Semesterprojekt: Matlagning, Ukulele, Hieroglyfer och Swahili

Swahili påbörjat förra året utan att jag märker att jag kommer ihåg just något. Intressant med hieroglyfer som praktiskt använda i Egypten åtminstone större delarna av använda i åtminstone de vanligaste formerna är att en del egenskaper i språket annars egentligen förutom tryckta tidningar (men i två extremt olika tidsperioder) är svårt att se lika tydligt. Något att återkomma till kanske här när kapitlet där jag använde hieroglyfer som exempel är korrekturläst.

Kost: Kalla pannkakor smörgrillade i ugn med något socker under grillningen serverade med en god men mycket prisvärd lufttorkad skinka och vattenmelon. Också ser vi tigersås i den ena mindre skålen respektive socker i saké-glaset. Också färsk kokos.

Mer Matematik i Skolan är Vuxenvärlden som tar Ansvar

Vi måste också alla förstå apropå Bort med matten! DN:s sifferlösa IQ ska bli hel-svensk att mer matematik i skolan är vuxenvärlden som visar ansvar. Eller som jag uttryckte det i svaret på en kommentar (som utlovat är jag här komisk för att roa riket och därmed öka människans lycka):

Så klart!

Och det finns ett till super-bra argument för massor av matte i skolan man bäst smyger lite med här i kommentaren:

1. Vi vet att matte är bra och viktigt för samhället.
2. Problemet är att matte inte är kul.

Vem äger det första problemet? Väldigt få bland ungdomarna därför dom är mer sällan politiskt engagerade och kan heller inte förrän 18 års ålder rösta.

Vems är problem nummer två? Utbildar vi massor av ungdomar gediget i matematikens tidlösa skönhet är det ett problem med växande tyngdpunkt hos dem där det säkert är vad de i mycket hunnit vänja sig vid kanske redan innan de nått arbetslivet för en del "matte-intresserade" och spekulerar jag för de flesta redan kanske efter 10 - 15 års arbete inklusive examensarbete och ev. sommar-arbete på med bildanalys hos SAAB luftvärnsrobotar, partikelacceleratorer, kärnkraftverk-kalibrering och andra manliga för ungdomen stärkande sommar-sysselsättningar.

Bort med matten! DN:s sifferlösa IQ ska bli hel-svensk

Vi som av och till läser DN regelbundet (kostnatt fritt) vet att även om Dagens Nyheter har många kvaliteter finns områden där de lämnar de mesta ansvaret till läsaren. Det gäller inte minst allt som berör tillämpad matematik. Att deras medarbetare propagerar mot behovet av matematik i skolan beror dessbättre på en enkel missuppfattning:

"Kanske är det så att lägre matematik-intresse speglar det faktum att matematik inte längre är så väsentligt som äldre generationer inbillar sig. Kanske bör det inte ens betraktas som ett huvudämne i skolan, utan ett ämne för att yrkesinrikta sig på i gymnasiet? Som latin?"

Från: Matematik som huvudämne tillhör dåtiden politikerna bör satsa framåt

Jonas Thente's missuppfattning ska vi först tydlig göra för honom genom att peka på de verksamhetsproblem Dagens Nyheter har. DN själva skrev ju igår att är man i kris vill man höra hela sanningen och inte att problemets fulla vidd förtigs fören. Trots Thentes märkbara förvirring ser vi ändå fram emot den kommande fortsättningen så vi får läsa vad han byggt sina fantasifulla åsikter på. Troligt statistiska undersökningar, databassökningar, textanalys av publicerade artiklar, litteratursökningar bland forskning och djupintervjuer hos olika för Sverige viktiga typer av arbetsgivare.

Vi motiverar dock upp Thente här genom att peka ut en bunt kvalitetsproblem med DN som visar att de bättre hade anställt någon som kan de område Thente föraktar. På så sätt blir han motiverad och fuskar inte bort fortsättningsartiklar som dagens krönika.

Problematiken med DN:s mattemat märks redan i deras faktakontroller där allt annat än grundläggande statistik och sannolikhetslära ligger utanför vad de ens rör vid. Mest märks det i alla uppgifter som aldrig dyker upp därför att den pedagogiska omvandlingen till läsbart inte har gjorts redan åt dem istället för att de läser och förstår och förklarar för läsarna. statistiken har det och kommer det aldrig refereras.

Kring en mängd nyheter relaterade till forskning, politik, katastrofer, natur m.m. finns utmärkt statistik att hämta från databaser, publikationer eller nyhetsmaterial. Sådant material presenterar långt ifrån alltid siffrorna redaktionellt färdigskrivna för dagstidningsläsare och på den nivån bottnar DN normalt ut. De behöver nästan få statistik för att inte tala om annan matematik filtrerad färdigt från någon som berörs av nyheten eller är engagerad (ex. ett opinionsinstitut vilket i sig är ett ordentligt problem inte minst i samband med valrörelserna därför att tidningarna kan inte tillräckligt för att handla om undersökningarna och låter sig luras att köpa skräp medborgarna sedan med tidningarnas och TV:s förtroende tror betyder något).

Dessa sedan många år välkända problem kanske ändå inte är särskilt viktiga numera när DN inte längre är en lika dominerande nyhetskanal utan kanske vad som i en mer varierad värld konvergerar mot sitt uttryck av lite mysigare lättsamma nyheter med en litterär och humanistisk prägel med vetenskap-light lite lagom otäck utan att skrämma någon på allvar (ex. artikeln om riskerna för bankrusning).

Ett större problem existerar dock. Utan att ha den kompetens som saknas kommer DN knappast klara den omställning varje klok tidning redan påbörjat där man ser till att uttrycka IT-system för att hålla access med en mängd databaser runt om i världen liksom världens pågående informationsuttryck. Behovet är kanske i Sverige ännu inte lika tydligt därför att det märks från urvalet av nyheter, en del fakta missar, att personkontroller på egna medarbetare via fritt tillgänglig information detekterat jäv korruption till en religiös sekt hos en skribent (ej DN) o.s.v. att ingen tidning på allvar infört denna typ av system än.

I den världen är matematik viktigt. Dessa system möjliggör oavsett hur elegant välgjorda de är. Och de är lika benägna att lura journalisten med underliga siffror och tecken som PR-konsulterna och opinionsinstitutet är idag. För varje år som går blir värdet av nyheter publicerade i en matematik inkompetent dagstidning mindre. De förtunnas och så sakta och försiktigt har omvandlingen till en dagstidningarnas Det Okända börjat där ett smygande tidigt steg kan ha varit gårdagens "nyhets-vetenskaps-skräck-triller" om IT och bankrusningar.

Kanske är jag för elak. Men det börjar verkligen kännas som att bl.a. DN börjat uttrycka viss fördumning lite varstans. De hade bättre förändringsfart för ett tag sedan där man såg att problem löstes. Nu kan jag se att man försöker något men jag tycker mycket i tidningen inte verkar orka med det. En del av DN:s utveckling de kommande åren tror jag bäst är motsatsen till Thentes idéer om skolan: Fler experter inom områden viktiga för DN verksamhet men som de idag saknar.

Prof Sir Mark Walport tar kontrollen över Storbrittanien

Här gjorde man tveklöst ett gott val: New chief scientist to bring forthright approach. Det är väl balanserad mångsidighet mellan administrativa och praktiska frågor med praktiskt insikt.

Förhoppningsvis stirrar han sig inte inte blind på United Kingdom utan kan medverka till att göra något åt den kapitalförstöring inom forskning EU sedan åtminstone år bedriver där det inte är ovanligt att små trivialiteter undersöks till stora kostnader för att agera spännande-färgglatt-dokument-skapande svarsmasking som alternativ till att lägga en minut på en litteratursökning eller köpa en referensbok.

Jag blir aldrig klok på om dom där projektet drar till sig sämre forskare eller om de är skenprojekt för annan verksamhet de bedriver - antingen egen forskning som får extra finansering utan att de egentligen behöver göra något eller om de kanske arbetar på ett stort hemligt EU-projekt ex. det enorma standardiseringsramverk det ryktats om i månader nu som EU hoppas glädja oss med till nästa ju genom att eliminera alla de otrevliga egenheter och överraskningar som tenderar att störa och förvirra förutom diverse utom europeiska underhållningar (i Sverige ex. Kalle Anka) där motsvarande en ursprungsmärkning tvingande nödvändig vid viktiga dagar ska träda in lagom till högtiden.

Kina blockerar Bloomberg and Businessweek

Korruption och omoral hos härskarna är som indikerat både vad det finns för skickliga resursstarka media aktörer som BBC m.fl. att hitta exempel på och vad som hjälper till att informera befolkningen om sidor av förtryckets osmakligheter de kanske annars aldrig får reda på.

Rapporterat av BBC:

China blocks access to Bloomberg and Businessweek sites

Excesser i exotiaka droger knappt kända för alla andra än de som har råd att betala Kinas mest exklusiva taoist munk berett av oheliga ingrediser - kanske för en föryngrande verkan levanda skördade kroppsdelar från nyfödda spädbarn, körtklar från ungdomar och örter som brukaren tolerant mot sars men en given spridare. Det är ondska på nivåer vi alla troligen betvivlar men vårt referenssystem vi skattar troligt och otroligt från saknar helt information om vad Kinas härksare pysslar med för att hålla sig unga. Vi vet inte säkert.

En sak vet jag dock säkert och det är att flera bland de äldre i toppen inte längre är helt riktiga i huvudet. Oavsett hur man ser på Kinas politiska framtid vore det en välgärning om de yngre i parti och militär tog ett initiativ och skapade möjligheter till att lösa alla problemet så nära associerat just till partitoppen.

Dagens Nyheters bankångest balanseras av gigantiska konkreta värden

Vad en konceptuell artikel i dagens DN pekar på är som fenomen riktigt. Många skattningar av värden baseras på hur vi värderar något där situationen att alla med en typ av tillgång (ex. ett hus eller ett bankkonto med pengar) inte säljer eller "konkretiserar" värdet på annat relevant sätt.

Av och till förändras ett kanske innan lugnare jämvikt till att fler än annars vill realisera tillgången eller att färre vill det men ingen vill ändå köpa vad det nu är och priserna ändras. Vår skattade totala förmögenhet kan helt visst röra sig med det.

Det i detta sammanhang extremt fascinerande är absolut inte detta där vi ju faktiskt ändå har mycket färre problem om vi oftast upplever jämförande från vår livstid utan ordentligt mycket mindre jämfört med lite längre tillbaka. Utan att en enorm mängd gigantiska konkreta värden som inte påverkas av detta eller några volativa rörelser aldrig "korrekt" eller rimligt "värderas" i våra förmögenheter därför att vi:

• Inte handlar med dem.
Eller:
• Det konkreta värdet är enormt jämfört med samma uttryck tidigare men där det gamla sämre ej finns att jämföra med idag då det inte längre handlas.

Antibiotika är ett utmärkt exempel vilket säkert är att föredra framför sårbehandling av infekterade sår med kvicksilver. Mer miljövänliga bilar är ett till exempel vilka dessutom reducerar blynivåerna vi som växte upp under 1970-talet har i ordentliga nivåer fortfarande. Nybyggda hus och lägenheter håller också i de billigaste alternativen högre kvalitet än någon egentligen haft i historien också när vi jämför med de rikaste rörande allt från energiförsörjning, vatten, säker luftkonditionering, brandsäkerhet m.m.

Priserna på varför som för bara ett fåtal år var mycket dyrare kostar idag nära nog ingenting. Nackdelar med det finns. När utomhusbelysningen till villaträdgårdarna blev nästan gratis med inbyggda solpaneler tycks folk regelmässigt lägga väsentligt mindre energi på att sätta dit dem snyggt trots att de i utseende ser ungefär lika ut. Inte sällan är arbetsförhållandena i Kina och jämförbara länder dåliga men genom att varorna säljs här uppmärksammas problemen i Svenska media av och till inköpare i Sverige får positiva ett incitament genom möjligheten att synas kanske också efter att löst problemet, infört riktlinjer m.m. i tidningen igen och världen går närmare något bättre som den alltid tenderar att göra med av och till små dalar och mer problematiska platser som genom huvudsakligen långa perioder av traumatiserade våldskonflikter har allvarliga kvarstående problem som ibland förlamar deras utveckling nästan helt (regelmässigt med antingen många små-väpnade-skurgäng eller en diktator).

