Asymmetrisk krigföring: Koncept diskuterade media + Vägar att hitta mycket mer via

KOncepten allmänt även lm jag inte vet om jag någonsin träffat på just informationen indirekt refererad är inte direkt okända:

• Chinas secret plan to topple US as the worlds super power (2015-02-08) | New York Post

Den intresserat uppmärksamma kan ha märkt att jag säg sista fyra åren av och till brukar peka på diverse från metoder och tankar associerade här när jag tycker det funktionellt som möjligheter för tänkbart mer "volativt" demokratiskt verkande aktörer.

En hel del här ligger i ett tankeperspektiv som utgångspunkt för strategiskt planering av serier av taktiska "realiseringar" där utgångspunkt är energieffektiv verkan. I västerländsk tradition brukar man referera till det som asymmetrisk krigföring men vi kan också välja termonologi och koncept från den mer "krigiska" sidan av taoismen av att följa och utnyttja "flodens" rörelse istället för att ödsla tid att gå emot den.

I all rimlighet för en diktatur involverande tämligen många på roller och nivå där man upplevs av folk åtminstone lokalt vara representerande för diktaturen. Bör tycker jag vantage point asymmetriskt konflikt tänkande vara motiverande faktor för att söka en lugnare transformation till demokrati. Vi vet att många i sådana grupper brukar gå åt under volativ våldsam transformation i försök att nå ett bättre samhälle. Samtidigt reduceras ju verkligen bekväma tillflyktsländer år från år. Syren, Nordkorea eller någon av by-hövdingar eller islamister kontrollerad liten bit av Libyen bör tycker jag inte vara vettiga alternativ att ens acceptera riskhantering görande behovet av nödvändigt oavsett alla möjligheter svårigheter att komma ut.

På samma tema i The National Interest finns Wake Up, America: China Is a Real Threat jag inte läste i detalj men tror jag fick en i alla fall övergripande bild av.

På temat av det perspektiv på konflikt man tar där - närhet geografiskt explicit eller implicit via intresseområden eller "derivatan" av implicit så att säga om naturresurser attraherar som aktuellt Kina påverkande entiteter man har implicita samarbeten med om än inte alltid så nära geopolitiska samarbetspartners som Japan och Sydkorea - kan man komplettera med en typ av "regioner" man ibland missar därför att de ofta kan vara ganska tysta.

Ibland märker vi dessa ändå när de kanaliserar kommunikation av någon form annat inte görlig lika enkelt om kanalen är aktuell för oss. Berlin under Kalla Kriget är ett exempel på det. Andra märker man mindre av där ett exempel är Bhutan vi kan se som potentiellt under volation head lock mellan flera entiteter ev. berörda. Samtidigt är det en kommunikationskanal mellan länder där andra vägar in och ut till åtmisntone vissa områden inte alltid annars är görligt. Särskilt just mellan två större geopolitiska entiteter man kan argumentera potentiellt är i head-lock: Indien och Kina (d.v.s. till och från Tibet via Bhutan över bergen).

Givet all realiserad intensitet i mer märkbara områden är perspektivet troligen mindre prioriterat för andra än Indien möjligen. Bhutan i sig är också en naturligt mycket potent barriär: Höga berg och djupa dalar med föga utvecklande möjligheter till transport. Av samma orsak är det tråkigt att Tibet inte existerar som land längre. Det hade tror jag varit en än potentare barriär om resp. Bhutan (om så för Tibet gärna mer oberoende än idag: Indien hanterar Bhutans försvar och står för försvarliga delar av deras statsbudget) och Tibet var oberoende stater. Båda är ju naturligt så arbetssamma att transportera sig över skapande en sund extra tid att tänka efter innan man gått för långt. Delvis existerar så klart samma broms oavsett resp. kontrollerande Tibet resp. Bhutan: De blir ju inte lättare att marschera över för det.

Asymmetriskt utnyttjande av semantisk dekomposition för att tränga in i den kinesiska vapensmedens tankar (eller oftare gissar jag marknadsanalys)

I övrigt relaterat analyserande kinesiska dokument erbjuder språket en hel del utmaningar för den som saknar färdiga lösningar. Teoretiska arbeten och ramverk som utgångspunkt existerar emellertid. Mycket praktiskt närmare och mer omedelbart värdeskapande för den som ska utveckla något finns säkert men mitt allmänintresse i området av natural language processing, semantik och text mining gör följande system som vad jag omedelbart tänker på att föreslå. Resp. är också som teoretiska arbeten såväl rörande många dimensioner för praktiskt bedöming tämligen ledande relativt övrigt tillgängligt. Här gäller också att den intresserade bör söka artiklar publicerade av olika personer som arbetat runt projekten genom åren. Samtliga har av och till just fått riktade bidrag för forskning relaterat övesättning till och från engelska och bl.a. just kinesiska språk (samt koreanska m.m.) från amerikanska myndigheter (ex. NFS) innebärande att viss öppen publicering av resultaten ska göras.

1. Welcome to the English LCS Lexicon | Umiacs.umd.edu (och verkligen som diskuterat senare är detta som minst tänkbara utgångspunkt: det finns mer) med sin praktiska realisering av LCS idéerna (d.v.s. att betrakta verb och händelser som vad vi kan dela upp i primitiver som go för förflyttning från en dimensionell punkt - eller tillstånd om vi så vill - ex. geografiskt / spatiell eller från mindre kunskap om något till att vi kan området). Ibland tänker jag att det är förvånande att inte fler använder LCS (som bedömt från referernser i böcker, artiklar m.m.) jämfört med Verbnet men varje gång man behöver använda det till något blir orsakerna mer tydliga för mig. Allt är väldefinierat o.s.v. men det är inte alltid rakt på sak att ta representationerna till användning utan en del stöd. Samtidigt är dokumentationen (av vad jag har samlat på mig under några år) utspridd över diverse artiklar från olika år (något bättre samlat går kanske att hitta).

Ett bra urval av vad publicerat runt LCS av Dorr med flera hittas också enklast via DTIC.mil:

• LCS + Dorr | dsearch.dtic.mil

En användning av detta förutom att tolka och förstå engelska direkt är att förflytta språk till mellan-representationer som ett steg under översättning. Är det nu automatiserad analys vi är intresserade av på större text mängder är det inte alls självklart att det är effektivt att göra läsbara översättningar av kanske miljoner eller fler dokument. Viktigare är att hitta de dokument intressanta att analysera djupare där översättning till ex. engelska kan vara ett steg. Mellan-representationer av dokumenten oavsett om på kinesiska eller engelska kan göra all föranalys innan djupare av potentiellt intressanta dokument snabbare. Särskilt gäller det när det kommer till att ta ut samband och relationer mellan dokument, personer refererade, orter m.m. eftersom detta kräver viss förståelse av resp. text (d.v.s. analys närmare dom vanligaste koncepten för sökmotor fungerar sämre: det räcker inte att vi bara ser att något förekommer i ett dokument om vi ska göra mass-analysen görlig utan att ändå behöva sitta i värsta fall manuellt och läsa en massa ointressant strunt kanske handlande om något helt annat än ett spännande super-vapen). Exempel på "rå-representation":

(
:DEF_WORD "mine"
:CLASS "35.1.a"
:SOURCES (LEVIN)
:WN_SENSE (("1.5" 00661132)
("1.6" 00791535)
("1.7.1" 00919618)
("2.0" 01127636))
:PROPBANK ("arg0 arg3 argm-LOC(in/on - up.)")
:THETA_ROLES ((1 "_ag_purp,loc()"))
:LCS (act loc (* thing 1) ((* [in] 10) loc (thing 1) (thing 11))
(for intent (*head*) (* thing 22)) (mine+ingly 26))
:VAR_SPEC ((10 :optional) (1 (animate +)) (22 (animate +) :obligatory))
)

(* thing 1) är här agent (_ag på raden ovanför). Och även om LCS kanske inte är vad söker restriktioner för (det lilla meta-språket är poängen med det) ser vi på VAR_SPEC att vi kan förvänta oss att agenten normalt är animate d.v.s. en människa eller ett djur (i mening av djur som kan agera så att vi upplever dem besluta d.v.s. djur för små att se brukar man inte kalla animate). Det hela antas fortgå i en localisering (bedrägligt lätt förståligt från [in] där den överdrivet intresserade ska uppmärksamma allt annat runt om ännu mer rakt på sak endast in i något imaginärt föreställt ännu enklare språk). Och det är en act sig snarare än att mining orsakar något i vilket fall vi har cause på första raden. loc direkt efter act tycker jag inte ska förstås locational även om det är vad det står för. Det kan vara det och just här är det oftare det men det är inte riktigt i den mening man använder det osm koncept här eftersom man försöker förenkla språket utnyttjande mönster d.v.s. inkluderande sådant vi uttrycker jämförbart med t.ex. förflyttning eller fortgående på en plats (tänkbart en plats i Wikipedia vi arbetar på eller görande text mining innanför Wikipedias gränser).

LCS är som matematik för barn och ungdomar: Det är nyttigt och gör dem mycket gott men jag tvivlar på att det alltid mer omedelbart är särskilt smidigt att ta till faktiskt värde sökt (räknande ut något spännande) eller för LCS analysera kinesiska dokument. Vi vet alla hur användbart det ofta är vardagen men LCS är "inte alltid roligt". Men säkert ett intressant projekt för någon Hong Kong student som vet att han är lite mer målfokuserad än sina kamrater rörande sådant här eller helt enkelt vill ha något annat att göra (för att referera till eller konkret bidra med) när hans kanske mer atletiska kamrater sitter ute på gatorna. Det finns massor att hitta användbart. Här som för en del liknande blir jag som uppåt lite glad av att tydliggöra värdet helt uttryckt jämfört med enklare alternativ mycket bättre. Jag gillar tanken på någon hypotetiskt person skapande något bra av det under förhoppningsvis utvecklande utmaningar på vägen. Lite kan vara så utvecklande som att lära sig en massa om LCS nog för att "översätta" ut värdet av det till vettiga strukturer ej fordrande att man har ett till språk förutom programmeringsspråk egna representationer, engelskan, kinesiska o.s.v. Sådant är bra för ungdomar. Studenter idag är så omotiverade och slöa saknande något både kul och utmanande. LCS tror jag är helt rätt.

Jag kan också tänka mig att LCS kan fungera ganska väl mot språk representerade motsvarande kinesiska. Emellertid talar jag inte alls kinesiska men har av och till intresserat mig en del för det som språk rörande lingvistiska företeelser grammatik o.s.v. (precis som lika ytligt men mycket oftare swahili och arabiska oftare återkommande när jag får för mig att det kan vara intressant att betrakta något från i ett annat perspektiv: Hakuna Mathata minns jag bäst men mest från Lejon Kungen egentligen). Arabiska, Swahili och Mandarin delar så klart stora likheter i språkens roll som handels- och krigar-språk över och mellan etniska grupper och regioner. Precis som engelskan.

En av ganska många existerande relevanta artiklar (lite äldre mer refererade men mycket relevant finns LCS och översättning). Och minns jag rätt en ganska acceptabel (i mening av kostnad läsande så att säga för den som inte tittat på LCS med besläktade koncept tidigare) introduktion:

• Translating English and Mandarin Verbs with Argument Structure (Mis)matches using LCS Representation

En del finansiering och relaterat det publicering av andra ramverk finns också. Mest välkänt men mindre konkret här är givetvis Wordnet ursprungligen finansierat Department of Defence. Men även i och runt Verbnet finns forskning finansierad översättning. Emellertid även om LCS är mer svårarbetat är dess omfång ordentligt och jag tror man når längre sökande just intressant information mass-läsande kinesiska dokument. Verbnet är ju mycket en representation av grammatiska uttryck typiska man här har uttryckta ändå och med det en del restriktioner vanligare rörande om det är människor eller föremål m.m. argument samt ganska smala semantiska roller. LCS ger möjlighet att ta ut både bredare och djupare förståelse av verb och händelser. Även om meta-språket i sig säkert bra ofta är allt annat än effektivt att använda direkt ger det en utgångspunkt att ta ut snabbare egenskaper man är intresserad av ej omedelbart under analys (ex. verb som orsakar en förändring där vi kan upplevas rörande oss från något eller till något o.s.v.).

