Låt oss tänka högt (men skrivet så man inte verkar tokig) med utgångspunkt från:
Och vi utgår från förenkling av att beskriva ett stycke samhälle som ett koncept-namn med ett antal (säg tio tusen) relationer till andra koncept med kända uttryck för samtidighet under olika situationer och aspekter av verkligheten.
Rörande:
"DeMarco and Lister [13] define corporate entropy as “levelness or sameness” and the more sameness increases, the less the potential to create energy to do work. Uniformity in attitudes and thought processes in a corporation is seen as entropy because this has a tendency to smother productive energy at work. They maintain that entropy in organizations is brought about by the inevitable increase in staleness and stasis one finds in older corporations with tightly structured bureaucracies."
Kan vi se det som jämförbart med att approximera med sannolikheter (i mening relevant beräkning entropi) för relationerna som similarity. Det är som metod för att lösa problem mycket vanligt inom en mängd områden (inte minst språk). Där kan tilläggskommentaren lämnande närmare diskussioner metoder bättre lämpade för att skatta ex. sannolikheter ord givet föregående historik att för av människa upplevd (ej orelaterat dessa i informationsvetenskapen vanliga ganska abstrakta modeller av verkligheten vi i citatet har ett exempel på) gäller att:
1. Jag ser det som mycket förväntat att för koncept med tydlig reward och risk tenderar vi att tolka likhet som förväntad sannolikhet. Här har jag också lyckats hitta ett fåtal mindre studier som tittat på det och också sett detta (även om ingen kommenterade just att det var reward och risk koncept de undersökte). Exempel på risk i en av dessa (jag ev. inte ids leta rätt på här då den är flyttat till arbetsnätet) var skattningen sannolikhet för jordbävning i Japan.
2. Medan vi ej ska förvänta att semantisk likhet som skattat från distribuerade representationer skapat språk lika lätt kommer rätt i övrigt (som de kan ovan när byggda av relevant text fångande risk- / reward-historiken inverkande på försökspersonerna). Det är mycket likartat av flashbulb-events i nyhets-discourse såväl som prioritet användning av minne: Det är prospektivt riktigt för situationer täckande upp normala försökssituationer att "överskatta" sannolikhet när händelse är en risk eller en belöning emedan alternativet är void. Emedan om historiken är void (d.v.s. raka motsatsen till flashbulb) tenderar vi att underskatta (men här kommer vi ju heller inte typiskt få semantisk likhet till sannolikhet när representationen skapats på normalt sätt - så skattningen av hur människa skattar sannolikheten håller fortfarande).
Laborerar vi med similarity som utgångspunkt för att skatta sådant som entropi är det potentiellt lätt problematiskt (utan att läst referensen ifråga vad jag minns) i och med att det egentligen ej är sannolikheterna för själva "kreativiteten" eller "stagnationen" utan snarare än tänkt vad som inverkar. Möjligen är det mer naturligt att undvika klassiska beräknings-operationer för entropi som p(i) log ( 1 / p(i) ) och hellre se ev. "behov" av log som skalning och för skattning information hellre arbeta med ex. varians.
Organisation eller om vi så vill (firande den tyska kulturen) ordnung är besläktat till värdet möjligt att ta ut av den typ "kreativitet" citatet kallade för en form av entropi. I exempel-förenklingen kan vi se det som möjligheten att:
- Förstå relationerna som att sortera i olika kategorier.
- Att kunna ordna dessa kategorier i en hierarkisk eller jämförbart meningsfull representationer över deras förhållande till varandra.
Är koncept med relationer något relaterat terminologi över ett ämne kan detta vara en struktur motsvarande en thesaurus eller en ontologi. Om vi istället tänker oss något närmare samhällets organisation av människor så som mobilisering vid hög risk för invasion kan vi se relationerna till andra koncept som individer eller grupper av individer och organisationen av dem hur vi klarar att förstå deras kunskaper i olika kategorier meningsfulla för hur de kan tillämpas till försvar:
- Personer med kunskap relaterat medicin och sjukvård.
- Läkare.
- Narkosläkare. Sova skadade inför operation.
- Psykiatriker. Hantera moraliska kognitiva-dissonanser, ptsd m.m.
- ...
- Sjukvårdare. Hantera akuta skador fält samt transport till läkare.
- ...
- Personer med kunskap om vapen som ej hör till kunskapsgrupp mer scarce (som havande kunskap medicin och sjukvård).
Vi förstår lättare från sista exemplet att i ordnung ligger inte bara själva kartan över detta där det hela organiserats utan också kunskapen för hur det sker. Detta genom att "produktionen av förändring" är kontinuerlig: frusen verklighet är inte fallet oavsett om kreativitet är hög eller låg.
