Jag har inte mer överuttryckta negativa stereotyper mot ditt och datt än annat än ett fåtal. I en rent statistisk mening är jag mycket trolig bättre än alla som läser mig: Det är kunskapen som rinner från mig till er som ni söker.
Samtidigt när saker i upplevt normal teve hamnar där jag - en expert såväl som föredömlig i allt politiskt korrekt efter att alla bias skalats bort i lager på lager - ej är 100% säkra ens vad det överst ska sorta i för perversion har det gått för långt.
Inte bara riskerar det att generera mig socialt utan kan få hela området att verka onormalt svårt för enklare (ex. dummare) personer än jag. Det är sådant som kan bromsa vår utvecklingen uppåt och framåt. När jag var ung var sådant här utan tvivel gay:
Bär vi mask i ett själv-begrägeri om en fortsatt karriär ej inkluderande att klä ut sig i mindre historiska kläder likt i seriösa skapelser (BBC andra Krig och Fred ex. - får man vara med i sådant efter att klätt ut sig så här i teve utan mask och påhittat namn?) och mer bara "speciella" eller bär man masken och kläder redan lämnat myten eller ambitionen om att vara med i seriös teve? Fanns någonsin seriös teve? Notera förövrigt viss avvikande text i bilden: Den typ av spännande divergenser stora grupper av teve- och film-tittare kan fixera över.
Jag har dock börjat få på känn att det förändrats. En gång i tiden var publik man såg för sådant här 10 - 14 år gamla. Numera inkluderas ibland diverse kvinno-generationer / delar av vissa mans-generationer äldre utanför denna grupp. Man söker slå samman flera inarbetade grupper till gemensamma större utefter någon identifierbar faktor.
Wikipedia ger i Legends of Tomorrow föga information så tillsvidare så jag ev. kan ge mig in i det skyddad av viss primacy på vad jag behöver förvänta mig avstår jag från det och nöjer mig med att sammanfatta mina sista års erfarenhet av television med att bra mycket jag sett mindre oroar mig i den effekt det kan ha på folk och mer att jag finner det oroand över vad teve-bolagen ser att publik finns till såväl som antalet som tittar på det hela. Folk blir helt enkelt sedan mitten av 1970-talets topp lite sämre för varje ny generation. Och i all ärlighet är det föga folks sexuella perversationer som oroar mig som den upparbetade fördummande effekt teve tycks ha på oss alla.
Under flera år tittade jag inte alls på teve. Jag upplevde att det högst konkret (delvis mätt) lite högre intelligens, bättre humör och ett mer aktivt liv. Sedan började jag titta på teve igen vilket jag av och till upplever kommer vidsidan om negationen på resp. tre värden också med periodvist teve-missbruk. Det sista givet att de större webbsajterna för teve tipsar om bra program för bing-watching är troligen inte ovanligt.
Eftersom jag i år tillåtit mig en del ledigt (i någon mening kanske första gången någonsin det lyckats utan att på något sätt ändå arbetat) har jag också nu mot slutet tittat mer på teve. Jag tycker ofta det är svårt att identifiera något jag inte redan repeterat mig tolerant mot. Nya serier är viktigt men kommer också med en viss kostnad att få att fungera tillfredsställande.
Black Jesus var en av få serier jag klarade att identifiera som nya för mig och som visade sig vara bra. Därmed inte sagt att jag räknar den till de bättre bland dom jag tittar på.
Den började fungera för mig ungefär vid tredje avsnittet när deras motståndare fick en konkret fråga att engagera sig i (ett par saknade skor).
Skapad av Aaron McGruder mer känd för tydligt först-klassiga The Boondocks som vi alla hoppas att han inte blir distraherad från att arbeta vidare på.
Smoothing enligt tidigare verkade av allt att döma mycket funktionell när value-typer adderades men jag valde ändå en förenklad metod som ger mindre flexibilitet men är funktionellt för alla viktiga användningar och behåller tidigare mindre lösning för övriga därför att förenklingar käver en till läsning av alla datafiler jämfört med skattade jag åtta till tio nya för flexiblare lösning (vilket tar väldigt lång tid) inte minst därför att filerna måste styckas upp mycket mer för att gå att ha minne för beräkning.
Oavsett det roade jag mig nyligen att ta ner större data rörande musik-lyrik och tog ut samförekomst rent binärt per meningsnivå av allt utan hänsyn resp. musik-lyrik-frekvens eller annan sådan spearering o.s.v. och från det samlad P(A,B) skattning.
Vidare från den viktade jag samförekomsten med ej normaliserad addition av förekomst två mått på intresse i två nära besläktade perspektiv: publicerande och upplevande (skattat från data jag tog ev. 2011 eller 2012 via möjligheter som då fanns via api:er hos en tämligen branschledande tjänst rörande publicering "media-stycken" bl.a. ofta på temat musik och film) - och normaliserat i kommersiellt möte av dessa data samlat från "internet marketing". Där värde adderas in i "antal" när det finns till resp. koncept oavsett om konceptet består av ett ord eller flera (om flera utan hänsyn förekomst av färre ord jfr wash your dog tar ingen hänsyn till samma värden för your dog eller dog) för resp. av de två koncepten.
För alla sådana förekomster - utan hänsyn till ordningen för A och B - dividerar vi värdet med alla värden för resp. de förekommer med.
Detta konvergerar avseende värde-typer förekommande - avrundat o.s.v. - för sannolikhet havande värde i resp. i+1 enligt proportionellt ökande eller minskande för lutningen som all förekomst av koncept-perspektiv vi är minus förekomsten vi bedömer dividerat med förekomsten vi bedömer.
Vilket innebär - är jag tämligen säker på - indikerar (trots tämligen rundimentärt hanterande av mätvärdena prospketerande om de är värda att använda seriösare) att de genomgått påverkande smoothing av tjänsten innan levererat ut. Antagligen enligt någon variant av bionominala-fördelningar. Det är kanske lite intressant eftersom jag aldrig annars fått intrycket att samma aktör just använt dom algoritmerna associerat sökresultat för annat.
Oavsett vilket gäller att för värde association mellan säg angenämnt belönande och våldsamt eller otrevligt gäller regelmässigt att förenkla till det till spontant uppenbara positiv och negativ hör till vad som oavsett någon förekommande viktlösning publicerad eller de bättre jag gjort själv i övrigt levererar regelmässigt signifikant sämre än andra motsvarande sådana "mer eller mindre" som jag brukar kalla för mig grundläggande. Normalt verkande påverkande globala tillstånd i vad som är beräkningskrävande ser jag föga värde av att låta positiv och negativ påverka därför att man får det typiskt mycket mindre med ex. up och down och Blu lght intensity och vid ev. behov utnyttja det till utgångspunkt att applicera positiv och negativ på riktat rörande något avgränsat koncept eller en koppling sådan till annan. Musik-lyriken när vikter som här mycket nära det reward-drivna - d.v.s. vad vi ser värde att publicera för, betala för att driva trafik till resp. lyssna eller titta på utan att behöva betala - precis som förväntat tycks ge mycket intressanta och potentiellt mycket kvalitativa skattningar.
Jag hade inte just räknat med att aktuellt musik- och film-specifikt viktdata skulle hålla tillräcklig kvalitet. Det gjorde det heller inte första körningarna men efter transformation / projektion på det datat med up och down fick jag vad jag spontant bedömer som riktigt mycket bättre data än jag någonsin sett för positiv och negativ. Åtminstone när vi ser mer värde i vad vi vill använda positiv och negativ till i det ärligt praktiskt reward-drivna snarare än vad som känns korrekt att indikera när mätt och tillfrågad i forsknings-lab i psykologi-forskning eller för ännu sämre positiv och negativ data i eventuellt ofullständigt roterade frågor på Amazon mechanical turk (för att indirekt referera två av de oftare uppmärksammade viktsystemen relaterade positiv och negativ vilka båda inte spontant ser fel ut enkelt när man tittar på dem men ej levererar predikterande människa eller människor i beteende från språk oavsett om vi går fram eller bak i tiden).
Åtminstone för stora delar av datakällans möjligheter via extraktionsmetod jag använde tror jag att den är slut nu. Förr kunde vad publicerat-tjänsten tas ut till sekundära tjänster (ex. omvandlande ett filmklipp innehållande musik till mp-3 eller motsvarande) vilket gav SEO-driven marketing för den tredje ganska viktiga värde-dimensionen. Andra vägar att ersätta finns säkert och ännu bättre är antagligen att försöka för musik längre tillbaka i tiden ta vikter från försäljning, marknadsföringsbudget m.m. Praktiskt här och nu för mig ser jag emellertid inte att det är intressant som funktion av tidskosgtnaden. Både rörande automatisering tolkning av datakällor reward såväl som att från data byggt av människor direkt eller indirekt avseende hur titlar på lyrik-sidorna m.m. ser jag många i och för sig säkert intressant glada små utmaningar (definition glatt: ej iriterande på nivå att man kastar ett lagringsmedia ex. exterm-hårddisk i väggen för att i ögonblickets sanning inse att kostnad några få-tusen ny hårddisk mot att garantera att långsammare delar av personligheten aldrig självplågar sig med skit-datat igen är korrekt) men just tidsödande.