En del projekt för att föra samman både dessa och liknande har också finansierat kanske mer sista åren. Jag kan uppleva att det egentligen mest grötat hela fältet av common sense verb ännu mer. Mycket gjort abstrakt - i någon mening konkret - tillgångligt men fodrande väldigt letande runt på föga refererade projektsidor indikerande via leverabler som går att hitta på helt andra platser eller tittande runt på dom aktuella universiteten. men detta år nu inte kommersiella företag intresserade av att sälja det bredare än i sin egen subkultur av lingvistiskt intresserade bland universiteten resp. hos finansierande aktörer som Department of Defence. Även om koncept (om jag minns rätt på namnen) Verbocean, Omega m.m. ska vara större är det kanske inte praktiskt en bättre utgångspunkt för att ta in vetskapen de innehåller med. Ibland kan man rent av uppleva att man får mer börjande "samlande" av något bakåt i tiden (men det kan vara en feltolkning) inte bara rörande en usenet postning med LCS representationer prepositioner jag inte minns jag någonsin hittat på dom vanliga hemsidorna här.

Sedan är det bara att tömma tillgängliga resurser för dokument man kan nå i Kina och leta asymmetriskt krigföring. Massor finns tillgängligt men tråkigt nog inte via lika utmärkt organiserade accessvägar som DTIC.mil (som jag tror konkret vinner på att existera så länge man är sunt försiktig).

Wikipedias slash-notation: Läsarvärde via större tydlighet med konstnärligt lättförståliga titlar

Är givetvis ett helt funktionellt system och kanske väl upplever jag spontant uttrycka vad som är konceptets - när brand name för kändare kombinationsläkemedel ej spelar in - centralitet:

"Since no international convention exists to guide naming of standard combination drugs, this policy encourages the use of page titles containing the active constituents separated by the slash ("/") character. For example, the standard combination of isosorbide dinitrate and hydralazine, used to treat congestive heart failure in African Americans, is described in the page Isosorbide dinitrate/hydralazine."

Från: Wikipedia:Naming conventions (technical restrictions) | Wikipedia.org

Sedan när man nu fått indikation om riktning på en del mängd där man träffar på den här notationen kan man ju föreslå ett alternativt system jag tror förenklar för många Wikipedia-skribenter såväl som att ge intressanta möjligheter för projektets betydande plattformsutvecklande delar.

Intresset kring infoboxarna och vad de indikerar och ger möjlighet i datavmining är ju mycket diskuterat sedan år. Men är ju till sin natur ytterst konkretiserade fakta. För fallet ovan gäller ju delvis det men vad man egentligen söker uttrycker därför att det just är titel (i min termonologi vad jag ibland kan kalla dom yttersta do-symbolerna som ger primacy effect om vad vi förväntar oss att artikeln handlar om) viktigast ju att indikera övergripande koncept snarare än egentligen just kombinationen av substanser. Det är i ex. fallet att det överrensstämmer troligare oftare med varandra.

Vi kan förstå det kanske tydligare om vi tänker oss att biverkningar t.ex. för sidan Paracetamol/metoclopramide (jag just noterade kastades av min import som ej förstått resp. dessutom därför att jag tillsvidare också kastar allt med slash) där tänkbart (och jag föreslår absolut ingen notation för Wikipedia här) Biverkningar från Paracetamol/metoclopramide kan vara funktionellt.

Just uttrycket mellan symbolerna som skapar dessa koncept tror jag många engagerade i Wikipedia kan uppleva intressantare än t.ex. fakta-boxarna lite varierat med personlighet. Det är kanske något närmare den kreativa personligheten (som ser det bättre åtminstone tror jag jämförbart med förmåga att sätta titlar på löpsedlar för ovanliga nyheter ej standardmässiga men med potential) samtidigt som viss struktur på det kan vara gynnsamt i en uppslagsbok.

Något litet enkelt sub-språk till engelskan ungefär rekommenderat för det resp. kanske underrubriker på sikt kan vara ett alternativ. Med dom vanliga PP opertorerna i engelskan - ex. in, of, before ... - d.v.s. dess språkforms lösning för att uttrycka absoluta och/eller relativa mängd-förhållande resp. förhållande mellan mängder avvikande i dimensioner (eller så upplever jag själv att man enklast ser på PP) av typ relevanta för att tala och överleva (ex. händelser fiktiva eller spekulativa om framtiden, nu resp. hände tidigare, a är innanför b, a är del av b, a kommer före b, a agerar för b, a representerar b o.s.v.). Det är ju dessutom vad som är väldigt enkelt att illustrera visuellt som ju många bra sammanställningar finns av från den kognitiva-lingvistiken.

För ex. skulle man då standardisera på en operator för att uttrycka blandning som skapar en helhet tillsammans men där det är viktigt att veta vad som blandats (kanske bäst just kring läkemedel m.m. som kan påverka hälsa och är därmed känsligare mer udda avgränsat med egen term just här).

I allmänhet är samma operatorer för andra förhållanden enklare och passande med färre tecken - och tror jag regelmässigt enkelt att göra med hög likhet hur vi använder PP operatorerna i dagligt språk. Ex. Stockholm during World War IV in domain space:fiction men med indikationen av dimensionsrummet fiktion antagligen funktionellt med Wikipedias befintliga parentes notation.

Värdet för projektets-engagerade är ett nytt område att engagera sig inte redan inmutat av diverse kulturbärare. Ökad tydlighet för läsarna med mindre risk felnavigering kan säkert uppnås på sikt. Och signifikanta värden för mig med flera som av och till gör datamining på Wikipedia finns: Konkret reducerad cpu-tid, minnes-åtkomst och parsnings-kostnad med mer standardiserat.

På samma tema inför jag här på bloggen Up and Go operatorn innebärande att jag tilldelar via mer eller mindre ansträngd införsäljning. Agenten vi tilldelar uppgiften anges enligt Up and Go: Wikipedia Sub-culture. Kanske inför jag på sikt en ett mål för värde-riktningen bakomliggande inlägg ex. Up and Go: Wikipedia Sub-culture - Hans Value. Därmed inte jag rekommenderar samma notation för Wikipedia. Taggar och titlar är ju olika relativt läsarens användning.

Wikipedia har förövrigt samma egenskap diskuterad i jämförelsen mellan Google och Microsoft i Välkomnad till Windows: Hur störd bild av vem som äger vad skapade Linux (2013-08-19). Helt säkert av besläktade orsaker om än för Wikipedia kulturen troligt mindre maskinellt och mer via brutal head count vandrnde runt webben. Jag har genom åren goda erfarenheter av att indikera potentiella värden.

Från ljud, över ord och ngram, till gömda lager och slutligen i kartor

I Handbook of Graph Drawing and Visualization jag tipsade om kommer detta citat inkl. efterföljande visuellt citat:

"Recently, a completely di erent style for drawing metro maps has attracted considerable attention: the curvilinear style. Roberts et al. [RNL+11] did user studies to compare (hand-drawn) schematized maps to (hand-drawn) maps where the Metro lines are represented by Bezi er curves. Surprisingly, users were up to 50 % faster in completing certain planning tasks with the new and unfamiliar Bezi er maps rather than with schematized maps. Still, being used to schematized maps, they liked them better."

Handbook of Graph Drawing and Visualization,
Kapitel 23, Graph drawing & cartography, Wolf

En anledning till varför de ibland kommer fungera kan vi härleda till samma mekanism som gör markov-modellerna av samband över ord och fler-gram i statistiska språk-parsers effektiva såväl som i tolkning av ljud från tal till ord vidare till meningar (eller tror jag oftare när-grupp av ord).

Eller bättre uttryckt samma orsak som gör att dessa modeller är funktionella genom deras stora möjlighet att styra vilken komplexitet vi vill acceptera och något så när enkelt och funktionellt kunna beräkna hur stor "förlust" i feltolkningar vi gör.

Grundprincipen förstår vi från enklaste fallet när sannolikheten för att ord (i) verkligen betyder exakt det ord som står och när flera tolkningar menignsfulla för oss av vad det betyder den vanligaste skattas endast av sannolikheterna direkt relaterade det ordet och föregående ord-sannolikhet (eller levererad tillståndsvikt): P(ord(i) * P(ord(i-1).

Vi har nu begränsat vårt perspektiv till att anta att endast det föregående ordet ger relevant information om kontext inverkande för hur tolkningen av ord(i) ska göras.

För aktuell sorts karta gäller att transport typiskt sker från en punkt till en annan med en logisk enhet i taget utan att vi däremellan behöver göra något. Bedömande om vi med en linje kan nå rätt punkt eller en punkt kommande in på en annan linje som går vidare till rätt handlar ju just bara om tillståndet vi står på (ex. tunnelbanestation Norrmalmstorg) resp. tillståndet vi ska till (ex. T-centralen eftersom vi har en stukad fot vi inte kan gå på ens sådana små-sträckor).

Allt mellan kan vi strunta i. Och ev. möten på sådana mellan-liggande stationer anknytande andra t-banor eller samma "färg" i annan riktning behöver vi heller inte bry oss i.

För all normal tillämpning av t-bane-kartor och liknande tillför därför ingen information i övrigt normalt värde. Och kartan i exempet tror jag är ett av de mer uppenbara effektiva sätten att klara av att göra detta på utan att behöva förfalla till skriven-text eller tabellernas mindre tidseffektiva språk.

Biologiskt vet vi att aktuella neuroner relaterat rum - spatiella, kartor såväl som kunskapssamband organiserat i nätverk som ju normalt - uttrycks faktiskt spatiellt lite motsvarande lokalisering i aktuellt rum (d.v.s. rum både kopplat i mening spatiell rum och kartor såväl som mycket av den matematiska meningen tillämpat på kunskapsdomäner).

Enklaste snabbaste sättet för dessa neuroner att klara av denna konvergens är när maximal aktivitet går samlat mest "avsmalnat" - och helst med färre neuroner mellan start och slutpunkt även om jag tror att för åtminstone alla visualiseringar av aktuell typ där vi inte behöver vrida på huvudet gör det föga skillnad märkbart - d.v.s. från ett givet tillstånd solklart direkt till nästa utan att behöva bibehålla flera möjliga vägar aktiverade antingen som möjliga färdvägar eller för att ta bort en på kartan störande linje spatiellt nära-liggande vars aktivitet "spiller" över på vad vi följer vägen över.