Teknisk utveckling gör att samma sak som levereras till oss blir mer för mindre. När jag började surfa på nätet utanför universitet var modem-hastigheten 16 600 bits att jämföra med 60 * 1024 * 1024 = 62 914 560 bits. Dessutom kan jag tala i telefon samtidigt, ha flera datorer uppkopplade och trådlös-access kommer med det.

Kvaliteten på vad som publiceras är dessutom mer varierat och inte sällan bättre. 1997 tror jag att jag skrev ett e-post till en IT-hantverkare på DN som byggt deras hemsida och berömde den. Minns jag rätt körde den i ett litet eget fönster som såg trevligare ut. Experimentet blev inte långvarigt. DN lärde sig rimligen något av det även om många antagligen tvivlar kring det eftersom DN regelbundet nästan årligen tror jag gör nyhetsrubriker där de själva uttrycker hur misslyckade de är på nyhetsrapportering på nätet och hur allt är fel och måste prövas på något nytt sätt. Senast tror jag att det var endast små nyheter och prenumeranter betalar lite extra för mer nät. Och året innan var både internet och media helt omöjligt och behövde statliga pengar.

DN skulle inte förlora på att åtminstone dessutom tänka igenom hur DN blivit större genom effektivare teknikutveckling, kunnigare medarbetare, en organisation som utvecklat sig och mer inarbetade lösningar vars problem reduceras årligen, och lyfta fram det också. Då blir läsarna glada när det blir tydligt att de faktiskt får mer DN-värde för pengarna varje år även om kvalitetsförbättringen kanske inte uttrycks i större värdering därför att alla tidningar tenderar att bli bättre eller reduceras bort.

Varje god DN-skribent borde börja sin dag innan arbetet med att tänka igenom vad de kan göra för att bättre göra Rikets Tidningsläsare mer produktiva, friska och glada. Det kommer helt säkert ge en varm glädje när arbetet är slut för dagen över efter en dags arbete för kvalitet och ger dessutom för alla roligare artiklar än de nuvarande regelbundna sedan ca 1998 återkommande DN-internet-ångest-självförtroende-reduktionen.

I den meningen känns SVD lugnare mer positiva och sedan jag nu mestadels surfat dem från Ubuntu har de tidigare problemen med att de hängde webbläsaren via deras flash-reklam försvunnit (eller om de nu kanske inte riktigt uppfattade riktigt hur någon annonsmäklare praktiskt räknade laddningar relativt hur tänkt lite spekulativt: kan handla om en hel del pengar så att ha kontroll på sådant tror jag säkert SVD har).

Jag ska här modigt föregå med exempel på hur den för Riket goda skribenten ska sätta dagens mål:

• Idag ska jag ge information relaterat till en mycket stor tekniksatsning med enorm potential Tyskland smyger med för att ta utrymme i enorm bransch nu nästan helt dominerad av USA och asiatiska lego-tillverkare.
• Ett segment där Sverige kan bli kraftfull "partner" leverantör.
• Mitt mål är att ge den svenska medborgaren indikationer om kunskapsområden han eller hon bör fördjupa sig i för att stå redo att bygga det svenska välståndet vidare.
• Jag tänker också öka lyckan genom att skriva något komiskt.

För att stärka mig inför den satsningen har jag här både pumpat upp mitt självförtroende genom att små-mobba DN och haft riktigt roligt under tiden. Allt för det bästa dock eftersom jag ger dem små tips på kvalitetsförbättrande.

Informationsbehandling av lat reklam och trivialare propaganda

Jag har inte läst förslaget på en alternativ definition av information i An Alternative to Entropy in the Measurement of Information utan stannade upp för att notera att det kanske inte är så lätt att resonera i text runt en definition av information utan att använda ordet information på alla möjliga sätt:

"Maybe we should exchange the values of information measure, Inf in = 0 and Inf fin = log2 6, and assume that information transmitted is the difference between amount of information before and after transmission."

Modeller för information och särskilt när de försöker definiera information är ett väldigt speciellt område. I särklass gäller det när modellernas eleganta i ena extrempunkten filosofiska koncept "tankedrivna" och i den andra väldigt entydiga och med många bevisade små härledningar matematiska uttryck möter människans vardagliga informationsbehandlings mer "osmakligt triviala" sidor (och för det tråkigt nog inte utan abnorm komplexitet hur man än vrider och vänder på det: Var människans kognition kostar mest i lagring för snabb-beräkning).

Ett typ exempel på när vår informationsbehandling blir osmakligt trivial om än praktiskt mycket potent både i reklam och kanske än mer information warfare och samhällsinformation (där vi för det senare har mindre ständig tjat-konkurrens på de magnituder all världens reklam uttrycker dagligen) har vi i mötet mellan information vi redan har och ingenting nytt som kommer in:

• Jag har diverse mönster i form av tankar, idéer och kunskap lagrade relaterade till något.
• Jag ser något relaterat till det uttryckt av någon annan.
• Det kan det förändra deras uttryck där jag ser på frågan annorlunda och fattar ett beslut jag annars inte fattat.

Hade det varit så enkelt att jag värderade någon annans uttryck i mönstren är det en tämligen trevlig egenskap: konkretiserbar, mätbar och som världen borde fungera. Den egenskapen är verklig nog och hör till våra mer smakfulla och trevliga sidor i informationsbehandling men hör inte till vårt exempel här.

Egentligen vad som helst som uttrycker viss likhet med mönstren kan påverka deras viktförhållanden och om det inte hör till vad vi egentligen är intresserade av (som konkretiserat av informationen vi tar in snarare än mönstren först refererade) uttrycker vi föga av kontroll och filtrering oavsett hur korrekt viktigt det hela borde vara (från pensionsårens ekonomi till den globala uppvärmningen). Eftertänkt informationsbehandling kostar beräkningskraft och det kräver motivation. Motivation fördelar vi efter vad våra feedback-funktioner belönar d.v.s. i enklaste mest djurnära form mat och intimt umgänge.

Många av koncept-ramverken och teorierna om information missar de här lite trivialare sidorna av vår natur tydligast hos teoretiker närmare filosofi än kognitiv psykologi m.m. (där de senare är alldeles för konkret praktiska för att göra mer än att utveckla algoritmer för bildanalys av fMRI). Och för mer ambitiösa teorier i att söker generella begrepp för information lägger man ofta just istället märke till svårigheter i hur de använder begreppet information själva relativt sin teori (som vårt första exempel).

Ett problem (vilket egentligen de flesta ambitiösa modeller klarar av att hantera även om det knappast för någon är nära enkelt) när vi resonerar är att vi gärna tittar på orden och ser dem som skickade en-och-en över en kanal. Men verkligen liknar inte riktigt det eftersom vi inte är "diskreta tidsserier" med kausala händelser. Lika lite som talat språk tolkar vi orden nödvändigtvis seriellt och tolkningen är delvis icke-kausal där information framåt kan påverka vår tolkning bakåt och därmed ett övergripande kontext. Bakomliggande ligger också allt vad vi kan och är innan även om viss tolkning tenderar att konvergera tämligen likartat eftersom språkets syfte nu är kommunikation. Dock fångar språket just för att möjliggöra meningsfull kommunikation där vi som flock löser problem tillsammans möjligheten att uttrycka konkret där vi konvergerar likartat i mening samtidigt som språket håller den egna tolkningen av vad det innebär öppet. Exempelvis det första citatet är vad vi kan anta att givet kontext här som exempel snarast konvergerar till en symbol-koncept mening än en symbol-serie.

Jag har ett exempel nedan från kapitlet om emergens och komplexitet på en av de mer otrevligt triviala sidorna på vår informationsbehandling kring detta där "värde" skapas från det via reklam. Eftersom jag inte tänker använda exemplet då jag har bättre exempel med data och referenser att ta in både från reklam och information warfare tog jag ut det i ett litet eget dokument med något av den förklarande texten (huvudsakligen efter) här istället för att illustrera detta. Jag brydde mig inte om att korrekturläsa det eftersom jag inte tänker använda det. I exemplet tillämpas denna princip på reklam och en sida av möjligheterna illustreras med reklam från Tele2 och ICA (rulla ner en liten bit). Fall två är det mer intressanta.

Asymmetriskt värde: Att förstå Kullbacks Divergens

I dagens vanliga referenslitteratur och forskningsartiklar ses Kullbacks divergens vanligen som problematisk betraktad som ett distansmått genom att den ej är symmetrisk och av samma anledning svår att förklara. D.v.s. den är för två fördelningar definierad enligt:

Och även om det är möjligt att de båda "perspektiven" nedan är lika kan vi ej anta det (därmed ej symmetrisk):

För den som vill ha "motsvarande" symmetriska divergens uttryck har ett flertal genom åren definierats och är troligen för de viktigaste var för sig praktiskt oftare använda. Ett antal hittas här: Divergence Measures Based on the Shannon Entropy (Lin).

Vad som är intressant att fundera på är emellertid hur vi för vanliga applikationer kan förstå den icke-symmetriska egenskapen. En sådan förklaring för vissa användningsområden relevant presenterade sig när jag sammanfattade algoritmerna för Blue Light Feature Similarity.

Feature Similarity har likheter med många av de klassiska principerna för prototypisk feature similarity enligt Eleanor Rosch idéer där features för cirka 800 000 koncept skapas från dessas ca 8 000 000 relationer mellan sig.

Similarity beräknas oftast (numera regelmässigt för att hålla nere åtgång av minne) med perspektiv. Similarity mellan konceptet A och B blir i detta fall just asymmetriskt:

• Likhet mellan A och B beror av perspektivet.
• Är perspektivet från A till B söker konceptet A likhet mellan A och B.
• Detta sker genom A's kunskap om världen.
• Features A har vilka B saknar medverkar till olikhet.
• Features A har vilka B har medverkar till likhet.
• Features B har vilka A saknar medverkar ej till likhet eller olikhet.

Det sista vilket just gör relationen asymmetrisk kan vi förstå genom att när vi jämför något "främmande" med oss själva kan vi inte enkelt låta features hos den främmande entiteten påverka vår bedömning om de befinner sig utanför vårt referenssystem: vi känner ej till dem, förstår ej att tolka dem eller bedömer dem ej som viktiga nog att ha verkande i vårt aktiva schemata.

Men varför inte göra similarity-måttet symmetriskt? Därför att när en entitet oavsett om företag, land, enskild person, approximativt för en subkultur o.s.v. söker likhet med något annat utgår de från sig själva som referenssystem. Gör vi måttet symmetriskt får vi en sämre approximation av hur båda skulle betrakta varandra.

Det optimala måttet att söka distans mellan två entiteter blir inte genom att introducera symmetrisk similarity men utesluter ändå inte symmetrisk distans. Vi kan få symmetrisk distans man bibehållen asymmetrisk similarity där perspektivets värde verkar genom att:

• Vi söker symmetrisk distans mellan A och B där similarity är asymmetrisk.
• För alla koncept != A och B beräknar vi:
  
  • X1(n) = Similarity med perspektiv från A.
  • X2(n) = Similarity med perspektiv från B.
  • | X1(n) - X2(n) |
• Och får distansen som skillnaden i similarity med respektives perspektiv över alla koncept.

Om vi översätter det till divergens är det skillnaden i divergens mellan två fördelningar avseende deras similarity med världens alla andra fördelningar.

Praktiskt för mig är inget område lika krävande i antingen beräkningstid eller minnesåtgång via cache. Similarity kostar. Vi ska därför inte förvånas att stereotypernas optimeringar just ger oss väldigt förenklade jämförelser.