En allmän oavsett viktsystem mycket trygg brytpunkt är att de 10 000 - 14 000 vanligaste koncepten över alla jag tillåter (och ej nödvändigtvis inkluderande alla ord oavsett om vanligare all det minst vanliga av dessa) är tryggt utdata om det tillämpas i mina algoritmer för transformation och projektion vid analys enskilda nyheter d.v.s. i kontext av ett större sammanhang där för enskildas koncepts ev. felaktigheter reduceras. D.v.s. när vi gör projektion till denna topp från deras kontext i nyheten där kontext består av en mängd koncept vikterna tillämpas på. Jag bedömer att om man hanterar datat jag utgick från mycket seriösare än nu prospekterande - särskilt något vettigt genomtänkt istället för additionen - kan det orka fram till det (vilket just för positiv och negativ nära nog unikt för viktsystem jag förvaltar långsiktigt ej orkar stabilitet givande förskjutningar och fel när vi räknar framåt i tiden utan nytt data görande att vi inte självklart kan betrakta säg nedanför topp 1000 - 5000 mycket bättre eller sämre än data långt nedanför vilket gör det ganska svår använt i de lösningar jag valde att skapa med många fler dimensioner än normalt - konkret problematiskt blir effekten att mer sällsynt data vi annars vet stabiliserar sig över allt inträffande görande att vi praktiskt kan ta data från säg topp 50 000 till 100 000 ej nödvändigtvis gäller och filtrering istället måste ske innan data går in i nöten vilket jag saknar lösningar för avseende så pass specialiserade problem som positiv och negativ där ju gäller tror jag att kan man se dom problemen för filtrering kan man antagligen lösa vikterna direkt istället - om inte vetskap och förståelse av världen just nu och hur den utvecklar sig handlar mindre om data från närmaste dagar, veckor resp. månad och mer om många år för att få det vettigt om ens alls görligt).
Positivt överraskad av datat från filmklippstjänsten. Gör mig nästan lite motiverad att socialisera samhällen relaterat sajter och tjänster implicit driven användar-initierad publicering av värde-innehåll (jfr musik- och filmsajter som vid förfrågan tar bort filmen som kom på bio förra veckan när ombedda om nu någon noterar att den publicerats från sekundära sajter publicerande inbäddat i brist på sökfunktioner m.m.). Ett segment där jag förövrigt kan notera att gällande rapporter åtminstone från amerikanska myndigheter runt frågan sista två åren såväl som är mitt intryck arbetsmetodik hos copyright-ägare ej riktigt förstått vad verksamheten som genererar intäkter är eller hur man effektivt kan detektera publiceringen. Fascinerande nog kommer det relaterat "antal" ner till vad vi kan applicera typer och instansier på precis som för för språket: Typen "This is a movie" såväl som ett språk-koncept vs. där det refererats skapande fler instansier. Ju mindre ditt sample du bedömer antalet instansier från är desto större relativa skattningar får du rörande egentligen allt om smoothing ej sker. Både faktiskt förekomst relativt hela världen såväl som dina förluster samtidigt som det faktiska resultat i borttagande av publicering i samma utsträckning blir sämre. Metoden att t.ex. göra stora delar - ytterst verkligt funktionell för affären - tillgänglig och uppenbar enkel för de metoder ex. leverantörer filmbolag använder medan säg 70% ej riktigt framgår - trivialt ex- spindlande dem - är ett exempel på dom divergenser verkliga också bara för en typ avseende publicister snarare än för själva copyright-koncepten.
Mitt återupptagande av teve-tittande sista åren - på laptop med liten skärm - efter många år helt utan teve, och utan att någonsin använt en fildelningssajt eller liknande (mycket post-kulturellt min tid som mediekonsument på nätet) - har kanske som ej otroligt representerande nu i all verklighet ytterst stora och väsentliga grupper med ålders-centralitet förskjuten uppåt allt mer också från min ålder (jag var nog tror jag äldre än år rörande internet-konsumption av populärkultur) avseende värde-mängd ex. för de betal-tevetjänster som nu marknadsför (tar betalt och har ytterst relativt gratistjänsterna verkar det mycket långsam såväl som smalare publucering åtminstone utanför som jag minns det den största lagliga i USA när den fortfarande var det drivande konceptet) har gissar jag i mitt motstånd från att behöva lär mig något nytt för rent hobby-ändåmål (jfr fildelning, thor och allt vad det heter) levererat en till den direkta kommersiella mitten här för åren som kommer. I samma utsträckning reduceras tid ex. på Youtube varande tror jag mer typiskt för samma då i storlek mindre centralitet för de teknik-tröga men ekonomiskt intressantare konsument-grupperna närmaste åren bakåt.
Datakällor för vikt viktsystem ska - vad som är kvalitetsdrivande upp till tung-nivå för mig - vara vad man rent personligen ligger nära i vad man egentligen mäter och där helst själv tillämpar. Att direkt personligen förstå typ av datakälla gör att man lättare detekterar när den börjar tappa och det är dags att försöka hitta fler alternativ att bredda upp den med. En gång dominanta datakällor har dock ännu för mig aldrig ännu kommit att reduceras till annat än stora - det är snarast nytt-nytt som behöver tillkomma för dem - vilket jag tycker pressmeddelanden är ett bra exempel på. En mängd fler kanaler finns - flera generationer av nya sådana - men det är likväl en god grundkälla man ej vill ta bort från en nu större parallell-mängd (där förövrigt den första kompletteringen var en till äldre datakälla: rekryterings-annonser, och pressmeddelanden lades förövrigt ovanpå den vid tiden också etablerade i patentansökningar).
Efter att ha sett pilot av Revolution känns som inriktat målgruppen för en stark yngre kvinnlig huvudperson. Bland de manliga stereotyperna har vi huvudsakligen roller vi illustrerar med bilden till höger:
Men vem är mannen till vänster?
En man vars krigiska förmåga i avsnitt ett begränsar sig till att slå en person i huvudet med en bräda från bakhåll för att sedan bli räddad av en kvinna (att jämföra med en av personerna i bilden till höger som i samma händelse-scen dödar cirka 10 personer).
Och så förvånande välgödd trots kristiderna?
Det är seriens innan katastrof-tidpunkt f.d. Google-medarbetare och får vi anta vara den dominerande förenklade stereotypiska bilden av en amerikansk IT-arbetare.
Förkortad konceptuell sammanfattning inför den längre artikeln och övrigt återkommande vanligen runt mars-april vartannat år.
Principerna diskuterade är intressanta för TV genom att de där är mycket tydliga.
Praktiskt för nya mätmetoder och just nu snabbare direkt möjligheter är det dock egentligen värdefullare 2013 - 2014 för tidningsvärlden. Genom att de saknat möjlighet att kompensera en liknande process lika enkelt genom förändrad relativ intensitet ligger de motsvarande före i processen.
Medieföretag som känner att de här och genom åren fått ut värde får gärna betala tillbaka det lite längre fram när det troligare börjar röra sig mer kring demokratifrågor i Asien genom att tidigt prioritera aggressiv bevakning.
USA's ekonomiska problem relaterat media och nya produkter är (till [Red. Tar bort en skattning och mätning jag ej vill motivera eller just nu har tid att mäta färsk] ...]%) relaterat en negativ feedback-process TV-produktion i ett bayesiansk ying-yang-förhållande till vad jag väljer att beskriva med en negativ stereotyp snarare än en entydig egenskap av gruppen (för att balansera de minst lika osanna positiva stereotyperna marknadsbolagen använder för samma grupp) cannabis-missbrukare bland yngre vuxna.
Dessa är en stabil lättsam tittargrupp onaturligt lättroade samtidigt som när- och långtidsminne blir förvirrat. Att optimera kortsiktiga ekonomiska faktorer utan att utökad den faktiska produkten per intäktskrona tillsammans med den totala intäkten genom att man når fler per kundvärde i annonskanal och når fler beräknat i derivata-spridning genom tv-tips m.m.
Resultatet har blivit att tv-produktionerna för hög-kvalitativa produkter hänger kvar vid i samma antal produkter med monopol som följd. Marknaden tycks alltid i kris och produktionen dyr med det ända gemensamt alltid positivt en trogen tittarskara
den tämligen flumma marknadsanalys-branschen tycker är trendsättande, hipp och ung.
I Sverige varande en av västvärldens minsta tv-marknader i förhållande till språkområde har processen åren sedan jag började av och till följa det (inlett ganska tidigt med att skapa fallstudie-värde just genom vårt mindre språk genom att uttrycka bekräftelse av och till rörande konceptet de alla konvergerade in i1) varit och är ytterst tydlig.
TV-kanalerna klarar bra av att visa helt ok tittare i antal och trendighet genom att rulla ett fåtal tecknade komediserier för vuxna varje dag året runt adderande ett fåtal nya avsnitt per år. Variansen är som man kan tro mycket mindre bland tittarna och tidsperspektivet ligger mer relaterat til år än övergående individuella faktorer som semester, en missbrukperiod, depression, barn som börjat titta på TV m.m.