Givetvis är konceptet också det samma som mer praktiskt konceptuellt underliggande flera av dimensionrna i Abstrakta dimensioner för övergripande större organisation att bedöma informationssäkerhet relativt offensiva och defensiva mål givet större uppgift och såväl varför KSA och liknande algoritmer behöver, konkret vettigt kan ge goda approximationer men också ibland kan hamna ordentligt fel.

också om det nog kan verka lite underligt har för mig heller aldrig någon konceptuell underliggande skillnad varit vad jag upplevt från informationssäkerheten och risk management till som här närmare modeller av människan och vårt språk relaterat agerande och förstå samband över inträffat, här och nu och kommande in i framtiden med vissa sannolikheter. Det är människan och vad vi ser likheter i allmänt handlar mycket om vår kunskapsbakgrund befintlig som ett stort enkelt lite långsammare föränderligt tillstånd och vårt behov. Är vi däremot stämplade i ett segment ex. forskare på lingvistiska enheten vid ett universitet tenderar ju självklart också det tillståndet att uttrycka en gemensam kultur vilket kanske tänkbart är en orsak till varför universiteten relativt deras stora värde för att ge kunskap levererande medarbetare levererar väldigt lite mer direkt nya applikationer,, verktyg m.m. problemlösande på nya sätt. Likhet är ju väldigt styrt den givna subkulturen för ämnesområdet snarare än att man ex. som jag ofta gjort senaste åren sökande flera områden som troligt vid universiteten upplever varandra väldigt olika för att lösa ett problem (och uttrycka ett modell-område mer vertikalt äldre mer inarbetade forskningssegment där similarity initialt handlar mycket om att försöka se hur det kan optimera eller ibland förklara hur något kan mätas, beräknas eller förstås. Tidigt för ett helt nytt sådant område behöver likheten ofta vara ganska konkret därför att man är ej helt optimerad rörande termer, hur man visualiserar, och grundkoncept som antas givna hos läsaren. När sådant är etablerat kan man lättare söka likhet i mer abstrakta funktioner. D.v.s. för att se ny användning av subkulturell kunskap är det viktigt att titta på den från ett praktiskt annorlunda område där kunskapen både troligare saknas och ej från subkulturen upptäckts.

Sådan analys motsvarande den kreativa processen rörande identifikation av likhet och en indikation om möjligt är förövrigt möjligt att implementera analys av maskinellt ex. tidigast för mig i logik-analys relaterat min större representativ av kunskaps-koncept och deras relationer (ca 100 000 till 10 000 000 koncept beroende på hur db-filen kompilerats ut relativt prestanda med från för minsta cirka om jag minns rätt 7 miljoner relationer med dem med för optimering färdigberäknade likheter för alla där givna relationer såväl som för en försvarlig andel av alla relationer mellan koncept också sannolikheten P ( koncept a givet koncept b) direkt för resp. fler-gram utan förenklade skattningar via sannolikheterna för endast orden - och jag tror starkt att en sådan samling sannolikheter är vi kanske 10 - 30 aktörer i världen som har).

Den sorts gedigna värde man kan realisera ut för väldigt mycket och utan att det annat än väldigt långsamt försämras över tiden givet riktade uppdateringar av och till (vilket praktiskt på alla sätt är enormt enklare och dessbättre krävande föga om något av de åtminstone i artighet av och till mindre korrekta operationer som krävdes av och till). Också en praktiskt predikterande kortare tid oerhört lugnande stabil bakgrund att relatera relativa förändringar i intensitet ex. mellan dagar till utan att tvingas försöka dubbel-använda sådant data från förvisso längre periodeer som en månad eller ett par år ex. för nyheter (som jag gjorde innan) men ändå både är mindre beräkningseffektivt och är vad som rekursivt i sig vinner på det datat bakom sig med en inte alls trivial skillnad i kvalitet. Dessutom utan att man behöver ödsla tid, bandbredd, och cpu på att extrahera ut relationer och koncept egentligen i sig ej indikerade som viktiga eller intressanta därför man inte gärna önskar läcka kunskaps-koncepten och deras relationer utan en så försvarlig mängd komplexitet att det praktiskt är ogörligt att härleda den ex. genom att tappa kommunikationen ut från informations-extraherande-dator när den pratar ut med annat på nätet. Totalt vad som tog ungefär 2 år att skapa även om det inte var görligt att ha det gående förtlöpande utan typiskt fyra veckor i taget.

Ett arbete som dessutom mycket konkret tycks ha förändrat hur stora delar av internet hanterar tolkning av sub-domäner i kontext av en del informations-presenterande och indexerande konsumenttjänster (vilka i bred mening stod för ungefär 10% av skarpa relationer för annars mer svårskattade genom ex. news-sampling, böcker o.s.v.). Och jag kan lugna alla läsare med att jag med min sunda cyniska personlighet utgick långt innan i tid med att en viss funktion skulle behövas redan väldigt tidigt men som ej krävdes innan i tredje varvet från slutet faktiskt nödvändig och den funktionen för att hantera att entiteter mitt system små-pratar lite med för att förstå världen börjar ljuga för den om vad de egentligen vet eller tror. Och de få det realiserades ljug dessutom anmärkningsvärt dåligt mot vad jag med min pessimistiska risk management personlighet hade räknat med (min tidiga nivå låg ungefär på att det kanske inte alls skulle vara möjligt att ta till mer än kanske 5% - antagligen redan där bland de 1000 största i världen men berörande givetvis kompletterande alla publikt tillgängliga eller vad som kan tas från enkla att nå corpus - men väldigt få problem.

Jag ska dock inte helt utesluta också om jag inte försökt bedöma det att saker kanske passerade lite mer dedikerat förbi relaterat en del aktörer därför att man kanske såg visst gemensamt värde i en annan grupp jag av och till sista åren levererat smalare anpassningar till för att möjliggöra en del mer modern text-mining-analysis för demokrati-arbete. Lugnare dock egentligen om ej så därför att dom relationerna hör till sådant jag mycket ogärna vill acceptera förtroende för att andra inte läcker. I kontext av bredare analyser nättrafik, samarbeten mellan flera större aktörer med varandra och med kompetens-stöd från regerings-relaterat och liknande.

Nå sammanförandet av de nya moduler jag utvecklat sista halvåret som ligger mycket närmare enklare att produktifiera inkluderande parsning av mening från enskild mening upp till nyhet, och en visualiserings-plattform, förutom de mer grundläggande koncepten rörande attityder, relationer, likhet m.m. mellan 10 miljoners koncept-hjärnans alla dimensioner över och mellan dessa. Att toppa min nöjdhet med att indikera ett kraftfullt värde men ändå utanför något egentligen core-värde relaterat egna koncept och modell-anpassningar i implementation (sannolikheter är ju tämligen allmänt tillämpat sedan närmare koncepten här diskuterat redan med kanske första steget under 1600-talet av Bayes9.

Riskanalys: Bloomberg-skandalen på Dagens Nyheter - En oartig fara

Motiverad av krympande intäkter kan svenska tidningar vi vant oss vid är avkopplande filosoferande om vardagens trivialiteter - tv, trädgården och av till med en förlugnad notering om händelser utirkes - förvandlas till hungrigt välmotiverade monster oartigt sneglande in i varje svenskt hem.

I detta hypotetiska risk scenario analyserades hur ett förfallet Dagens Nyheter söker redaktionellt innehåll i sin information skapande det övervakningssamhälle vi lärde oss på 1980-talet var faran men glömde kanske försent. Implementerande metoder vi redan vet förekommit på Bloomberg sedan länge:

• Wall Street traders are freaked by Bloomberg message leak | CNN

Välkänt svenskarnas monumentala vision om sin artighet men praktiskt ett land nära nog helt bestående av bönder så fort vi lämnat huvudstaden måste ett gigantiskt (och som vi kommer se mycket brandfarligt) berg av läsarfrågor till Hyfsanpassning existera. Information indikerande nivå på kunskap i ritualiserade sociala språk resp. osäkerhet, snålhet och andra personlighetsdrag farliga att dela med namn. Exempel:

Risk event 7: Svensk medborgare genereras i DN
Pay-load danger: 4/5
Kostnad verbalt-misshandlad upp till -torterad: Tappat ansikte, social stigmatisering, i historiska arkiv lagrad som oartig.

"En informationskälla vi haft tillgång till indikerar dessutom att han kan uppleva svårigheter i att korrekt välja en lagom dyr present till familj. Indikationer att han kan uppfattas småsnål finns enligt expertbedömning av informationen vi fick tillgång till.

KLICKA BILDEN FÖR ATT FÖRSTORA

Colingo: Att kommendera ett datasystem

The Colingo system design philosophy (DTIC.mil) var givet från 1964 fascinerande på så många sätt jämfört med tidpunkten vi står på idag om alla frågeställningar relaterade kostnad hårdvara och tillgång glöms. Bitvis också just för design-filosofi vad som har en del aktualitet idag också oberoende av cobol och IBM 1401.

En av program-arkitekturens mer oväntade insikter är att en myckenhet i kunskap framtagen och diskuterad i kontext av hålkort inte är utan värde idag. Content Analysis for the Social Sciences and Humanties av Ole R. Holsti som översikt är ett till exempel på det där mot slutet av boken (och mindre om alls intressant relativt allt föregående representerande bokens värde) handlar om processandet av hålkort för innehållsanalys av nyheter m.m.

Vad kan vi beordra?

Varande en välkänd maktmäklare och inflytelserik gömt maktblock (ofta när en osynlighet hand kan upplevas utan att den går att se är det jag som tagit mig en promenad ut i skogen och offrat till Gudinnan för att förändra) reflekterade jag rörande engelskans order där vi har åtminstone två meningar:

• Hans beordrar något realisera hans vilja.
• Hans beställer en bok från ett dot-com buiness to consumer venture.

Vi kan se att begreppen är besläktade i att i båda fallen förväntar jag mig att någon ska göra något.

I det första fallet är det kanske inte intressant att fundera över vad vi egentligen kan beordra att göra saker. Det tycks när jag funderar över det att allt som klarar att fullfölja en uttalad önskan går att beordra: personer, företag, hundar, datorer m.m.

Ett träd går däremot inte bra att beordra. Inte heller kan vi beordra Orkanen Gudrun om hon är ett väderfenomen. Det senare kallar jag _HUMANOID men inte _ANIMATE d.v.s. något ej levande vi läser in mänskliga drag i (vi kallar det tillsammans här för humanoid fortsatt). Det gemensamma för dessa är att de kan agera uppfattat agentativt d.v.s. de tycks förändra världen på ett sätt vi inte enkelt kan referera till vad vi är van med att icke-levande gör.

I perception ser vi ibland tillfälligt också mänskliga drag men inte i annat än fiktion är det regelmässigt vanligt kollektivt språk eller privat språk (där vi återvänder till ett undantag mycket tvärtom rörande bilar man ev. kan relatera till ett samband runt relativ makt).

I fiktion oavsett tecknade filmer eller som nedan propagande från Vietnamkriget kan humanoid också när föremålen som sådana agera tillsynes agentativt (ibland pratar dom också). Det ligger i det givna att beteendet som sådant avviker från förväntad vardag och vanligast mycket tydligt. Det var ex. relativt vanligare med föremål som såg helt normala ut men uttryckta agentativt beteende i övrigt när tekniska lösningar för pratande och resonerande maskiner var mindre vanligt.

Utanför det fiktiva tycks vi dock inte kunna beordra humanoid. Undantaget existerande är vanan åtminstone existerande att referera till ex. bilar med personligt namn. Här särskiljer vi oss dock från ex. väderfenomenen i att dessa redan är verktyg vi kan beordra runt. För mig som kund till en nätbokhandel gäller ju dessutom att jag helst vill se just att det är ett perfekt fungerande verktyg. Vill jag socialisera med personalen besöker jag istället en fysisk bokhandel alt. för affärsrelationer försöker boka ett möte med dem.

Därmed gäller nu att vi kan beordra en grupp av människor att göra eller inte göra saker men där det är möjligt i språk att de uttrycks endast med sin konvergerade symbolmening ex. Amazon.

En perfekt skillnad för detta väsentlig ser jag därför inte. I den mån intressant för textanalys tycks det väsentliga ligga analys ej särskilt beroende som det uttryckta avståndet till ev. personer genomförande saker. Ju mindre de märks relativt den konvergerade symbolen ju mer verktygsbetonat är dom.

Den skillnad vi istället får i praktiskt språk är att när jag beställer en bok är fokus på det viktigare just att jag får en bok. Den läggs därför naturligt närmare verb:et medan vad jag beordrade att leverera en bok i den mån det alls är viktigt läggs längre ifrån verbet.