Innan jag just skrev sammanfattningen relaterat till similarity för respektive bok hade heller inte jag närmare funderat på värdet av Kullbacks asymmetriska egenskap och kanske förvånande har jag inte i någon artikel eller referensbok hittat någon som sökt det meningsfulla i det. I den mån det diskuteras är det för att ersättas med symmetriska mått.

Mini IRA-tema: Musik och Romaner

Passande till att den åldrade drottningen och den föga yngre revolutionsledaren lämnat hot och konflikt bakom sig kanske i en parallell till hennes mors Indien-kärlek gör vi här ett litet IRA-tema.

Ozonen och Mosquito Coast är troligen de mer kända romanerna av Paul Theroux. Hans mer insiktsfulla verk och lika läsvärd som O-zonen (medan jag håller Mosquito Coast sämre än de båda övriga) är En bomb i familjen (The Family Arsenal) från 1976 skilrande provisoriska IRA i London.

Lämplig musik till den är...

Ka-Ching!

Det är inte många lösningsstrategier vi inte redan har tydligast redovisade av Shania Twain:

"When you're broke go and get a loan

Take out another mortgage on your home

Consolidate so you can afford

To go and spend some more when

You get bored"

Något att spela med i med min korrekt energieffektiva - i storlek och kostnad: världens minsta gitarr - ukulelé om jag mot förmodan under min semester gör mer under semestern än att resa runt bland Upplands lokal-producerande lantbrukare för att njuta av deras goda ostar och kanske besöker Spanien.

Anne-Marie Slaughter gör Parodi på Junk-bond Amerikanen

I en inte allt för diskret parodi i dagens DN (lite pinsamt av DN att inte upptäcka) visar Anne-Marie Slaughter en av problemen bakomliggande de ständiga amerikanska behovet av utländska lån inom näringsliv, stat och hushåll: Den lätsinniga ibland lite lata s.k. Junkbond-Amerikanen som gärna låter partipolitik och personlig inkomst gå före vad arbete och uppdrag kräver:

"Kan vi vänta oss att greker, spanjorer och portugiser ska finna sig i påtvingade åtstramningar därför att Tyskland och andra nordeuropeiska länder anser dem slösaktiga och lata?"

Om mot all förmodan inte ett skämt säger jag bara en sak: När jag får mitt tyska-konsumtions-"lån" ska jag köpa en iPhone och en vecka i Aten för att göra något fint för världsekonomin.

Reward version & Brand power

Förutom en del data att ta in och några funktioner att dokumentera är Brand Power applikationen till Reward Version klar så nu ska jag ta semester. Det känns underligt fritt avslappnat kravlöst. Mycket trevligt. Mycket länge sedan sist.

DN om Stereotyper i Euro-krisen

Bland det mer läsvärda runt krisen på flera veckor åtminstone jämfört med de större utländska tidningar eftersom jag inte följt de svenska på ett tag var Peter Wolodarski: Förrädiska bilder av krisens orsaker och lösningar genom att ta ett viktigt mer sällan diskuterat perspektiv.

När det gäller frågan om att skära utgifter eller (försöka) låna för att stimulera är det svårt att se att någon av de länder som gjort de senare mest och längst har vunnit särskilt mycket på det (ex. USA, Japan och Spanien).

Lånen till Spanien ska ju inte ses som stimulans av deras ekonomi utan konsekvensen av att man länge lånat in pengar till ekonomin. Det samma gäller Grekland: De har lånat sig in i krisen.

Därmed inte sagt att jag egentligen nödvändigtvis tror att det ena är bättre än det andra i någon gigantiskt avgörande betydelse. Jag tror nog att på några års sikt är länderna på ungefär samma plats oavsett vad de gör här och nu men det är tänkbart att det kanske är en bra tid att lösa problem som kontinuerligt verkat väldigt länge nu. Problem inte bara hos t.ex. Spanien utan systematiskt och i risk gigantiskt större hos EU där man uppenbart inte bättre än tidningarna klarar av att följa EU:s ekonomi.

Det går inte att ha en gemensam valuta om EU bedriver verksamhet på den nivå som nu kommit i dagen. Nu kan man tycka att det är rimligt och troligt att dom löser problemen men det gällde lika mycket långt tillbaka och det är en viktig fråga som inte får tappas. Den här typen av problem är vad varierade länder regelbundet råkar ut för inom EU såväl utanför där de givet euron kan ge en del spridd på problemen övriga bättre slipper.

PS

Kanske borde Sverige utvärdera alternativ till EU? Vad bland det av den Norsk-Svenska Unionen? För mig känns det som en klockren samarbetspartner: Olja vs Vattenkraft & Kärnkraft, Fiskeindustri vs Gruvnäring, Oljefonder vs AP:fonder, 1 Nobelpris vs Många Nobelpris:er.

Man ska inte måla fan på väggen bara för att telefoni-företagen inte riktigt klarade av att samarbeta. De två norsk-släktande jag haft att göra med professionellt tyckte jag båda var duktiga - Maj-Lis Farnes och Örjan Reinholdsen - och det tillsammans med deras härliga spar-moral i kontrast med EU:s 200 miljarder hit och dit som försvinner vecka från vecka tycker jag lovar gott.

För mig som Pan-Skandivan är Norskheten vad jag beundrar och vill lära mig mer om.

Att Sverige längre tillbaka orättfärdigt kan ha tagit en för stor roll i tidigare politiskt samarbete av unionstyp menar jag är en moralisk skyldighet för oss att göra ett nytt ärligare försök där vi ger den härliga norska sparsamheten riktigt norrländsk relativ-politisk-representation. Jag tror att snabb sammanslagning mellan olje-fonderna och AP:fonderna kan bibringa management där en sund norsk-sparsamhet och moraliskt korrekthet.

Syrien: Beväpning & Nåd

Stämmer uppgifterna vi bl.a. har i följande två nyheterna kan man tycka att man borde vara "nöjd":

• US and UK May Offer Syria’s Assad “Safe Passage”
• Why the CIA Won’t Relish Its Syria Mission

Men det är inte riktigt så jag upplever det. Tvärtom gör det mig lätt nervös och indikerar en komplexare situation än man kunde önska. Det känns därför korrekt att göra en kort översikt för att påminna mig själv om resonemanget och om något nytt rörande det mer uppenbart skulle indikera att en omvärdering är nödvändig.

I princip är det vad jag relativt tidigt föreslog avseende vad jag skilde ut mig från övrigt jag vid tillfället såg i media från ej involverade entiteter respektive personer från "involverade" entiteter (inkluderande USA, Ryssland m.fl.).

Sedan dess har egentligen ingenting för konflikten förbättrats eller indikerar att man på något sätt är närmare en lösning. Det är vad man kan spekulera gör lite ovanligare förslag som troligare att försökas men där frågan är hur värderade de är mot situationen nu relativt när de gjordes. Jag ser dock själv spontant ingenting på värderingen mellan risk relativ möjlighet som kan ha förändrats i meningsfull storleksordning. Särskilt om man vid beväpning utnyttjar den ökade "effekt" avancerade vapen ger innebärande att mindre "totalt" med vapen blir nödvändigt samtidigt som att vapnens möjlighet att återanvända i andra konflikter blir mer begränsat eftersom ammunition är svårare att få tag i via andra kanaler än från USA eller allierade.

På sidan rörande möjligheter är en viktig faktor övergripande att försöka nå en situation där man hela tiden minskat upplever avstånd och konflikt mellan arabvärlden och västvärlden. Att moraliskt korrekt stödja befolkningens rätt till frihet men på deras villkor (d.v.s. när de själva efterfrågar det snarare än att försöka införa det oavsett det vilket säkert medverkar till motsatt effekt) är en väg för att uppnå det. I inbördeskrigets Syrien vill man med andra ord att frihetssidan ska känna att de får stöd av västvärlden och att det stödet konkret "betalar" sig mer än de initiativ för att blanda sig i konflikten terroristorganisationer tagit.

I detta ligger självklart också vissa risker där det inte är önskvärt att avancerade vapen passerar över till terroristorganisationer. Den risken ska inte överdrivas till att ses som binär. Att en viss mängd vapen passerar över till dessa behöver inte innebära att deras slagkraft i någon väsentlig utsträckning förändrats. En viktig praktisk faktor här är att möjligheten till avancerad beväpning inför incitament för att frihetskämparna bra ska prioritera att hålla sig separerade från terroristorganisationer involverade i konflikten.

Jag ser därför egentligen ingenting uppenbart som skulle indikera att risker och möjligheter rörande stöd med beväpning behöver omvärderas nu relativt när först värderat.

När det gäller att ge Assad möjlighet att komma ifrån bestraffning är min åsikt att det är korrekt att ha ett praktiskt perspektiv där det viktigaste måste vara att lösa problemet i Syrien vilket konkret kostar människoliv. Riskerna är att en avskräckande effekt kan reduceras vilket dock måste vägas mot att denna om existerande tycks tämligen begränsad oavsett land eller region så länge diktaturer avses. Jag kan dock inte påstå att jag gått igenom statistik eller uppgifter i ens tillräcklig mängd för att korrekt kunna bedöma att den avskräckande effekten verkligen är så begränsad som jag upplever.

En annan riskfaktor är att befolkningen ser det som fientligt att Assad kanske kommer ifrån bestraffning. Det kan tänkas motverka möjligheterna till värde i att reducera avståndet mellan Västerlandet och Arabvärlden. Jag kan inte bedöma riskerna associerade med det men vill mer allmänt mena att nära samarbete mellan moraliskt korrekta entiteter bland andra länder (d.v.s. inte Kina och Ryssland) och moraliskt vettiga grupper i Syrien (d.v.s. inte Assad & Co eller terroristorganisationer) borde medverka till att minska sådana risker.

Betraktar vi Syrien frågan från ett amerikanskt inrikespolitiskt perspektiv tror jag att President Obama har allt att vinna på att prioritera frågan. Det gör det svårare för Romney att utnyttja brist på leverans för att få President Obama att verka vek och omanlig.

Att indikera värde för President Obama respektive Romney att uppmärksamma konflikten på olika sätt gör åtminstone som jag själv upplever det praktiskt mer komplicerat. Det skulle på många sätt vara enklare praktiskt när man uppmärksammar frågan framöver om President Obama gjort föga eller ingenting. Dels kan man briljera över egna ej beprövade förslag man kan antyda säkert skulle löst problemen om införda samtidigt som man mer entydigt kan gynna den andra parten. Nu har ju dock syftet här inte legat i dom domänerna där jag ärligt talat rörande nästan allt överhuvudtaget inte bryr mig i vem som vinner det amerikanska presidentvalet men tycker att det är intressant i den mån det som process kan motivera respektive "tävlande" att göra en god prestation rörande ett fåtal utrikespolitiska frågor. Ev. läsare man har över det stora vattnet ligger dock troligare om alls närmare andra med mer praktiska konkreta funktioner än just respektive politiskt aktör här oavsett hur tilltalande idéen om att Obama respektive Romney av och till med Google Translate satt och läste mina blogginlägg.

Hade jag inte legat efter med Culture Concepts - Reward Version med semestern försenad verkar det dock troligare att jag oavsett resonemanget ovan tittat djupare.

Energikostnad som alternativ till devalvering

När euro är aktuell i debatten och apropå Krossa myten om den lönsamma kärnkraften! är det intressant att betrakta potentialen energikostnaden för ett expertberoende land har som alternativ till devalvering.

Systematiska kostnader ex. energikostnad och sociala avgifter är styrmedel som delvis är funktionella p.s.s. som idag om vi inför euron.

Ökar vi kostnaden för energi delvis genom minskad energiproduktion för industrin och sedan söker att kompensera det genom devalvering eller "naturligt" minskat värde för valutan blir ju importen av energi från andra länder dyrare för vilken dessutom kostnader avseende energi-transport-infrastruktur och de energiförluster som ökar med avstånden medför växande kostnader.

Det har därför ett viktigt värde för att både bibehålla industrins konkurrenskraft med bibehållet värde på svenskens sparade pengar att energin är billig. Alternativet är att den svenska valutan troligare reduceras i värde och/eller att sparande i form av sociala avgifter reduceras för att öka industrins konkurrenskraft.