Oavsett den individuella tittarens kognitiva förhållande till detta är stooner TV ytterst korrekt. Anledningen till oavsett vad TV är så fantastiskt populärt är att det ytterst energieffektivt genom att kombinera visuellt data med människor som är i flock beteende talande påverkar våra grundläggande motivationer relaterat möjlighet (ett välkänt mindre smakfullt exempel på detta är givetvis betydelsen till och med erotiska antydningar kan ha för en films förmåga att nå ut - och självklart den totala avsaknaden av annan kvalitet nödvändig när det gäller rent pornografiska produktioner).
TV kan därför lätt i sig själv klara att nå ett inlärt förhållande med kunden genom upprepning ökande sannolikheten för ny upprepning.
Ying-och-yang förhållandet innebär dock samma sak omvänt. Likt pornografin är TV-beroende befintliga tittare där mycket troligt just din dagliga cannabis-rökande tittare i åldern runt 25 år är en den mest värdefulla att ha för att konstnärligt kunna uttrycka rätt tittarstatistik för att få ekonomiska belöningar av annonsörer och trycka ner dina fiende kanaler på the ladder.
Inga av konceptet här indikerar ifrågasätter att TV-bolagen tillämpar fel affärsmodell. Värdet i tittarkroppens stabilitet: återkommer, accepterar oerhört många upprepningar till priset av en produktion och kundgruppens glada attityd till färgglada stolpdiagram och häftiga reklambyrå-fester gör det för mig som saknar produktionskunskap om TV (därmed inte kan föreställa mig bra nya innovationer som kan slå sönder vad som tycks vara en destruktiv-process i det att vi trots det relativa värdet för leverantörerna ändå ser att de kontinuerligt tycks reduceras) kan inte tänka mig att någon chef ex. på en svensk TV-kanal kan vara relativt övriga rimligt framgångsrik utan att besvara en stor del av vad man gör just på detta koncept. Ingenting kommer i närheten av att
leverera samma antal tittar per kostnad.
Även enskilt oerhört framgångsrika tv-serier som inte minst den i närmaste åren bakåt Rome (Impact: Wikipedia) var exempel på klarade ändå inte att slå igenom denna mur. Enorma horder med tittar i mängder av länder. Ändå väldigt dyrt och antagligen ännu på den negativa sidan.
Kanske är en del av tv-bolagens (motsvarande deras stooner-tittarres förmåga att hitta
ursäkter som flyttar förändrande beslut en dag framåt) problem samma som tidningarnas i att de ursäktar problemet genom att angripa andra företeelser de själva ej kan påverka. Dagens Nyheter är t.ex. maniskt troende på att mängden icke-redaktionell reklam skulle ha ökat utan att jämföra katalogförsäljningen och direktreklamen till dörr åren innan internet var en stor marknad med nu seriöst för att istället räkna antalet personer "officiell" statistik (och generellt för tidningarnas emotionella uttryck i området genom åren i avsaknad av seriös statistik och klara att ta sig från att naturligt för branschen förstå och betrakta problemet som vad man löser genom att förklara saker för sina läsare till att se till att man begriper situationer: i all strategi försök åtminstone att periodvis ta dig till ett tillstånd av total oförmåga att lita på något eller någon inkl. dig själv) talar om byggd på totalt antal personer som ett ögonblick kommer in på kanalen oavsett om bara några sekunder. Istället att Dagens Nyheter vågar erkänna att de åren som kommer inte längre konkurrerar med sina polare på Svenska Dagbladet och någon till utan allt svensk språkigt. Och för TV-bolagen att förstå att dom konkurrerar med sig själva nu och att det kanske skadar deras förutsättningar att utnyttja samma metod optimalt löpande in i framtiden:
TV-produkter med rätt grund-beroende-potential för att ge nya saker att rulla runt år efter år minskar.
Billiga nya produkter motsvarande någon för ögonblicket halv-känd kock, inredningsarkitekt, inspelning av fulla ungdomar på semester eller vad som helst saknar den potentialen.
Därmed stressas relativt hela gruppen av möjliga tittar det mest effektiva innehållet som överutnyttjas lite mer år efter år.
Samtidigt som låg-produktionerna kontinuerligt tappar värde i den mening att de hela tiden måste klara att uttrycka växande relativ ökning i reward-dimensioner kostnadseffektivt d.v.s. mer unknown samtidigt gärna i annat mer known (du vet att det kommer bli bra TV när programledaren redan gjort drog-skandal innan inspelningen börjat tillsammans med tävlingsdeltagarna man precis valt ut till produktionen , högre intensitet, högre uttryck av enkla visuella värden: "romantik", alkohol, relativ makt i flocken (jämför med hur lite värde det idag urtjatade Robinson konceptet levererar jämfört med när det kom "nytt" till världen), allt tydligare och större uttryck av positiv och negativ. Här återanvänder jag motsvarande tre av de tio mest grundläggande (två-dimensionnela) egen-dimensionerna i min mätmodell relaterat symbolerna och deras relationer d.v.s. Positive - Negative, Up - down (intensitet) och Known - Unknown.
Trots min avsaknad av TV-produktionskunskap nog att ge konkreta lösningar är lösningen i den tilltalande enkla abstrakta värden tydlig och hoppas jag självklar för alla. Skapa den optimala TV-serien genom att bedöma den från alla värden:
Antalet tittar vi kan få nu relativt kostnad. D.v.s. när endast detta värde skapas din typiska vulgär-tv-produktionen med fylla inspelat med två-kameror och en programledare i någon lågpris-del av världen.
Skapa TV-serier du kan visa i repris inte tre gånger utan 100 gånger, 1000 gånger... År efter år. Relativt kostnaden att producera dem.
Göra ett och två på ett sätt som förvältar ett långsiktigt värde i kanalens varumärke och därmed bygga förutsättning att reducera kostnaden för 1 och 2 genom att lättare ta tittarna till att pröva nya paketeringar av TV-droger. Ex. Jag gillade Simpson, Family Guy i TV6 och vet att alla vi hippa-ungdomar som vågar inse att cannabis är nyttigt med alkohol jag ska sluta dricka när som helst är onyttigt, så jag ska ta en risk här och pröva deras nya tecknade vuxen-program."
Innan man rusar iväg oavsett bransch och försöker realisera dessa värden menar jag att det finns värde att både erkänna den kreativa konstnärliga aspekten i skapande och att inse att konkreta mätmetoder har värde och att de som tillämpas inom ekonomi och tittare saknar korrekt-värde-levereande motsvarighet för produktion i det att metoderna ej förändrats på många år och fungerar allt sämre.
Även om jag via implemeentationer av delar av modell excellent kan följa reward-uttryck för och relationer mellan nära nog alla koncept som förekommer i engelska och prediktera kort- och långsiktigt ser jag ändå inte att det skulle vara direkt trivialt att ta samma koncept till utvärdering av en ny TV-produktion. Prediktionen kommer ju alltid på att åtminstone visst data finns bakåt för aktuell time frame (prediktion framåt i kortare tid) resp. både aktuell time frame och åtminstone ett antal sådana bakåt för prediktera längre in i framtiden.
När ex. en ny TV-produktion, konstverk eller vad som helst utan historik ska skattas är det enda vi kan utgå från de reward-associationer som finns till komponenter i helheten vi kan identifera. Trivialt ex. ett känt namn och praktiskt viktigare i det kostnadseffektiva symboler som har mer varaktig kulturellt värde och är väsentligt billigare, samt effekten av samband mellan dem som tenderar att ha abstrakta egenskaper i hur vi reagerar på dem.
Emellertid ligger en stor del av något nyskapat i dess potential i det kreativa. Det kreativa inkluderar inte minst förmåga att se nya relationer mellan koncept här tittare accepterar som tilltalande och börjar konsumera. Det är svårare utan den fortlöpande statistiken för introducerad produkt relaterat koncept vi runt denna produkt tenderar att konvergera symboler (ex. dess varumärke).
Skattningar av denna typ går att göra men det är svårt för mig att skatta deras värde, och min är jag övertygad om mycket underbyggda tolkning är att man här aldrig kan fastna i en typ av lösning, därför att processen är aldrig exakt utan kommer med nödvändighet viktigast handla om att indikera enskilda möjligheter till kraftig förstärkning genom förändring eller visa på problem som därefter kan kontrolleras riktat djupare med en kunnig människa. Fler metoder och verktyg är bra för att hitta sådant vi blivit hemma-blinda på.
Trots att medieimperiet är finansierat via tvångsbeskattning - vill du se på oberoende media måste du betala många tusen till detta - och gör av med fullständigt groteskt enorma utgifter på program ingen annan köper, håller överdrivet dyra lokaler bärande särskilt i Stockholm lyx och har en abnormt stor ledningsgrupp jämfört med alla andra inom områden.