Vi kan se verb:ets betydelse för att beställa en bok som att konvergera till boken som resultat där denna konvergens kan sättas in i en dimensionspåverkande rymd med ex. from. Bokbeställning sker rummet Amazon där vad vi vet kan aktiveras för att påverka. Jag kan p.s.s. beställa boken i Sverige, ovan mark, under gårdagen m.m. som positionerar beställningen i ett rum som inte nödvändigtvis behöver vara spatiellt.

Ännu är emellertid gränsdragningen inte perfekt utan styrs fortfarande av de två poolerna. I sammanhang där människor vi direkt ser beter sig som vi kan förvänta verktygsmässigt är det fullt naturligt att beordra en bok (för den mindre van vid det känns troligt beordra fram en bok mer naturligt: delvis en fråga om energieffektivitet i språket där vi "komprimerar" det vanligare). Det är därför inte positioneringen i sig utan hur vi tolkar och heller inte hur vi tolkar och förstår argumentet utan snarare hur perspektivet från den som genomförde eller uttalade händelsen betraktade argumentet (uttalat i text eller inte) som genomförde vår önskan.

Hur vi värderar information II: Fem tidsdimensioner

Vi fortsätter och avslutar Hur vi värderar information: [Direkt perception, Resonera, Kollektivt språk] och [Representativ makt, Tid] genom att kort diskutera värde / belöning som funktion av tid d.v.s. det område dit vi räkna reward discounting oavsett om det handlar om apor som får små jos-belöningar om de väljer rätt eller när samma princip i ekonometri har försökts ett antal gånger att tas generellt för människan i grupp (i PNAS nyligen publicerade Behavioral economics: Reunifying psychology and economics ger en kortfattad introduktion tillsammans med besläktade områden utan särskilda krav på kunskap matematik, ekonomi eller neuropsykologi).

Min praktiska erfarenhet av att ha försökt ta reward discounting som princip praktiskt som del av en väsentligt större arkitektur av förändringsprinciper för prediktion är minst sagt omfattande. Nyligen efter att jag först läste Time Discounting for Primary Rewards 2010 (publicerad Journal of Neuroscience, Society for Neuroscience, några år innan jag träffade på den: notera relativt diskussionen som kommer att ev. återvända till skillnaden i tidsperspektiv mellan minuter, dagar och veckor) såg jag att principen oavsett om vi nu skattar med hyperbola eller exponentiella-funktioner beskriver det en aspekt av förändring när vi värderar relativt avstånd.

Problemet är att trots att funktionerna tycks enkla (typiskt är de ju bara funktion av motsvarande tidsperspektiv och det markov-tillstånd vi står på avseende aktivitet för objekt vi önskar och verkligheten just nu i övrigt) är de praktiskt ganska svåra att göra något bra av. Något förvånande (inte helt troligt relaterad att det var tämligen många år sedan jag hade sista matematik-kursen på Tekniskt fysik) fick jag praktiskt lättare bättre resultat genom att istället utgå från en äldre besläktad princip från psykologin:

• Forskning från den fascinerande övergångsperiod när vi tydligt kunde se båda pre-science paradigm psykologi där man reflekterar över sig själv eller enskilda patienter (ex. Freud) men även forskning med kontrollerade metoder närmare dagens statistiskt stabilare forskningsmetodik (ex. Thurtone).
• Dessutom har vi psykologisk forskning där vi kan se både sidorna samtidigt ex. reflekterande sig själv där man samtidigt söker uttrycka det i matematikens konkretisering.
• Att det ej är vanligt förstår vi från hur avskräckande misslyckat det normalt nästan alltid bör bli eftersom verifiering direkt på andra personer blir enkelt vilket demonstrerar pre-science-metodikens enorma svårighet att leverera faktiskt värde trots att dess "slutsatser" ofta låter väldigt rimliga.

För Hermann Ebbinghaus's studie av sitt eget minne har vi just båda sidorna. Att resultaten kommer från en person gör det oerhört begränsat samtidigt som försöket att uttrycka matematiska regler gav många efterföljande ett idésystem som i varianter visat sig väldigt meningsfullt och fungerande. Vi kan nog tänka oss att också reward discounting hör till Hermann's kulturella arv via några mellan-steg.

Att se problemet i perspektiv från Hermann's enklare värld gjorde det lättare att lämna att fasta för hårt i att söka återanvända ytan i relationer där inget föreslagit gör annat än att approximativt skatta kurvans typiska siluett.

Området görs också mer utmanande än endast som påverkat praktiskt av vad vi har som faktorer i vad vi kan mäta i kollektivt språk genom att vi i det kortare tidsperspektivet vilket ju större delen av nyheter vi samplar en dag är relaterat bär förändringsvektorer som sämre fångas i reward discounting där reward discounting faktiskt ligger för populationen människor bättre fungerande på det längre tidsperspektivet trots att reward discounting som mekanism för en apa eller människa tenderar att fel-produktera reward allt mer ju större tidsperspektivet är (ett funktionellt samband med fenomenet där vi kan övervärdera svårigheter i utmaningar relativt värde ska absolut mediteras: Detroit-sjukan i nya branscher: Amerikansk defaitism kräver ansvar av medborgare såväl som politiker).

Kortsiktigt betraktande enskilda dagar och deras relativa förändring är det snarast mer funktionellt att hellre se intensiteten relativt tidsperspektivet vilket jag löste genom att mer grundläggande under se kunskapen i sig skapad i flera tidsperspektiv (etablerad kunskap som uttryckt i Blue light, nyheternas tidspespektiv i mitten och vardagens snabba yttranden som vi kan skatta t.ex. från Twitter rörande dess förändring om än ej i absoluta nivåer).

D.v.s. för att kunna tillämpa principer närmare reward discouting är det nödvändigt att se mätvärdet vi skattar just nu från kollektivt språk som data stört av det snabba tidsperspektivet just nu där vi först behöver ställa dagens samplade data mot gårdagens och gårdagens mot dagen innan o.s.v. (differential ekvationer om vi vill skatta funktioner mer än mäta och prediktera). Hur kraftfullt eller deprimerat uttröttat vi uttrycker en händelse i språk (jämför gärna den aktuella nyhetshändelsen Revolution i Syrien som nu pågått länge där vi nu kan se att vi just fått det fenomen jag varnade för 2010: ständiga uppgifter dödsfall har skapat inflation och nivåerna upprör mindre per död än tidigt d.v.s. samma varning jag givit flera gånger och ger igen till de bland Tibets munkar som funderar på att tända eld på sig: effekten det har är nu som jag varnat för drabbad av abnorm hög inflation och har ytterst liten effekt på hur uppgifter om nya fall påverkar mottagaren - om sådant, och jag betvivlar att det som företeelse är värd kostnaden, alls ska göras görs det med kraftig intensitet i en tidsrymd där man har ett antal andra aktiviteter att introducera samlat för att nå förändring d.v.s. när vi gör allt vi kan för att kalla ut folk övergripande i Kina för att störta diktaturen: och hör mig innan diktaturen har fallit kommer Tibet aldrig uppnå något).

Metod för hantering kortsiktig tid har jag haft värde att ta inspiration från Webers banbrytande arbete inom perception för. Vidare kom jag direkt väldigt rätt genom att utgå från hur artikelbeställningen såg ut när jag under ett antal år levererade till IDG. Dessa var ju strukturerade i artikelkomponenter ex. titel, ingress, tre kommenter, bild med bildtext, faktaruta, brötext, knorr, faktaruta: intervju o.s.v. med antal tecken för resp. Vi har ju nämligen i tiden just nu ett samspel mellan etablerad inlärdning av de mer varaktiga egenskaperna hos aktuella symboler d.v.s. dess inlärda reward-associationen och hur symbolen uttrycks just nu relativt dagen innan och närstående (var intensiteten hög igår krävs att den är extra-hög som exponentiell funktion av det idag för att bibehålla samma grad av uppmärksamhet).

Att ifrågasätta och förändra etablerad inlärning för förändring är per individ kostsamt. Konkret är indikerat från forskning (men för vilket vi inte alls har en särskilt fullständig bild) att i det längsta perspektivet hanteras det både av att uttryck samband mellan neuroner avlägsnat genom att "äta upp dem" (motsvarande pruning i graf-teori) resp. etablera nya kopplingar mellan neuroner och neuron-grupper väldigt flexibelt där genetiska och andra egenheter i hur stor andel resp. metod påverkar kan variera en hel del. Stor andel det senare kan vara associerat med mer kreativ fri association runt ett ämne medan mer av det första ger ökad exakthet d.v.s. att investera kostnad komplexitet i neuronnätet genom att antingen:

• Koppla neuroner tidigt i en konvergens väg till fler vägval.
• Uttrycka ökad exakthet för konvergens vägarna rörande fler längre sådana med istället färre vägval tidigt.

D.v.s. i algoritm-världens markov-modeller vad som ex. motsvarar om vi arbetar med en två-gram-modell där vi skattar sannolikheter från i till i+1 för tusen alternativ eller om vi stället väljer en tre-gram-modell med färre sannolikheter sparade för resp. övergång.

När vi motsvarande som i Hur vi värderar information: [Direkt perception, Resonera, Kollektivt språk] och [Representativ makt, Tid] vill koppla detta till grammatisk funktion i lokalt kontext och se likhet meller övergripande en individ i dom biologiska neuronnäten resp. skattning för en population är denna:

• Väljer vi att se lokkal menings-grammatik som rekursiva "Chumsky-parse-träd" är ju dessa just tillstånds-övergångar mellan t.ex. NP- och VP- fras.
• Genom att sammanfatta ner faktiska ord ex. till NP-fras har vi kastat bort enorma mängder information.
• För att istället söka det för mer minsta gemensamma troligare i övergång.
• D.v.s. vi har etablerat en markov-modell.
• Men där markov-modellen ej gör några särskilda från lingvistiken idé-bidrag till hur vi tränar modellen.
• Modell-träning är ju istället vad människor gjort genom att beskriva och förklara grammatiska "regler".
• Där dessa regler är långsiktigt stabila inlärda relationer mellan neuroner.
• Och i balansering mellan kreativ-bredd eller exakthet-framåt:
  
  
  • Desto mer information vi tar hänsyn till i varje övergång när det rekursiva parse-trädet vandras.
  • Ju större komplexitet måste vi investera i att bibehålla tillstånd bakåt som påverkande just nu för att detta ska vara meningsfullt att göra.
  • Och ju större sådan komplexitet vi investerar desto mindre associativ friare påverkan har vi aktivitets-utrymme för i arbetsminne från kontinuerligt fortlöpande kontext.

Jämför gärna avvägning kreativ-bredd och exakthet-framåt med ADHD och dyslexi. En förklaring (ej alla former) vi kan se av dyslexi är att vu har problematisk låg exakthet-framåt där övergripande upparbetat kontext hela tiden distraherar. Möjligen om den förklaringsmodellen håller för flera former (vilket jag inte betvivlar men har ju viss personlig valence preferens från att skapat modellen samt använt den framgångsrikt i prediktion populationen me aldrig test-körd på enskilda individer för tillämpning dyslexi) kan vi tänka oss att det av samma bakomliggande orsaker eller som direkt konsekvens också förklarar de mönster för ögonrörelser man har dokumenterat d.v.s. att de något i feedback påverkas av de distraherande impulser från upparbetat kontext som kommer och approximerar i förändring hur vi samlat ligger tidsmässigt relativt vad vi läser.

Konceptet tycks faktiskt gå att tillämpa för att lära sig nya språk vilket jag alltid funnit väldigt utmanande. Genom att istället för som det vanligen görs just i inlärning fodrande väldigt starkt kontext i exakt-framåt för att lära och förstå samband mellan enskilda ord kan vi lära oss språket och området genom att reducera hur det stör och skapa positiv inlärnings-feedback från övergripande discourse-kontext.

