säga att jag tror det vore ej korrekt.

Vad finns då kvar att säga? Jo att jag kan ha fel när jag tror att det vore ej korrekt att säga mer än jag tror stämmer därför här är det verkligen sämre uppföljt än det borde ha varit med lite annorlunda datorresurser.

En kanske kompromiss mellan lösningar där man konkretiserat ingriper från luft och hav, och att inte mer nu ge rebellerna ökad möjlighet till effektiv energiomvandling, kan vara förvisso dyra men i sammanhanget en strunt-summa tydligt effektivare vapen.

Varför är Iran med kärnvapen ett så enormt hot? Är det för att kärnvapen är väldigt farliga? Ja. Men vi också uttrycka det som att Iran är oerhört begränsade i samarbete och resurser därför att de är en divergerad totalitär regim med föga stöd förutom Kina och Syrien. Verktygen de har för att bibehålla makt och projisera inflytande begränsas av den divergerade målsättningen få stödjer och många kämpar emot vilket gör påverkan via information eller ingrepp i rummet (ex. angrepp av Hezbollah) dyrare genom sämre påverkan, och av samma orsaker begränsar deras samarbete.

Emedan USA, England m.fl. länder med kärnvapen har väldigt många andra verktyg varav ett flertal också är väldigt energieffektiva har Iran få. Kärnvapen för Iran är därför inte bara enorm energiomvandling med "låg kostnad" (kanske bara att trycka på en knapp) utan ett av färre verktyg som för dem kan ha effekt.

Att ge ökad möjlighet till energiomvandling via vapen är farligt. En AK5 är ytterst begränsad i energiomvandling och kommer med stora personliga risker vid användning. Samtidigt är den enkel att ta till för att skaffa mat eller pengar när samhället börjar brytas samman. De är billiga och i en krigszon enklare att förnya med ammunition.

Starkare vapen för att utan vägminor eller dylikt slå ut pansarvagnar är oerhört effektiv energiomvandling. Därefter står pansarvagnen tyst när rätt moderna vapen träffat den avfyrat av en liten grupp soldater. Det är jag utan att vara vapenexport också vad jag bedömer kanske resulterar i färre skador på infrastruktur än att ha en pansarvagn som står och smäller iväg skott vecka ut och vecka in. Och ger fienden en känsla av att vara utsatta. Kanske något motsvarande detta? Tillsammans för effektiv användning ett mindre antal personer på marken som följer vapnen och ammunition för utbildning och rådgivning. Andra vapen kan vara bättre. Det viktiga är hög-effektiv energieffektivitet relativt en dåligt organiserad splittrad gerilla-organisation där långsiktiga risker bäst minimeras.

Kanske finns en svart-sida för ett till argument jag mer värjer mig emot. Världen är som världen alltid varit. Liksom människan. Vi hör och vi talar. Ibland när vi står inför tre-dörrar är vad vi säger vad som påverkar sannolikheten för vad vi ser bakom dörren vi säger är den rätta. Om vi spränger muren här och nu orkar vi det eller är senare i år eller nästa år vad som kan lyckas? Jag har inte försökt besvara den frågan men vet att jag just nu har föga i tid och datorkraft att addera om muren skulle falla redan nu kanske tidigare än de flesta trott och något tidigare än jag trott.

Vi får heller aldrig glömma att positivt och negativt tenderar att balansera var för sig. Kropps-stympningar i Belgiska Kongo är ett osmakligt tydligt exempel där vi ser balanserande negativa uttryck än idag (och nyligen med en topp under folkmordet i Rwanda). Mer fundamentalt skadar diktaturens ovilja att ta hänsyn till befolkningen deras kognitiva förmåga:

China air standards going national by 2016
Closure of Coal-Burning Power Plant in China Directly Linked to Improved Cognitive Development in Children

Protester på nätet erkände de nyligen påverkade den ökade prioriteten som givits även om jag ännu inte noterat något nytt i planering än vad som var känt tror jag 2010. En sida till av detta problem som just visar naturens balans är att detta är nedsatt impulskontroll för populationer och därigenom vad man kan tro kan tänkas vara påverkande för hur protester utvecklas de kommande åren på båda sidor. Det finns där ingen som har något att vinna men alla tar enorma personliga risker i att inte nå en fredlig verklig väg till fria val.

