Framtiden för media 2011 och framåt: Demokrati, Dataanalys, Skalfördelar och Göra ett bra jobb

2011-04-20

I årets uppföljning från tidigare fallstudier över hur våra större tryckta tidningar fungerat i medias omställning gick jag inte på djupet för faktorer jag tidigare tittat på utan har istället resonerat framåt samt understryket med ökad exakthet vad jag tidigare berört:

  • Möjligheten till unikt långsiktigt värde genom att vara ett viktigt skydd för demokrati och åsiktsfrihet och balans av andra maktfunktioner i samhället.
  • Att strukturering av nyheter och artiklar skapar långsiktigt värde.
  • Strukturering som behöver ses som startpunkten där import och export av andra typer av dator skapar ökade förutsättningar till att skapa bättre nyheter, upptäcka nyheter och nå högre kvalitet.
  • Ej berört (men ytligt någon gång tidigare) ligger att det också skapar möjligheter till nya typer av webbtjänster men min känsla där är att sådana kan gå nog så enkelt om grundarbetet gjorts (ex. lokalisering på kartor, bokning av tjänster, mötet mellan entiteter o.s.v. liksom riktad analys).
  • En del tidigare noterade problem tittade jag snabbt på igen. Särskilt IDG och DN ger intryck av att fungera bättre rörande en del problem med Google de hade men uppföljningen är inte stor nog här för att säkert avgöra det.
  • UNT uttrycktes en del missnöje med kvalitet på hemsidan där ingenting ser ut att ha ändrats samt en del allmänna okvädningsord om den tryckta tidningen men även de områden där de skapar viktigt lokalt värde.
  • Aftonbladet och Expressen kommenterades inte alls denna gång.
  • Allmänt för perioden jag av och till tittat till vår tryckta tidningar är mitt intryck att åtminstone SVD och DN kommit ur krisen och nått en punkt där de kanske inte i vinst, läsare o.s.v. än men väl i hur man tänker där nya strategier idéer, både fokus på värde för läsare och egna möjligheter är vad man kreativt tänker om med aktivitet och framförhållning tycks vara fallet. Jag upplever det imponerande och säkert vad jag kan lära en del av.


Teckna kan vi se som ett kostnadseffektivt sätt att höja värdet på artiklar. Även om de kanske inte jämför med den sanna konstnärens värde når man ändå långt för vardagens behov av illustrationer och är en väg för mindre aktörer att skapa utökat värde. Viktigt här är att när man skämtat lite lagom självironiskt kan man lugnt med reducerad risk för i värsta fall fysiska angrepp, gråtande moder- eller faderlösa barn och andra störningar av det energieffektiva arbetet marschera kraftfullt ut med de fanfarer vi alla hör i huvudet när vi ska såga sönder något och utan irrationell behärskning känna oss tvungna att hålla våra demoner tillbaka. Lite glädje och humör är konkret läsarvärde. Tips hur man gör teckningarna enkelt: Illustrera enkelt med teckningar i Google Drawings.

Ett värde för läsare med starka barriärer mot konkurrenter

Twitter och sociala media är viktigt för diskussion och samtal. Det är för mig inte någon principiell skillnad från tidigare oftare uppmärksammade diskussionsforum eller samtal i rummet i vad som sker. Däremot att det koncentreras mellan länder och kulturer till färre sajter kan tänkas underlätta bredare diskussion. Sociala media är därför viktigt för demokrati.

Det samma gäller likartat bloggar, nättidningar och specialiserade magasin. De kan addera djupare kunskap om något eller att man har ett alternativt perspektiv. Vikten av att många kan känna engagemang för frågor som annars berör relativt få eller av andra orsaker missas innan de dokumenterats initialt ska heller inte underskattas.

Samtidigt har våra äldre större tidningar som The New York Times, Dagens Nyheter, The Washington Post och SVD ett viktigt också speciellt värde. De börjar med resurser för att göra mer långsiktiga projekt och kan också förvalta nyhetskanaler bredare än vad som publikt publiceras (där visst också en trade-off ofta blir fallet men sällan varken vad jag noterat bland de större amerikanska eller svenska tidningarna ett tydligt problem därför att de kompletterar och balanserar varandra d.v.s. en kan vara lite mindre benägen att rota runt en aktör man har goda relationer med men det gäller då inte övriga).

Det är ett värde som är viktigt för demokrati därför smygande försiktiga förändringar som underminerar frihet eller skapar onödiga kostnader i form av korruption är svårare för mindre aktörer att bra komma åt eller nå ut med. Det kan ju också ligga hot explicit eller implicit i det.

I detta ligger också möjlighet för de äldre tidningarna. Det är det unika värde de kan ge. Vi kan också se att för andra att effektivt starta upp samma bevakning och leverera värde är svårt därför att det kostar. Nya aktörer kommer därför tendera att gå på de lätta äpplena där man troligt väldigt sällan når så långt givet inarbetade aktörer i en pressad bransch. Eftersom det är konkret värde som verkligen behövs kommer det dock efterfrågas också fortsatt och ger en både trevlig och god mitt även om kringmaterial som heminredning, resor m.m. konkret kan vara mycket mer lönsamt. Dessutom skänker det tilltro till sådana specialiseringarna.