Ett sätt att göra det på är att presentera det nya språket praktiskt via do-koncept ex. motsvarande nyhetsrubriker och enskilda fraser medan övrigt presenteras inte nödvändigtvis perfekt översatt svenska. D.v.s. som en del av er minns lärde jag mig japanska när jag nyhetssamplade Japan med en metod som fodrade göga andelar manuella insatser tidigt i modell-arbetet. Detta involverade att jag läste press-meddelanden, nyheter m.m. lokalt hos en mängd entiteter i Japan för att välja ut bra punkter att fortlöpande sampla en mer komprimerad mindre mängd av än som för engelskan större delen av alla engelskspråkiga tryckta tidningar. Praktiskt gjorde jag det med Translate.google.com och lärde mig märkbart redan efter någon vecka mycket av de japanska tecknen som oftare kvarstod för just komponenter med do-symboler vilka dessutom vanligare för dom tidiga nyhetskällorna uttrycktes med dom japanska tecknen istället för deras istället motsvarighet till våra bokstäver som används mer i brödtextens describe.

När projektet avslutades glömde jag tämligen snabbt det mesta. Men det återanvänder snabbt när man börjar samma sak igen. Jag tror att går man från denna metod där man orkar vidare att börja läsa i describe etableras en stabilare inlärning där man naturligt uppfattar fortlöpande att man behärskar språket d.v.s. som "andra steg" gå till vad som för icke-dyslexier tycks vara det första steget.

Do-symbolerna är ju också just vår etablerade långsiktiga inlärning. Vad som ej allokerar och kräver lika mycket av konkurrent hantering i arbetsminne. D.v.s. vi kan se det funktionella i metoden att denna stabilitet gör det enklare att hantera symbolerna i arbetsminne relativt upparbetat kontext genom att de är starkare uttryckta från den etablerade inlärningen. ADHD och/istället uttryckt för tids-förändrings-dimensionerna kan vi om nu just detta också vore de aktuella dimensionerna för dyslexi (jag tror det är olika dimensioner men att båda typerna av större bredd istället för djup kan komma oftare tillsammans beroende av arbetsanslag delade mellan preferenserna) att kontext upparbetat distraherar från meningen vi läser just nu. Se Bart Simpson som ex. när han fått en forskningsmedicin mot ADHD utskriven:

• När hästen utanför fönstret dyker upp sitter Bart kvar i skolbänken.
• Exakthet att fortlöpande framåt fortsätta det som pågår utan att flytta uppmärksamhet hästen värderas mer.
• Hästens etablerade spännings- och intresse-värde för barn inlärt som do-symboler i långsiktig inlärning gör att vi utan impulskontroll kan investera tid på den trots irrelevant just nu.
• Ökat prioritet djup gör att vi lättare kan skatta värdet av vad vi gör just nu framåt i tiden.
• Vår prediktion i reward discounting etableras från ett praktiskt i uttryckt intensitet kortare avstånd som funktion av tid.

Även om ADHD som givet just av ökad prioritet distraherande symbol med högre i inlärning etablerad belöning (eller alt. bara nytt som ju alltid som diskuterat ex. i Detroit-sjukan i nya branscher: Amerikansk defaitism kräver ansvar av medborgare såväl som politiker värderas men vägs praktiskt mot allmänt uppfattad risknivå där kravet på konkretisering är låg därför att området är nytt och mer handlar om allmänna känslor - i modell paradigm scouting) bör öka risken för missbruk (värdering belöning stark-öl på pub relativt behovet att vara utvilad under söndagen för att besöka kyrkan och insupa religionen och kulturens flera tusen år långa tidsperspektiv) är missbruks-personligheten vad jag tror är väsen skild även om den kan komma tillsammans. Missbrukspersonligheten är vidare vad som först etableras med missbruk och är som genetiskt preferens det samma vi i andra sammanhang uttrycker som vinnar-personlighet. Ett ex. från värnplikten och F21:s tjänstehundar illustrerar:

• Den bästa tjänstehunden har enorm motivation att vinna.
• Vad den vill vinna är bitstocken som är belöning för att ha följt spåret.
• Hungern är hög.
• Och de kan bli närmast abstinenta efter att jag när de ser tecken på att det kommer ske under dagen.
• Och deprimerat förslöade när de inte drogats med spårande regelbundet på ett tag.
• De är belöningssökande aktivt utåt istället för att tycka att det är trevligast att stanna hemma i buren och pyssla med halmen eller träspånet.

Men prediktion reward discounting framåt är samtidigt hög. De minns och uttrycker framgången under längre tid om de är etablerat bland de bästa spårhundarna. Den hunger på distraktion och med reducerad reward-discounting skattad efter vinstens belöning, och samtidigt också med större abstinent iver att börja spåra innan och större depression under ex. jul-ledigheternas beredskap med endast två värnpliktiga att promenera alla hundar begränsat istället för normalt en förare fortlöpande.

Om vinnar-personlighet / missbruks-personlighet kommer samtidighet med ADHD innebär det kortare tidsperspektiv framåt med istället kraftigt utökad prediktion av hur belöning kommer se ut relativt hur länge denna belöning får verka innan hungern återvänder. Vi förstår från det att hur vi behöver se på tid också är mångdimensionellt. Den mångdimensionella tiden har jag dock ännu - tack och lov därför att här har vi redan sedan länge passerade gränsen för när matematiken börjar bli direkt torterande komplex för en hederlig man som jag - lyckats undvika genom att hellre frysa perspektiv och dublicera beräkningsresultat från mätvärden längs olika vägar (vilket konkret kommer med kostnaden att vi på samma dator ej kan ta hänsyn till data från en lika lång tidsperiod bakåt ex. en månads engelskspråkiga nyheter publicerade på webben istället för sex månader om vi som aktuellt när distinktionen gjordes endast har ett arbetsminne: d.v.s. beräknar symbolernas långsiktiga do-värde färskt utan hänsyn historik, medan skillnaden annars ligger ungefär en faktor två).

Att skatta och prediktera involverar därför det korta tidsperspektivet för att klara att se det långa framåt i tiden. Men för att kunna uttrycka och förstå det kortare tidsperspektivet i vad intensiteten den ena och nästa dag egentligen är behöver vi resp. involverad symbols långsiktiga redan etablerad inlärning. Är symbolerna naturligt alltid volativa och med väldigt låg realiserad faktiska reward uttryck över tiden betyder det mindre. D.v.s. vi har ekvationssystem av differential ekvationer och differential ekvationer som tar dessa ekvationssystem som parametrar in (därav av att jämförde min realiserade modell för analys av engelska nyheter samlat för hela populationen människor med en tesseract: mång-dimensionella kuber som i sin tur ansluts med varandra mångdimensionellt).

Detroit-sjukan i nya branscher: Amerikansk defaitism kräver ansvar av medborgare såväl som politiker

Min erfarenhet sista året av USA är att man tappar i kvalitet som leverantör och i flera ej särskilt besläktade segment. Ex. senast Help: Nyfiken vital - Textdrive problemen och den politiska dimensionen och symptomatiskt för många av företagen inom internet såväl som elektronik och luft- och försvarsindustri och givet de enorma resurser man investerar nu och sedan åtminstone tiotals år medicin. Segment som börjat visa : sämre produkter allt dyrare att tillverka och i centrum för sjukdomen utan att man försöker göra något åt det (amerikansk bilindustri dog under många år utan att man försökte göra något annorlunda).

En aspekt på de amerikanska kvalitetsproblemen är intressant även om för större samhällsfrågor finns inte någon grupp av enkla parametrar oavsett område som visat sig funktionella för att lösa problemen d.v.s. störa frågor berör resp. påverkas ofta av väldigt mycket som samspelar i komplexa mönster: en kultur där en kontinuerligt växande kultur av samhällsdestruktivt cope-beteende etableras. Världsbilden rör sig mot att man mindre och mindre ser att vad man själv gör kan påverka situationen: Lösningen är den som redan av så många upprepas dagligen. Att kassa förs in ej relaterat direkt verksamheten d.v.s. skattesänkningar, inlåning stat, bidrag, livräddning av hela branscher o.s.v. Allt känns växande svårt så man vill ogärna försöka om det man ser lösning på dessutom prövar något nytt och utan nytt ligger du kvar i dom systematiska problem du kanske redan har lösning till samtidigt som du tappar effektivitet relativt andra.

Framgång är att staten adderar resurser som kommer någonstans ifrån: framtiden i reducerad köpkraft av utländska varor kanske rent av ordentligt ner samtidigt som nu tillverkning av mycket är utanför USA (om den dyraste hemelektroniken du har blir dubbelt så dyr: hur stora skattesänkningar eller ökade bidrag behövs för att väga upp det? Och om alla blir dubbelt så dyra?). Om du nästa råd inte längre har råd att köpa den TV du förväntat dig utan måste halvera dess tekniska-skryt-potential vad talar det om för dig om ekonomin? Och hur påverkar det hur du värderar dig själv och genom det vad du vågar försöka och tro på?

Det finns inte en enkel lösning på stora samhällsproblem. Att föreställa sig att det är utkontrakterat Vitahuset och Kongress där skattehöjning och skattesänkning upp och ner har avgörande betydelse är vad det är svårt att se några samband alls för jämförande länder. Om något tror jag att det i mycket huvudsakligen är en kulturell värderingsfaktor i demokratier där det inom det rimligt funktionella inte har någon avgörande inverkan.

Kortsiktigt är frågan nu inte lika enkel även om det heller inte finns någon population att samplade stickprov för trovärdighet. Det moderna skattesystemet är inte gammalt och antal länder är inte särskilt många. Ändå betänk om det verkligen är så farligt att några företag också stora får gå i konkurs att världsekonomin av många utan grund påstås i fara: Vad säger det till folk om hur lätt resp. "farligt" det är att försöka starta ett företag eller sälja ett koncept de utvecklat till ett företag? Jättefarligt.

Grunden för att samhället är funktionellt - att man tillsammans utvecklas mot en bättre värld vi alla har mer nöje av med mindre plåga - att man känner att det är möjligt att lösa ett problem - oavsett kommersiellt i ett företag, i ditt lokala samhälle eller nationellt politiskt - man kan se en lösning för är att om du realiserar den på glatt normalt mänskligt motiverat humör adderande ett visst värde för samhället gäller att man inte kontinuerligt börjar att negativt övertolka svårigheterna att klara av det.

När svårigheterna övertolkas reducerar vi förbättring av världen. Nytt är drivkraft. Viss risk finns alltid men i den moderna världen utanför diktaturer och utvecklingsländer är de i allt väsentligt ytterst begränsade.

Styrande för negativ förändring likt USA tror jag möjlighet till nivå på vinst har mindre betydelse för åtminstone som nu år under kris. Denna tenderar ju ofta att överstiga vad befolkningen normalt har reward-erfarenhet av d.v.s. mycket är mycket. Istället är det att man överuttrycker risker, svårigheter och undervärderar såväl den egna som flockens förmåga allmänt att klara av saker och ting.

Överuttrycket i det kollektiva språket är vad som konkret kan påverka. Jämför gärna i mekanism med exemplet för hur barn lär från flocken genom att ge mor och far ett överdrivet standard-värde som gör att de är mer benägna att acceptera kunskap:

• Hur vi värderar information: [Direkt perception, Resonera, Kollektivt språk] och [Representativ makt, Tid]

Vi vet ju också att vi kan reducera kognitiv-förmåga akut genom att uttrycka negativa stereotyper (tänkbart en egentligen kanske grundläggande flockmekanism t.ex. spekulativt relaterat synkronisering av jakt genom att mer erfarna eller bombastiska jägare tar en koordinerande position d.v.s. vi värderar och låter oss påverkas av kollektivt språk).