Trots alla dessa utgifter håller de sig fortfarande med egna flaggor för inflytelserika delar i sin flotta. Kanske också deras kraftfullt stora blogg- och hemsidesnätverket men jag har inte tittat efter och hoppas och tror det ännu inte gått fullt så långt.
I Sverige har vi ett medieimperium större än allt det största oberoende tillsammans och som spyr ut korta mer eller mindre meningslösa - i kunskapsbidrag - notiser via en mängd RSS-strömmar, ett tyst men oerhört kraftfullt växande länknätverk av bloggar och hemsidor och som monopoliserar enorma mängder av trafik från enskilda medborgare och företag som hederligt betalar skatt och inte tvingar till sig allmosor, miljö- och demokratiorganisationer och allt annat fint och ärligt i samhället. Trafik motsvarande fullständigt gigantiska summor. Miljarder att fördela över hårt arbetande särskilt mindre webbsidor och bloggar.
SVT har som jag sagt flera gånger mycket bra program och några exempel från den omfattande genomgång jag gjorde av deras verksamhet finns i [1] och säkert att åtminstone ett tiotal mycket positiva recensioner har publicerats på Nyhetsbloggen.
Ändå måste vi fråga oss vad som kan granska SVT och SR? Deras maktposition gör att de kan utestänga kritiska nyhetsbyråer trots samhällskritiskt internationellt public service värde och ärligt finansierade snarare än den tvångsbeskattning som plågar oss lågavlönade hårt arbetande medborgare.
Ett av så många exempel av tveksamheter - och frågar jag mig om våra största politiska partier Moderatorerna och Socialdemokraterna känner rädsla för SVT? Vågar ni inte ifrågasätta dem? - har vi nedan:
Så har det varit länge men deras makt sprider rädsla åtminstone bland media men kanske inte bland folkvalda politiker för om så är de ju inte folkvalda på riktigt samma sätt.
Räknar vi bort statistiska undersökningar finansierade av medieimperiet själva eller av särintressen finns så vitt jag vet ingen undersökning gjord de senaste tio åren som visar att annat än ett litet fåtal tycker att man för att få titta på t.ex. TV3, TV4 eller Kanal5 måste betala en tvångsskatt till SVT fast man för allt i världen inte vill se deras enorma penningslöseri visualiserat.
För även om ett fåtal program fortfarande trots medieimperiets allmänna förfall klarar att producera god kvalitet - ibland mycket god kvalitet - sker det till en kostnad som är så fantasifull orimlig att ingen någonsin vågar nämna den.
Det är nästan men inte riktigt unikt för hela värden. Jämförbart kan räknas på ena handens fingrar. Men det handlar om stora länder med massor av medborgare och mycket starkare media än vi har i Sverige där inte en entitet kan upplevas smygande konkurrerar väldigt riktat mot enskilda hederliga entiteter.
Trots att SR, SVT, Kunskapskanalen och deras inflytelserika blogg- och hemsidesnätverk suger åt sig ett enormt antal tittar, lyssnare och webbsurfare från hederliga medborgare har de mage att påstå att andra aktörer skulle hota demokratin:
"Det vore klädsamt om de stora tidningsutgivarna vore konsekventa och hävdade samma princip när det gäller radio och tv. Också vår publicistiska verksamhet bör värnas genom ett tydligt och stabilt regelverk som ger största möjliga publicistiska frihet och oberoende."
Här har vi situationen att jag och många andra frågar oss om våra politiker är rädda för att kritisera det här medieimperiet. Jag behövde då uppmana mod ända sedan 2010-05-14 innan jag vågade uttrycka min åsikt. Så även om det är myter att sådant är farligt att göra har vi redan och sedan länge en implicit censur och jag vet säkert att det gäller för andra.
Och vad sänder SVT egentligen? Gomorron Sverige håller som jag påtalat mycket hög kvalitet även med internationella program och bedömer jag är ett av de bästa i sitt segment som görs i världen. Men vi har också ett otalig - växande antal - exempel på hur det här medieimperiet betalar stora summor för oseriösa utländska faktaprogram som normalt ges bort gratis.
Hur är det möjligt att de köper in dom här programmen? Hur kommer det sig att SVT kastar bort pengar på vad ingen annan skulle köpa? Trots att det är program fyllda med felaktigheter. Ett av många exempel har vi dokumenterat i:
Är det ett medvetet beslut av ledningen? Och i så fall vad har föranlett det? Vem beslutade det formellt och ev. informellt?
Och vem kan granska det givet den makt medieimperiet projicerar ut i världen finansierat via tvångsbeskattning utanför vår kontroll:
SVT, SR, oavsett vad man kallar samma sak är styrd av samma entitet i ledningen. Det kan visa sig ofarligt men med fel person som har inflytande kan det visa sig riktigt otäckt och jag kan inte påstå att jag har sådan insyn i dem att jag kan utesluta att vi redan idag har ett problem. Tvärtom menar jag att flera delar av verksamheten pekar på att åtminstone anmärkningsvärt kvalitetsproblem finns.
Rimligen om man ska behålla detta varför inte låta det fokusera på områden som inte skulle bli bevakade annars? Om nu målsättningen inte är att bygga och bevara ett inrikespolitiskt maktnätverk? Det finns många områden i Asien, Sydamerika och Afrika som inte alls bevakas i svenska medier med medieimperiet slösar bort enorma summor på meningslösa dåligt gjorda nöjesprogram.
[1] Trots den allmänt osunda kulturen inom SVT där en härskarkultur brett ut sig som ser byggandet av sin matkposition i organisationen som - helt korrekt menar jag tills de öppnat sin verksamhet för insyn från oss som betalar för den - det samma som deras karriär finns fortfarande ett fåtal delar som klarar att producera kvalitet och hårt kämpa för visionen om det värde som en gång fångade dem och i urval av kanske ett tiotal mycket positiva recensioner:
Förhoppningsvis föranleder att vissa delar som producerar kvalitet inte det dem att uppleva att de är del av problemet. Att SVT m.fl. delar slutar att kan upplevas närmast riktat stör oberoende media sällan utan att ge något värde och istället redaktionellt täcker upp vad övriga inte bevakar är en lösning som ger värde utan att det som idag hota demokratin.
Det är en lösning jag säger är riktig. För medarbetarna i SVT, SR m.m. är det säkert en god lösning för även om det bromsar ju större en medieaktör är gäller att hotar den demokrati kommer den att försvinna. Det gäller oavsett om det handlar om den systematiskt bygger inflytande, leker med valuta (inte för att jag någonsin sett något som överhuvudet indikerat att någon del av medieimperiet någonsin lekt med valutor tvärtom håller jag Rapport jag ibland ser på morgonen som hålla mycket god redaktionellt oberoende) eller hålla på med andra otrevligheter.
I och med detta inlägg får också medieimperiet en egen tagg på bloggen. Jag väljer att kalla den SVT oavsett vilken del i detta förvirrande utspridda nätverk av TV-kanaler, bloggar, hemsidor och radiostationer. Hur många detta tillsammans är vet de inte ens själva.
Disney har ett oförtjänt dåligt rykte i Sverige särskilt upplever jag bland generationer födda under 1950- och 1960-talet. Bland dessa personer som när man diskuterar med dem lätt upptäcker att de sett väldigt få Disney-filmer påstås och ses Disney som en propaganda maskin för diverse föreställningarna dessa personer allmänt upplever som negativa- De kan t.ex. få för sig att Disney snarare än att animera och återberätta sagor framställda ett otal gånger i Västerlandets och Österlandets istället t.ex. skulle propagera för att kvinnor ska ta hand om hemmet.
Detta är dock föreställningar som inte stämmer. Mer riktigt är att Disney utgår från klassiska sagor och ofta förutom att förnya innehållet också anpassar dem till den allmänna kulturen som råder när filmen kommer ut och inte sällan försöker röra samhället positivt framåt. Hollywood ligger inte alltid eller kanske ens någon gång först i positiv förändring men de ligger relativt sin räckvidd tillräckligt tidigt för att inte bara vara en indikator utan en kraftigt positiv faktor som hjälper till att skapa en bättre värld.
Också upplever jag att filmindustrin i Kalifornien fått en större förståelse av detta och möjligheterna det skapar och tycks för mig nu få en allt större andel genomtänkt positiva budskap i de mest påkostade filmerna.
Lufsen är en italiensk invandrare
Att Disneys filmer bär ett positivt budskap även i kontroversiella frågor är ingenting nytt. Betraktar vi fenomenala Lady and the Tramp (Lady och Lufsen i Sverige) är det lätt att sätta fokus på det komiska sätt de två italienska kokarna framställs och uppleva det fel. Samtidigt gavs filmen ut 1955 när fördomar mot italienska immigranter var vanliga och även om stereotypen som används inte i sig är positiv eller korrekt ökar den åtminstone inte irrationell rädsla eller hat.
Samtidigt är det lätt för mig att uppleva att Lufsen är en italiensk invandrare i andra generationen medan Lady är tredje eller mer generationens engelsk invandrare. Det är den typen av bakomliggande breda men samtidigt visuellt kraftfulla budskap som ger positiv samhällsförändring.
