Kanske betyder det mycket bara att stöd ges i vad om detta tolkas rätt syftar till att vara konkret oavsett hur väl det värdet praktiskt går att realisera?
"The Obama administration opened the door slightly Tuesday to international military assistance for Syria's rebels, with officials saying new tactics may have to be explored if President Bashar Assad continues to defy pressure to halt a brutal crackdown on dissenters."
Från: US softens stance on arms for Syria rebels
Att säga att beväpna oppositionen i Syrien är ett fruktansvärt misstag tror jag är en onödigt pessimistisk prognos av Hillary Clinton:
"However, I should tell you that personally I think that arming the opposition to the government is a terrible mistake; nevertheless, it serves the purposes of some international parties who are interested in seeing regime change in Syria as part of a larger plan to affect regime change in countries throughout the Middle East."
Från: 'Arming Syria opposition, terrible mistake'
Vi ska först konstatera att de är beväpnade. Hade de inte varit beväpnade hade den väpnade striden varit ensidig. Det är oavsett hur retoriskt korrekt det än låter inte självklart bättre. Förändring kan komma på många sätt och på vilka sätt och upplevd relativ styrka och faktorer som hjälplöshet m.m. kan påverka grad av våld liksom vilken hjälp man får (dock saknar jag sammanställning av historik kring relevanta faktorer).
Utanför det beväpnas rebellerna enligt uppgifter fortlöpande även om ev. i något mindre utsträckning nu jämfört med tidigare. Att beväpna rebellerna är för respektive entitet som gör det ökat inflytande i Syrien. Dels genom associerade entiteter (kanske rent av väpnade personer tillhörande den egna organisationen) respektive grupper som ställs i beroendeställning för vapen m.m.
De uppgifter jag sett om vapen som går in till oppositionen inkluderade grupperingar i Irak av olika slag delvis eller ev. genomgående med anknytning till terroristorganisationer.
Att de väpnas är ju därför fallet. Men det sker från organisationer ingen vill ska få inflytande i Syrien. Åtminstone många delar av grupper som strider för frihet i Syrien med eller utan vapen tycks inte särskilt religiöst engagerade eller fundamentalistiska så förutsättning till något annat finns här om Väst hjälper till lite (därmed inte sagt att jag tycker att vi ska ner på plats då intrycket jag har är att det nästan aldrig fungerar bra för folk utan de behöver lösa sina egna problem men också få bra hjälp i kunskap, sambandslösningar m.m. och kanske vapen).
Den stora nackdelen med att skicka in större mängder vapen är ju att om samhället bryter samman (jfr Libanon och Sudan och många andra länder periodvis eller under långa perioder i hela eller delar).
Jag tycker oavsett problemen just nu att sådana risker måste man ta hänsyn till. Vapen "lever" länge för att döda. Och har du ett vapen och saknar andra vägar till arbete m.m. är det att kanske falla för andra uppgifter oavsett som legosoldat, terrorist eller matbutiksrånare oavsett hur god din moral var under frihetskriget. Det kan sprida ut problem både i GEO och tid som blir större.
Ett rimligt krav är därför att frihetsgrupperna av sundare typ snarare än terroristgrupper ska organiseras samlat. Där man har en befälsstruktur även om självklart direkt platt givet att ingenting annat kommer gå att införa fungerande (annat än på pappret). Platt i den mening att enskilda delar knappast kan synkronisera i detaljer.
För att möjliggöra det krävs dock resurser nu till dom. Detta förutsätter ett fungerande teknik för kontakt och samband. Det kräver också möjlighet att veta vad fienden gör för att kunna föra ut materiel.
Det finns också tänkbara alternativ till 10 000 AK5 kanske mer tilltalande. Problemet med automatvapen är att de enkelt kan återanvändas i alla möjliga och kriminellverksamhet, samtidigt som ammunition av allt att döma är vad världen svämmar över av. Och några få sparade kulor räcker till mycket otrevligt.
Mycket dödligare vapen praktiskt för att slå ut pansarfordon, slå mot regeringssidans byggnader, lager m.m. finns dock. Dessa är dyrare, bättre kontrollerade och i delar av taktik osmakligt mycket mer effektiva. Av rätt typ betvivlar jag någon möjlighet alls för terroristorganisationer om de får tag i vapnen att klara att få fram ammunition. Verkar samarbetspartners vettiga och ha kontroll över åtminstone delar av grupperna kan man förse dem med dessa typer av vapnen och ett begränsat antal "raketer" att skjuta iväg.