Stress kring månadens upplevda hyper-intensiva jätte-fara - de här åren vanligen ekonomiskt där plötsligt alla tror att världen kommer gå under på grund av att en av den industrialiserade världens minsta ekonomier överlånat sig lite om vi inte alla övriga kastar en massa pengar på dem. Utan det enorma bidraget går inte bara ex. Grekland under utan hela EU är bara slut: kommer falla sönder, gå ner depression för evigt... Givetvis bara strunt. EU hade kunnat förhandlat med Grekland fem år utan att det betytt något för världsekonomin och inte särskilt väsentligt för EU. Grekland var inte en väsentligt adderande entitet i drivkraft fram innan och är det inte nu. Hade medborgarnas engagemang och intresse - och tro på - den politiska lösningen som en gemensam framtidsinvestering snarare än formad av ett otal kriser bak i tiden till en kultur där man försöker fuska till sig resurser men ogärna vill bidra därför det går ändå ut till en massa mygel hade situationen helt säkert varit bättre. 10, 100 eller 500 miljarder euro i lån förändrar inte det.

Detta är hotet jag tror vi ska ha respekt för och när vi ser hotet inte känna att lösningen på det är att bli abnormt uppstressade och skriva undergångsnyheter utan hellre reflektera över vilka problem vi själva ser som vi kan göra en lösning av. Om det är inom politik, en idrottsförening, företagande, forskning eller vad som helst i övrigt tagande och givande till samhället tror jag har mindre betydelse.

Slutligen i girighetens tecken om dollarn är över- eller undervärderad. Räntan ligger på 0%. Ett tydligt rationellt sunt skydd bland mindre hysteriska personer relaterat penningpolitiken finns med därmed god buffert mot de rena dumheterna som av och till föreslagits (ex. att börja trycka pengar som man bara postar iväg till befolkningen: d.v.s. förutom att tydliggöra att svårigheterna nu är så enorma så att något vansinnigt självdestruktivt är värt att försöka demonstrerar man att en kompensation är nödvändig rent allmänt eftersom vanlig verksamhet tydligen inte klarar att skapa värde). Omfattande intressanta naturresursers och en enorm tämligen tror jag outnyttjad potential till att både skapa ökat samhällsvärde genom att effektivisera infrastruktur (elnät fortsatt, en del myndigheter är anmärkningsvärt dyra även om andra hör till världsledande förebilder och jämfört med t.ex. Sverige och Tyskland kan vi se att möjligheter till att addera stabilitet och incitament inte minst genom att ge ett bättre socialt grundskyddsnät vilket kanske efter den kulturella attityd-skada jag tror USA tagit kan vara vad som behövs för att addera trygghet i att försöka). Det är upplevda risker jag tror levererar en långsiktig destruktiv skada och kanske hade det givit mer i området av arbetslöshetsförsäkringar än sjukförsäkringen även om jag nog tycker att ett land som uttrycker fortfarande en så pass hög produktion per innevånare har råd med råd med marginal.

Jag tror vi börjar närma oss köp-läge av dollar. Det tror jag inte är en indikation om att realisering av långsiktig skada vi mer allvarligt börjar se är löst. Lösningen är liksom sjukan i sig lite långsammare men knappast gigantisk. D.v.s. ingen katastrof men det kan krävas en ansträngning där vi i Sverige har allt att vinna på att tänka p.s.s. därför att även om jag gissar (jag mäter inte svenska kollektiva språket) ligger ej i direkt negativ nedgång - kanske snarare försiktigt upp och lite ner - vinner vi mer på att värdera möjlighet och risk sunt.

Kortsiktigt finns precis som jag inledde med dock en signikant stor risk och det är ej federal-budget. Jag är vän av USA sedan många år ändå ser jag i bransch efter bransch särskilt nu sista halvåret hur de tappar så direkt i kvalitet. Varken jag eller aktörer jag har visst insyn i är särskilt unika. Det tycks troligt att USA kommer tappa affärer snabbare i branscher vars leverans-beröring ligger i bredd där långsammare affärer riktade färre större kan hinna ta värde av ev. förändring av förändringen relaterat attityd och försök.

Åren som kommer kan på den positiva sidan för bl.a. Sverige och att döma av affärsprojekt på väg jag hör om också Tyskland kan lättare nytt utrymme finnas att ta för sig av inom infrastruktur-nära-tjänster internet (ej avseende bredband eller elektronik snarare dataanalys, publicering, värdeadderande tjänster mot surfare), innovativt utvecklande elektronik och energihantering d.v.s. innovation i mätbar i goda procentenheter, och också medicin även om nu för att vara lika ärlig i risk såväl som möjligheter till Svenskarna hör våra forskningsintensiva företag här inte till dom segment som direkt ligger bäst till när det gäller tendenser till Detroit-sjukan och korrekt ska ses vara jämförbara med sina amerikanska motsvarigheter (de skiljer ut sig här men branschen har flera år nu allmänt sett reducerad innovation medan investering och verksamhet i timmar allt mer adderats till strukturer vars huvudsakliga - säkert också praktiskt nödvändigt - syfte är att förvalta och försvara innovation man redan har).

Det tappet kommer kännas men jag tror likväl att dollarn är undervärderad och att vi kommer börja se uppgång. Betänk särskilt också att räntan ligger på 0¤ - praktiskt nära nog i alla fall.

Hur vi värderar information: [Direkt perception, Resonera, Kollektivt språk] och [Representativ makt, Tid]

Är perspektivet just du tar till information dig själv tenderar vi att gärna värdera direkt perception högst. Oavsett vad du resonerade om kvällen innan om UFO:s omöjlighet att existera kommer du ej omedelbart (d.v.s. relativt tidsrymd och mängden händelser per tidsenhet vi tar in) betvivla vad du ser när ett tefat landar en bit ifrån dig. Det är ju vad överlevnad i naturens hårda vardag fodrar. Idén att vara skeptiska mot underliga djur m.m. vi aldrig setts åts bort under evolutionen av en mängd rovdjur och jämföra nackdelar. Vår inlärning är ju dessutom tidigt i livet oerhört nära det visuella: vi lär oss först nyfödda att skilja mellan ljus och mörker (någon särskild fysiologisk orsak till att spädbarn ser sämre finns så vitt jag vet inte utan det är huvudsakligen inlärning av perceptionen: binär-skillnad - Svart eller Vitt) och sedan att fokusera.

En vanlig utgångspunkt är att vi gärna värderar visuell perception mer också som framställt i språket: Att ett ögonvittne sett ett tefat väger högre än att han eller hon hört ett tefat. Samtidigt gäller ju att också här spelar mer in. Utspelar sig händelsen vars nyhet vår logik ska analysera och förstå på natten gäller ju att spädbarnets tidiga förståelse av tilltro till sinnena hjälper oss: vad vi hör blir viktigare.

Efter direkt perception värderar vi under förutsättning att perspektivet är från oss själva avseende vår idé om världen slutsatser och rimligheter vi tycker oss förstå om saker och ting. Har du etablerat kunskap och förståelse rörande möjligheten att köpa hamburgare på restaurang samt vet mycket kring att välja värde-maximerande tillbehör och kryddningar fäster du mindre tilltro till att någon hävdar att din preferens ej är optimal. Du kan tänkas pröva det andra alternativet men du vet redan att du har ett alternativ du ännu tycker dig känna är bättre än andra alternativ (också här har vi tidsperspektivet: vad du just nu menar är en mer belönande hamburgare än den du innan köpte tills den nya sorten kom som du prövande behöver inte nödvändigtvis i någon mätbar mening faktisk varit mindre belönande när du åt den. Njutning nu är mer njutning innan och upprepning av samma njutning komprimeras till en representativ av själva minnet mindre uttryckt för att uppmuntra oss att söka nytt och för att inte tappa vad vi har finner vi ofta att borttagandet av inlärd belöning känns otillfredsställande (det kaffe du föredrar är slut) till extremt obehagligt (ditt blodtryck indikerar att du behöver sluta röka)).

D.v.s. efter information vi skapat genom att bygga vidare från vad vi vet kommer indata från omvärlden som ej är direkt perception. I samband med dataanalys av nyheter finns ingen anledning att se det som att inkludera annat än vad hela människoflocken säger, berättar, publicerar och på alla andra sätt uttrycker i tal eller skrift publicerat möjligt att automatiskt hämta och tolka (flera riktade försök jag gjort indikerar dessutom att detta samlade språk också när vi samplar en relativt begränsad andel är predikterande i sig rörande vad som innefattas i nyhetshändelser d.v.s. söker jag få goda indikationer om vad indikerat om den politiska utvecklingen i Hong Kong om Shanghai går i revolt och tycks ha kontroll över staden behöver jag trots att det är en diktatur med hög självcensur föga om något som indikerar på att privat-språk behöver samplas eller att riktade frågor måste ställas. Om vi istället söker respons på ett koncept vi har svårt att översätta till grupper av symboler, begrepp, koncept, varumärken, stereotyper m.m. därför att det är nytt och vi kanske inte är vana att definiera stora grupper av symboler med likhet kan vi dock se värdet av riktade frågor. En produkt eller skapelser åtminstone för oss sökande information upplevt ny kan göra att vi känner behov av att behöva tydliggöra vad vi egentligen menar mer specifikt. Varken cykel eller trehjuling kanske känns som naturliga mät-koncept för en ny cykel med trehjul för vuxna samtidigt som man kanske inte ser de möjligheter som ibland finns för att mäta över mängder av besläktade koncept (desto mer visuellt konceptet är ju svårare kan det vara att klara att uttrycka medan jag mindes också från första året när jag tidigt laborerade att skillnaden när vi går till forskningsområden, politisk administration m.m. där ofta strukturer av begrepp finns är enorm i lätthet trots att vi kan utnyttja föga av dess strukturer i sig).

Den värdering av information vi lagt här bör vi emellertid inte se som annat än en mängd av dimensioner bildande en "kub" medan vi samlat har dimensioner som knyter samman sådana. Enklare genom vara vad vi p.s.s. som värderingen ovan kan skatta enkelt genom att grammatiken i sig räcker väldigt långt utan att behöva mätvärden för nyckelgruper, stora datamängder över längre tid vi förklarat att extrahera värdering till symboler o.s.v. är ju också påverkan av argument till verb:en (till ligger nära tillhands att se uttryck för perception, kollektivt språk och resonerande utifrån dom typiska verben och för de enklare strukturerna användbara för den som lär sig engelska finns normalt en del kring dom mest typiska att hitta i tror jag de flesta mer avancerade grammatik-referenser - kanske från nivå med gymnasium eller något framåt?).

This indikerar större närhet än that, om vi resonerar att något vi såg yesterday inverkar på något idag är det närmare än om det hände för ett år sedan. Samlat kan vi se det som att ju mindre distans rent topologiskt vi kan tänka oss att vi har i uttrycken av informationen i våra biologiska neuronnät desto fler neuroner kommer se interferens helt enkelt därför att signalsubstans och elektronisk aktivitet mellan punkter blir större därför att mindre nedbrytning och reduktion hinner ske (jfr för nära topologiskt neuronen mono-amid-oxidas-enzymerna).

Samma princip utan förändring ger oss att om vi i direkt perception yesterday såg händelsen vi resonerar om påverkan från rörande något idag upprepad många gånger föranleder det viss förstärkning av aktiviteten som representerar gårdagen.

Återigen samma princip gör att vi inser att vi på någon nivå kan förvänta oss att idén om att direkt perception värderas högre blir falsk. Bedömer vi information från en population av individer gäller att resp. direkta perception blir i genomsnitt allt mer varierad med antalet. Vad som är intressant är vad vi denna information konvergerar reducerande till i likhet resp. olikhet flocken människor i tillräcklig potens upplever engagerande och viktigt.