Vi kan om vi så vill som tidigare med similarity se det igen som en populär grupp av metoder inom information science för att lösa problem: Clustering.
Gör vi clustering av ett antal svenskar vi kan mobilisera kan vi få ut dem sorterade i ett antal stora roll-grupper kanske motsvarande listan ovan. Vilket för oss till följande citat från artikeln:
"Evenness of spread is not synonymous with homogeneity and in fact denotes heterogeneity with each category. As briefly indicated earlier, Theil’s concept focuses on the proportion of the maximum possible dispersion in which a variable is spread among categories or spatial units. This will be 1 if the variable is evenly spread among all categories and 0 if the variable is concentrated in a small number of categories."
Betänk nu en potentiell soldat som konkret som saker slumpat sig i dennes karriär post-värnplikt nu behärskar en mängd roller intressanta inklusive en del som är scarce. Argumenterat är dennes värde högre. Samtidigt inser vi att för att realisera värdet krävs att en investering i "komplexitet" kanske ofta är trolig. För samtliga personer är det dock ej förväntat att de är utspridda jämnt över kategorierna. Därför om vi vet att en specifik person hör till en ej vanlig kategori för andra personer är det indikation om att vi lärt mer om denna person än vi skulle lärt oss om vi får reda på att han hör till en vanlig kategori. Gissar vi inför en invasion vilken roll personen har gissar vi utan annan information på den vanligaste kategorin (i den meningen från perspektiv risk management är intelligence från open source mer problematiskt än man kan tro när vi lär från varaktiga konflikter vi har pågående i världen då yrken, roller m.m. civilt innan är tämligen indikativt för relevanta roller under konflikten som annars är svårare att gissa - D.v.s. signalerar något att invasion kommer någon av de närmaste dagarna kan skogen och motståndsrörelsen direkt första ledtråd närmast vara ett påtvingat alternativ än självvalt även om man hellre sluppit då deras potentiella roll - eller kanske bara att man genom åren roat sig med att ganska snällt egentligen skämta lite med kulturbärare hos invaderande aktör - gör att de annars ändå förs bort för internering).
Fortsätter vi med exemplet av mobilisering skulle ett stängt system motsvara en mobiliseringsplan som skapats men ej uppdateras. Systemet blir öppet i fall ett när vi uppdaterar planen: Systemet är ordnung som tidigare uttryckt inkluderande organisationen och kunskapen (om vi så vill processen) om att organisera det givet informationen. När det uppdateras ser vi en kontrast (som kontinuerligt sedan tydligast 1960-talet men även tidigare fascinerar och ger upphov till en mängd artiklar och böcker) mellan något vi kan kalla "informationens värld" och den "fysiska världen". Under förutsättning att man uppdaterar innan ev. realiserad invasion handlar det om att:
- Ta in information relevant för att förstå vad en invasion handlar om (vad vill invasionen? varför vill man invadera? när och i vilka kontext vill man invadera? vad gör en invasion? vad tycker folk om invasioner? vad är avgörande för att stöta ifrån sig den? vilka verktyg är bra här? vad kostar det hela?).
- Och från det skatta sannolikheter, effekter m.m. utifrån ett organiserat system där olika perspektiv som de kan veckla ut sig beskrivs med flexibilitet att röra sig mellan dem så att allt arbete inte är bortkastat därför att föga stämde vid "steg ett" när det slutligen inträffar.
Medan själva invasionen är realisering i det fysiska rummet omsättande energi. Medan vi ovan förutom transport av tänkande personer (ex. en general från hem till arbetsplats), utrustning (som en dator att anteckna med, en karta över nationen och en lista över vapensystem man äger).
I praktisk verklighet tenderar laborerande med information för att skatta framtiden i delar också inkludera den preferens för att utnyttja (korrekt eller mindre korrekt) likheter. Här har en faktor vi kan kalla komplexitet betydelse. Hellre än att söka direkt en av en myckenhet av föreslagna matematiska definitioner (även om en enkel relevant för exemplet ges efterföljande) börjar vi med en ungefär motsvarande hur vi till vardags ofta kan förstå begreppet:
- Vi tar som person in information.
- När risk eller värde upplevs finnas i information blir det motiverat att hinna processa den meningsfullt.
- När informationen per tidsenhet kommer snabbare än vi upplever oss perfekt klara känns det "komplext" och svårt.