Att se kostnaden för en hypotetisk kärnkraftsolycka som en subvention av kärnkraften har därför tämligen begränsat värde som jämförelse. Det just därför att dyrare energi även betraktat unikt bara för industrin i sig troligare medför kostnader för medborgaren i form av försämrat värde i valutan och reducerade sociala avgifter.

P.s.s. kan vi öka värdet av valutan genom att reducera energikostnaderna. Energikostnaden genom energi-förlusterna via transport av energin är ju ett sätt att "kringgå" den gemensamma marknaden och gynna den egna industrin. Det skapar ett ökat värde att ha tillverkning i Sverige innebärande förutom ökade skatteintäkter m.m. det medför att mer utländsk-valuta kommer växlas in till svenska kronor stärkande valutan.

Det är intressant att notera att några av de länder som bäst klarat effektiv energiproduktion är de just nu ekonomiskt mer framgångsrika länderna ex. Tyskland och Sverige. Medan länder där energinätet ligger efter ex. USA har ekonomiska problem.

Snarast om inte riskkostnaden beaktas borde därför kärnkraften byggas ut. Moderna kärnkraftverk kan ge oss ordentligt mycket mer energi per kostnad jämfört med de gamla kärnkraft vi har idag. Sparat avfall från de gamla kärnkraftverken är också vad vi kan använda som bränsle reducerande avfallsproblemet samtidigt som det ger enorm energiproduktion.

Någon anledning till att tro att ett nybyggt kärnkraft innebär ökad risk finns knappast där man snarast kan sätta gigantiskt högre krav på säkerhet än möjligt för tidigare kärnkraft eller jämfört med något annat kärnkraftverk i världen utan att det innebär en kostnad som innebär problem just därför att energipriset är värt mer i Sverige varande ett tydligt exportberoende land.

Tyska och Amerikanska Varningar & Liten Varning för min Varning

Trots verkar det som idag flera tunga varningar om den ekonomiska utvecklingen rörande mer allmänna faktorer och mätmetoder (ex. Business Week: Fed message - Economy unlikely to improve this year och Financial Times: Eurozone debt crisis weighs on Germany - Survey shows private sector activity contracting sharply) tror jag att en kompletterande varning till Sveriges ekonomi: Kraftig risk under uppsegling är nödvändig.

Varje klok person ska alltid automatiskt lägga försiktighet i tolkandet av ekonomiska-prognoser oavsett om våra mest använda och vedertagna modeller (där avspeglande det behovet välkända begränsningar finns) eller en experimentiell fallstudie i arbetet på en bredare modell för skattningar och analys genom människans språk. Bäst ska flera olika verktyg, perspektiv och aktörer användas.

Förutom det behöver följande kommenteras något:

"En problematiskt sida jag missade och ej har tid att lägga till rör fördelningarna där det också tycks finnas en kostnadsfunktion eller läckage på den nya entropin. Det är relaterat till vad vi började med att diskutera. Snabbt förklarat dock: när konkret värde vi önskat länge blir billigare och kommer det med viss sannolikhet vara relaterat till något som översätter till en annan värdering vi gör relaterat till vårt egenvärde. Därmed att vår egenvärdering över några år som population ej förändras trots samhällets utveckling även om vi har toppar och dalar i hög- respektive låg-konjunktur. Här finns ett också allvarligt problem för den nya entropin som är rekursivt nedåt entropi-produktion i gammalt boende d.v.s. typiskt orsakat av att man köper investeringar i boendet för att få en egen värdering men de system som gör detta (ex. bostadsförening) kanske betalar för högt. Andra märker det och entropin är nu ordning precis som annars men med hos ägarna boenden association till en reduktion. Det är den förklaring som jag kom att tänka på men har inte haft tid att följa upp det. Alternativt om inte något liknande har jag helt tagit fel på var vi är i tiden och prisfallet har redan börjat (jag har ej följt upp några aktuella priser vilket stör och riskerar att påverka negativt när man gör sådant här p.g.a. primacy effect än men kanske gör det efter semestern)."

Visst att det eller något liknande är en möjlig förklaring men som formulerat föranleder det till föreställningen att något konkret indikerar just inköp till bostadsrättsföreningar vilket inte är fallet. Är idéen till förklaring av läckaget riktig kan vi tänka oss att det är något annat utanför hela "bostadsfrågan" men associerad med hur man bör. Kanske relaterat till ett konsumtionsmönster i storstaden.

Det är inte otroligt att jag har mer att säga om detta när jag skrivit klart kapitlet om beräkningsmetoder och modell-delar relaterade till detektion av emergens och skattningar av olika uttryck för komplexitet. Jag såg över relaterat till denna fallstudie i samband med att började skriva på det kapitlet.

Också fortfarande utan att ha följt upp försäljningsstatistik eller sett över vad som rapporterats kring frågan (sist jag läste något om det var troligen en månad sedan) vill jag även om det verkligen är svårt att söka vara så exakt i den tid jag lade på den här uppföljningen lutande åt slutsatsen att prisfallet kommer igång efter sommaren. Nu ett tag om ingenting konkret redan givit indikationer vill jag dock tro att det är lugnt en tid trots den amerikanska varningen och finansoron i EU. Inte heller tror jag att frågan kommer bli allvarlig för Sverige. Faktiskt utanför - nog tydligt - prisfall på åtminstone bostadsrätter i större städer och villa i mer efterfrågade områden med "status" är nog situationen inte så illa för Sverige som en tolkningar av indikationer från expertindustrin har dragit.

Jag är inte så säker på att också en viss nedgång i exportindustrierna behöver vara avgörande. Inhemsk sysselsättning kan ändå vara bra och kanske rent av bättre än idag. Det finns ju också mer än ett sätt som inflöde av valuta kan uppnås via, och om något problem relaterat till det finns är ju alltid en möjlig att pröva att gå den andra vägen och flöde ut en del kapital via beskattning av mindre arbetande svenskt sparande ex. betalande av utlandsskulden och göra den operationen på sådant sätt att vi praktiskt spekulerar ned den svenska valuta (givet valuta-oron är det väl inte otroligt att andra följer efter) och så att säga ge exportindustrin en valuta-rabatt övriga Sverige betalar eller någon av flera andra metoder som är tillgängliga för länder att påverka sin valutakurs via. Jag skulle nog gissa att den svenska valutan håller sig ungefär där den är idag och att det inte kommer innebära något just märkbart problem för svensk sysselsättning på ex. de ökningsnivåer vi hade under tidigt 1990-tal.

Ett minne från IT-kraschen: Öl och Stenbeck

En episod från dom tidiga åren av min karriär dök upp i ett samtal med min mor och är kanske lite intressant eftersom den involverar en ganska känd företagsledare.

Vid den här tiden hade jag ganska nyligen slutat på Mynta och delade när jag var i Stockholm kontor med Torbjörn Burgert på Norrmalmstorg 1. Vi hade bestämt oss för att en period försöka söka riskkapital kring en idé till en säkerhetsprodukt jag hade. Det här var när IT-krashen var som värst men det kändes ändå som det var värt ett försök. Jag tror vi fick cirka 2 - 4 miljoner garanterade av de sex till åtta som krävdes för en seriös och meningsfull start så vi tog det aldrig till utvecklingen eller realiserade några kostnader belastande andra än oss själva.

Till historien hör att hans kontor var tillsammans med några jämngamla män i övre medelåldern som hade ett tidigare kanske mer känt riskkapital vid den här tiden mestadels hanterande en del ännu ej realiserade investeringar samt en del annan verksamhet.

Jag är naturligt av och till ganska disträ och särskilt när jag har mycket annat att tänka på. Det hände därför ganska ofta trots att kontoret låg väldigt högt upp att jag glömde att ta hissen och istället började gå ner för att istället komma och tänka på detta kanske 2 - 4 trappor ned.

Vid ett sådant tillfälle när jag gick på hissen tror jag ganska omedelbart under troligen två trappor (vilket var den vanligaste platsen) känner jag igen en man redan i hissen.

Inte bara kände jag igen hans utseende utan också namnet. Jag funderar ett tag i hissen på varifrån jag kände igen honom men tyckte att jag kunde utesluta folk jag träffat under tiden Mynta givet att jag hade fört samman och gått igenom kontakter från den tiden och allmänt hade en tämligen komplett karta över den svenska IT- och säkerhetsbranschen jag uppdaterade av och till vanligen i samband med artikelleveranserna till IDG.

Det kom därför ganska omedelbart för mig att han kanske hörde till kontoret. Givet att övriga personer på kontoret troligen inte var helt oviktiga för vårt projekt även om de i mycket liten utsträckning personer jag annat än lät Torbjörn ha riktade kontakter med givet att de nu var hans indirekta kollegor och vänner.

Samtidigt kan jag särskilt perioder när jag är mer disträ än vanligt verka lite osocial vilket jag tykte kunde verka oartigt. Jag beslutar mig därför för att hälsa på mannen och med namn och föreslå att vi skulle gå ut och dricka något. Det höll han med om.

Medan jag numera är mycket mer av en renlevnadsmänniska som både försöker äta nyttigt och är helnykterist var den här kvällen vid den här tiden inte helt ovanligt blöt. Även om jag läst och hört (bl.a. hade en tidigare kollega vid den tiden som arbetat med honom av och till varande anställd i ett av företagen berättat en del) är mitt intryck när jag funderade över det senare efter att jag lyckades placera vem han var mer än utseende och namn att jag egentligen inte tyckte att han drack med tydligt överdriven tolerans. Det ska givetvis inte tas som en säker indikation både rörande undantag, möjligheten att han hade promille innan och nedsatt förbränningskapacitet i levern.

Snarast var mitt intryck med den tidens referenssystem att han drack på nivå med ganska många män i medelåldern med försäljningsansvar och som hörde till dom "gillade att dricka". Med mitt referenssystem idag inte minst med större kunskap om kroppens fysiologi var det dock en klart åtminstone delvis olämplig nivå indikerande åtminstone viss tolerans mindre troligt uteslutande "naturligt hög".

Jag träffade honom faktiskt en andra gång också i samma byggnad om jag kommer ihåg rätt. Vi gick ut och drack öl den gången också. Det var då den andra gången det kom till mig vem han var.

Man kan från ett best practise perspektiv i hanterande av kontakter tycka att jag borde ha förvaltat honom men jag har alltid långa perioder varit dålig på det. Vissa saker man investerar tid på tar just tid och jag har länge nu tenderat att följa mina intressen. Det är dock en person jag hade kunnat lära en del av men jag hade dåligt med tid det året och året efter och sedan glömde jag bort det fram till förr-förra året och så. Från min inställning till hälsa nu sedan flera år där starten av Nyfiken vital var konsekvensen av att jag en tid sett över kost, motion och hälsan i övrigt tämligen grundligt dock vad jag tror var för det bästa.

Ett fascinerande meningsfullt sammanträffande (tror jag) är att de flesta jag känt som haft en karriär tydligt inom marknadsföring och försäljning har relativt mig själv tror jag uteslutande varit korta (jag är två meter). Det gällde t.ex. Johan Hallberg jag samarbetade med på Mynta, Henrik Markström vid ville ha att arbeta med försäljning i venture-projektet, Torbjörn och ett par - tre efter den perioden. Om det är vanligt med par av långa och korta generellt vet jag inte men minns att det var så med Gunnar Norrby och Sören Olauson. Mycket troligt ett meningsfullt sammanträffande utan verkliga statistiska samband eller indikerande bakomliggande faktorer annat än det stokastiska. Eller så möjligen om än mindre troligt finns personlighetsdrag associerade med kroppsbyggnad och längd där långa "schizotyma" och korta "cyklotyma" kompletterar varandra. Kanske har vi någon liknande mervärde hos Sergey Brin och Larry Page?