Samma sak kan vi uttrycka med exemplet representativ demokrati. Har vi valt en demokratisk riksdag som vi givit makt att besluta saker inser vi att vi värderar informationen från denna mycket högt för alla lagar som berör oss. Andra idéer om dessa värderar vi mycket mindre annat än på premissen att vi accepterar den kollektiva lagen som verkande d.v.s. har du intresse och kunnande finns möjlighet att försörja sig som ex. "skattekonsult" och hjälpa medborgarna undgå beskattning där en gemensam faktor i mycket av hur sådana ofta ganska triviala tjänster som redan direkt försäljs från olika länder paketeras i marknadsföring är förutom konkretisering av relativa summor att man vinner genom att fuska lite smartare. Premissen är det system vi redan valt eller fötts till att använda sammanfattande för hur vi konvergerar gemensamma koncept och idéer.

Och ändå från sista exemplet ser vi att också här har direkt perception betydelse. I ögonblicket du förhastat vandrar in i omoralens träsk av lögner, internationell brottslighet med tusenlappar vandrande ner till Cypern eller Panama trots att kollektivt språk och samarbete på en hierarkiskt abstraktionen ovanför redan "självorganiserat" vissa reglerande funktioner för att reducera cheating har den din direkta upplevelse av reklam och marknadsföring att döma av den sorts kampanjer som görs på internet vad som står betydelse för att nå prospekts.

En kollektiv abstraktion ex. i form av en riksdag kostar tid och energi att nå fram till som historisk företeelse, och kommer med en viss kostnad i tid och resurser och naturligt representera ett folk med dess större eller mindre variationer är det till sin natur trögare än en om välkänt manlig ledargestalt som jag hade tagit makten men vi får samtidigt en sundare stabilitet över en längre tid. Även hur brilliant perfekt vi kanske kan föreställa oss att det skulle vara Landsfader Hans hans på kommandobryggan med sina soldater organiserande landets alla matroser inser vi att viss obalans är att förvänta den dag Kapten Hans blir befodrad till en högre position i livet efter detta (kanske som stjärnbild: "Stenbocken och där är Landsfader Hans - den största stjärnbilden") och maktkampen hos alla som känner makthunger börjar: vad som ibland kan gå smidigt medan det andra gånger leder till sönderfall av stat och samhälle.

Värdet demokrati bygger trots den i ett kortare tidsperspektiv ofta tillsynes mindre optimerade realiseringen från varje resp. medborgares perspektiv troligt i några frågor är som vi enkelt kan konstatera från historien liksom samtidigheten jämförande med länder med reducerad (ex. Ryssland) eller ingen demokrati (ex. Kina) är gigantiskt. Det är därför korrekt och en moraliskt förväntat att ha respekt för den demokrati vi har inte bara för vårt eget värde utan därför att demokrati generellt ej är givet och hur den är funktionell fortsatt framåt i tiden och bredare ut i världen. En del av det är att vi ej som medborgare bör manipulatvit söka kringgå beskattning. Det är ju det värde vi bygger demokrati med - utan beskattning vi kollektivt påverkar via valen - måste ju staten liksom dess representanter ordna stålarna på annat sätt d.v.s. korruption, brandskattning, förstatligande av silvergruvor och rövande i grannländerna med dom bränner och plockar boskap och säd här tillbaka där det gemensamma oavsett perspektiv att nästan alla blir fattigare. Vidare är det ansvarsbärande att välja att påverka det kollektiva språket resp. det politiska systemet i sig för att hellre söka förändring av hur beskattning sker och nära relaterat att grundförutsättningen för att demokrati ska vara funktionellt är att vi klarar att acceptera att vi kan påverka alla och alla kan påverka oss. Utan den respekten försvinner antingen statsbildningen eller konvergerar vi mot diktatur eller mycket egenmäktiga hertigdömen (jfr medeltiden i Europa eller hur en en romersk ståthållare kan styra ex. Grekland eller en stor bit av Frankrike med endast Rom som gräns för sin makt och den makten i tid förskjuten med dom begränsade kommunikationsvägarna).

När vi värderar kollektivt språk relativt direkt perception behöver vi därför se att vi behöver väga in hur många personer som naturligt värderar och tar informationen som given i ett verkande kontext (ex. kanske vi inte särskilt imponeras av myndighets a kunnande i ett av dess specialistområden - kanske blandar de av och till samman benämningarna på våra vanligaste vitaminer eller tror att Volvo personvagnar är ett svenskt industriföretag med stort ägande i Fermenta medan vi också vet att de är tämligen funktionella på att varna för mögel-sporer i importerad mat relativt andra informationskällor). Avståndet mellan en myndighet (ex. Livsmedelsverket) och oss är närmare i frågor som engagerar oss och där de är nära vår egen folk (tycks de inkompetenta från vårt perspektiv har vi större avstånd och lyssnar kanske inte alls egentligen på vad man säger annat än för att söka argument att angripa dem med). Och generellt som representation oavsett en enskild fråga (oavsett särskilt område intressant eller rent administrativt t.ex. rörande skattefrågor när vi ska deklarera) längre ifrån oss än vårt politiska representation. Ju mer abstrakt vi vill förändra eller höra och förstå ju närmare vår konvergerade representation i koncept (ex. riksdagsmän) har vi värde att välja framför konkret mer "verktygs-" eller "manner-" styrande konkreta funktioner. Verktyget är närmare "agentivt" (görande något) när vi ej ser den som initierade hammarens rörelse mot diktaturens skyltfönster i det att den representerar den metod, kostnad m.m. för hur hammaren träffar liksom vad det berättar för oss om själva situationen. Är vi emellertid intresserade av verktyg rent allmänt och deras tillämpning behöver vi öka abstraktionsnivån till det mycket närmare proto-agentativt.

Och p.s.s. de relativa tidsperspektiven. Tidsperspektivet kan vi ju verkligen se som precis samma sak. Ett uttryck för mängd per tidsenhet. Jämför med densitet eller se det som ett till avstånd som adderar till övriga avstånd. Mer avstånd mindre aktivitet kan mötas ex. från två händelser och därmed tolkar vi in mindre samband. Engagerar vi oss och lär mycket av området adderar vi aktivitet i vårt språk. Vi kompenserar en lägre spontan skattning av t.ex. ett historiskt fältslag för 2000 år sedan med mer information. Inlärningen etablerar uttryck för optimerande informationskanaler mellan koncept och mönster del av vad vi lär. Kommunikationen över dess är inte begränsade av avstånd. De representerar givna idéer om hur världen fungerar vi förväntar oss är stabila under överskådlig tid framåt. Om fem hundra år kanske svenska skolbarn läser om det utopiska himmelrike verklighet under Landsfader Hans vakande näve innan landet efter hans frånfälle förföll till 30 år av krig och elände. Ingen rimlig förväntad finns om att beteckning på landsfadern ska ändras finns.

Värdet av informationen bevisas genom att flockens träning av barnen bekräftar att det är sund grundkunskap. De får poäng på ett prov och därefter ett betyg. Barnet lägger vad vi i detta resonemangssystem vill se som en värdering av först föräldern och därefter flock bredare. Värderingen gör att de är beredda att acceptera kunskap mer direkt. I övergången från att mer elitiskt värdera föräldern till att våga bedöma och lita på språk bredare tycks fr mig bedömt ett fåtal släktingar när de var yngre utan uppföljning studier att barnen kan gå närmast fundamentalistisk försvarande perspektivet den högre värderade lite som en "sektledare" har eller som barnet tolkat att denne har.

Vi kan därför för att avsluta se att om särskilt behov utanför vad vi behöver i mekanismer för att tolka och förstå språk för automatiserad nyhetsanalys relaterat hur informationen värderas i direkt lokal mening ger grammatiken en enkel men grov utgångspunkt vars analys kan propageras uppåt. När vi bedömer och värderar dimensioner ser vi att vi kan uttrycka vad grammatiken indikerar på sådant sätt att vi kan ha samma metod och samma typer av dimensioner på varje nivå, och heller inte även om givetvis som förväntat en också av och till granterat gigantisk utmaning i att träna och ta fram viktsystem för värdering av olika distanser som tid och flock-närhet och kanske ännu mer för att kunna projisera från större rum till mindre med färre verkande dimensioner för att kunna klara ut och se hur ett mindre antal faktorer påverkar (ex. vad som är relevant i annonser för hur en produkt säljer eller hur viktigt det är att Landsfader Hans varje morgon bloggar att han är frisk och mår bra för att ekonomin inte ska vandra in i uppskrämt kaos av rädsla för inbördeskrig).

Den viktigaste relevanta repetitionen för data mining och intelligens i politiskt prediktion gömd i det implicita

Ett urdrag och sammanfattning av längre artikelserie planerad till denna vecka i Nyfiken vital - Människans språk.

En av de mest - personligt - betydelsefulla artiklar jag läst de sista fyra åren är Information, Communication, and Meaning, George A. Miller (jag lämnar som övning till läsaren att försöka hitta på nätet om alls där) där han i sammanfattning föregriper informationsteorin inom de kognitiva psykologin ändå framtill idag (praktiskt ex. rörande image analysis av fmri rörande tester med i hans tidiga arbete närmare informationsanalysen vid mer "manuella" psykologiska tester). Miller var ju också en av de tidiga stora tänkarna och grundläggarna till den kognitiva psykologin, psykolingvistiken och informationsvetenskapen.

Närmare slutet av artikeln skriver Miller:

"It is resonable to asky why we are so redundant. The answer lies in the fact that redundancy is an unsurrance against mistakes. [Jämför gärna också med risk management förövrigt varande det områden där jag mötte informationsteorin först.]. The only way to catch an error is to repeat. Redundant information is an autoatic mistake-catcher built into all natural languages. Of course, if there is no chance of error, then there is no need for redundancy. The large amount of redundancy that we seem to insist on reflects our basic ineffeiciency as information-handling systems. Compared with the thousands or millions of bits per second that electronic devices can handle [...] can chariably be called puny [Miller var förövrigt först med att notera 5 - 7 "gränsen" för arbetsminne vilket är en bra utgångspunkt för att bättre förstå vad han avser]. By making our languages redundant we are able to decrease the rate, H_x(y), to a point where we can cope with what is being said."

När vi ska lära oss sekvenser "utantill" vilket är mycket nära de konkreta försök Millers förklaring avser är detta när det pekats ut med "enkla" formler klart för oss lätt att uppleva lite självklart.

Vår kunskap, vårt intresse och hur vi tänker och känner styr allt övergripande

Övergripande inte bara för individen över intressen, kunskap, humör, vad han eller hon läser m.m. utan också vänner han möter före eller efter idéer utbyts med.

När kunskapen konkret samverkar för uttrycka de komplexa som går långt utanför varje enskilt dokument eller ens alla av våra största välkända corpus. Är vi inte längre i den givna enkla sekvensen vi upprepar tills vi lärt den.

Ungefärlig förståelse av vad t.ex. Stockholm eller en kemisk reagens gör. Dessutom när meningsfull relevans finns samverkar våra konkreta objekt med vad vi redan är, vet och informationen vi fortsatt tar in.

Denna implicita repetition mer kontinuerlig där delar av relationer mellan många koncept kan förstärkas, skapas eller offras för effektivisering via prouning (lättsam sammanfattning pruning inkl. relaterat med referenser The Brain and Consciousness) går långt utanför de vanliga (men likväl innebär verklig praktisk-utmaning) discourse modeller som analysera data nära enskilda meningar i en text normalt använda för att extrahera förståelse från text. Det är väsensskilt genom att dessa i sig inte går att ta vidare till analys av implicit repetition (även om datat de ger givetvis är användbart) därför att deras algoritmer växer icke-linjär i komplexitet.