Att effektivt organisera information blir mycket viktigt åren som kommer

En till typ av värde är vad The New York Times gav oss ett exempel på i:

D.v.s. skapa långsiktigt värde från de nyheter och artiklar man publicerar. Det handlar om organisation av information och ha rutiner för hur man i den dagliga verksamheten ser till att nyheter inte bara går in i databaser utan tillräcklig kontextuell information för att möjliggöra att effektiva relationer tas ut.

Har man sådana förutsättningar går det ju också att mycket effektivt använda befintlig information för att förstå vad som sker ner nu och (för att välja ett väldigt svenskt ord) samköra det med andras databaser och register. Grundläggande exempel är t.ex. Wipo för patentansökningar:

Ännu fler möjligheter har vi samlade via

Inte alls lika samlade svenska möjligheter finns men myndigheterna publicerar statistik även om det är i Excell-ark. Det tar visst lite tid att parsa över till en intern-representation men inte värre än att jag gjorde tror jag två eller tre myndigheter på totalt kanske fyra timmar utspritt över några dagar i samband med att jag testade koncept och relationer för min lilla modell prel. där följande ger exempel både på svenska och fler utländska datakällor:

Vi kan se att The New York Times nått långt i detta. De inte bara relaterar sin egen information utan tar in relevant kontextuell information i sina databaser (troligt mer eller mindre automatiskt) och kan också återpublicera det:

Värdet av att återpublicera i API:er tror jag - utan att ha kontrollerat - ofta överdrivs på väldigt romantiska nivåer bland bedömare. Jag tror föga kortsiktigt värde alls ligger oavsett om man beaktar direkt trafik, värde från länkar eller uttryck i bloggosfär. Däremot tror jag en annan viktig grupp av värden finns:

  • Det skapar mycket bättre möjligheter till att bygga samarbeten med andra som analyserar, samlar och publicerar data.
  • Kvalité på data har större möjlighet att nå goda nivåer därför att fler kan upptäcka problem där sådan kontroll annars är mycket svår.

Långsiktigt mindre tydligt ligger tror jag också att det visar läsaren att man trovärdigt och starkt finns där för att leverera det grundläggande unika värdet. Man bygger verktyg för att klara god nyhetsrapportering där man kan upptäcka även komplexa problem där statistisk-analys är nödvändigt.

De närmaste åren tror jag inte att det behöver vara avgörande därför att annan kunskap är mycket viktig men för detta är det kostnader som reduceras med inkörning och att man bygger kunskap samtidigt som värdet expanderar. Om kanske tio år tror jag få seriösa större tidningar finns varken i Sverige eller andra som inte klarar detta. De som inte orkat är för de större troligen sålda till större koncerner - kanske kommer vi se fler och större pan-europeiska - eller extremt tydligt landsortspressen jag tror hamnar i kedjor bit för bit de närmaste åren om det inte redan börjat. Här kan vi ju se ett problem för mindre aktörer om man inte har rätt medarbetare intresserad att komma någon vart själva (möjligheterna finns dock där kostnaden inte behöver vara helt avgörande som faktor - jag har ännu inte lagt en krona men väl en hel del tid - men praktiskt lär det ändå lika en investering för alla).

Både Schibstedt och Bonnier har menar jag goda möjligheter både att ta en tydligare roll i Sverige som i resten av Europa. De gigantiska internationella koncernerna har värde men skalfördelarna kommer tror jag långt tidigare samtidigt som det alltid också ligger en kostnad att hålla samman det väldigt stora. Norden, Benelux, Tyskland och ev. Östeuropa även om jag egentligen trots högre löner och lokalhyra tror mer på de rikare delarna av Europa (tänk skalfördelar).

Här har vi också ett möte mellan sociala media, bloggar m.m. med annat data och nyheter. Visst att vi redan har det med rekommendationer av nyheter i Tweets o.s.v. Men viktigare kan Twitter och dylikt ge en kontextuell mätpunkt om attityder såväl som att ge indikationer om saker som sker där man givet annat data kan se samband. Ett exempel kan vara att man undersöker ett problem hos tillsynen av livsmedel på en ort. Har vi många som uttryckt att de blivit magsjuka? Det kan vara intressant om det kan bindas till restauranger för har de mutat sig förbi tillsynen ett år lär de säkert betala nästa år också (korruption försvinner aldrig av sig själv därför den som mutar kan inte klaga när han stängs ner för att inte betalat nästa års avgifter).

Kanaler läsare gillar och använder är givetvis viktiga

Mötet mellan sökmotorer och tidningar är också viktigt. Mitt allmänna ej formella intryck från allmänt surfande är att svenska tidningar fungerar lite bättre med Google om än ej kanske alls i en del mindre sökmotorer.

I Google Nyheter presterar de ofta excellent även om vi ju också kunnat se många problem där datafel gått rent in utan att korrigerats och många hundra nyheter indexerats med samma rubrik.