I all normal verklighet gäller dock att vi behandlar information jämförbar "komplex" utan att vi behöver uppleva det som komplext. Upplevelsen kommer just in när motivationen att hinna finns samtidigt som våra mer tänkande delar av hjärnan engagerats i det (hög motivation och snabbt agerande kan vara verklighet utan det senare särskilt när god träning för att hantera en situation finns). Hjärnan har färdiga förenklingar den lärt sig är funktionella. Dessa kan också träda in när vi hanterar upplevd komplexitet medvetet och ett exempel på förenkling diskuterat här tidigare flera gånger är stereotyper. Vill vi använda negativa stereotyper om främling behöver vi dock inte nödvändigtvis bli så pass sofistikerade som att inkludera "standard-tillskrivna" epitet som förenklar alla personer med någon för perceptionen enkel ledtråd (ex. färgad) som lika utan det kan räcka med att tänka sig:
- Person A boende i Obolo, Myggträsk, 17 innevånare (alla exemplar av norrlänningen). 50 mil till närmaste tätort som kan vara Luleå.
- A har aldrig träffat någon sista året som han inte känt hela sitt liv. Förutom en gång i månaden han / hon besöker Luleå för att köpa skoter-bensin, ammunition till ren-jakt.
- Personer med preferens att intressera sig för nyheter och förändring oavsett kunskap, upplevelse och teknik har sedan flera hundra år flyttat ut från orten. En enorm preferens kulturellt och kanske genetiskt (en form av ned-avling på dessa anlag) att stödja sig mot stagnation som trygghet finns därför latent.
- Kanske har personen dessutom bara SVT1 på svartvit-teve eller inte mer än radio.
- Dessutom är person A vid en ålder där han / hon upplever sig svag och sämre i funktion för att hantera realiserade problem.
Så när för första gången en "blåneger" (norrländska för färgad) från Västafrika kommer vandrande längs "gatan" (norrländska för skottad grusväg eller ett skoterspår på kalhygge) räcker det nog att personen är radikalt annorlunda i perception. också om vi tänker oss att konceptet färgad är 100% nytt för personen: Han eller hon känner inte ens till att färgade människor finns är reaktion jämförbar med av negativa stereotyper indikerande risk inte alls otroliga. En cross-cultural aware svensk ska korrekt aktivera beredskap för dessa beteenden när han möter norrlänningen som nu dessbättre är lätt att känna igen på dennes karakteristiska dialekt (deras språk har som inte bara stagnerat utan tycks åderlåtits på mening över historien tills det hela knappt är begripligt): De är inte som vi och kan vara farliga (Mattias Flink var som ex. där norrlänning av undersorteringen dalmas).
I kontrast till svensken i tätort som i det kollektiva rummet när främling behöver hjälp med något tar chansen att visa upp epitet de upplever stärker deras självbild eller kommunicerar värden ut kollektivt till andra i rummet genom att visa upp sin öppenhet. Eller jag själv som tog en främling på orden (han uttryckte sig inte helt klart) och tog en tio krona från hans mugg mycket artigt tackande (jag föredrar att läsa i lugn och ro och som saker tycks fungera räcker att man gör lite markeringar av varierad typ en kortare tid så slipper man bli besvärad av tiggare flera år). I resp. fall ej värderande risk som något allvarligt och utnyttjande mötet som sådant för att kommunicera något "out-of-band".
D.v.s. ska vi generalisera gäller att när vi upplever komplexitet - osäkerhet om den information vi tar in per tidsenhet i mening av att klara att skapa ordnung - kommer vår preferens för att välja förenklingar av informationen före eller tidigt i processen öka för att avlasta frontala cortex resonerande. Dessa delar av vår kognition står nära till (det är integrerade system organiserade just här) inlärda associationer mellan värde (orbitofrontala cortex med resp. grov clustering mellan mer basala belöningar som mat resp. mer abstrakta likt pengar) och risk. Det är vad som kan involveras in mycket omedelbart utan att vi självklart ser det markerat på samma sätt som när vi inför ett antagande som egentligen bygger på dessa antaganden. Desto längre processen går ju mer givna är de och desto mindre upplever vi att vi gjort (eller argumenterat för fallet när en tänkt motpart vi resonerar om vi antar beter sig enligt samma schema vi antaget tidigt - vad vi fortgående gör gång på gång när denne får följa samma schema efter varje strategi- eller taktik-förändring vi antaget att vi själva gjort).
Låt oss nu betrakta en av många definitioner för komplexitet matematiskt. Säg att vi för vårt exempel-koncept har relation till koncept X. Koncept X förekommer globalt över hela världen under ett år med sannolikhet P(X). Det förekommer om exempel-koncept inträffat eller är verklighet (säg att vi befinner oss i Sverige för att det ska gälla) med sannolikheten P( X givet Sverige).