Om det stämmer eller inte är svårt att avgöra därför det är bara biopubliken 1955 och åren efter i USA som har svaret på det.
Bolt är en av Disneys vackraste filmer
Ett färskt exempel från vår nutid är den oerhört storslagna och vackra Bolt från 2008.
Bolt är fylld med tankeväckande händelser och positiv utveckling av karaktärerna:
"Huvudpersonen" hunden Bolt lever i en TV-serie fylld av specialeffekter där han bekämpar the Green Eyed Man.
När hans människa Penny blir kidnappad i ett avsnitt rymmer han från inspelningen för att rädda henne.
Han kidnappar den svarta katten Mittens på vägen som han släpar runt på bunden.
Bolt inser emellertid missuppfattningen och han och Mittens blir goda vänner.
Hur händelserna i Bolt tolkas av publiken skiljer sig givetvis men jag tror den 2008 tillförde värde både för barn och vuxna som såg filmen.
De matematiska metoder som används för att skapa specialeffekter diskuterade jag utifrån just Bolt och en trevlig sammanfattning tre UCLA matematiker gjorde publicerad i Notices of the AMS:
The Princess and the Frog är ett till exempel på en lång rad filmer från Hollywood inklusive Disney där man låter minoriteter eller personer med en ej vit hudfärg spela en roll som i Västerlandets sagor traditionellt innehavs av en vit skådespelare.
Det hjälper till att skapa positiv förändring i världen.
Disney ger framtiden ett glatt färgrikt värde redan idag
Disneys filmer till mindre är konservativ konst och mer ett vackert tydliggörande av samhället på ett tilltalande gulligt sätt för att nå publiken och vara trevligt ofarligt för barn. Samtidigt bär konstverken ofta på den positiva förändring som för samhället framåt.
Jag kan här inte annat än att längta till att få se Tangled som visas november 2010 (USA) och Winnie The Pooh (Nalle Puh) som kommer våren 2011 (USA).
Ett rykte säger att Rapunzel (filmen bygger på den traditionella sagan) kommer vara en stark kvinnoroll som visar för dagens flickor att det är bra för en kvinna att vara stark och våga förändring.
Tangled är ett bättre namn än Rapunzel
Att Disney bytte namnet på filmen från Rapunzel till Tangled för att få en större publik med fler pojkar (och kanske män allmänt) tror jag är helt riktigt. Jag gillar Disney och försöker se så många av deras animerade filmer som möjligt men jag kan se att titeln Tangled gör det lättare att gå och se filmen än om den upplevs allt för mycket peka på sugar, spice and everything nice.
Hade den hetat Rapunzel hade jag kanske när den börjar visas helt i onödan därför att jag är sämre på att positivt hantera fördomar än Disney inte sett den storslagna positiva och färgrika upplevelse fylld med glädje jag är säker på att Tangled kommer vara.
Gomorron Sverige har jag sett enstaka gånger och upplever att det i sitt segment numera är ett verkligt kvalitetsprogram oavsett om man jämför med Sverige eller internationellt.
I övrigt de få gånger (men approximativt 100% av faller) jag ser något i övrigt blir man i bästa fall icke livrädd. Ett illustrativt exempel är Vetenskapens värld där en svensk speaker-röst för mig tydligt indikerar att det är ett program SVT gjort och oavsett det är rimligen kontrollerat avseende kvalitet via en dokumenterad kvalitetskontroll givet deras jämfört med nästan allt annat media i Sverige och övriga världen normaliserat enorma budget.
Två gånger har jag sett Vetenskapens värld de senaste åren. Första gången hade vi ett löjligt reportage där en forskare vid ett av University of Californias universitet (väldigt många och trots mycket hög nivå där det räknas finns ett och annat väldigt direkt oseriöst projekt). Han hade placerat folk i blykammare - en fin specialeffekt känd från cirkus och trollkonster som ger intryck av att ha betydelse även när det inte är fallet därför att det är stort och tjockt med massor av lås - medan folk utanför via tankeförmågan skulle kommunicera in ett budskap.
Att försöket inte visar något kan egentligen vem som helst som läst 5 poäng statistik men trots svensk speakerröst - av antar SVT som gjort reportaget - finns ingen oberoende granskning av det där problemen i försöket diskuteras. Istället hanterar speakerrösten att religiösa trosföreställningar hindrar den här "upptäckten" att nå ut därför att vetenskap och religion skulle ha delat upp saker så att forskare avstår från att undersöka saker som har med "själen" att göra.
Nu ska sägas att den enorma blykammaren är enormt effektiv för att få folk att sluta tänka och folk som lätt inser begränsningen i övrigt missar just detta när man har en tjock blyvägg istället för t.ex. trä i enstaka men totalt ganska många fall i världen. Vi har därför nu sedan säg cirk en 4 - 8 veckor en väldigt elegant publicerad studie av Harvard University som diskuterar just detta försök och även gör om det praktiskt om på ett sätt som säger något statistiskt. Nu hade dom inte gjort detta när SVT visade sig reportage men jag tycker egentligen inte att det ska behövas. Lite redaktionell kontroll där man pekar på problematiken i försöket hade balanserat detta med hjälp av en grundläggande lärobok i statistisk.
Idag såg jag Vetenskapens värld där en till professor i psykiatri också i USA - som jag sedan tidigare i dennes intressen upplevt är för sig mycket intelligent men väldigt speciell - som refererar till att folk "välkänt" får karaktärsdrag från personer som de fått ett hjärtat donerat från. Inte heller här ges någon balanserad redaktionell kontroll.
Rörande hjärttransplantation ska man ha klart för sig att personerna varit väldigt sjuka innan. De har också haft höga stressnivåer skapande inflammatoriska processer i hjärnan som konkret skadar vävnad och kan bromsa normal neurogenesis.
Vidare förutom den enorma påverkan själva transplantationen har på hela nervsystemet i och utanför hjärnan ges efter operationen enormt höga doser av kortisol och/eller kortisol-liknande ämnen för att trycka ner immunförsvaret. Dessa har har en både direkt och systematisk påverkan på hjärnans funktion. De förändrar personlighet i liten eller stor utsträckning.
Mer eller mindre alla som genomför hjärttransplantation får därför en förändrad personlighet som är märkbar även om det kan försvinna efter en tid.
När det gäller personlighetsdrag så tydliga att en person som inte känner en annan och hör det i andra hand (vilket är fallet då donatorn är död och inte kan testas formellt) är det inte särskilt mycket som går att hamna i och kollisioner kommer ofta ske.
Det innebär inte att hjärtat förutom systematiska faktorer som påverkar både hjärta- och kärlsystem och nervsystem, respektive den påverkar nedsatt eller på annat sätt störd kapacitet i hjärtat har (låg effekt i hjärtat kan t.ex. mycket väl orsaka nedstämdhet).
Ska jag spekulera om de program Vetenskapens värld visat och jag sett utanför uppenbar information i samband med dem tror jag att de är en inköpt programserie och att den ursprungligen är finansierad från en och samma aktör i lager innanför den TV-kanal jag antar att SVT köpt det från. Jag avstår om att spekulera om vilken organisation det kan vara även om jag givetvis har en idé om det men kan lätt om jag känner för det ta reda på det då jag har tämligen bra kontakter vid University of California.
Mest av allt är konceptet att svenska folket via en tvångsbeskattning som begränsar access till oberoende media om inte pengar doneras till bl.a. statskontrollerad TV och radio sker p.g.a. en lögn om någon form av större kvalitet eller redaktionell kontroll direkt löjligt. Man betalar som här flera tusen kronor per år för TV-serier som normalt ges bort gratis tillsammans med långfilmer och dramaserier.
Vem har gjort det här, beställt det och kvalitetsgranskat det hos SVT och hur mycket de betalande och har i lön vet jag inte men givet att SVT finansieras via i praktiken tvångsbeskattning antar jag att det går att ta reda på.
Här går vi igenom hur nyheter i filmklipp blir indexerade av Google News och vad som ger dem mer trafik från Google. Dessutom finns en längre genomgång hur man väljer en miniatyrbild som får läsaren att upptäcka att ditt inbäddade filmklipp i Googles sökresultat och på andra webbsajter och förvandlas till tittare av ditt nyhetsinslag.
Även om Google Nyheter ännu är en ganska liten trafikkanal för stora nyhetsleverantörer kommer den kontinuerligt utvecklas vidare eftersom kostnaden för det bärs av alla språkområden. Den tenderar också att växa över tiden. Genom att tidigt fånga möjligheterna får man en bättre förståelse som kommer bli viktigare och viktigare.
Särskilt för stora nyhetsleverantörer är och ännu mer kommer filmklipp bli ett precis som bilder, tabeller m.m. bra komplement till nyheter texter. De kan båda erbjuda möjlighet att visa saker helt oberoende av text eller komplettera vanliga nyheter.