I vanliga webbsökningen tycks de flesta fortfarande prestera väldigt lågt från hur de borde. Orsaken ligger åtminstone i stor utsträckning på att man uttrycker abnorm optimering (om det alls är genomtänkt så) på ett fåtal delar där sådan kraft egentligen internt om jag förstår vad jag ser i sökresultaten alls överförs fullt ut i sådana nivåer utan bottnar ut innan. Uttryck neråt till andra områden finns i liten utsträckning men föga exakthet till direkta ämnen med finare upplösning. Det är ju också en indikation om att man ännu inte har verksamhetssystem för att klara att klassificera nyheter och därmed ännu inte är där annan analys kan fungera smärtfritt.

DN som förr hade ganska tydliga problem allmänt kan vi nu notera ex. för denna nyhet har gått direkt in i index och rankat acceptabelt och normalt för deras auktoritet på kombinationssökningen rebeller marktrupp:

Samma sak ser vi för volvo brudar:

Det är inte svåra kombinationssökningar men tidigare klarade DN inte detta (om mer än tidigare problem kvarstår följde jag inte upp). För tidningarna är det också ett större potentiellt värde än för nästan alla andra därför att de är så oerhört stora i material. Fullt värde av det kräver dock givetvis att man adderar värde över tiden så att nyheterna inte tappat värde efter någon månad. Ökad exakthet, kombination med annat data m.m. på specialiserade sidor är en väg. Jämför med uppslagsboken på Nyfiken vital som demonstrerar konceptet även om man får en större tidningskoncern kan förvänta sig mer just av kombinationer med data för att ge intelligence:

Via bokstävern och större specialistsidor når vi artiklar och uppslagssidor och därifrån för ämnet aktuella nyheter. Tid precis som ämne kan vara aktualitet och värde men för det krävs möjlighet att kunna betrakta och söka nyheter effektivt utefter en sådan dimension.

SVD har nyligen byggt om sin webbsajt. Mitt intryck var att den såg bra ut. När man förändrar något reagerar många normalt alltid negativt:

Men det försvinner efter en tid. Hattar man fram och tillbaka kan det dock bli väldigt dåligt där man bättre väntar lite med att ändra igen. En sak som kan tänkas göra omställningen mycket smidigare är om man vinner ett bris där kunniga personer lyfter fram värdet den nya designen har:

Och på samma sätt kan självklart negativa åsikter sprida sig:

"The researchers then revealed to participants whether their peers evaluated the product negatively or positively. They found that the opinions of others exert especially strong influence on individual attitudes when these opinions are negative. Additionally, consumers that privately held positive attitudes toward the product were more susceptible to influence from group opinion than those who initially held negative opinions.

Furthermore, the researchers also found that those with negative opinions of the product were likely to become even more negative if asked to participate in a group discussion: "When consumers expect to interact with other consumers through these forums, learning the views of these other consumers may reinforce and even polarize their opinions, making them more negative," the researchers reveal."

Från: Brain Study Shows That the Opinions of Others Matters

När det gäller ranking tror jag SVD åkt ner en del p.g.a. ombyggnaden. Det är nog ingen varaktig försämring (men jag har inte tittat hur saker ändrats i struktur och hierarkier) där det kanske kan ha mycket att göra med mängden data som påverkas av ett så fåtal huvudmenyer relativ ev. direkt kanal för att publicera information om nyheter motsvarande Sitemaps.org bl.a. Google stödjer.

På kombinationssökningen kina siktar sågs ännu inte den färska nyheten indexerad (men väl en gammal om än lågt för SVD relaterat övriga tror jag jämfört med normalt). När jag går in på själva nyheten ser vi en alternativ trolig förklaring där vi ser att rubriken på nyheten skiljer sig från på startsidan:

Om några ev. problem med det finns kan jag inte avgöra och har ingen erfarenhet av det. Men jag tvivlar på det om annan länkning stämmer alt. webbplatskartor. Vi kan dock notera - bra eller dåligt troligt beroende på nyhet - att Google värderat länken från startsidan med relevanta nyckelord givet:

Det kan tänkas att det ger större spridd över kombinationssökningar men med mycket mindre initial potens per sådan kombination. Om det är ett problem eller inte kan troligen endast SVD enkelt avgöra från sin statistik. Personligen hade jag troligen hellre valt en lösning med den "riktiga" rubriken som underrubrik och haft kvar den skarpa rubriken. Jag lutar åt att det är bättre med Google och jag tror läsarna uppskattar det mer och bär viss korrekthet (även om motsatsen här saknar all verklig betydelse och knappast vad någon ens på en dålig dag blir upprörd över).

Det tycks också som IDG förbättrat sin ranking. Sist jag besökte dem hade de tydliga problem mycket tror jag av att IDG.se hade väldigt mycket av gamla och nya lågkvalitetssidor som väldigt upprepad pagination, gamla Wiki-sidor med föga värde ej uppdaterat och ev. av och till en del tveksamheter m.m. IDG är dock en av de bättre nyhetsrapporterna inom IT och teknik och vill man uppdatera sig över bredd känner jag inte till något likvärdigt bra alternativ. Att de ska ranka bra på aktuella nyckelord är ju därför utmärkt och tror jag vad de flesta som söker information har mest nytta av. Har de kvar de gamla problemen kan de säkert förbättra sig ännu mer där jag menar att IDG precis som DN och SVD ligger under sin potential även nu ganska tydligt.