Snarare är deras ev. motsvarighet i vår kognition just att tolka informationen vi just nu tar in energieffektivt medan andra annorlunda utmaningar kräver att man tänker ytterst annorlunda för att kunna se utan att dränkas i det vansinne i dimensioner enormt komplexa datamängder skapar. Hela det praktiska området för hur vi i det konkreta extraherar enklare data från enskilda dokument finns utmärkt sammanfattat i Speech and Language Processing, Dan Jurafsky och James H. Martinm resp. kompletterat ex. T. Givón två Syntax I och II, eller någon av ett flertal liknande böcker kan ge lite fördjupat perspektiv från en annan vetenskapstradition kompletterande. Att extrahera data bra är även om det ligger utanför huvudintresset här nog så viktigt för att få in data att behandla och av ett idag mycket omfattande referensbibliotek över hela området menar på det allvarligaste att rekommenderad bok är den viktigaste att ha att slå i upp kring allt praktiskt.

Mitt ex. av Speech and Language Processing klarar att visualisera sitt verkliga värde i hur brutalt sliten den hunnit bli på kanske 1.5 år. Klicka för att förstora bilderna.

Relevans i military och business intelligence: Darpa och FBI

Dessa två perspektiv - implicit resp. närmare sekventieull redundans - kan vi fundera över när vi tittar på ex. Darpa's senaste projekt relaterat språkanalys eller tidigare FBI's upphandling för text mining av bloggar, sociala media, forum, instant messaging och allt i övrigt tänkbart över tiden att bli aktuellt i gigantiska internet corpus med ständigt "nya" tekniker och lösningar (själv sorterar jag fortfarande sociala media som antingen mer nära forum eller eg. ganska likt bloggar men med kortare text).

Tittar på vi text och mening vi hittar på internet: hur mycket värdefull konkret information hittar vi troligt direkt (om vi antar att korrektheten för sådant gör det energieffektivt att följa upp den allmänt)? En del del konkret värde finns: Inte minst bara vilka entiteter (ex. personer, organisationer, företag) som har relationer med varandra. Däremot givetvis ingen faktisk kunskap vi bättre extraherar från utvalda datakällor mer än internet generellt.

Och det explicita är vi när vi uttrycker oss oftare också mer noggranna med. Alternativt slarviga där det egentligen betyder föga. Att du ändå behöver tänka efter och sätta koncentrationskraft eller är i affekt.

Båda polerna kan påverka mottagarens värdering av oss (ex. hans är tråkig och berättar aldrig något intressant och hans skämtteckningar är fyllda med racial slures om tyskar och danskar: ska svenskarna aldrig komma över sin historia när du nu vann och tog hela Skåne. Både arg och uttråkad.)

Människan blir enklare mänsklig när flocken växer (lagom)

Tänker vi oss säkert intressant för de som söker reward i pengar implicita eller explicita läckor om företagsaffärer genom analys av information på nätet publicerat av sotra populationer är det föga normalt adderande något inte redan jämförbara eller bättre metoder finns för (ekonomin för en region eller bransch är en annan sak bl.a. därför att vi kan ta ut indikationer av innovation och hur väl sådana orkar tas emot av kund och allt där emellan vilket konkret når väldigt långt med ex. bara med ryggrad i patentansökningar). Ett till ex. jämförbart med patentansökningarna är dataanalysen som får en allt större viktigare roll inom biomedicin: Google: Kvalitetsproblem och Statistik samförekomst koncept: Enkel metod för att förstärka värdet statistik från generellt språk ger vid tillämpning inom specialistområden

Däremot att söka den implicita repetitionen eller de emotionella uttrycken relativt händelser vi objektivt kan beräkna korrelation till (t.ex. förändring av företagsledning) kan vara funktionellt (jag har aldrig prövat det på ett större företag i väsentlig skala men däremot en del 2011 och tidigt 2012 inom det politiska inte utan värde även med då snarast prototyper testande praktiska implementationer) - eller mer vågat (möjligt omoraliskt och ej vad jag själva skulle göra automatiserat) som koncept kanske addera informationskanaler in i populationen för att addera motsvarande priming koncept och mäta reaktionen ("All the people here in Uppsala says Google is afraid of Microsoft and noone really anyway does anything at Google but watching the stock news. How does that make you feel being the new Google CEO and one of the founders? Please anser in a RSS-feed indicated in the meta-data of this page. Thank you, and good luck with your great blog I always read almost daily.").

Praktiskt värde begränsas dock i mängden vi betraktar. Ju större population vi meningsfullt kan avgränsa desto mindre exaktare blir det men samtidigt mer troligt korrekt i det mindre vi kan se. Analyserar vi den lokala livsmedelsbutikens medarbetares bloggar efter implicita uttryck säger det föga troligt något om en ev. kommande upphetsande rea utan troligare något från familjelivet. För däremot t.ex. samtliga politiker i Sverige ev. inkl. tjänstemän som publiceras är det görligt, eller p.s.s. i mer intressant lämpligt i det engelska språkområdet.

Största utmaningen: Tidens hastighet har lite med klockan att göra - Förändringen av intensiteten för språk och händelser är tiden

Ytterligare en begränsning i analys praktiskt och teoretiskt åtminstone så långt jag klarat att se är görligheten att synkronisera hastigheten på tiden in i framtiden när vi predikterat för en punkt nu eller i historien. Utmaningen är att hastigheten här i den mening av hur vi upplever det är relativt ungefär hastigheten saker sker med rent allmänt och inte bara just vad vi analyserar och följer. Finns motivation runt det senare blir fenomenet av och till väldigt märkbart också utan textanalys över stora populationer när olika entiteter försöker överrösta varandra över den kollektiva gemensamma kommunikationskanalyen media, TV, reklam, dagligt tal, tidningar m.m. representerar.

Vi som är åldrade och närmare oss 40 år minns ju också Sverige före internet och fler än två tevekanaler när en populär teve-serie kunde få landet att tystna i fascination över något annorlunda (innan televisionen blev nedring av upprörda medborgare oroade över amerikansk post-Vietnamkrigs-kultur-imperialism, fördumning av the common man of the street man nu hade monopol för att hjälpa att komma rätt, otäcka rednecks i ständigt återkommande serier säsong på säsong utan att folkförflyttningen från hemmet i byn till staden någonsin blev klart, eller radhusområdenas psykologiska-extrempunkter i dramatiserade trivialiteter koncentrerade till extrem hastighet, eller det vulgära Carola uttryckte musikaliskt och kanske på fler sätt: strunt i brist på bättre förutom kanske Onedin-linjen jag som tio åring tyckte var hade många goda artistiska värden).

Att också prediktera sådant brett d.v.s. gå utanför just vårt intresse över kanske i "värsta" fall närmare en miljon koncept är dock mycket mer beräkningskrävande samtidigt som det kraftigt ökar risken för att fel ska propagera från områden där vi inte har riktigt lika bra data (vår kapacitet för mining är ju också begränsad). Samtidigt som sådant om vi håller det separerat i varje ny verklig tidpunkt är typ av data att kontrollera vad vi fortlöpande predikterar mot när det ej tillräckligt tydligt kan verifieras upp till den punkten.

När vi begränsar vad vi analyserar finns risk för nasty surprise

P.s.s. kan sådant när vi ej insett att det ska ses överraska oss. Det blev ju fallet ganska nyligen när revolutionen i Syrien bröt ut som tidigt inte alls fanns på min karta. Om något var det där bara lite mur framför Persien (iran men just sett lite flexiblare över gränserna följande kulturhistorien). Tid är klurigt precis som när vi är upptagna fokuserat själva på något. Vi märker inte tydligt att den behöver passera och kanske missar en buss.

Det störde mig oerhört mycket vid tillfället därför att det var en så fin kedja innan från Syd-Sudan och framåt. Libyen var ju också verkligen så lyckat: viktigt för både Arabvärlden och Västerlandet på väldigt många sätt. Det är konkret viktigt att Libyen lyckas bra i år. Att börja rätt är gör allt enklare därefter. Syrien riskerar att inte bli annat än det otäcka exemplet. Worst-case när diktaturens upplevda huvud i vansinne inte klarar att röra sig. En varning för andra diktaturer ej så förtappade att de hellre förstör hela sitt land för att hindra vad alla utom han själv vill kunna göra. Libyen är mycket mer om saker inte går sämre än nu: En viktig möstespunkt med Västerlandet. Ett ex. på att det går att ta ett förtryckt folk till ett stabilt land. I år är Libyen viktigt.

"H_x(y) can be thought of as the additional information we can expect from each new word in the sequence. Thus H_x(y) is closely related to the rate at which informationen is generated by the source: it measures the average number of bits per unit (per word)".

George A. Miller

Relevans - om vi alls ska förenkla ett begrepp som också måste inkludera vår förmåga att ställa intressanta frågor d.v.s. en kreativ-process där vi ser möjlighet i data att söka djupare utan behov av detektions-baserade regler - behöver därför om det ska vara mer än analys av indata vara vad man kan verifiera ur quality assurance mening på andra sätt än att endast jämföra det med listor av givet korrekta nyckelfakta. Sådana har vi ju redan, och oavsett hur intressant att ta ut bredare, behöver vi för det implicita mäta relevans genom datats förmåga att prediktera världen i konkret mening.

I prediktion är det som för mig verkligen ett privilegium att prestigelöst av och till våg referera det här samtidigt som jag vankligen sedan 2010 påminner om utmaningen synknronisering innebär. Konkret just nu är det "ett antal" månader sedan jag tappat asiatiska publikationer i någon bredd annat än vad jag själv noterat. En känsla jag har sedan någon månad är dock att jag kanske snarast bedömer tiden som för långsam. Jag upplever det inte som fel att mena att det är en karaktärs-defekt hos mig att jag inte vettigt sett till att jag har bandbredd och några till datorer men det är lätt för mig upplever jag att komma i ineffektivt arbete när jag splittrar upp oavsett hur egentligen trivialt det är att lösa för att sampla parallellt.

Relaterat

• XDATA | DARPA.mil
• Social Media Application | FBO.gov för FBI
• Indikatorer på världens, vetenskapens och ekonomins utveckling i Nyfiken vital | Nyfikenvital.org
• SPEECH and LANGUAGE PROCESSING - An Introduction to Natural Language Processing, Computational Linguistics, and Speech Recognition, Second Edition, Daniel Jurafsky and James H. Martin
• The Brain and Consciousness: Sources of Information for Understanding Adult Learning, Lilian H. Hill

En till populärvetenskaplig ej länkad i brödtexteb och mer praktiskt användbar guide utan krav på förkunskaper är CIA:s genomarbetade översikt om hur attityder, bias, faktorer relaterat perception, information m.m. påverkar bedömningar vi gör.

• Psychology of Intelligence Analysis | CIA.gov

Läsvärd är inte minst Chapter 13 Hindsight Biases in Evaluation of Intelligence Reporting och det är värt också att tänka till om hur detta bias tenderar att påverka bedömningar som görs i populationer och när det får betydelse. Kognitiva bias har den styra att vi kan kvantisera dem för populationer d.v.s. uttrycka hur närmare med vilken sannolikhet populationen är till ett beslut (vilken hastighet de fattar beslutet med). Vill man experimentera lite men inte är över-ambitiös i vilket fall man kan göra väldigt spännande saker räcker det bra att när någonr eagerar på en news event berättar du steg för steg att de redan insett det långt tidigare. Inte allt på en gång. Utan bit för bit med små-steg där de första stämmer näras nog helt med verkligheten. Därefter är ni tillsammans på markov-vandring där det bara handlar om att ingenting ska signalera nytt, fara, oväntat, unknown o.s.v. för då söks nu referenspunkt. När det vandrats ett tag har stabila minnen skapats ganska så. Ta också chansen att addera lite vetskap att de är skickliga på ett område de kan men kanske inte direkt överpresterat i tidigare. Korrekt och utan problematik för experimentet ber du om tillstånd en månad i förväg men utan detaljer relaterat metodik. Utanför det är det möjligen rent av olagligt.