Om svenska Google Nyheter ännu stödjer indexering eller i alla visande av video på respektive nyhetskategoris startsida vet jag inte säkert och såg inga just nu (men relativt få publiceras allmänt). Om inte lär det säkert komma eftersom det allmänna konceptet man kan se på Google News är att många olika typer av ingångar till den totala nyhetsmängden ges förutom sökning:
Nyheter som statistik indikerar är populära (exakt hur det beslutas vet jag inte).
Integration mot Google Nyheter för filmklipp innebär heller ingen egentlig kostnad givet att man redan publicerar filmklippet och lika viktigt innebär det också att trafik från Youtube skapas. Trafiken från Youtube kommer dessutom under längre tid --- även efter nyheten inte visas i Google Nyheter - via söktrafik på Youtube genom att respektive aktör täcker upp en större del av utrymmet av innehåll rörande ämnen som tidsoberoende får sökningar (t.ex. skolelever som söker fakta om en historisk händelse).
En del äldre journalister och redaktionschefer vet jag haft problem just med filmklipp och nätet. De tror gärna att de ska komma och skickas via skrivare utan bildskärm och givet att det inte finns att de bäst ska skrivas ut och faxas till aktörer man vill dela det vidare med. Det även om i princip inte helt felaktigt - eller åtminstone inte omöjligt - är krångligt därför det blir oerhört många utskrivna blad hos mottagaren som sedan måste fotografera dessa en i sänder för att sedan skapa en ny film lite som man för många år sedan skapade tecknade filmer.
Förutom att just här måste utgå från en fil på datan i ett standardiserat format som stöds av Youtube som sedan "laddas" eller "skickas" via internet till Google har den officiella bloggen för Google News sammanställt några grundläggande tips (och fler kommer diskuteras) rörande indexering av Google News. Utifrån dessa och mer kunskap skapades följande guide med samma grundläggande tips men utbyggda med värden från fler perspektiv.
För indexering i Google Nyheter krävs att filmklippet har laddats upp på Google Youtube.
Ladda upp filmklippet (se [3] för fler tips bl.a. rörande format för videklippet) snabbt för att hinna komma med medan:
Nyheten fortfarande har nyhetsvärde och lyftas fram.
Innan "utrymmet" tagits av din konkurrent eller annan aktör i samma koncern.
Betänk att Googles har större ämnesbredd och lyfter fram nyheter från många aktörer innebärande att deras "tid" för hur snabbt saker allmänt händer (i den meningen att vi kan se det) rör sig mycket snabbare samlat över alla ämnen än för någon enskild publicist.
Google Nyheter handlar till stor del om vad som händer just nu och vad publicister som rapporterar det i ögonblicket refererar till om det också är nyhet i Google Nyheter rörande samma händelse.
Det är lättare för Google News att indexera filmklipp som innehåller endast en händelse d.v.s. inte göra som t.ex. SVT gör där detta i de fall jag tittat styrts via tidsfönster.
Samma sak gäller helt säkert Youtube och en viktig orsak är att nyheten filmklippet handlar om bättre och mer exakt kan beskrivas när den laddas upp.
Viktigt är att korrekt och exakt beskriva filmklippet via de möjligheter Youtube ger och det är viktigare än fästa någon betydelse i vilken kategori man önskar att det ska visas på Google Nyheter. Detta eftersom detta kan vara en kvalitetsfaktorer för tittarna som mäts på Youtube och som kan tänkas påverka systematiskt över tiden även för Google Nyheter (och inbäddning på Google Webbsökning) liksom sökresultaten på Youtube.
Kostnaden för användaren att titta på delar eller ens ladda fel filmklipp är ju högre än för hemsidor med text och irritation sådant skapar bör skapa incitament för Youtube att identifiera mätning av det särskilt som det påverkar även Google Nyheter och Google Webbsökning.
När det gäller större nyhetspublicister är värdet av de filmklipp man publicerar så pass högt att man alltid vinner på korrekta och bra beskrivningar. Det är ett område där det är lätt att konstatera att en del aktörer kan ha problem eller helt missar att tänka på detta.
Kategorisering av filmklippet är viktigt och det ska sättas till vad som speglar innehållet och de skriver exakt (för engelska språkområdet):
"If you are providing general news coverage, select YouTube category “News & Politics” (which is youtube_category_id 25) when uploading your video. If you have multiple channels, clearly identify each category (politics, business, entertainment, sports, etc.)."
Att denna kategorisering exakt motsvarar kategorier på Youtube är jag inte säker på och tror att fler faktorer har stor betydelse.
Google pekar också på att beskrivningen av videon är viktig och skriver:
"Similar to the first paragraph of a news article, descriptions of the news video should convey the who, what, when, where, and why of the story in a few sentences -- the more detail you can supply, the better."
Detta gäller också Youtube och det är värt att lägga ner tid på att göra det bra, exakt och korrekt.
Allmänt för indexering av webbsidor fäster Google troligen viss betydelse av taggar t.ex. för detta blogginlägg bl.a. Google via länken:
Värdet Google fäster på det upplever jag dock för webbsidor är mycket mindre än annat som värderas.
Den utsträckning det värderas för Youtube är dock troligen åtminstone något större därför att färre faktorer i text finns att bedöma. Ändå är det troligt att dessa också här är lägre helt enkelt att många användare allmänt tenderar (oftast utan någon avsedd negativ påverkan för läsaren) att sätta många fler taggar än som egentligen tillför värde.
Givetvis är det dock ändå rätt att använda för att beskriva filmklippet och exakt skriver Google:
"Another way to convey the content of the video is using the keyword tags. Providing keywords that might not be in the description gives us more knowledge of what the video is about. Especially helpful are proper nouns: the names of the people, places, companies, etc. mentioned in the video. "
Notera särskilt att vad de här mer (men inte uteslutande) vill ha är personer, platser, företag o.s.v. d.v.s. kontextuella komponenter rörande aktörer och platser som är del av nyheten mer än vad som faktiskt händer i nyheten t.ex. Uppsala snarare än Cykla.
En gissning är att denna typ av taggar är vad som särskilt hanteras och därför kan ha viss betydelse för position vid indexering medan övriga taggar har lägre värde och kanske långt ifrån alltid ens har någon betydelse alls.
Mer allmänt hur man kan tänka när man som publicist strukturerar nyheter rörande platser, tidpunkter, aktörer m.m. allmänt oavsett kanal har vi ett tycker jag bra exempel hur man komplett ska tänka i Google Living Stories. Titta särskilt över datastrukturerna Google definierade.
Om tittarna också kan bädda in din nyhet och visa den på andra sajter innebär det möjlighet till mer trafik. Rörande detta skriver Google:
"Be sure your video is embeddable on other sites since this is currently a technical requirement for being displayed in Google News. Additionally, if your videos are geo-blocked in certain regions, they will not appear in Google News."
Det vill säga stänger du av inbäddning blir videon heller inte indexerad av Google Nyheter vilket troligen beror på att Google Nyheter liksom Google Webbsökning bäddar in filmklipp som visas. Utan inbäddning blir det meningslöst att indexera.
Jag är inte helt på det klara med om stillbilden när videon är inbäddad går att påverka direkt och fritt. Något i YouTube JavaScript Player API Reference såg jag inte men det är ju heller inte något man som publicist kan sätta något alls för Google Nyheter. Under Info & Settings d.v.s. Information & Inställningar går det dock för mig att välja mellan tre sådana miniatyrer av filmklippet:
Att bättre möjlighet att styra detta kanske finns för mer regelbundna publicister, större aktörer eller testpartners ska jag dock inte utesluta även om jag inte hittat någon information om det.
Det gäller givetvis allmänt att det är bättre att välja en minatyr av videoklippet som visar upp hur intressant det är att titta på hela materialet.
Hur Google väljer ut alternativen är även om det ligger lite utanför den här guiden (men säger hur man bäst väljer en av de tre bilderna) väldigt intressant allmänt.
När man diskuterar vad som engagerar och intresserar tittaren finns en ganska stor allmän kunskap dokumenterad både i grundläggande forskning och kanske lika värdefullt i den typ av statistisk uppföljning Youtube gör. Dessa hör till vad som mer generellt struktureras via min Hedonimeter även om många av dom faktorerna här är för exakta. Däremot finns ett antal fallstudier på Pryltrend ytterst relevanta och en lista över de mer intressanta finns i [1].
Här kan vi nöja oss med att titta på några aktuella exempel jag såg igår där olika välkänt ganska potenta faktorer fint lyfts fram av Youtube. Samma är givetvis inte alltid vad som är lämpligt utan det handlar om situation (men jag tror det typiskt löser sig naturligt via vad som finns tillgängligt i filmklippet och om Youtube bara ger dåliga alternativ tror jag inte att det har någon märkbar negativ påverkan alls t.ex. på varumärke).
Bilden kanske inte upplevs politiskt korrekt av alla (även om jag själv intellektuellt menar det inte att har något med jämställdhet mellan könen om kvinnor eller män i rätt kontext inom rimliga gränser visar upp sin kropp och mer känslomässigt kan uppleva att sommarens mer lättklädda kvinnor är trevligt) men har värden som gör att fler ser att filmklippet finns inbäddad på sidan och troligt får fler att börja titta på filmklippet.