För IDG - och här gissar jag - tror jag att det kanske också spelat in att de engagerat sig mot stora samhällen på nätet. Sådana samarbeten kan ge stor kraft tillbaka. Vad jag kommer ihåg gjorde de en stor insats för att samla in pengar för Wikipedia som ju är ett enormt stort samhälle. Även om deras länkar inte är sökmotorvänliga uppmärksammar det IDG för många bara genom engagemanget vilket kan ge länkar från bloggar, hemsidor och mycket mer.

Engagemanget för Wikipedia visar också på vishet. Man ser att Wikipedia finns därför att det uppfyller ett behov. Det är ett potentiellt värde. Att det finns kommer inte förändras och att uttrycka irrationella påståenden om problem som saknar relativt något annat relevans är vad man bäst ser som en omställningsfas (därmed inte sagt att IDG någonsin uttryckt sådant vilket jag inte har följt upp alls men däremot var det ju lite mode ett tag bland subkulturer bland morgontidningarnas skribenter). Det visar menar jag att IDG aktivt ser nya metoder och möjligheter och det är starkt därför att det är den vägen vi kan hitta nya metoder.

Intrycket från den ytligare titt än tidigare gånger allmänt från SVD, DN och IDG liksom en del sajter ej berörda att vi här också har en förändring i hur Google värderar en eller flera faktorer. Kanske spelar det in mer än de få förändringar on-site som noterades där det känns som fortfarande oerhörd ej potential finns.

Tänker man bredare i det kan följande citat från något jag skrev nyligen (ett CV jag börjar inse nog var ganska icke-standard i sin utformning) vara värt att reflektera över:

"Regarding transformation between information and energy one could compare with Google search indexing using both review as information for example links as factor as well measurable energy invested such some thing translating to time as invested on the review and / or the actual page which of course general is a bit hard to measure but for certain sources such as Wiktionary and Wikipedia one can get a rough estimate on an energy representation.

The same way regarding collaboration one can take out similar measurements of such."

Precis som länkar, likes av olika slag ger värdefull information kan det också finnas indikatorer på hur mycket energi som investerats i något och att det motsvarar högre värde för den som söker information. Det kan säkert variera från område för när det kan ha betydelse men inom samhälle, politik, tester m.m. kan det tänkas vara värdefullt.

Mer precist kan nog förändringen om den gäller ha implementerats mycket enklare än så men perspektivet kan ändå vara intressant att fundera över. En sak jag tror kan ha spelat in är om direkt kvalitetsproblem är flaggade. Tittar vi på UNT har vi för TV-bönder dem överhuvudtaget inte i Google Nyheter för:

  • Nya tv-bönder klara
  • (Jag sätter rel=nofollow på material mass-syndikerat från andra sajter. Det finns inget unikt värde i sådant att rekommendera.)

Och nyheten finns också publicerad på en mängd andra sajter. Vad är incitamentet att då visa UNT i sökresultaten för det? Inte mer än sidor som redan kan vara eller ungefär samtidigt indexerats med samma sak som ju är ungefär jämförliga aktörer. UNT kan visst vara större än flera men gör man kvalitetskontroll på TT-material? Och givet andra mätbara indikationer på sajten finns något som visar det på nätet? Nej.

För rödluvan finns de inte med i Google Nyheter trots en recension jag tror är unik för dem. Inte heller för träigt skådespeleri:

Sådant är ju trivialt att få att fungera helt utan problem och det är vad man därför när all information finns tillgänglig att läsa i steg-för-steg-beskrivningar korrekt måste se som bristande respekt för läsarna.

UNT har förutsättningar - eller har haft åtminstone sist jag läste dem noggrant - förutsättningar att göra en kvalitetsprodukt. Mycket duktiga fotografer, flera bra skribenter, erfarenhet av att lyfta fram det lokala på det sätt läsare gillar men samtidigt gör man samlat väldigt lite av det.

På något sätt blir UNT ändå med de få undantagen en väldigt tunn tidning utan tyngd i fakta och åsikter inom politik eller ens kulturen annat än sällan relativt resurserna som ju läggs i antal personer som skriver den. Det finns mindre och sämre finansierade riktiga småtidningar som presterar en god bit ovanför UNT i seriösa frågor. Ökad kommunikation med Stockholm och övriga Sverige gör nog att dagarna där man kunde leva på att skriva om lokalsporten och ta det lugnt med övriga nyheter några snäpp under övrigas nivå är slut.

Kanske är UNT blivit bättre sedan jag sist seriöst läste den men jag skulle inte chansa att investera en prenumeration för att ta reda på det och jag väntar hellre till en ev. nästa gång de delar ut tidningen gratis på att ta reda på det den vägen. Jag har helt enkelt aldrig sett ett ämne berört där det inte ger mig mer att köpa Aftonbladet, Expressen, DN eller SVD istället.