Turkiet jämför Syrien med Balkan under 1990-talet

Från Turkey compares Syrian conflict to 1990s Balkans:

Turkey said Saturday that the international failure to agree on action over Syria is emboldening the government crackdown that has killed thousands, calling the violence a crime against humanity on the scale of the 1990s bloodshed in the Balkans.

Turkish Foreign Minister Ahmet Davutoglu described the Syrian regime's actions as a "crime against humanity," in a remark that dovetailed with a commitment from the European Union on Friday to document war crimes in Syria.

Det är som jag tidigare noterade att Turkiet är en av regionens mest balanserade länder.

UNT starkare med ökad tyngd i seriösa nyheter

UNT längre tillbaka när jag följde den regelbundet (utan att ha kontrollerat det troligt cirka 8 - 12 månader) hade som en "lokal" tidning styrka i att:

• Utmärkt förstod betydelsen av att som alternativ till DN, SvD m.fl. större morgontidningar skildra det lokala.
• Att ta en aktiv roll i lokalt samhälle.
• Även skildra det lokala med kanske mindre generellt nyhetsintresse utanför just grupperna som skildras. Ex. är kanske ungdomsidrott vad relativt läser utanför föräldrar och en del av barn- och ungdomarna men kan för en lokal-tidning just i den läsegruppen ge ett värde rikstidningarna aldrig levererar.
Och ett flertal liknande lokala styrkor...

Jag noterade tidigare att de ofta hade utmärkta bilder vilket jag inte följde upp denna gång.

Att man etablerat nyhetsleverans i alternativa kanaler ex. lokal-TV är intressant och kanske vad som visar sig viktigt långsiktigt. Det ev. värdet nu och närmaste åren är svårt för mig att bedöma utan att veta mer om den lokala annonsförsäljningen där möjligen värde finns beroende på kostnad för produktion. En reflektion rörande produktionskostnad är dock att med rutin gäller att många nya redaktionella verktyg inte behöver tillföra kostnad annat än tidigt när journalister och övriga lär sig arbeta med dem. Det kan gälla filminspelning i samband med reportage som tidigare ändå skedde men då med uteslutande papper.

Kulturnyheter respektive nationella- och internationella nyheter hade emellertid förr inte alls samma tyngd jämfört med DN och SvD jag samtidigt följde. Särskilt nyhetsanalys kunde kännas ytlig men även själva nyheterna gav ibland intryck av att man missat relevanta dimensioner.

Jag kan i samband med att jag igen följde upp UNT liksom p.s.s. DN: Dagens Nyheter kraftigt bättre: Hittade tillbaka till sin själ vilka jag för båda slutat att följa regelbundet att UNT förbättrats ganska tydligt där jag tidigare märkt problem (tidigare värden rörande det lokala följdes inte upp).

UNT tycks addera mer tid för utrikesnyheterna och/eller sett över kvalitetsuppföljning och riktlinjer för hur skribenterna ska tänka rörande referensinformation, nyhets- och politisktanalys bakåt i medier generellt o.s.v. eller möjligen att man adderat kompetens i ledning, urval av vad man skriver om och jämförbart.

Vi kan p.s.s. i den lokala bevakningen se att man nu också följer tyngre områden (den lokala bevakning i övrigt jämförbart med tidigare följdes ej upp i upplevd kvalitet). Senast kring innovation i Uppsala där man klarade att fånga flera dimensioner och kategori-områden både rörande möjlighet och problem inklusive enklare jämförelser med andra geografiska områden.

Jag kan uppleva att tidningen allmänt lägger en något större vikt vid seriösa nyheter. Det är givetvis helt riktigt därför att det inte på något sätt utesluter den lokala bevakningen där båda sidorna är viktigt. För de seriösare nyheterna ska heller inte kvalitetsförbättring motsvarande den vi här ser behöva komma med högre kostnader utan borde handla om vägledning och verksamhetssystem för hur journalisterna arbetar. Man kan tänka sig (jag har dock aldrig följt skribenter eller jämförbart för tidningen) att tidningen fört in någon ny person med ansvar för de seriösare nyheterna för kvalitetsuppföljning alternativt växlat medarbetare mer generellt där man är noggrannare med att skribenter med rätt kunskap om en region skriver om den.

Även om jag inte har någon anteckning om det att jämföra kring är mitt intryck att man kanske arbetar bättre nu med "infografer". Allmänt är intrycket dock att diagram, statistik m.m. mer sällan presenteras med referenser respektive egen grafik än nödvändigt. Precis som för filmklipp av reportage tror jag att ansvar för sådant för alla tidningar långsiktigt behöver vara vad skribenterna själva klarar av att göra åtminstone i sammanställning grafer sedan kan genereras från.