Även om jag träffat en del andra svenskar i olika branscher ganska kända personer oftast i antal de åren jag skrev åt IDG avseende IT- och informationssäkerhetsbranschen var nog detta den i särklass mest kända svensken jag träffat (åtminstone inom industri och även i inkluderande en eller två utanför det knappast mindre känd än någon av dom) där man gjort mer än att hälsa på varandra.

Företagsledaren ifråga var Jan Stenbeck. Jan Hugo. Jan i att det är ett namn vars betoning "går uppåt" passande hans personlighet. Hugo med att det segrar lite och oftare har en betoningstendens neråt stämde dåligt med hans personlighet :-)

Sveriges ekonomi: Kraftig risk under uppsegling

Fenomenet som indikeras leder väldigt ofta (men inte alltid att det har betydelse) till att mätvärden för att bedöma ett lands ekonomi approximerar sämre. För svensk del har dessa frågor med några besläktade problem länge resulterat i att bl.a. Riksbanken underskattat den svenska ekonomin och vidare bl.a. överskattat behovet av en hög ränta. Det kan vara på väg att förändras där en signifikant ekonomisk risk byggd från inhemska faktorer kan vara på väg att brisera.

Jag vill hålla genomgången förhållandevis kompakt eftersom systemutveckling och böckerna tar tid. Jag gör dock här ett undantag från att skriva mindre publicerat eftersom risken förtjänade det. Den kompaktare genomgången ställer krav på kunskap om ett antal områden och referenser till förslag på lämpliga introduktioner till dessa ges här:

Reward discouting

För Serotonin and the Evaluation of Future Rewards gäller att delarna som berör serotonin är vad man kan hoppa över medan sammanfattning av olika modeller under är viktig och bättre än flera andra genom att den inte begränsat sig till att diskutera de hyperbola-funktionen utan också den exponentiella.

Kopplingen till serotonin liksom för den intresserade andra studier till dopamin och nor-adrenalin med olika funktioner påverkande tidsinverkande aspekter olika görande att mer än att endast se ex. ökat alkoholmissbruk som en konsekvens av dålig ekonomi ger det en inverkande feedback tillbaka i systemet genom påverkan bl.a. på reward discounting.

Emellertid är det en annan också skriven bl.a. av japanska forskare som i första hand rekommenderas: Comparsion of probabilistic choice models in humans där Takahashi och Oono dels ger en god kortfattad introduktion till de två viktigaste modellerna (samma som i första artikeln) men viktigt också introducerar en tredje i form av ett entropi-begrepp. Denna inkluderar en faktor relaterad till förmåga att ta till sig information vilket är ett här relevant begrepp.

Den är i sig inte tillräcklig för att göra systematiska bedömningar med men konceptet kan för den intresserade byggas ut något och än mer om uttrycket kompletteras. Rörande modeller och samband mellan status och andra kringliggande effekter påverkande reward discounting är jag något begränsad i tid och hittade ej rätt pärm men följande ger ett perspektiv på det och bör vara funktionell som utgångspunkt via referenser respektive genom att illustrera ett koncept: Do pretty women inspire men to discount the future? Också denna även om jag upplever modellen mindre intressant i detta sammanhang där andra för praktiskt värde är bättre utgångspunkter när vi tittar på en population: Individual and social discounting in a viscous population.

Allee effect

Allee effect är viktig därför att det är ett forskningsområde där en mängd modeller utvecklats vars egenheter är kända där jämförande i delar av komplexa ekonomiska system går att se där det sparar tid att titta över vad biologerna tagit fram. Ett sådant område är samverkan mellan uppbygg ordning ex. i form av publicerad forskning, patenter, infrastruktur m.m. som balanserande faktor mot ökad slumpmässighet och faktorer svåra att prediktera utifrån ökad interaktion mellan olika handelspartners, personlig kontant medförande nya idéer, sjukdomar m.m. Single-species Models of the Allee Effect: Extinction Boundaries, Sex Ratios and Mate Encounters är den bästa seriösa diskussionen där högt värde ges av att den har en mängd modeller sammanfattade. Även om praktiskt mycket publicerat till entropi-produktion och komplexitet är bra tror jag de ovan räcker bra för de flesta för att inte fastna på enskilda termer.



---

Komplettering: Denna artikel är för den intresserad av att sätta upp ett snabbt modell-system och följa upp en kanske lämplig att börja med: Information Dynamics in Living Systems: Prokaryotes, Eukaryotes, and Cancer. Mer än så krävs givetvis men artikeln är också ett bra uttryck av min erfarenhet av att ha läst väldigt många artiklar i området: De publicerade om modeller från den ekonomiska forskningen ligger flera år efter biologi, informationsanalys i områden som bildanalys, allmän mönsterigenkänning, avbildning av hjärnan m.m. Att det är så tror jag inte har att göra med att kunskapen är för svår för dem relativt utbildningen där områden med motsvarande utbildning utmärkt klarar av det. Snarare tror jag att det är kulturell-vana att modellerna ska vara byggda med vissa sätt att hantera sannolikhetsfördelningar med stort fokus på ex. varians samspelande med att man är vad med att data man arbetar med sällan ger något man kan arbeta med exaktare än medelvärde och varians. Det har ju dock förändrats där internet ger excellenta förutsättningar att skatta ett stort antal faktorer oerhört djupt.

---

Mjuka kurvor är stabilitet men kan dölja problem

För handel gäller att ju fler personer en vara berör desto närmare hur internet fungerar där förändring relaterat till faktorer hos personerna är mer kontinuerlig. Desto färre personer som fattar beslut om handel och ju mer dessa tar in information mer med varandra som subkultur eller utifrån subkulturella premisser desto mer liknar
samma typ av förändring hur ponny-expressen fungerar. Förändring blir hackig.

När handel blir global tenderar vi dessutom att få mjukare förändringar rörande vad personernas beslut av speglar och att resultatet av dessa förändringar i form av förändring på handeln blir lugnare mer utsmetad därför att en hel del faktorer är inte särskilt exakt samverkande i tiden i olika delar av världen men ändå samverkande med tidsförändring och mellan-liggande förändringar.

Denna egenskap är styrka. Vi bygger värde. Emellertid för vad vi betraktar som ett eget system samverkande med resten av världen som ett system är det lätt att konstatera att de mjukare kurvorna vi uppnår kan minska betydelsen av egna negativa tendenser som därmed också blir svårare att märka.

En effekt av det märks i situationen när institutioner allt mer i potentiella problemområden stirrar sig blinda på några enstaka branschområden som är lågt integrerade medan andra områden antas fungera bra. Men inte sällan har de varit ointressanta avseende om de fungerat bra eller inte utan var viktiga som mätpunkt. Byggande är fortfarande en sådan faktor och var det ännu mer förr (i sig också viktig avseende att den mår bra) därför att den låg temporalt mer utsträckt i tiden (d.v.s. ger lite av samma effekt den globala världen skapar) samtidigt som den indikerade reward discounting hos beslutsfattare investerande stora summor skattande efterfrågan hos desto fler.

Mätetal för ett lands ekonomi är ofta för ofullständiga

Många mätetal för ett lands ekonomiska tillstånd (där endast länder med egen valuta avses medan vi avstår från att applicera det på EU-liknande system) betraktar landet som ett system på sådant sätt att vissa grupper av värden för konsumenterna ej direkt avspeglas. Eller när man riktat försöker fånga in dessa med de "vanliga" gör det med resultatet att detektion av problem de senare inte lika lätt identifieras.

Värdet av den svenska valutan av speglar dess tillgång och efterfrågan. Producerar vi varor som ej kräver något från utlandet betalas det direkt eller indirekt i utländsk valuta som för att betala ex. löner och råvara i Sverige växlas till svenska kronor.

Säg att den svenska valuta minskar med 5 procent-enheter. Det är korrekt att det innebär att vi blivit 5 procent-enheter fattigare åtminstone rörande import-varor därför att vi inte kan köpa lika mycket i sådant.

Antag nu vidare att ökad effektivitet i industrin samtidigt reducerar priserna för de varor vi importerar. Vi får nu mer för pengarna.

Antag vidare att det senare skapar en marknad vars bakomliggande drivkraft inte resulterade i motsvarande lokalisering avseende vad vi konsumerar.

Säg ex. att någon konsumerar 30 kr dagligen på att manipulera min kognition via tobaksprodukter, en annan 20 kr på läskeblask och en tredje 90 kr på alkohol. Tidigare har bongo-trummor kostat 700 kr i dagens penningvärde oavsett om vi räknar valuta-normaliserande med en valuta-korg eller svenska kronor. Nu genom import reduceras priset till 350 kr. De tre första personerna reducerar nu sina respektive missbrukskostnader till hälften för att spara tills de har råd att köpa de billigare bongo-trummorna.

Nu har vi konstaterat:

• Förändrad köpkraft behöver inte alltid avspeglas mätbart (givet statistiskt använda skattningsmetoder) i att fler kronor säljs, fler varor eller för den delen för vissa andra typer av exempel jag ev. diskuteras i uppföljande inlägg någon gång heller mätbar varugrupp.
• Köpkraften av utländska varor reduceras när valutan minskar i värde.
• Köpkraften av utländska varor ökar när vi får samma vara till ett lägre pris (normaliserat för hanterande av förändringar i värde).

Värdet av att känna sig rik

Reward discounting ger oss att intervallet tills att ett köp är avgörande. Andra faktorer än reward discouting mer sällan kommenterade påverkar dock sparande oavsett om sparande handlar om kontanter, dyra klockor, bostad eller annat där känslan av att vara rikare och bättre än andra spelar d.v.s. status. Det senare samverkar emellertid med reward discouting innebärande att reward discouting har mindre betydelse om vi känner oss rikare medan vad vi kan kalla "moraliskt/duktig köpbegränsad" / "visa sig Spara duktig för Slösa" kan förstärka reward discouting i att vi värderar mer och är beredda att vänta längre (kanske delvis därför att vi reflekterar över vad vi ska köpa mer och därmed i sig ger frågan ökad kongitiv-beräkningskraft). "Moraliskt köpbegränsad" är ett inte ovanligt som fenomen beskrivit bland fattiga förr associerat med att vara skötsam, inte dricka, arbeta hårt, ha mat på bordet o.s.v. där omvänt vi har statusreduktion bland denna subkultur om man inte är skötsam.

Detta medför - och nu marscherar vi snabbt eftersom jag har saker att göra men jag ska väl hinna följa upp någon gång under semestern - att vi just nu i Sverige har situationen där en positiv faktor är ägandet av bostäder och lägenheter. Det påverkar reward discounting på ett sätt som hjälper hela ekonomin.

Hjälpen skapas inte bara därför att folk känner sig rika och går och handlar. Det stärker också enskilda individers förmåga att sälja, våga ta risker och allmänt agera modigt i "unknown".

Tråkigt nog tycks situationen ha medfört och medför ett problem. Ett potentiellt problemområde jag noterat diskuteras och även om det spelar in inte är det huvudsakliga är de låga räntorna och att folk långa väldigt mycket med stigande priser på boendets värde kanske medförande en ökad risk för kraftigt värdefall.

En annan typ av faktor är dock mer problematisk och tror jag kommer utlösa kraftiga prisfall under året. Enkelt där man gärna kan jämföra med samspelet mellan ordning och slumpmässigt det senare sätt som emergens behöver vi balans.

Här är emergens nya egenskaper och skapelser i boendet d.v.s. nybyggandet. Komplexitet är att allt mer av befintligt är investerat i redan existerat där emergens allt mer binds till dessa oavsett om emergens är positiv eller negativ (ex. att mäklarbranschen växer, en bostadsrätt skaffar en betald husvärd, man renoverar o.s.v. privatpersoner köper och tänker mer kring boendet).

Entropi-produktionen från befintligt är större än entropi-produktionen i nytt. Samtidigt ökar den genomsnittliga värderingen av entropin och personer associerar denna till sitt eget värde.

Ett enkelt exempel från en tid när tiden gick långsammare på vad risken är har vi i medeltiden. Grekernas gamla tankar och idéer liksom de tidiga religiösa dokumenten värderades enormt. Det var hög ordning. Istället värderades den nya entropin skapad av "slumpmässiga" möten mellan problem just nu och befintliga kunskaper ner. Föga förvånande utvecklades Europa väldigt lite under denna tid.