Visst att jag kanske uttryckt mig lite onödigt hårt på UNT i ordval mer än något annat men det är tror jag bättre att man tydligt säger det i en sammanfattning. Särskilt som jag tidigare pekat på vad som haft värde och var bra gjort så att dessa inte feltolkas som en generell bedömning och leder till felaktiga strategiska beslut:

Ett värde förutom tidigare berört de gör alldeles utmärkt är mötet mellan staden och tidningen i rummet runt evenemang av olika slag. Mitt intryck är att de tillför värde mycket mer än att bara informera och skildra det och ger en väg för människor att göra sådant mycket bättre än det annars hade blivit gjort.

UNT är precis som kommun och universitet en centralpunkt för att det görs och görs bra där de nästan bredvid dom är nödvändiga för att det ska ha förutsättningar att bli populärt och uppskattat bredare och djupare.

Guider och tips och tidigare uppföljningar av tidningarna

Förändring och mötet mellan energi och information hör till det som intresserat mig i modellen som viktiga ben. Vad som ger den plötsliga förändringen där vi resonerar annorlunda. Det är ju vad media-sverige kan ge lite perspektiv på när man av och till följer det givet ganska stora förändringar åren som varit. Vilka klarar att ta till sig nya verktyg utan att det kräver tio gånger fler personer för det än andra? Vilka stannar där de var utan att någon kvalitetsförbättring i ens ett reducerat innehåll är fallet? Blir några kanske bättre? SVD tycker jag att man kan säga det för i mycket och också DN i den politiska journalistiken.

Det finns en mängd anteckningar och ögonblicksbilder från perioden när jag följde dem intensivt ett tag. Jag ser absolut inte något problem med att populationen man studerar kan läsa det. Tvärtom. Nya perspektiv är viktigt och detta precis som andra kan ge när det vägs samman med varandra och den egna erfarenheten visa på möjligheter eller vad man inte ser själv. Där ligger inte något unikt här och därför givet inte formella fallstudier utan en väg för idéer och perspektiv från ett annat håll bara utmärkt om det ger nytta.

En del (kanske 1/5 av de längre) guiderna mer anpassade för lite större media på nätet kan hittas via:

Glöm heller inte bort detta:

Noggrannhet i sådana tester handlar både om respekt för läsaren och att inte riskera att få de kombinationssökningar som ger god trafik tagna av andra sajter.

När återhämtning från att jag tappade domänen till bloggen med de nödvändiga korrigeringarna av "en del" länkar gör jag en ny bättre uppdaterad temasida för tidningar hoppas jag precis som dessa vilka alla också innehåller relevant material:

Quid söker innovation med datamining

Jag läste om en till ny tjänst (den förra har vi i Twitter gammal för att prediktera humör och mer krävs) som ligger lite i närheten av hur jag tänker men ändå annorlunda. Denna från informationen i Can an Algorithm Spot the Next Google? om företaget Quid kan vara intressant att resonera mer noggrant om.

Quid uppfattar jag tar in data för att spåra relativt position i ämne förändring d.v.s. relationer mellan produkter, idéer, patenter o.s.v. Konceptet tror jag är precis det samma som den utgångspunkt jag tidigt tog när jag ville bygga vidare från nuhetsnätet:

Vetenskap och algoritmer för att göra det ex. via över grafer relativa euklidska distanser och isomorfiska likheter finns många inarbetade sedan många år där ett excellent referensverk med alla viktiga är:

För den som inte tittat direkt på området men har en del erfarenhet av matematik är Appendix 3 en god start. Från det kan man enklare ta till sig relevanta kapitel och sedan gå vidare och uppdatera sig på aktuell forskning (särskilt optimeringar), vad som finns implementerat i öppen-källkod (mycket högkvalitativt finns) eller när det mer kostnadseffektivt köps in.

Att uttrycka relationerna och göra dom beräkningarna är med andra ord inte märkvärdigt och har gjorts många gånger. Däremot är det en mycket större utmaning att identifiera rätt data att ta in till algoritmerna (och optimera de samma givetvis) där för mycket lika lite som för litet kan vara ett problem, och hur man relaterar olika typer av data. Vad vi t.ex. sätter som mång-dimensionella euklidiska distanser gäller ju för att dimensionerna meningsfullt måste gå att väga mot varandra också om det inte mycket bättre skett långt innan.

En lika stor utmaning är effektivitet i algoritmer för att hantera data, göra "förberäkningar" m.m. och representation av data därför att gå den väg Quid tar innebär massor av data. Det kräver oerhört mycket där vi kan jämföra det med att även om vi bara uttrycker relationer mellan ämnen i en bok är det tidsödande och är algoritmen illa skriven kan det hålla på hur länge som helst. Genetiken är ett område (som jag tror MIT:S Technology Review nämnde men annars finns en kort diskussion i Africa the Birthplace of Human Language, Analysis Suggests för ett tekniskt besläktat område) där man nått långt i hur man optimerar och resonerar om relationer i komplexa sammanhang. I konsten att implementera välgjorda effektiva program är det få områden som är lika krävande som intelligence eller lingvistiska relationer (krypteringsanalysen var det första där kanske genetiken fortfarande har en del att lära även om det omvända också gäller).