Miljöfrågorna rörande damm och o.s.v. från laddningarna bör dock kontrolleras rörande risker civilbefolkningen. Jag tror dock dessa är försumbara jämfört med hela situationen nu och ett fåtal laddningar. Mesta problemen med den generella metallerna vanliga i alla tror jag mer effektiva pansarbrytande "skott" (om rätt term) är ju metaller med ett stort antal protoner i atomkärnan (om jag tänker rätt till varför dessa är bättre för att bryta igenom genom en större rörelsemängd per gram skott och träffyta) och av vad jag känner till därför med uran-kärnor (ingenting som går att göra atombomber av eller smutsiga bomber). Mycket små mängder med damm kan ev. fortfarande orsaka problem även om kanske inte säkert avgjort.
Viktiga delar av ett lands mest grundläggande features är strömförsörjning och militär. Något Agent Sniff tillochmed varande unghund identifierade när han nyligen nosade från länder till deras i blue light relationer största likhet och från dessa vidare (utbildning nosar Sniff dock flera steg innan det militära när utgångspunkt för similarity är stabila länder ex. England).
Libanon är ett "kluvet" land. Det bär konflikter och dessutom en ännu väldigt smärtsamt nutidshistoria med infekterade konflikter mellan sidor av det egna landet.
En problematik för att nå långsiktig stabilitet är maktgrupperingar som helt eller delvis står utanför regering och statsinflytande. Givet sådant kan tilltro och mening i demokrati aldrig byggas.
Ett problem är Hezbollah - زب الله - och det är just en väpnad gruppering. Det är vad som har similarity med en stats militär såväl som polis men står utanför demokratisk kontroll.
Hezbollah har starka relationer till Iran och med samarbeten och kanaler för supply management respektive träning med Syrien.
Ytterligare ett område som är en kritisk del av ett lands gemenskap som gör det till land är energiförsörjningen. I Sverige tänker vi mer sällan på det liksom det militära men det är vad som tidigt i respektive länder definierade dem och är än idag ett av de viktigaste och största områdena även i Sverige rörande byråkratisk-personal liksom märkbara resultat för kvalitetsuppföljning. I samma område menar jag också att det är korrekt att räkna in järnvägarna avseende strömförsörjning men däremot ej motorvägar. D.v.s. det viktiga för hur vi gör indelning i detta perspektiv är riskdrivet och vad som orsakar problem respektive reducerar incidenter står kategorier. Att problemet vintertid är att tågen stannar p.g.a. strömavbrott styr och inte att syftet med tågen är att flytta sig från plats A till plats B. Det senare är value och det första är risk. P.s.s. kan du önska invadera Sverige för att använda våra flygfält för att projisera angrepp mot NATO respektive Warszawapakten (Организация Варшавского договора) varande value emedan försvaret dessa år liksom strömförsörjningen var infrastruktur förhindrande den realiserade risken (jfr att tågen stannar) att flygfältet ockuperas.
Likheten ligger också starkt i området hur medborgarna uppfattar funktionalitet att realiserade risker och störningen märks enormt men när saker fungerar tänker vi inte på dem. Blir ett land invaderat tenderar det att störa det mesta. Bryts strömmen märker vi det också oavsett om vi sitter på tåget, ska tanka bilen eller är hemma. Sommar såväl som vinter.
Libanon får ström från Iran. Det är en till precis som Hezbollah struktur delande likhet med stat och därför långsiktigt destruktiv för Libanons - en gång Medelhavets kronjuvel - långsiktiga utveckling till ett eget land.
Indikationer finns att Iran inte kommer leverera tillräcklig ström. Snarast 20%. Övrigt är tänkt att gå till Syrien vilket i sig är oerhört fascinerande (är stridsvagnsbatterier återuppladdningsbara? Är det naturlig åt gång i industri eller hem?).
Så därmed kan Irans inflytande i Libanon reducerande. Redan innan Rolling blackouts börjar bör EU inlett samtal om att vara en del av lösningen för att hjälpa Libanon hantera strömförsörjningen. Libanon bör bäst liksom Turkiet också för den delen in i det som i framtiden kommer vara ett globalt elnät för ökad energieffektivitet, större tillväxt och utveckling i tredje-världen och likt kol- och stålunionen fredsbyggande.