Problemet indikerat i detta är dock värre än vad bara kvoten entropi ut / entropi in indikerar, och att systemet över-kompenserar mot ordning. Vi har också en värde-förskjutning hos medborgarna bl.a. relaterat och/eller illustrerat i boende-frågan.

Nyckelgrupper i Sverige varande identifierbara via sitt boende (ex. stora delar av Stockholm) är de som beslutar på sådant sätt att det märks mer för andra (TV, radio, blogga, tidningar o.s.v.) eller har inköpsansvar menar att 100 kr investerat i entropi ut är mer värt än 100 kr investerat i entropi in.

Det är inte ovanligt. Faktiskt är det ganska normalt därför att brist på ordning har alltid varit människans fara medan att organisera och bevara vad vi har skiljer ut oss från enklare djur. Idag gäller dock att den tekniska utvecklingen är hög och vad byggs nytt speglar därför i ordning från andra delar av systemet.

Nu är dock denna värdering relativt deras värdering av sig själva i farlig förändring. Oavsett om det handlar om kaffe, nikotin, alkohol eller kokain handlar det om att drogerna lurar hjärnans inlärning. När hjärnan tycker att den lärt sig drogen krävs mer och förr eller senare bottnar den ut. Entropin är gammal entropi och ingenting nytt har kommit. Reward discounting om missbrukaren håller upp en månad eller ett år kommer dock under en tid tills hjärnan nu snabbare än förr återigen lärt sig drogen.

Denna typ av förskjutning gör att det relativa värdet i kronor behöver öka mer för att ge samma tillfredsställelse där dock inga förutsättningar till det finns ekonomiskt. Personerna kommer dock fortsätta uppleva inflation tills vi märker glidningen praktiskt och de börjar korrigera värderingen. Nu omsätts glidningen till det konkreta men p.g.a. av inflationen där den redan ökats upp för snabbt blir reduktionen mer än vad kronorna avspeglar. Associationen mellan egen-värdet och boendet är dock hög och deras benägenhet att betala för ett nytt boende (vi antar att reduktionen kom för ett exempel par när de sålde ett boende i Stockholms innerstad för att köpa ett hus) reduceras jämfört med denna nivå.

Nu har minskningen på efterfrågan i kronor ökat trots att det är det inte är färre personer som seriöst letar boende också om vi rent av antar samma hårda tidsgräns och samma möjliga budget.

Värre gäller att reduktionen i eget värde att effekten kan sprida sig. De köper mindre i övrigt.

Hur ska problemet hanteras? Jag vågar inte ge något svar som ska ses seriöst här och nu men indikerar några saker jag tror är meningsfullt att följa upp seriöst:

• Förstärka kopplingen mellan individens värde och nationens värde och skapa värde från den som finns genom att lyfta fram bra saker med Sverige riktat mot väldigt olika grupper.
• Inte försöka hindra priskorrigeringen på bostäder därför att det skulle tror jag nästan helt säkert skapa ett mycket värre problem därför att inflationen i hur värdet i kopplingen till den egna personen är hög och fortgår det blir den snabbt väldigt stor genom exponentiella samband. Där de måste synkroniseras mot en förändrad verklighet blir spridningen och förstärkningen av värdereduktionen ännu större i problemområdet, mer inverkande på annan konsumtion och negativt inverkande kanske ganska länge på självförtroende och förmåga att göra bra affärer i Sverige och internationellt (och jämförbart för våra politiker).

När jag för några år sedan skrev att Riksbanken gjorde fel när de höjde räntan fick jag rätt. Få ifrågasatte denna sista räntehöjning. Men jag fick rätt och fortsatt.
Här är frågan faktiskt mer problematiskt än hela räntefrågan för hela Sverige var förr. Det här är väldigt komplext samtidigt är det tydligt att det är den inverkande och också mycket mer riskabel än varningssignaler kring utrikeshandel, finansproblemen i EU, växande tecken på oro i flera regioner i världen med nya väpnande konflikter att vänta i tre världsdelar vilka jag för samtliga fall inte bedömer som problematiska för Sverige. Förskjutningen i entropi-produktion för boendet är dock potentiellt mycket farlig.

Att Riksbanken höjer räntan något tror jag är en sund åtgärd.

Gällande nybyggnationen är jag inte uppdaterad med hur den marknaden är fungerande. Man kunde föreställa sig att EU skulle medfört att den bättre hanterar lokala variationer i ekonomin men om det gör någon skillnad här tycks helt otroligt. Frågan är väl snarast vad incitamenten är för en fastighetsägare att skapa ny entropi (ex. bygga ny fastighet) jämfört med att befintligt ökar sin entropi-produktion (renovera gammal fastighet för att höja hyrorna).

Jag tvivlar på att man inte kan nå en situation där det hela mjuklandar. Det är dock min tro att Riksbanken precis som de sedan jag började följa dem kommer ligga försent i sina åtgärder och precis som då innebär det ökat ansvar på övriga. Förutom ekonomiska styrmedel ska menar jag inte faktorer som kompenserar värdereduktionen "kognitivt" underskattas (ex. att lyfta fram fler svenskar som gjort något bra och allmänt öka svenskens stolthet och egenvärde, åtgärder mot mobbning i skolan kan ge samma effekt långsiktigt, att ta fram paketerad information om bibliotek, konst o.s.v. i offentligt ägande där det märks som exklusivt är utmärkt vilket också kan göras ex. genom att ett Landsting "hittar" konst för 300 000 000 miljoner de sätter på museum m.m.).

Dock för att avsluta. Värdefallen på boendet dröjer inte länge och även om sommaren kan vara mer långsam tror jag att den kloka läsaren som planerar att sälja gör helt rätt i att få avslut då. När fler objekt säljs senare under året sprider sig värde-reduktionen snabbare. Dessutom tror jag inte att värdereduktionen allvarligt kommer ha börjat denna tid där svenskens glada-sommarhumör kanske hjälper till lite.

En problematiskt sida jag missade och ej har tid att lägga till rör fördelningarna där det också tycks finnas en kostnadsfunktion eller läckage på den nya entropin. Det är relaterat till vad vi började med att diskutera. Snabbt förklarat dock: när konkret värde vi önskat länge blir billigare och kommer det med viss sannolikhet vara relaterat till något som översätter till en annan värdering vi gör relaterat till vårt egenvärde. Därmed att vår egenvärdering över några år som population ej förändras trots samhällets utveckling även om vi har toppar och dalar i hög- respektive låg-konjunktur. Här finns ett också allvarligt problem för den nya entropin som är rekursivt nedåt entropi-produktion i gammalt boende d.v.s. typiskt orsakat av att man köper investeringar i boendet för att få en egen värdering men de system som gör detta (ex. bostadsförening) kanske betalar för högt. Andra märker det och entropin är nu ordning precis som annars men med hos ägarna boenden association till en reduktion. Det är den förklaring som jag kom att tänka på men har inte haft tid att följa upp det. Alternativt om inte något liknande har jag helt tagit fel på var vi är i tiden och prisfallet har redan börjat (jag har ej följt upp några aktuella priser vilket stör och riskerar att påverka negativt när man gör sådant här p.g.a. primacy effect än men kanske gör det efter semestern).

Tyskland inger välbehövligt lugn

I en tid när rätt eller fel väldigt många av Europas institutioner relaterade till finans och budget känns allt från handlingsförlamade till direkt inkompetenta där föga skulle förvåna i det senare om en försvarlig andel också är korrupta inger Tyskland lugn.

Det är kanske inte vad de flesta spontant tänker på men det är just lugn och förtroende Tyskland skapar. Tyskland stressar inte runt och hoppar på första bästa kortsiktig troligen helt onödig och kanske skadlig. Betänk t.ex. rörande Spanien att ordentliga kapitaltillskott från EU inte är nytt där.

Vi är nog inte helt fel ute om vi spekulerar att den tiden både kan ha föranlett överuttrycket bl.a. på bygg- och fastighetsmarknaden medan anpassning till moderna arbetsmarknadsreglering och andra åtgärder inte rört sig särskilt mycket, och att vi har viss inlärd hjälplöshet.

Ingenting ännu i den här krisen har varit så oerhört kritiskt och katastrofalt om inte stora kapitalinjektioner från Tyskland och övrigt ännu inte "katastrofinlånande" länder. Och proportioner om vad som rapporteras tycks ofta saknas. Spaniens inlåningsränta framställs som katastrofal. Det är den inte. Inte ens med Europeiska eller Svenska mått mätt med lite perspektiv bakåt.

Om något skulle Spanien må bra av att klara av dom här problemen själva där dock EU och övriga långivare kan hantera bankerna åt dem givetvis med förvaltning och ägande för dem, panter o.s.v.

Det är även om det blir magra år en tid för Spanien inte en katastrof för medborgarna heller. De som vill förändra sin värld har förutsättningar för det i Spanien eller resten av EU, och stora delar av världen är ju spansktalande vilket säkert kan ge erfarenhet Spanien kan ha nytta av längre fram när deras arbetsmarknad återhämtar sig och bredare perspektiv kan tillföra värde och kanske minska risken för nya oansvarigheter (och det efterföljande gnäll syftande till att försöka få resten av Europa och världen att mer eller mindre gripas av panik för att sätta lite press på Tyskland att finansiera deras lånekarussell och får vi i brist på information inte utesluta om uppgifterna att de inte vill redovisa uppgifter till efterfrågade lånegivare i EU skumrask-affärer).

Gärna EU fast utan euro så att man slipper finansiera diverse länders oförmåga att klara av att hantera plånboken (och om man får önska kanske kan vill sälja Spanien och Grekland till Kina när de nu ska visa sig märkvärdiga trots att de hör till dem som spätt på Spaniens lånefest ordentligt).

Rätt Romney: Men glöm inte att balansera

Helt rätt. Nu när Ryssland är på väg mot Syrien med trupper har Romney allt att vinna:

Romney keeps up strong rhetoric on Russia | CBS

Risken är dock att han kan uppfattas en hök som riskerar att dra in USA i fler markkonflikter och/eller kostsamma operationer. Hur amerikanerna enligt åtminstone en opionsundersökning (jag tittade inte noga på resultatet eller kontrollerade om finansieringen av den var angiven) projiserar de ekonomiska problemen mer unikt till Bush II emedan tämligen många många politker då och nu bär visst ansvar.

Ett sätt att balansera det är att vara noga med sanna moraliska ställningstaganden för demokrati, frihet och människorätt. Egypten är ett exempel på en entitet där man kanske lättare tenderar att samarbeta med en militär-diktatur och jag kan inte helt utesluta att kanske President Obama rent konspirerade med brottslingarna om det nu är fråga om statskupp (även om jag verkligen tvivlar bl.a. därför att kuppen kom en aning för lägligt där kanske världens största lånetagarna inte värder kamoflaget p.s.s.).

Händer ingenting verkligt nytt framtill valet (och det kommer det så klart men det kan ju gå åt olika håll) tror jag givet detta och att man trycker tydligt men alltid men det moraliska korrekta att du kan vinna valet.

Lycka till för alla som deltar och jag hoppas att alla tävlar sportsligt utan att vara dåliga förlorare eller under matchen uttrycka sig nedsättande om varandra. Eller med President Obamas erfarenhet och prestation under förra valet spelar man bäst för att vinna hela vägen nu men verkligen ser till att vara noga med den moraliska dimensionen.

Boltzmann-maskinen hos Microsoft och Google

I en länk jag hittade i Wikipedia har vi kanske svaret runt Boltzmann-maskinen och Google från Boltzmann-maskinen och distribuerade beräkningsnät:

The Next Generation of Neural Networks | Youtube

Jag vet dock ej säkert eftersom jag inte lade ner energi på att lösa ett problem med ljudet på Ubuntu-installationen av arbetsdatorn. Kanske tittar jag på det senare på nöjesdatorn.