Vi kan se det som att det är enkelt i princip och idé men i allt praktiskt är det gigantiskt krävande. Kraven på allt från organisation, optimerad vidare utveckling av program till effektiviteten på implementationer är höga.

Jag tror vi kommer se många nya företag i detta området men tror nog att om man klarar datat seriöst, välstrukturerat och effektivt att det finns mycket goda förutsättningar för Quid och andra ganska tidiga (ex. företag jag skrev om tidigare som verkar vara tidigt starka). Storleken på data och kraven det ställer gör dock att på några års sikt tror jag att många antingen nått god storlek, ligger i nära samarbete med mycket stora företag inom datamining (ex. Microsoft, Google, Facebook o.s.v.) eller har stagnerat.

Därför att i den här strategin finns ingen hejd på datat du behöver. Patentansökningar (d.v.s. Wipo), ekonomiska siffror, Twitter o.s.v. allt är öppet-data eller på väg att bli det och det är inte så himla exakt data man kan tro och mer är därför bättre. Och från det fortsätter det. Har du klarat USA? Tja företag beror av företag och ännu mer i innovationer och forskning som är ytterst globalt så ska inte konkurrenterna prestera bättre är det bara vidare till utländska universitet, forskningsinstitutet, företag o.s.v. för pressmeddelanden, publika föredrag, studier, reklam o.s.v. Men företagen byggs ju upp av medarbetarna så varför inte följa dem i övrigt när de är kända? Åtminstone för ledande personer. Där har du några miljoner bloggar och Twitter-strömmar att följa bara i första seriösa versionen av det.

Detta är mega data business. Och går det bra kommer du snart åka runt i Finland, Sverige, Ryssland, Alaska m.m. för att prospektera hosting-hallar som är naturligt kylda. Det är en utmaning, konst och vetenskap i sig lika svår som något annat att klara av bra och det är ett område där stora aktörer har skalfördel som heter duga. Därav är samarbete med dessa kritiskt på ett eller några år sikt. Övriga faller bort annat än i marginalaffärer eller hög specialisering.

Jag tittade över och har en hel del liknande data upp-installerat själv för mycket mer begränsade områden. Exempelvis patentansökningar, Världsbankens data liksom tester med import från amerikanska myndigheter rörande indexering av forskning, Twitter o.s.v.

Även gjort begränsat för tester är det på min kontorsdator tämligen bökigt att hantera bra. Men egentligen även med säg en 50 000 kr server skulle jag kunna ta det långt just därför att effektivitet på koden du skriver är kritiskt. Jag prövade ett gränssnitt från tredjepart till Wordnet idag. Tidigare har jag tittat på koden till och att det var inte abnormt slött men när man ska köra igenom cirka 100 000 ord för att verifiera att grundform går att få plågsamt när man från att det tar kanske 15 sekunder på något som borde ta en sekund om det gjorts effektivt med lookup-up-tables givet att det är något man kommer använda mycket mer intensivt för annat längre fram.


Jag förföll ett tag 2010 från vad jag lärde mig tidigt när jag implementerade kommunikationsprotokoll och inom krypteringen till det överuttryckta organiserade och satt och representerade data i XML. XML har värde. Det är elegant. Men det är inte snabbt. CSV och lookup-table gjorda i förväg där nya cashas in allt eftersom de engång skapats är rätt väg. Det känns helt rätt att köra CSV med hash-tabeller och lämna det överdrivet eleganta till situationer där det ändå ska gå över nätet och allt vad prestanda är dött ändå.

Det är en viktig anledning till att jag tvingade perspektivet till de abstrakta konceptet och vad som föranleder förändring där. Vi kan se data av den här typen som jämförbart med en karta över rummet där idéer och kunskap relaterar och ligger olika till varandra. Det är också en indikation om hur sådant rör sig just nu. Frågan jag söker i min utgångspunkt är givet det vad får något att plötsligt värdera potentialen i idéerna relativt varandra annorlunda eller gå plötsligt en helt annorlunda väg?

På samma sätt kan vi uttrycka det för vad som fick människor att förändra hur de omvandlade mellan information och energi i Arabvärlden för att pressa från demokrati bit för bit?

Quid eller någon annan liknande källa är en tjänst jag själv för det skulle behöva något seriöst tungt och mycket komplett så att man bättre kan koncentrera sig på det mer unika. Det är ett krävande område de arbetar i.

Förutom den praktiska och teoretiska utgångspunkten i det kan vi också se en diskret skillnad mellan koncepten. I mitt perspektiv är det bra nog om man klarar att se att något nu är radikalt annorlunda och dess ungefärliga riktning. Det är bra nog om du ser att det förändras där andra kontroller kan ta det längre och det säger i sig själv oerhört mycket. Gör man kartan - och jag kunde inte mörda kanske men jag skulle bra gärna vilja ha access till en välgjord sådan - är dock exakthet din vän även om det troligen just nu för alla gäller att det inte ligger på de nivåer som kommer vara minimikravet om kanske bara ett år.

En intrikat likhet är dock i komplexitet. Likt hur detta är komplext i arbetsbelastning är komplexitet som en kostnadsfaktor algoritmiskt troligt grundläggande i min utgångspunkt. Vi kan se det när vi utgår från arbetsminne där det är det aktiva arbetet med vad vi håller i närminne.

