Secretary of State Clinton är inte sällan - kanske oftare än vanligt för en amerikansk utrikesminister - levererande när det är viktigt. Det senaste exemplet är vapenvilan mellan Israel och Palestina (saknas en stat har medborgarna mindre långsiktig motivation att bibehålla den stabilitet Israel bäst behöver som motpart i förhandlingar): Gaza conflict: ceasefire announced in Cairo – live updates (The Guardian).
Uppgifterna om att hon inte blir kvar länge till (tror hon indikerade det första gången tredje kvartalet 2011?) är mycket troligt en sämre väg än vem som helst istället för henne. Hon har presterat bra och är inarbetad.
Jag tror säkert också kongressen oavsett parti kan se hennes värde oberoende av vad man anser om övergripande utrikespolitik. Ett värde i dimensioner för hur man bedömer resultat är inte minst att hon är energieffektiv.
Värdet av energieffektivitet ska inte underskattas och är som faktor vad President Obama oavsett område gärna får prioritera mer oavsett om det handlar om kostnad i lånande pengar, USA:s energiförluster i elnäten och ännu ineffektiv industri och vad som ännu inte alls prioriterats av honom eller tidigare presidenter: ett energieffektivare försvar. När nu försvaret troligt ska öka besparingarna en bit till kan man för bästa optimering av tiden man lägger på hela den biten också reducera och förändra vapensystem som onödigt utan i slagkraft adderat värde belastar miljön via utsläpp (ex. kylmedel vid landning av stridsflyg där enligt en ej bekräftad uppgift 2008 tror jag inhämtad under ett samtal på en PUB i Uppsala med en man jag inte kände är vad också Sverige kan förbättra sig på representerande ej obetydliga mängder av klor-fluor-karboner som ev. ej räknas med i någon nationell statistik på korrekt sätt relaterat domäner som Libyen insatsen är exempel på).
Energieffektivt kan ske genom kunskap, innovation och vettiga organisationer med duktiga medarbetare. Det är den ändå vägen möjlig för USA såväl som Sverige långsiktigt. För demokratier är energieffektivt genom att suga upp landsbyggsbefolkning man betalar 1000 - 2000 kr per månad till och utnyttjar utan hänsyn arbetsskador eller andra människovärden ej en väg för varken stat eller företag. Inte heller fungerar det i längden att belasta miljön orimligt (situationen för miljön ser dock bättre ut nu än på länge: att tillväxten av ozon-hålet bromsat är resultatet av en enorm politisk insats under många år och en minst lika viktig prestation som den världen står inför när det gäller växthusgaser).
Ett värde hos Secretary of State Clinton kopplat till det energieffektiva är inte bara kunskap och förmåga byggt under många år i det politiska arbetet utan också att hon klarar att tala tydligt. Mycket lite i den här domänen är lika användbart för att nå inte bara energieffektiva lösningar utan lösningar som att klara att tala så att folk inte bara lyssnar för syns skull utan att man faktiskt uppnår något.
En "känsla" jag fick under President Obama's första period (i samband med Libyen) var att de kanske inte alltid kom riktigt överrens. Eventuellt att President Obama haft hög prioritet inrikespolitik. Värdet President Obama att kunna prioritera inrikespolitik relaterat budget-nedskärningar och skatt resp. Kina-frågan medan Urikesminister Clinton levererar särskilt i Mellanöstern bör dock vara högst verkligt.
Lämnar hon nu posten som utrikesminister och ej pensioneras skulle jag gärna se henne som generalsekreterare för FN. Nuvarande generalsekreteraren har levererat många nödvändiga världen i förändring av organisationen och medarbetarnas ofta direkt osunda inställning till kostnader, arbetstid m.m. Samtidigt vet vi ju att förändring av organisationer vanligen när man närmar sig slutet av det kräver ledarbyte igen. Det kommer med en del oönskade bieffekter att effektivisera en organisation. Om ett eller ett par tre år kanske det kunde passa Madam Clinton.
