Informationsbehandling av lat reklam och trivialare propaganda

2012-06-29
Jag har inte läst förslaget på en alternativ definition av information i An Alternative to Entropy in the Measurement of Information utan stannade upp för att notera att det kanske inte är så lätt att resonera i text runt en definition av information utan att använda ordet information på alla möjliga sätt:

"Maybe we should exchange the values of information measure, Inf in = 0 and Inf fin = log2 6, and assume that information transmitted is the difference between amount of information before and after transmission."

Modeller för information och särskilt när de försöker definiera information är ett väldigt speciellt område. I särklass gäller det när modellernas eleganta i ena extrempunkten filosofiska koncept "tankedrivna" och i den andra väldigt entydiga och med många bevisade små härledningar matematiska uttryck möter människans vardagliga informationsbehandlings mer "osmakligt triviala" sidor (och för det tråkigt nog inte utan abnorm komplexitet hur man än vrider och vänder på det: Var människans kognition kostar mest i lagring för snabb-beräkning).

Ett typ exempel på när vår informationsbehandling blir osmakligt trivial om än praktiskt mycket potent både i reklam och kanske än mer information warfare och samhällsinformation (där vi för det senare har mindre ständig tjat-konkurrens på de magnituder all världens reklam uttrycker dagligen) har vi i mötet mellan information vi redan har och ingenting nytt som kommer in:

  • Jag har diverse mönster i form av tankar, idéer och kunskap lagrade relaterade till något.
  • Jag ser något relaterat till det uttryckt av någon annan.
  • Det kan det förändra deras uttryck där jag ser på frågan annorlunda och fattar ett beslut jag annars inte fattat.

Hade det varit så enkelt att jag värderade någon annans uttryck i mönstren är det en tämligen trevlig egenskap: konkretiserbar, mätbar och som världen borde fungera. Den egenskapen är verklig nog och hör till våra mer smakfulla och trevliga sidor i informationsbehandling men hör inte till vårt exempel här.

Egentligen vad som helst som uttrycker viss likhet med mönstren kan påverka deras viktförhållanden och om det inte hör till vad vi egentligen är intresserade av (som konkretiserat av informationen vi tar in snarare än mönstren först refererade) uttrycker vi föga av kontroll och filtrering oavsett hur korrekt viktigt det hela borde vara (från pensionsårens ekonomi till den globala uppvärmningen). Eftertänkt informationsbehandling kostar beräkningskraft och det kräver motivation. Motivation fördelar vi efter vad våra feedback-funktioner belönar d.v.s. i enklaste mest djurnära form mat och intimt umgänge.

Många av koncept-ramverken och teorierna om information missar de här lite trivialare sidorna av vår natur tydligast hos teoretiker närmare filosofi än kognitiv psykologi m.m. (där de senare är alldeles för konkret praktiska för att göra mer än att utveckla algoritmer för bildanalys av fMRI). Och för mer ambitiösa teorier i att söker generella begrepp för information lägger man ofta just istället märke till svårigheter i hur de använder begreppet information själva relativt sin teori (som vårt första exempel).

Ett problem (vilket egentligen de flesta ambitiösa modeller klarar av att hantera även om det knappast för någon är nära enkelt) när vi resonerar är att vi gärna tittar på orden och ser dem som skickade en-och-en över en kanal. Men verkligen liknar inte riktigt det eftersom vi inte är "diskreta tidsserier" med kausala händelser. Lika lite som talat språk tolkar vi orden nödvändigtvis seriellt och tolkningen är delvis icke-kausal där information framåt kan påverka vår tolkning bakåt och därmed ett övergripande kontext. Bakomliggande ligger också allt vad vi kan och är innan även om viss tolkning tenderar att konvergera tämligen likartat eftersom språkets syfte nu är kommunikation. Dock fångar språket just för att möjliggöra meningsfull kommunikation där vi som flock löser problem tillsammans möjligheten att uttrycka konkret där vi konvergerar likartat i mening samtidigt som språket håller den egna tolkningen av vad det innebär öppet. Exempelvis det första citatet är vad vi kan anta att givet kontext här som exempel snarast konvergerar till en symbol-koncept mening än en symbol-serie.

Jag har ett exempel nedan från kapitlet om emergens och komplexitet på en av de mer otrevligt triviala sidorna på vår informationsbehandling kring detta där "värde" skapas från det via reklam. Eftersom jag inte tänker använda exemplet då jag har bättre exempel med data och referenser att ta in både från reklam och information warfare tog jag ut det i ett litet eget dokument med något av den förklarande texten (huvudsakligen efter) här istället för att illustrera detta. Jag brydde mig inte om att korrekturläsa det eftersom jag inte tänker använda det. I exemplet tillämpas denna princip på reklam och en sida av möjligheterna illustreras med reklam från Tele2 och ICA (rulla ner en liten bit). Fall två är det mer intressanta.