En sak vi laborerar med där är värdering av olika faktorer där när indikation om möjlighet eller risk och uppfattat förändrade förutsättningar kan få oss att förändra hur vi ser på saker.

Vi kan jämföra det med vad New Scientist skriver om i senaste numret i The Bonus Myth. Fenomenet att bonus inte fungerar som predikterat i ekonomiska äldre idéer är inte nytt för mig (och jag har själv arbetat i ett företag där man arbetade ytterst tydligt med det för att hålla kvar medarbetarna då antalet vid tiden var nära bundet till värderingen av den typen av aktör så problemet det kan orsaka i hur folk arbetar vilket roade mig att följa vid tiden i dagboksanteckningarna).

Artikeln besvarar dock dåligt vad som egentligen är orsaken (man vet inte säkert än). Vad jag menar är den stora ledtråden man missat liksom i övrigt skrivit är fallen när det fungerar bra. Därför det fungerar inte alltid dåligt. Ett exempel på en grupp av situationer när det fungerar bra är när ägaren av ett företag ger sig själv bonus så att säga.

Varför fungerar det bra här och vilken egenskaper sätter jag som gemensam för den större grupp av situationer? Komplexiteten. För medarbetarna kan komplexiteten i att beräkna och bedöma det bli radikalt mycket högre, och mycket mer så än vad själva systemet i sig ska innebära därför att jag menar att det finns en dimension här man missar.

Visst att du kan få det överdrivna jagandet efter bonus och ständiga beräkningar hit och dit om det. Men vad är det mer än pengarna som driver det? I fastlön i ett större företag utvärderas saker diskret och du kan också bli befodrar. Förutom att det kan ge större ekonomiska möjligheter och roligare arbetar ligger där liksom faktorerna det bedöms på hur gruppen relaterar till dig och hur du relaterar till gruppen.

Detta kvarstår i det bonusdrivna företaget. Dessutom ligger nu också en mer kontinuerlig beräkning mellan prestationerna till bonus. Bonusen översätter också till sätt att uttrycka den till gruppen och hur gruppen - och per individ - uttrycks till dig.

Nu handlar värderingen av sådant samman om att amygdala och delar av frontala cortex (bl.a. orbitofrontala cortex) ska väga samman detta d.v.s. resonera om olika möjligheter och hur det påverkar strategi och taktik. Komplexiteten växer inte Ordo(linjärt) utan Ordo(exponentiellt) (därav menar jag att vårt arbetsminne är så oerhört begränsat som det är mycket mer än långtidsminnet).

Här trots att bara en sak lagts till har komplexiteten växt enormt därför att den relaterar både till glädjen i arbetet i sig, hur du presterar, hur företaget presterar, vad du uttrycker med bil, lägenhet och kläder (där större uttryck för status är fallet även när inga ekonomiska förutsättningar är annorlunda), avvägning mellan karriär uppåt eller att stanna på nuvarande position och tjäna mer pengar nu o.s.v. Det skär in i allt. De ständiga diskussioner och samtal om sådant man kan se när bonus-jakt blivit maniskt tror jag är en logisk spegling av det är komplext och svårt att resonera om.

Hade bonusen istället varit mycket kortsiktig blir det lättare ex. som med övertidsersättning därför där skär det inte med andra kort- eller långsiktiga strategier som bonus gör som ligger precis mellan dessa tidsmässigt. Inte heller tror jag att långsiktig bonus är alls lika problematiskt ex. i ägarandelar som medarbetare inte får sälja medan de arbetar eller under några år efteråt kanske.

En till faktor som påverkar här är också att vår värdering är relativ. Den är inte absolut och linjär. Precis som med droger eller vad som helst annat som stimulerar belöningscentrum gäller att om den angenäma effekten är konstant en tid ställer hjärnan om sig för det. Kurvan för detta är i början linjär för att sedan plana ut och det gäller både pengar och droger tycks det från forskningen.

Spekulativt av mig och så vitt jag vet inte visat i forskning tror jag några undantag finns från det. Det gäller nu när det inte är den tydliga kraftiga belöningen och när ett ansvar för flocken verkar ex. att ta hand om din familj eller medarbetarna i ett större företag du startat själv. En del liknande tror jag också tillhör samma grupp. Det kan också vara en förklaring till hur vi kan se glädje i ansvar hos t.ex. personer som startat företag.

På samma sätt tror jag också att företag är en långsiktig metod (en av väldigt många givetvis) att när det går addera ansvar. Ansvar behöver inte innebära att du fattar beslut men kan göra det. Det handlar om att se ett värde i det man gör där man uppfattar att man själv gör det nu och kommer arbeta mer med det längre fram också. Utvecklar du ex. ett API tror jag att prestationen och kvaliteten blir mycket högre om man så långt som möjligt delar upp sådant i delar som enskilda personer känner är "deras" (om än ej ekonomiskt kanske).