Vi kan förstå en aspekt av upplevd komplexitet som tänkbar här. Om globala sannolikheten är vad vi förväntar oss (kanske rent av praktiskt är vad vi kan skatta som den sannolikhet en person eller en genomsnittlig person i en population lärt sig att förvänta) men den lokala sannolikheten är den som praktiskt gäller i situationen stället det högre krav på vår förmåga att resonera. Vi kan se det som att en högre motivation och mer av arbetsamt tänkande och resonerande krävs med tillhörande upplevd komplexitet krävs om vi ej ska förfalla till att göra som vår ganska typiska dumma världs-oerfarna norrlänning och förfalla till negativa stereotyper eller rädsla för vad som är nytt.
"Dissonansen" mellan resp. sannolikhet ger oss här uttrycket för komplexiteten vilket vi exempelvis för enklaste form kan uttrycka med perplexity i dess "log-form". För att inte min fyndighet i att valt en relaterat perplexity ska riskera att vara bortkastad citerar vi den allmänna ord-förklaringen av perplexity:
"The state or quality of being perplexed; puzzled or confused.
Something that perplexes."
Från: Perplexity | Wiktionary
Som är lite mer allmän-språk gångbar här än entropi är. Och dess väg för skattning komplexitet förstår vi från:
"In information theory, perplexity is a measurement of how well a probability distribution or probability model predicts a sample. It may be used to compare probability models. A low perplexity indicates the probability distribution is good at predicting the sample."
Men vi uttrycker det här som P ( X | Sverige ) * ( 1 / P(X) ) vilket normalt är kallat cross-entropy och exponenten i uttrycket för perplexity. Ett uttryck för skillnaden ("avståndet" kan vi om vi så vill kalla det).
Emellertid för en mer komplex verklighet där vi ej kontinuerligt gör X givet Sverige och upplever det i sig arbetsamt kan vi tänka oss att vi antingen gör X eller inte där detta i sig är ett beslut vi ska igenkänna är korrekt. Vi antar att igenkänning är något vi upplever oss kunna - ordnung är etablerat för det - men som vi alla vet gäller att ju mer konkurrerande information vi tar emot desto mer "komplext" upplever vi att det är att hinna med och/eller göra korrekt. Vilket vi har ett likaledes i enklaste form närmast trivial beräkning för (de är gärna det i information science men tenderar att vara mer utmanande att tillämpa vettigt - åtminstone utanför som argument eller paketering av kanske egentligen mindre relaterade koncept): Signal to noise ratio.
Att vi vid det diskreta tillfället idag ska göra X givet Sverige når oss i form av en signal (vi kan ha spått det eller kanske fått ett kuvert från Skatteverket med en massa information i och förväntas från det göra X).
- Signalen innebär en förändring från hur det var innan (inget stort kuvert).
- Emellertid många gånger per vecka - kanske varje vardag - normalt tar vi emot brus-signaler i form av kuvert skickade till oss från andra. Ofta ren skräp information som försöker lura oss att begå irrationella handlingar (köpa något dyrare än optimalt handlat).
- Jag fick dessutom ett kuvert med potentiellt om vid annan tidpunkt "deklarations-brus" för någon månad sedan med information hur man köper en out-of-box helt anonym hedge-fund inklusive företag, styrelser o.s.v. (ungefär som färdiga off-shore företag att spara i eller för den delen banker p.s.s.). Här är bruset ej bara vad som helst i form av kuvert utan informationen är relaterad eller besläktad. Kanske vad jag förstår felaktigt som riktiga X eller vad som korrumperar min förmåga att identifiera (eller göra X) korrekt. Jag fann informationen förövrigt intressant då det kan vara ett fruktfullt område för mining av cues för prediktion inom ekonometri resp. sannolikhet turbulens i stater likt Kina där flöde av kapital argumenterat tänkbart - ej orimligt i alla fall men svårt att lägga tid att kvantifiera vettigt men jag tänker mig ofta att göra det någon gång seriöst varför jag bett via folk från år långt bakåt när jag byggde internetbanker rörande säkerhetsarkitektur om vad de nu hade om hedge-fund leverantörerna - säger något om stabilitet diktatur). Självklart ingen risk att den förleder mig rörande hur jag gör X: Jag gör sådant by-the-book eller inte alls.
Signal to noise ratio är korrekt förändring för X dividerad med uttryck för det normalt förväntade bakgrundsbruset. Och uttrycker som här tillämpad hur "komplext" det är att korrekt urskilja att vi ska göra X.