Titeln tycks i alla fall antyda att berör något bredare men länken till den från Boltzmann machine i Wikipedia att det i alla fall har rimlig andel runt Boltzmann-maskinen.

Vi kan också uppmärksamma att Microsoft Research tittat en hel del på dem:

Boltzmann Machines

Men jag har inte borrat Microsoft Research tillräckligt många gånger för att kunna ge en rimlig bedömning av vad antal och typ av artikel här motsvarar i faktiskt betydelse. Inte heller har jag hunnit läsa några av dem.

Boltzmann-maskinen och distribuerade beräkningsnät

Man kan se en kanske betydande poäng med Boltzmann-maskinen när man bygger distribuerade beräkningsnät där enheter både ska arbeta väldigt självständigt och synkronisera och dra nytta av varandra. Man gör det ju lätt "rekursivt".

Man kan dock spekulera att entiteter som Microsoft och Google varande två av de aktörer med de största beräkningsnäten kanske ändå väljer andra algoritmer eftersom man också tappar information och i vissa sammanhang (ex. nyheter) tvingas ner till minskade tidsfönster.

Det är dock troligen verkligen en praktisk fråga där man behöver väldigt konkret erfarenhet och tester för att kunna avgöra hur beräkningskostnaderna relativt information fördelar sig. Runt nyhetsanalys tycks det dock för mig att bättre "approximerande" algoritmer finns åtminstone om man beaktar upp till cirka 500 - 1000 hyggliga servrar.

Jättebläckfisken söker i gömda havsdjup sanningens upp och vrakens skattade ner

Em spännande bild Wikipedia hade som feature. Jag tog den som ett gott omen inför helgens försök att nå modifierad leveransnivå (Störde Syriska diktaturens beskydd Egypten?) för att sedan ta min sedan länge försenade vila. Fotograf Nhibgood är dessutom vad jag tror mig minnas ha uppmärksamma flera gånger i Best of Flickr projektet cirka 2008 - 2009.

Octopus är en modul som hämtar in ex. nyheter. Vanligen just nu när jag utvecklar kör jag den inte utan använder sampling särskilt för februari i år därför att den tar en hel del ram och cpu nyhetsanalysen behöver också mer diskintensivt i samband med utvecklingen och testningen. Genom att symbolisera dataimporten med ett gulligt djur minskar jag risken för irrationella paranoida reaktioner datainsamlande applikationer kan skapa. Bläckfiskar är dessutom väldigt hett och trendigt efter att det mer och mer visar sig att de kan vara ett av världens mest intelligenta djur (jag misstänker dock att mycket ligger i en perception som kanske inte riktigt i mycket av vad som imponerar jämfört med våra två och fyrbenta vänner aldrig riktigt konvergerar till medvetna intelligenta beslut centralt utan mer är resultatet av att man kan röra sig i en mängd riktningar samtidigt vilket bra uttrycker min Octopus också: Dum men evolutionärt jämfört med mycket vad som över flera versioner ändå på något sätt är oerhört imponerande och fyller en med en känsla - hopp om - att aldrig någonsin behöva uppdatera eller skriva om delar av dataimport-parsningen).

Jag kopierade ut en illustration av honom med lite omliggande text. Texten är ej i sista draft-version där jag fick intryck i ett stycke av att jag försökte vara rolig. Det är inte ovanligt i prel. anteckningar och kan vara bra att känna till.

Störde Syriska diktaturens beskydd Egypten?

När beskyddet av Syriska diktaturen klarat av att leverera så effektivt trots crimes against humanity får det konsekvenser. Egypten ger oss ett exempel:

Forces Surround Parliament in Egypt, Escalating Tensions | New York Times

Att överhuvudtaget för aktörer utanför resp. land försöka påverka demokratiprocessen är ytterst vådligt oavsett om det är Ryssland, USA, Kina eller EU. Dom här regionerna är volativa samtidigt som lösa ändå tidsprövade kanaler går över gränserna på så många samhällsnivåer, över kulturer och relativt gamla konflikter.

Frågan är sedan hur problematiskt. Jag har en svårare modul att göra klart ikväll, därefter lördag skriva klart bokdraftet och hålla det innanför cirka 200 eller 800 sidor beroende på om jag ser det som flera delar (ex. separera ut modell mycket tydligare från algoritm-diskussioner och exempel från körningar av implementationer, mer exakt för implementation funktionsbeskrivande exempel från körningar av nyhetsanalys relativt vad som mer allmänt illustrerar delar av modell) där jag kanske sparar en del i nuvarande draft-delar, och sedan vad kvar söndag, och sedan ska jag ha en semester där jag är helt ledig.

Därefter är ett område potentiellt intressant för en del av qa-tester på Reward-version intensivare sampling och drilling över den arabiska regionen sett från det internationella perspektivet i engelska språket. Tillräckligt stort ändå bör knappast hårdare sampling än 50 000 - 80 000 news stories / dag (inkluderande press releaser, bloggar, press-briefing m.m. hos viktigare entiteter) krävas.

Spekulativt kan risker och problem här om internationella maktmäklande kontakter vidrört det vara vad som i mycket visar sig på risknivå vara relaterat till det. Jag tror ex. att "övergripande" / "per världsmedborgare" kanske det är bättre om Kina är inbladade i det emedan om olämpliga samarbeten kring det här existerar i amerikanska politiska entiteter kan det indikera risker av större magnituder i regionen, och också vad som kan tendera att ge en olustkänsla kring om det i sin tur väldigt otroligt maktmäklats av deras i sin tur största långivare. För det senare betvivlas det dock särskilt givet valet snart är här.

Slutligen känner jag mig egentligen inte särskilt viktande de ens lätt potentiellt problematiska tolkningarna av situationen därför jag är inte särskilt säker ens på att problemet är verkligt tydligt motsvarande att en plan innan med kontakter domstol funnits. Är det inte fallet är åtgärderna kanske normala tills man nått en balans i hur det hanteras (förslagsvis att den kommande presidenten eller motsvarande tar fram ett förslag till parlamentet om hur grundlag m.m. ska hanteras och man tills dess struntar i det hela där jag tänker att den processen troligen tar ganska lång tid givet människans debatt-intresse och det är troligen sunt för Egypten där politik haft alldeles för lite tråkighetsfaktorer med varians och låg predikterbarhet med som här en och annan surprise). Som den militära entiteten kan tolka sitt "uppdrag" är det kanske att ge en mjuk övergång utan samhällssönderfall och om det är funktionellt är det i samma tråkighetsdimension bättre att fatta för få beslut och ta det lugnt några dagar snarare än att göra för mycket.

Att hindra access till parlamentsbyggnaden för parlamentariker om uppgiften korrekt är dock väldigt fel och vad man direkt bör sluta med. Absolut inte senare än under morgondagen.

Mer allmänt tycker jag att både EU och USA ska bli mer proaktiva med personliga repressalier i form av sanktioner. Ekonomi är en sak men också det medicinska området finns. Söker man specialistvård inom en del medicinska områden är fortfarande utbudet sämre i länder mindre benägna att följa proaktiva sanktioner. Personer involverade i sådant här tenderar givet "orörligheten" på positioner att anrikas i genomsnittlig ålder för respektive land med ökat antal hjärtsjukdomar, cancer, hjärnblödning m.m.

Och både i sådana och ekonomiska sanktioner gå mycket längre ut i vänskapsnät och släktingar.

Spanien tar medborgaruniformen EU-europeiskt

I ett försök att stärka de i spanskt perspektiv veka pan-europeistiska känslorna hos Tyskland och att ha något spännande pan-eu-kulturellt och standariserings noga att inleda möten med tyska valuta-intresserade politiker tog Spanien med ett medborgaruniform-koncept de hittat bland drivorna av papper medan de leta upp finans-dokumentationen runt banker m.m.

Det hela uppges ha försenat diskussionerna när en av de tyska förhandlingsparterna upplevde det som ett anti-judiskt skämt särskilt riktat mot honom.

Dennes anklagelser om att medborgaruniformen skulle släktat från Francos tid visade sig inkorrekta. Datering på papper sätter skissen ungefär samtida med Drake och de spanska Sydamerikanska kolonierna där det tycks ha varit klotter av en ungadelsman som tröttnat på att bokföra förlusterna de engelska prisjägarna orsakat.

Kärnvapen plutonium byts mot en Spionsatellit

I ett par experimentielt komiska (kan upplevas angenäma trots föga uppenbart värde eller ens korrekthet) inlägg tog jag löst upp ett par perspektiv vanligare i andra sammanhang där de inte sällan kan vara både rationellt och irrationellt skrämmande. Vi kan ex. se att i båda riktningarna för Iran är nationalism potentiellt problematiskt och vad som kan utnyttjas för att flytta medborgarnas uppmärksamhet från demokrati.

Det Nordiska hotet allt närmare Sverige
Norska gränsens svensk-hat skrattar ingen åt

Jag är därför egentligen inte särskilt upprörd över att vi lämnade bort vårt vapen-plutonium där några länder bättre agerar föredöme.

Emellertid lämnande de höga tankarna hos någon i ett land långt borta från Mellanöster så gäller ju oavsett vilket värde som kan ha extraherats säkerhetspolitiskt eller för andra delar av Sverige att jag sett föga för egen del. Nu noterade jag det här på trevliga Information processing vilket ger idéer:

Look up, not down!

Jag är en allvarlig man. När enklare män slöar och kvinnorna jollrar med barnen lämnar mina tankar inte för ett ögonblick världens väg mot något bättre. Jag skulle inte önska det på något annat sätt där vardagens trivialiteter ni inte alltid själva förstår att bevara är vad som hos er skänker mig glädje oavsett hur löjliga mycket kan tyckas.

Det är min förståelse att andra i det privata kan se angenäma värden i sådant både i den rena leksaksnivån eller i det psykiska sjukligt i skvaller mellan grannar till de mer ambitiösa death-planet koncepten vi mer sällan ser realiserade. För mig ser jag bara plågsamt hårt arbete med tillgång till mer data. Det vore att ljuga att säga att det inte skulle vara en plågsam uppoffring jag inte kan låta bli för att följa upp en del saker särskilt att behöva refresha Dennings igen om data-whitening för att hindra läckage av vad jag själv kan notera med förståelse.

Likväl vore det passande när vi tagit en konkret ekonomisk förlust i vapen-plutonium för en bättre värld. Att jag och genom mig vi får vad vi kan kalla information recycling space unit fångande upp energi reflekterande från jorden att rädda från rymdens mörker. En eye in the sky enhet. Data för en bättre värld.

En enkel fascinerande möjlighet jag faktiskt experimentera lite med om än inte i så ambitiös hårdvara är koncentration av människor relativt butiker under en tidsperiod med intensiv skyltning varande en "festdag" i Uppsala.

Ett värde med det komiska är att det verkligen kan få mig på bättre humör. Det är mer intensiv humor att skapa det.

Spanien tror på katastrof: Räntan på Spaniens inlåning närmar sig sparräntan jag som barn (flera procent kvar) fick

Spanska utrikesministern tror dom har en lösning inom några timmar alternativt att vi alla därefter kan se oss om efter nya samarbeten där vi slipper allt överdrivet gnäll:

"The future of the European Union will be played out in the next few days, perhaps in the coming hours," he said, according to Spanish press reports.

Spain issues dramatic messages of impending eurozone doom

Ett exempel på missbruk av den enkla vägen till övertydlig information istället eller tillsammans med åtgärder närmare faktiska nyhetshändelser än en ständigt uppdaterad beskrivning av hur personer som bara för några veckor sedan saknade all nödvändig information för att klara av att beskriva saker och ting:

Berlin takes the firm view that, regardless of the election outcome, Athens will need to honour the stiff eurozone terms if it is to be kept solvent. It also blames the Spanish prime minister, Mariano Rajoy, for being too slow to request last weekend's bailout after he repeatedly ignored dozens of German requests for a frank analysis of the condition of Spain's banks.

