När beskyddet av Syriska diktaturen klarat av att leverera så effektivt trots crimes against humanity får det konsekvenser. Egypten ger oss ett exempel:
Forces Surround Parliament in Egypt, Escalating Tensions | New York Times
Att överhuvudtaget för aktörer utanför resp. land försöka påverka demokratiprocessen är ytterst vådligt oavsett om det är Ryssland, USA, Kina eller EU. Dom här regionerna är volativa samtidigt som lösa ändå tidsprövade kanaler går över gränserna på så många samhällsnivåer, över kulturer och relativt gamla konflikter.
Frågan är sedan hur problematiskt. Jag har en svårare modul att göra klart ikväll, därefter lördag skriva klart bokdraftet och hålla det innanför cirka 200 eller 800 sidor beroende på om jag ser det som flera delar (ex. separera ut modell mycket tydligare från algoritm-diskussioner och exempel från körningar av implementationer, mer exakt för implementation funktionsbeskrivande exempel från körningar av nyhetsanalys relativt vad som mer allmänt illustrerar delar av modell) där jag kanske sparar en del i nuvarande draft-delar, och sedan vad kvar söndag, och sedan ska jag ha en semester där jag är helt ledig.
Därefter är ett område potentiellt intressant för en del av qa-tester på Reward-version intensivare sampling och drilling över den arabiska regionen sett från det internationella perspektivet i engelska språket. Tillräckligt stort ändå bör knappast hårdare sampling än 50 000 - 80 000 news stories / dag (inkluderande press releaser, bloggar, press-briefing m.m. hos viktigare entiteter) krävas.
Spekulativt kan risker och problem här om internationella maktmäklande kontakter vidrört det vara vad som i mycket visar sig på risknivå vara relaterat till det. Jag tror ex. att "övergripande" / "per världsmedborgare" kanske det är bättre om Kina är inbladade i det emedan om olämpliga samarbeten kring det här existerar i amerikanska politiska entiteter kan det indikera risker av större magnituder i regionen, och också vad som kan tendera att ge en olustkänsla kring om det i sin tur väldigt otroligt maktmäklats av deras i sin tur största långivare. För det senare betvivlas det dock särskilt givet valet snart är här.
Slutligen känner jag mig egentligen inte särskilt viktande de ens lätt potentiellt problematiska tolkningarna av situationen därför jag är inte särskilt säker ens på att problemet är verkligt tydligt motsvarande att en plan innan med kontakter domstol funnits. Är det inte fallet är åtgärderna kanske normala tills man nått en balans i hur det hanteras (förslagsvis att den kommande presidenten eller motsvarande tar fram ett förslag till parlamentet om hur grundlag m.m. ska hanteras och man tills dess struntar i det hela där jag tänker att den processen troligen tar ganska lång tid givet människans debatt-intresse och det är troligen sunt för Egypten där politik haft alldeles för lite tråkighetsfaktorer med varians och låg predikterbarhet med som här en och annan surprise). Som den militära entiteten kan tolka sitt "uppdrag" är det kanske att ge en mjuk övergång utan samhällssönderfall och om det är funktionellt är det i samma tråkighetsdimension bättre att fatta för få beslut och ta det lugnt några dagar snarare än att göra för mycket.
Att hindra access till parlamentsbyggnaden för parlamentariker om uppgiften korrekt är dock väldigt fel och vad man direkt bör sluta med. Absolut inte senare än under morgondagen.
Mer allmänt tycker jag att både EU och USA ska bli mer proaktiva med personliga repressalier i form av sanktioner. Ekonomi är en sak men också det medicinska området finns. Söker man specialistvård inom en del medicinska områden är fortfarande utbudet sämre i länder mindre benägna att följa proaktiva sanktioner. Personer involverade i sådant här tenderar givet "orörligheten" på positioner att anrikas i genomsnittlig ålder för respektive land med ökat antal hjärtsjukdomar, cancer, hjärnblödning m.m.
Och både i sådana och ekonomiska sanktioner gå mycket längre ut i vänskapsnät och släktingar.