Det handlar givetvis delvis om att hon "lyfter fram" sina bröst på ett sätt som gör att de är väldigt synliga men det finns ett stort antal andra verkande faktorer:
1. Kvinnan är leende. Vi reagerar (åtminstone när depression inte är fallet och förövrigt är ett effektivt sätt att skatta depression via förmågan att se att leende personer är glada - vid depression slutar människor att le vilket kan vara väldigt speciellt när det försvinner särskilt efter längre kronisk depression) positivt på leende personer och det gör oss gladare.
2. Hon är hela två gulliga hundar. Vi reagerar positivt på gulliga djur och kanske gäller det särskilt tillsammans med leende kvinnor.
3. Vi har pengar i bilden vilket många reagerar ivrigt på.
4. Kvinnan är klädd i svart vilket här utmärkt lyfter fram hennes trevliga solbränna. Om det allmänt har något värde vet jag inte men associerar det själv till sommar och sol och det ska åtminstone inte uteslutas att det kan vara mer allmänt om än mindre viktigt än övrigt.
Kanske kan vi se det som vi här har en kvinna med stora mjölkkörtlar som åtminstone klarar av att ta hand om två hundar (ev. även om det tycks underligt kan vårt evolutionära ursprung innebära att hon konkret uppfattas som "bevisad" fertilitet p.g.a. att bär på hundar) och rimligen bör klara åtminstone ett barn. Samtidigt
är hon gulligt gul solbränn så det verkar inte otroligt att hon går lättklädd många av dygnets timmar vilket åtminstone inte är en nackdel om hon vill det.
Dessutom
är det här uppenbart en kvinna som har en massa pengar så att man äntligen kan ta det lite lugnt och fördjupa sig på att skriva en diktsamling om gulliga hundar.
Vad gör Cutts? Jo han håller föredrag men troligen inte bara gör han det utan försöker nog entusiasmera publiken för en ide, koncept eller produkt Google har. Vi kan rent av se det som han reser runt och missionerar om kvalitet i sökresultat m.m.
Människor som duktigt missionerar oavsett om det handlar om teknik eller trosföreställningar får större respons med ett entusiastiskt kroppsspråk och det har Youtube fångat bra.
Den typ av bild man visar här är också en jag tror är enklare att fånga med bildbehandling (vilket också gäller föregående) och att så skett vill jag absolut inte utesluta.
Just denna typ av bild är svagare än vad som inte är ovanligt i IT-världen och
en aktuell känd person som ofta har ytterst eleganta exempel på hur detta ska se ut i bilder är Facebook medarbetare Mark Zuckerberg. Notera i nyheterna nedan särskilt avståndet mellan händerna som visar hur stor och kraftfull framtidsvisionen är - det märks att han tror på den och det gör det lättare för oss att tro på den:
En variant av "jesus-positionen" (armar utåt) har vi också med Mark Zuckerberg. När vi ser detta foto av Mark Zuckerberg förstår vi att tänker han allvarliga tankar som sträcker sig långt in i framtiden och att vi bäst väntar en stund innan vi stör honom:
Att vara den plågade ledaren med drag av helgonet som efter att ha vandrat en tid ensam nära naturen och mediterat kommer tillbaka och missionerar om en ny framtid där våra sociala problem försvinner bort när vi träder in på en ny väg är ingenting vem som helst ska utgå ger dem något. För Mark Zuckerberg är det del av ett större ganska kompetenskrävande koncept nära associerat till hela Facebook som realiserats under många år medan det för mig och troligen nästan alla av mina läsare bara verkar underligt.
"Jesus-positionen" om den inte överdrivs utan är en naturlig del av ett föredrag är däremot bara en trevlig understrykning av entusiasm - lite som en ivrig cirkusdirektör som visar upp ett bunt kul saker de känner starkt för eller lite som att visa och berätta i skolan. Vi lyssnar och blir lätt entusiastiska över "nya möjligheter" (men i alla situationer jag upplevt är det här egentligen bara gamla koncept paketerats nytt eller oftast understryks som en del av en övergripande kampanj - ibland med något enstaka undantag man egentligen saknar förutsättning i situationen att bedöma) som visas upp men de flesta av oss (hoppas jag) följer nyhetsrapportering, tittar på några TV-program, ser över aktuell forskning och läser flera böcker med grundläggande fakta innan vi föreställer oss att vi lärt oss något substantiellt om ämnet.
Mark Zuckerberg och Facebook är upplever jag ofta också väldigt skickliga allmänt rörande allt runt grafer, foton, illustrationer och visuell framställning i avgränsade komponenter. Deras visualiseringar är riktigt inspirerande egentligen oavsett vad det är med väldigt få genomsnittliga prestationer. De är för sådant bättre än nästan alla andra jämförbara företag och de stimulerar effektivitet aktivitet i hjärnan. Vi har flera välgjorda och riktigt fina exempel i:
Här liksom ofta för Facebook menar jag dock att ljussättningen på bilderna bäst borde dras upp liksom att högre densiteten på färgerna är bra samt kanske göra dem lite större (detta givet befintlig övergripande design på Facebooks och endast rörande respektive bild).
Oavsett vilket av dom fyra exemplen vi diskuterade är det viktigt att ingenting är fel med detta. Det är inte annorlunda än att skriva en bra titel eller en engagerande ingress. I alla fall förhöjer det upplevelsen och gör det lättare att ta till sig informationen.
Däremot kanske en del fortfarande är mindre medvetna om visuell påverkan jämfört med text men att de är jämfört med samlade faktorer i den riktade informationen (t.ex. missionerande om sociala media) knappast helt avgörande. Just för att hjälpa läsaren att upptäcka att ett filmklipp är inbäddat tror jag dock de kan ha stort värde för rätt bild.
[1] Några fallstudier från Pryltend relevanta för att välja bra miniatyrbilder där för några av fallstudierna exempel på bilder visats direkt under länken.
I flera tidigare inlägg diskuterade vi möjligheten att skapa lateralt värde mellan TV och webb. Det är för många mediekoncerner fortfarande ett underutnyttjat område även om det åtminstone i Sverige förändrats bl.a. hos Bonnier där man numera bättre marknadsför webbsatsningar i TV.
Det förväntade steget sedan många år är givetvis att föra TV samman med internet. Även om den utvecklingen börjat går fortfarande långsammare än de flesta troligen räknat med.
Nu har Google introducerat en ny plattform - Google TV - för TV som just ger ytterst direkt enklare möjligheter till att lateralt skapa värde från och till TV-tittare resp. besökare på nätet genom att "flytta" dem fram och tillbaka mellan TV och nätet. Google skriver på sin officiella blogg:
"Google TV is a new experience for television that combines the TV that you already know with the freedom and power of the Internet. With Google Chrome built in, you can access all of your favorite websites and easily move between television and the web. This opens up your TV from a few hundred channels to millions of channels of entertainment across TV and the web. Your television is also no longer confined to showing just video. With the entire Internet in your living room, your TV becomes more than a TV — it can be a photo slideshow viewer, a gaming console, a music player and much more."
Blir plattformen populär ökar den värdet av att skapa fler möjligheter för tittarna att gå över till webben och tvärtom. Det kan skapa förutsättningar för befintliga TV- och mediekoncerner att öka intäkterna genom att ta större andelar av reklammarknaden.
Att det kommer flytta en del av den totala annonseringen till webben verkar också troligt även om konceptet att se TV och webb skilt inte längre är lika meningsfullt. En aktör som Google som både utvecklar anpassad annonsvisning för vanliga webbsidor och filmklipp bör stärkas av detta.
Tidigare inlägg om lateralt tänkande för ökat värde i mötet mellan TV och nätet:
Nu är jag ingen expert eller ens inläst på skärmupplösningar, standarder för bildformat eller vad nu HD hör till. De större "skärmarna" som finns på Youtube tror jag är resultatet av den utökade funktionalitet som gav 1080p HD (jag är lätt osäker på vad 1080p egentligen betyder men tror det innebär större presenterad bild med samma "bildpunktsdensitet" som mindre):
Följande två bilder från inlägget på Youtube-bloggen illustrerar visuellt skillnaden mellan 1080p och äldre mer begränsade 480p. Äldre 480p:
Ny större 1080p:
En kul sak som inte behöver ha med den förändringen att göra är att en del bildklipp ser bättre ut med större presenterad bildyta (vilket redan innan gick att påverka via parametrarna om jag kommer ihåg rätt) trots att själva bildklippet håller samma storlek. Ett exempel på det har vi i:
Triviala grundläggande värden Youtube ger publicister
En intressant egenskap med Youtube för publicister är just hur enkelt det är att bädda in filmklipp för presentation utan att det påverkar egen "förbrukning" av bandbredd från servrarna. Jag tog och bäddade in filmklippet från exemplet vilket tog cirka fem sekunder (även om fenomenet inte framgår i det):
Triviala grundläggande möjligheter (men inte alla) det ger är att:
1. Lägga upp egna filmklipp och låta Google stå för kostnaden.
2. Utnyttja befintliga filmklipp för att ge värde för egna läsare.
3. Driva trafik från Youtube till den egna sajten.
Det här inlägget på Svenska Dagbladet diskuterar ett arbete av studenter vid Södertörns högskola och kan vara läsvart:
En av de billigaste lösningarna för att skapa filmklipp är the flip. För en kostnad tillräckligt låg för de flesta får vem som helst möjlighet att filma:
För att göra en kommentar kan man först ta sig en funderare vad som egentligen menas med multimedia. Bilder är åtminstone våra största tidningar även på nätet excellenta på. Utanför det är filmklipp i princip det enda som är intressant.