Att ha referenser till andra aktuella artiklar i tidningen är ett till exempel på infografer jag upplever är nya men ej har sparade uppgifter att jämföra bakåt med.

Sammantaget är det nog korrekt att säga att den internationella politiska bevakningen håller tydligt högre kvalitet med vad jag vant mig att förvänta. Det förvånar nästan därför att mycket ligger i mindre detaljer snarare än utrymme och ämne förutom också att man per utvalt ämne levererar en bättre artikelform (ex. reportage med aktuell för ämnet känd person) och täcker upp relevanta dimensioner bättre.

Prediktion för Syrien tycks slå fel

Det har många gånger känts lätt osmakligt att för Syrien göra samma fallstudie som för Libyen och kanske är det en anledning till att jag inte prioriterat att få upp ramverket för uppföljning (dator-resurserna är smala och utveckling av andra delar tar mycket). När jag här följer upp gäller därför att det skett utan omräkningar eller på annat sätt mer exakt. Från förra året om jag minns rätt augusti noterade jag här eller på Nyfiken vital att en grov skattning var att vi skulle nå högsta intensitet runt vecka åtta.

Problematiken med hur det sker och hur det optimalt ska ske ligger i omvandlingen mellan uttryck i information och förändring i energi. Vi kan se det som att vid ett visst uttryck i information kommer vi också se förändringar i energi.

När och hur varierar mellan situationer. I en diktatur som Kina tenderar diktaturen att tidigt reagera på information med uttryck i energi ex. att man reagerar på protester med vapen.

Hur tidigt och intensivt världen reagerar på annat sätt än med information på en situation som Syrien definierar en dimension av hur vi kan se på energiomvandlingen. Vid tillfället för prediktionen och egentligen inte nu heller (även om jag kanske är närmare det) fanns något enhetligt synsätt på dessa delar för energiomvandling utan det skattades tämligen grovt från hur mycket slöare jämfört med Libyen jag bedömde att Syrien skulle vara avseende omvärlden och kopplade det inte samman med information påverkande skeendena i Syrien.

Frågan hur fel (om alls fel vilket jag egentligen ännu inte är 100% säker på att jag var då vi har en dark horse verkande just nu sedan tror jag en vecka starkt påverkande energiomvandlingen på plats där ju ingenting i ögonblicket mer effektivt än vapen finns och just nu går vapen över gränsen från Saudi Arabia enligt uppgift och om det är i energiomvandling effektiva vapen kan det påverka skeendet) är här mindre intressant än frågan hur man i olika relevanta områden skapar skattningar av samband mellan information och energi.

Det är ju också möjligt att prediktionen om att intensiteten skulle ligga högst vecka åtta faktiskt stämde. I vilket fall vi har oavslutade affärer i Syrien och i så fall att andra skattningar behöver göras om. Detta om så känns minst sagt problematiskt. Tänker vi oss om så ett lokalt minimum har vi dock en faktor som kan öka upp intensiteten mer senare i år.

Tveklöst gäller samma samband för information här som i övrigt när koppling till fara eller möjlighet finns d.v.s. vi har bl.a. fenomen som inflation i effekt och relativ-skillnad i upplevelse. Om Sverige traditionellt uttrycker sig mindre än nödvändigt positivt om det egna landet är det en relativ-skillnad som värderas högre jämfört med när det sätts på en inlärd normal-nivå.

En koppling mot tidigare energi-förbrukning kan vara relevant d.v.s. betraktat för Syrien kan vi spekulera att kostnader för Libyen begränsar vad som görligt i Syrien. Liksom p.s.s. energikostnaden för en jämförbar intervention som kan tänkas vara högre.

För att jämföra Libyen och Syrien gäller ju också att Libyen har stora tillgångar i energi vilket konkret kan tänkas ha gjort att ha kompensatoriska möjligheter kan ha spelat in relativt energikostnad.

Att peka ut och se dessa och liknande samband är egentligen inte svårt och vad som kanske mest under Kalla kriget skett i en mängd modeller och resonemangs-system. Utmaningen är ju dock kopplingen mellan information och energi.

Relaterat

Tidigare om koppling energi och information:

Vad är blue light entropi?
Energikostnad symbolnät II

Och informationen utan energi:

Sniff värld