Angela Merkel tells rest of Europe to get real about eurozone crisis

Det enda denne i abstraktionsnivån finansminister eller jämförbart (här utrikesminister) är i vad som här diskuteras de spanska bankerna. Där har han också unikt relativt övriga möjlighet att samla konkret information. Vi förstår att ingen åsikt därifrån är vad någon som söker rationellt värde i en åsikt snarare än önskan att hetsa upp sig irrationellt eller samla argument för ett annat eller besläktat särintresse (ex. annat land lätt orolig för att de kanske behöver pengar och lite ränte-rabatt som tyskarna betalar låter fint eller vi säljer ju en del till dem så det vore väl fint om vi flyttar pengar från Tyskland dit för de sparar ju ändå en massa eller diverse andra irrationella idéer som verkar vettiga men föga eller ingenting visat har positiv effekt).

Och låt oss sätta räntan Spanien lånar till i kontrast till de här uttrycken av ångest-mani relativt vad Sverige långa perioder lånat för. Spanien har inte ens nått 10% annat än mycket litet och ligger under med marginal. Det under den "värsta" krisen sedan Andra Världskriget. Värre än svältperioder vi haft i Europa flera gånger efter WII, valutor som gått till papper och allt annat.

Jag kan för allt i världen se att något av värde kommer av att Tyskland kastar pengar på dessa problem. Jag tror heller inte att det särskilt skadar om det inte hindrar dem från att genomföra nödvändiga åtgärder. Men för ögonblicket känns det skattat både från allt gnäll och det lilla konkreta att de hamnat i en sjuklig reduktion i faktiskt handlande där de inte ser åtgärder de själva kan och måste göra utan vill att Tyskland ska lösa problemen men på ett sätt som innebär att de egentligen inte behöver göra något alls.

Hårda regler för banksystemet och för dom länder som väljer att ligga närma vandra ekonomiskt via euro också en acceptans för att precis som i alla samhällen där mer eller mindre grupper av särintressen samarbetar för eget och gemensamma värden krävs att man har spelregler och ofta måste de sättas efter den minsta riskreducerande nivån mot de problem kortsiktigt tydliga (jämför hur media-uppmärksamhet kan påverka lagstiftning i Sverige runt någon "systematisk skandal") och allt bedöms heller inte bara från risk utan väldigt styrande i alla sådant samarbete är att spelreglerna och kraven är sådana att en aktör inte känner sig lurad eller utnyttjad.

Jag tror rörande reglerna vill vi ha det tyska intresset vid detaljer och exakthet. Spanien m.fl. ska dra nytta av det och inte låta det kollidera med nationell stolthet. Både den tyska noggrannheten och nationell stolthet är viktigt nu och för framtiden. Ett enkelt tips är att betrakta tysken lite som en av de gnom-liknande sakerna vi hade i Harry Potter filmen. De är inte riktigt människor men kan tala, är intelligenta och oavsett om det är deras bankverksamhet eller strumpor är de glatt engagerade att göra massor med hög exakthet med föga tack för det. Men att tänka det tyst (der bank general kamreren efter att låtit din tyska språkbok diskret märkas i portföljen eller något liknande är bättre). Men jag sympatiserar verkligen med svårigheten det kan innebära att praktiskt vara så rationell och att hellre plåga sig sjukligt mycket helt i onödan ligger i naturen hos många varav flera av våra största genom historien.

D.v.s. Tyskland är bra på att hantera ekonomisk information. Det är värdefull kompetens både svår och väldigt dyr att betala för. De har här också egenintresse av att dela med sig av den. Kan man skapa nytta av det också väldigt konkret är det en god möjlighet.

Från datafel i makroekononomisk prediktion till brand power och entropi

Uncertainty in macroeconomic policy-making: art or science? (en av Royal Scietys journaler) ger perspektiv på flera viktiga abstrakta övergripande problem makro-ekonomis prediktion kan bära med sig.

Ett till område visst av och till just i det abstrakta diskuterat är datafel. När diskuterade ligger problemen inte alls på den väldigt konkreta nivå som förväntat för vem som helst som importerat data från varierade källor jämnt utspritt. Det är egentligen ganska litet jag hunnit från det området att publicera eller meddela där ett visst tyskt Wikipedia-kategori-export-filtrerad-csv är mer prioriterat rörande ett antal hundra datafel varande vad jag haft och har mycket större nytta av men om vi tar utgångspunkt från en av de första (och två eller tre till konkreta finns nog via den artikeln resp. här):

Kvalitetsproblem i Världsbankens statistik för Internet | Nyfikenvital.org

Vad är intressant med det? Jo att Världsbanknn i vad de publicerar beskriver ett typiskt big-actor perspektiv där de importerar data från en mängd källor och komplierar ner det till övergripande siffror.

I allmänhet oavsett Världsbanken eller annat är felen vanliga också neråt i data varav flera datakällor ex. Världsbanken importerar på. Likt Kungsörnen tenderar de att anrikas.

Dessbättre är naturen så vackert utformad att den självorganiserat en begränsande faktor. Tidsperspektivet givet kompilerad statistik relativt åtgärds-magnitud på aktuella entiteter gör att vi får riksbanker och jämförbart får:

1. Sammanfattat data kompileras samman långsamt över en längre period.

2. Det gäller även det mest prioriterade relativt omvärldens förändringshastighet. Även för inflation är detektionen långsam (tillräckligt långsam för att jag fortfarande ska sätta upp alternativa skattningsmetoder för value till symbol mappning i domänen attidyer och värdering ex. relaterat till att ge för att skapa positiv förändring).

2. Att importera och sammanföra data tenderar att just ge det sammanställda hur situationen var ungefär för en period medan förändringsdrivande går bort väldigt lätt (om de ens praktiskt i kompexitet går att se). Beräkningskostnaden för dessa - låt oss se det som entiteter - är dock sällan lika krävande relativt just tiden. Därav att många oroar sig för aktiehandel där snabba reaktioner på mean variance dispergensier m.m. tenderar att oro många.

P.s.s. är det låg komplexitet för en nationell kedja att besluta att inleda utförsäljning av fjolårets bärbara datorer en vecka innan efter att en annonssäökare från IDG ringt och försökt sälja annonser om pekskärm varande ett tema man bättre föregriper (halva priset med pekskärm från DELL jämfört med förra årets som reas ut lite varstans i Sverige sedan månader i lågpris segmentet för båda - som en iPod fast lite tyngre när man har skärmen uppåt). Och från DELL exemplet inser att internetförsäljningen också ökar hastigheten.

En del av den statistik man kan se kommenterad i publicerat som ska bära tyngd är väl vad so bekräftar bilden jag och många har att väldigt mycket i den korta tiden om stora institutioner när de överraskas av världen de dataanalyserats mer långsamt och med mer fel än so beskriven i morgontidningen är att känsla och förtroende kan lugna saker. Diverse parametrar tror jag säkert att lugnande analyser har experter som tror har betydelse och lanske har dom det också men det är inte alltid datat citerat har haft något alls med analysen att göra p.g.a. datafel.

Den emotionella dimensionen i snabb-tid är dock viktig. I den domänen pratar vi inte med analyser utan känsla. Uttryck av potens och storlek jfr Blue Light Entropy och emotionellt kraftfullt jfr News Power är vad vi tar in språket för väldigt snabbt och effektivt och i det enklaste fallet lugnar det oss därför att någon med stor nog budget och ansvar att inte komma undan det säger att dom försöker löse det. Här ligger man nu i mer tidseffektiv hastighet relativt mycket i omvärlden. Med rätt brand på avsändaren ex. ECB är det bara att skicka ut en press-release så har halva-världens tidningar läst den och en hel skrivit något om den.

I det ser jag mycket jag gillar med Tyskland. Emedan diverse annat varit i konstant panik med en återkommande idé sedan månader att om det här och det där lånepaketet m.m. m.m. inte är löst före det och det datumet ska något väldigt otäckt inträffa motiverat av att bank- och valuta-system tycks väldigt komplicerade och obegripliga. Tyskarna tänker mer rationellt och till deras inställning kan vi ju fundera över vad hastigheten på utvecklingen varit sedan den blev konstant i tidningarna och mer vågat hur hastigheten ser ut säg under tre år bakåt.

Hur som helst håller jag på att konfigurera upp den senaste versionen Reward version av plattform där test-demo-applikationen för det specifika i den (jfr Flashlight för nyhetssökning för första generella funktionella prototypen utanför som biblioteksdel av något annat) är Brand Power. I mer eller mindre allt av och till sedan månader och ibland närmare ett år prövat men aldrig tidigare sammanfört och särskilt inte tidigare just i reward-intensitet lika entydigt separerande tre-tidsperspektiv samlat i en punkt för vad vi kan kalla emergens-detektion d.v.s. att en eller flera delar av antagen modell börjar visa tecken på att divergera från omvälrden:

1. Stereotypisk-tidsrymd. Längre tidsperiod upparbetande motsvarande långtidsinlärning av vad vi associerar till symboler.

2. Tidpunkten just nu. Vår perception är nu relativ som vi lätt kan konstatera med något inte allt för kallt mot huden när vi är i övrigt varma. Mer konkret för nyhetsanalys oavsett vår stereotypiska långtidsrepresentation av en symbol, varumärke, entitet m.m. påverkas vårt perspektiv just nu av tiden innan för en pågående nyhetsperiod ex. att ett företag just nu kring något märks i tidningarna med uppföljande artiklar. Enklaste exempel: Ligger magnitude högt dagen innan (dokusåpa stjärna var full och spydde på restaurang) behöver det bäst upp mer därefter om vi inte ska tröttna (rätt: samma dokusåpa kändis tog kokain - fel relativt tråkigt: samma dokusåpa kändis var full och svår kring TV4 / TV3 men spydde inte).

Via similarity-mått, relationer över referensinformation och nyheter kan vi jämförbart mer generellt säga att nyhetskontext just nu kring ett ämne påverkar hur vi bedömer en specifik nyhet (jfr DELL exemplet tidigare(.

3. Konsekvensen av ett och två är också två till tidsperspektiv där det ena är nytt med föregående: Den aktiva nyhetsperioden. Ex. nyhetsrapportering under Libyen-befrielsens mer aktiva tid. Vidare sedan länge finns såklart Blue Light där vi har referensinformationens kompilerade kunskap sammanförd till i optimerad version 800 000 symboler och cirka 8 miljoner relationer. Från ett antal hundra referensverk, ontologier, verksamhetssystem, termnologier m.m. som i skapandet ligger på en större energi-investering i arbetet eller den verksamhet det är avsett för. FN, EU, mediehus inom forskning, uppslagsböcker, kategorisystem för det mesta ger oss relationerna. För resonemang om vad relationer ocb symboler är används när det behövs det i antal symboler smalare men kunskap om resp. symbol mycket fetare Wikipedia där dess kategorisystem ger utspridda referenspunkter.

Apropå Brand Power, ekonomiskprediktion, datafel och människans mer irrationella emotionella sidor hade jag länge ett opraktiskt motstånd mot att använda varians och approximationer som antar normalfördelningen för att skapa gränsvärde ex. för entropi. Varians känns mycket som vad man lärde sig i grundskolan. Praktiskt värde tenderar dock att bli större av enkelhet. Vi kan utifrån räknereglerna för varians och entropi fundera vad nu felen följer för fördelning och vad det egentligen motsvarar när entropi i data-representation av mätvärden skapas. Ger det oss någon annan form av tillväxt i entropi eller för att uttrycka det via normalfördelningen ökande osäkerhet genom att variationerna av uttrycken vi ser (jämför Frankrike och Tyskland eller Tysland och Italien). Jag har oftast när jag noterat det knappt brytt mig givet att det här är aktörer som har budget så att det räcker och behöver utan att jag ödslar min tid men det innebär inte att det inte är ett viktigt område och i makro-ekonomi lika viktigt som något annat. Makro-ekonomi handlar ju just tillstordel om att samla in data där FN är ett bra avslutande exempel elegant sammanfattande deras verksamhet och vad de tror är viktigt för den:

data.un.org