Gällande allt sådant handlar det om:
1. Värdet det till för läsaren.
2. Om värdet för läsaren gör att fler läsaren innehållet.
3. Kostnaden för att producera det värdet.
4. Att väga kostnaden för att lägga "multimedia" mot värdet i läsare och intäkter ett större antal nyheter bredare eller djupare ger utan multimedia.
Att dra nytta av befintlig bevakning
Givetvis är det möjligt att läsarna kan efterfråga huvudsakligen reportage i filmklipp och det behöver i vissa fall inte innebära någon särskild utökad kostnad att arrangera. När det gäller både Schibstedt och Bonnier finns åtminstone i koncernerna sådan verksamhet. Filmklipp som bevakas i annan webb-tv- eller TV bör självklart gå utmärkt att använda även i tidningarna.
Det kan ju rent av ge värde för marknadsföra satsningar TV onDemand dessa har:
Givet det värde TV onDemand kan förväntas få och hur lätt dessa koncerner kan tappa större delen av detta om man inte klarar att kontrollera en egen kanal är detta ytterst prioriterat.
När kan egna filmklipp vara aktuella?
Ändå är detta redaktionellt kompletterande material till den komprimerade bevakning i text läsarna är vana vid och efterfrågar. Egna filmklipp kan komplettera den befintliga redaktionella bevakning man gör och då även producerad av skribenterna själv. Här ligger trots allt kvalitetskraven rent visuellt mycket lägre jämfört med TV och webb-tv och filmklippen kan därför skapas av vem som helst. Inte minst när man arbetar med frilansare är det säkert enkelt att utöka leveransen med filmklipp.
Även om ingen särskilt utökad kostnad föreligger som saker inte sällan fungera i större mediehändelser finns det andra där man idag arbetar för dyrt. Det finns inte alls något behov av att vid varje reportage skicka reporter eller fotograf att direkt träffa folk i person. Sådant kan mycket effektivare lösas via e-post och telefon där folk ofta kan ordna eget foto.
Jag upplever att många aktörer inom tidningar på nätet mest vinner på att utveckla effektivare verksamhet snarare än innan det titta på bevakning i flera former än text och bild.
Hur är det med annonseringen?
Sedan är frågan om detta verkligen är ett område där tidningar enkelt kan utöka sina annonsintäkter. Jag tror knappast det oavsett övrig diskussion av följande anledningar:
1. Jag tror inte att det skapar fler läsare i någon mätbar utsträckning.
2. Det är inte självklart hur annonsering fungerar med filmklipp och ger man det lite tid tror jag det kommer vara mycket mer utvecklat där värde från centralförsäljning i koncernerna kan utvecklas.
3. Därmed handlar det om befintlig annonsering på hela sajten och givet att utökad och framför allt värdefullare trafik mycket lättare nås på andra sätt är det föga meningsfullt.
Att utveckla detta område inom egna reportage är heller inte särskilt svårt och går därför enkelt och snabbt att inleda. Att vänta är därför mycket mindre kritiskt än att se till att få saker gjort i de segment där tidningarna på nätet redan tappat och fortsätter att tappa möjligheter d.v.s. från väsentliga trafikkanaler (Google m.m.) ämnesfiltrerad trafik (läsare som söker information om billig och bra filmkamera).
Enkel och bra nytta med snabba billiga resultat
Ett enkelt undantag från alla föregående resonemang där man kan se värde är när tidningar inte behöver producera multimedia (utanför redaktionella filmklipp). Det handlar i detta fall om dra nytta av filmklipp som är tillgängliga utan kostnad:
1. På samma sätt som tidningarna kan utnyttja bilder för att komplettera redaktionellt innehåll kan man utnyttja filmklipp för detta. Det är just ett komplement till detta och kan gå att få från associerade aktörer i samma koncern. För Expressen och DN t.ex. från TV4.
Tidningarna vill också att SVT ska låta dem använda deras innehåll och varför inte? Det kan ge ett kompletterande värde och det är absolut ingenting som har ett sådant värde att det övergripande kommer påverka trafikbilden på nätet. Just det sista jag säger är viktigt att inse: Värdet det kan ge trafik och ännu mer hur trafik som hamnar i filmklippet kan konverteras är lågt. Det är något ni kan visa för befintliga läsare.
2. Medborgarjournalistik skapar intressanta möjligheter runt filmklipp. Här tycker jag emellertid tidningarna redan arbetar alldeles utmärkt även om de verkar saknar nätverk eller kontaktnät mot de nätverk som finns för att efterfråga specifik sådan och mest verkar plocka upp vad som redan uppmärksammas.
3. Enskild presentation av intressanta filmklipp liksom bildserier tycks bli vanligare bland tidningarna. Själv är jag lite skeptisk till hur uppskattat det egentligen är bland läsarna och tror att man får betydligt större utdelning när det presenteras med åtminstone viss redaktionell text. Dock om det är kostnadsfritt så visst bör det betala sig?
Det väsentliga och intressanta värdet
Den stora mängd filmklipp som idag finns för fri användning via inbäddade mediespelare från framför allt och helt dominerande Youtube skapar också möjligheter att skapa större pakteringar där annat värde kan läggas.
Där uppvisade Svenska Dagbladet ett elegant (här det bästa jag sett bland tidningar på nätet) exempel på hur det kan göras:
1. SvD kan regelbundet marknadsföra den och vid sådana tillfällen uppdatera samt komplettera det redaktionella innehållet utan större kostnad.
2. Uppdatering och utbyggnad ökar dess långsiktiga värde kontinuerligt.
3. Varje gång ser läsarna det och det är verkligen nytt för de flesta av dom (om det inte sker osunt ofta). Detta ger fler länkar till innehållet.
4. Fler länkar och andra kontinuerliga vägar till trafikkanaler befintliga läsare aktiverar gör att innehållet över tiden donerar fler och fler läsare till hela tidningen.
Det rankar bättre och bättre över tiden på Google med flera trafikkanaler, och blir mer känt bland annonsörer som riktat kan vilja annonsera.
5. Lika intressant är det lätt att se att det inte alls behöver vara nödvändigt att köpa in expertis till det redaktionella innehållet. Mycket väl att experter av dignitet kan vara intresserade att bidra med värdefullt innehåll utan betalning där innehållet blir välkänt och rankar högt. Utvecklingen av innehållet minskar i kostnad över tiden.
Ser man istället satsningar som 100 Känslor som en kortsiktig sak man bara gör och sedan glömmer bort likt bland tidningarna på nätet idag i princip allt material inklusive riktade bloggar får man dock endast en försumbar del av det möjliga värdet:
Det är endast ett stycke innehåll som presenteras för befintliga läsare.
Det är inte innehåll som bidrar med egna läsare från Google m.fl. kanaler.
Det är inte innehåll som donerar trafik till sajten.
Det är inte innehåll som genererar egna annonsörer.
100 Känslor är ett så bra exempel Svenska Dagbladet behöver om vad man just nu bäst prioriterar för att skapa intäkter på nätet. Både avseende vad man gör som är bra och allt som man inte gör.
Foto: [puamelia]
Licens: CC by-sa 2.0
Röda äpplen är möjligheter och det finns massor av röda äpplen i det här segmentet. Samtidigt finns det dyrare röda frukter men verkligen att äpplen är lika nyttiga eller nyttigare än dom. Tidningar på nätet tänker bäst kostnadseffektivt. Det största röda äpplet som finns just nu är möjligheterna som ett koncept som 100 känslor betraktat långsiktigt ger.
Att inte skapa nya kostnader
Ett problem med tidningar på nätet är att de var tidiga på nätet och skapade väldigt påkostade plattformar med egna IT-avdelningar, hosting o.s.v. Samtidigt är bloggosfären väldigt kostnadseffektiv i detta segment.
När det gäller filmklipp kostar de en del bandbredd. Givet att de kan driftsättas kostnadsfritt hos Youtube är det i varje fall där det inte kan bedömas vara en nackdel konkurrensmässigt bättre. Youtube står för kostnaden samtidigt som de typiskt för läsaren bör strömmas mycket snabbare givet att Google placerar servrar lokalt hos ISP:er och köper leasade linor för snabb trafik. Ett sätt att se på Youtube är som ett content delivery network som är kostnadsfritt att använda.
Foto: 
Foto: 