Återvänder vi till initialt kommenterat om vår benägenhet att gärna försöka utnyttja similarity för att bilda upplevelser av sannolikheter för risk och värde menade jag att det här kan vara mer naturligtatt använda varians för att bilda entropi. För diskriminerbarhet - möjligheten att särbehandla X så att vi korrekt får det gjort (och korrekt förstå att särbehandla off-shore hedge-fund förslaget som inkorrekt händelse att göra) - kan vi i så fall ex. se det som avståndet X inträffar med vid det diskreta tillfället relativt vad vi lärt oss förvänta som normalt (kommer någon personligen i oktober och menar att de är från Skatteverket och vill att vi ska deklarera medan de tittar på blir vi skeptiska och gör ej X utan istället envarsgripande under antagande möjlig straffsats 6 år) per mängden brus av falska eller konkurrerande händelser. Scholarpedia ger oss följande uttryck här för kopplingen till mutual information uttryck ges för:
( 1 / 2 ) * log ( 1 + ( u - x ) / variansen )
u som inlärt förväntad mitt för hur x uppträder, och x som det uppträdde i situationen. Variansen uttryckande allmänt brus: Hur varierade antalet händelser som kan passera som ett X är.
Men korrekt som för statistiken där mer eller mindre allt som används skapades för tämligen länge sedan av Fisher är Fishers-linjära-diskriminanter. Avståndet till medelvärdet för en kategori (här att göra X) dividerat med hur varierat resp. realisering av X är. Där vi kan bilda (om vi har data för skattningar och verkligheten är sådan att resp. kategori klumpar ihop sig eller att vi kan göra om data så det uttrycker sig så).
Samtidigt gäller att utnyttjar vi varians för similarity för att ex. prediktera skattningar om framtiden människor i en population kan tänkas göra gäller att vi gör en del antaganden om hur formen för dessa ser ut (distributionerna). För vårt uttryck av similarity kan det vara lättare att skatta - eller se ungefär följer normalfördelningen (eller modifierats till att följa normalfördelningen tillräckligt väl). Dock är argumenterat (och jag avstår från att försöka argumentera det konkret) orsaken till att det är relativt funktionellt här vid reward- och risk just avvikelser från normalfördelning (eller möjligen att vi vet att vi troligare ligger i en viss region av normalfördelning över fler typer - kanske alla - beslut: Jag saknar egentligen data här bra redan tidigare som är scarce) medan de mycket beräkningseffektiva och "hjärn-komplexitet" (upplever jag) lättare uttryck statistiken och variansen ger praktiskt därför snarast blir ett övre gränsvärde för entropi (vilket också nämns i den tidigare länkade artikeln i Scholarpedia med en del ytterligare begränsningar rörande antaganden om brus - ska vara additivt - med vilket jag tror man menar vad som egentligen motsvarar att man måste göra "sämsta" möjliga antagande om effekten det här om flera typer finns).
Sist bör jag understryka att det givetvis är skillnad mellan att prediktera om händelse X inträffar (sannolikheten för att det ska inträffa) och skatta den subjektiva sannolikhet någon population individer skulle uppleva att X kommer inträffa med om ombedda att göra detta dokumenterat. P.s.s. är det skillnad mellan att faktisk skatta sannolikheten för att norrlänningen beter sig som i mitt exempel (låt oss roa obygden med att understryka att de nog är precis som vi är...) och att skatta hur någon inskränkt centrum-svensk (boende i eller nära Sveriges kulturella centrum: Där själva Sverige är mest koncentrerat så att säga. I Uppsala där Gustav Wasa skapade Sverige genom att rikta kanonerna mot kyrkan tagande landet till unikt sin - en svensks - egendom snarare än delad med papisterna i Rom eller dom giriga danskdjävlarna) tror att de beter sig. Det ena skattar en form av beteende medan det andra skattar en annan form av beteende. Och emedan brus och "hög hastighet" på världen gör en form av prediktion och beslut svårare blir den andra formen lättare (mer stereotyper relativt övrigt: lättare prediktera subjektiv "default-tolkning" av världen).
Exempel på fenomenet med relaterad men defekt information. Jag söker på Fisher för att skapa en länk till hans Wikipedia-sida men något i hur jag "signalerar" skrivande namnet får Google att ge search suggestions relaterat en annan äldre profil inom information science: Wiener. Att välja Wiener skulle vara ungefär som att välja off-shore hedge-fund istället för by-the-book deklaration.
.jpg){kind=link}