Vi kan jämföra med öppen-källkod där komplexitet är låg:

  • Hur du värderas är mycket direkt relaterat till kvaliteten på vad du gör.
  • Samtidigt är inte tid eller omräkning till pengar tydligt där din värdering kan kvarstå även om du inte gör något på ett år.

Här är det bara en beräkning. Samtidigt är det status i flocken och det är oerhört viktigt för människan. Vi kan dock se en kommersiell koppling per individ mer än de för användare ökade möjligheterna i den kompetens och uttrycket av den. Här kommer ju dock relationen omvänt mycket naturlig som en konsekvens där det fortfarande är en enkel relation att hantera.

Jag får dock erkänna att ingenting i mig naturligt egentligen är spontant attraherad av öppen-källkod. Det tycktes för mig länge onaturligt. Men som mycket annat jag tittat lite på här finns stor skönhet i det. Mer än själva konceptet i sig är det ett vackert uttryck för samarbete mellan människor där det naturligt går över kulturer och andra värdegrunder. Kanske kan det därför också medverka något till att reducera irrationellt hat och rädsla.

Ubuntu-nöjd och reinstallerad

Tills i natt hade jag Ubuntu igång sedan jag installerade det den 14 bredvid Windows Ubuntu för andra gången. Eftersom det fungerade bra tog jag och raderade ganska friskt samma dag bland Windows vilket ev. var vad som skadade boot-loader vilket jag märkte i natt när jag tyckte det blev lite slött och startade om.

Därav så installerade jag det rent den här gången. Fördelen med det var att jag upptäckte en lika stor partition som den jag redan hade samt en liten extra. Exakt vad Windows har haft dem till vet jag inte säkert men spekulativt låg hela Windows redundant på den större för att göra det möjligt att skapa Windows CD, reparera m.m. medan den mindre kan vara för att hantera sådant. Partitionen med databaser, nät o.s.v. med data och kod behöll jag och det var en positiv överraskning att se att det inte försvunnit efteråt. Eftersom jag saknade CD-skiva att bränna ner det på laddade jag upp det mesta av sådant som är lite bökigare att återställa på Google Docs undantaget delar av data där filerna blev större än 14 MB d.v.s. kanske i lokalisering mer än data ungefär 1/2.

Windows behöver absolut inte vara ett dåligt OS. Jag körde Windows 2000 Server flera år utan ett enda problem. Fungerade perfekt. Det Windows jag fick med den senaste datorn (kanske XP) var dock mer än en förenklad version ett dåligt gjort jobb. Sådant som fönsterhanteraren m.m. hade allvarliga problem ex. rörande sortering och hantering av filer i katalogerna där den kunde sitta och uppdatera fönsterhanteraren helt i onödan och lägga ibland upp till 20 minuters helt onödig låsning av datorn för uppgifter som annars tar mindre än en minut.

Spekulativt gick något fel i releasen av XP (om det var XP) där man inte fick saker att fungera som förväntat med fönsterhanteraren och gjorde en mycket förenklad för gränssnittet som kör ovanpå den riktiga för att filtrera och styra saker bort från problematik.

Ubuntu har också i övrigt varit väldigt välfungerande. Jag gillar enkelheten jag kan installera saker med. Jag söker på program och Ubuntu och kommer vanligen till något forum där någon frågat och det blivit besvarat med sudo något som jag egentligen inte är helt på det klara med exakt hur det fungerar (sudo är väl en super-user funktion av något slag men man anger något för att ladda ner paket efter vilket inte fanns när jag körde Linux för ett antal år sedan när man fick koda sin egen Linux från en bok man köpte i bokhandeln och utveckla sin egna program om man ville ha mer än Vi att skriva något i - det var nyttigt och jag känner sorg för särskilt ungdomarna som inte får möjligheten att bygga den moraliska fiber och karaktärsfasthet det ingöt oss särskilt på vintern när man ibland för att få ljus var tvungen att sitta ute och göra det givetvis utan vantar för att kunna skriva effektivt och snabbt med hög korrekthet - tog det lång tid att få något kvar kunde man bli av med en tå i kylan men annat än svältåren var det en ren glädje) och jag kopierar raden och trycker return så är det klart efter några sekunder.

Gränssnitt direkt i utseende (utelämnande filsystemet) gillade jag dock bättre i Windows. Än bättre gillade jag det i Solaris 2. Jag tror det blev open source och jag tror att jag laddade ner det då i samband med det för att få det trevliga gränssnittet där man hade den perfekta balansen mellan terminal-fönstret och fönsterhanteraren bara för att upptäcka att en av de här mycket sämre senare fönsterhanterarna hade inkluderats i stället.

Man kan konstatera i alla fall att tills man passerade 20 år var varje nytt operativ-system en stor förbättring fylld med nya funktioner. Därefter kommer det vid snarare viss omställning. På den positiva sidan efter att man insett att det är inflexibilitet som kommer med ökad risk med åren och att det i sig är en möjlighet att stimulera hjärnan vilket kan vara bra både för humör och minne åtminstone om man lyckas och det inte är något brutalt stressande (ex. lära sig köra buss därför att föraren har ramlat av och det är en bomb på bussen som i en riktig dålig film jag såg för några år sedan) är det heller inte vad man på samma sätt upplever som negativt.