Nkosazana Dlamini Zuma var en möjlig kandidat som kunde ha besegrat sin före detta man när ANC går till val i september.
Hon kommer dock göra större nytta som ordförande för African Union där värdet av en positiv stereotyp för stora regioner med föga av jämlikhet inte kan underskattas.
En gemensam upparbetad effekt mellan mellan Utrikesminister Clinton, Chancellor Merkel Mekel och Ordförande Dlamini styrande varsin världsdel ska heller inte underskattas. Kvinnornas tusenåriga styre kan ha inletts och åtminstone jag välkomnar våra nya härskare.
Pravda och Joschka Fischer i mörker söker ljuset Döda Imperier i förrädiskt dimma gömmer och i kylans månklara natt hör vi deras överdrifter resp. gnällig-feghet
Äntligen en lovande signal att President Obama börjar få ordning på utrikespolitiken och förtått att bygga på sin utrikesministers naturligt kraftfulla energi med för uppdragen anpassade verktyg oavsett om det globala satellit-nätet eller havetsfästningar modigt ångar över världshaven uppvaktade när hon iklär sig sitt halsband av rubiner och diamanter - stridsflygplanen - av fregatter och AEGUS-kryssare.
Vi kan inte mer än att våga hoppas och tro att tidningen och dess journalist är en troväridg källa (möjligt har han olämpligt bias mot USA där vi kan se hur han radar upp manliga styrkor som både försvarar ekonomin, kvinnorna och kulturen:
Värt att tänka på för särskilt USA, Ryssland och Kina är att tiden när Säkerhetsrådet betydde något ens när övriga där accepterar ett veto kom 2012 slutligen till sitt slut. Syriska frihetskrigarna får bra med stöd. Skillnaden är att möjligheterna att förvalta chansen till att skapa positivt värde för västerländet är väsentligt lägre.
Det är här så här man befriarar ett land. Inte som med Irak och Afganistan. Syrierna är krigare. De har slagits för friheten de vinner. Behöver de slåss för den igen gör dom det. I Syrien blir det inte kroniskt med terrorism och gerilla därför i Syrien finns dom krigare so befrielsen handlade om och som var dom som betalade priset före och efter befrielsekriget. Du måste älska det du befriar. Älskar du det inte älskar du inte heller friheten. Syrien ska inte gå in i korruption, teokrati, fundamentalism eller terrorism. Föga talar för det.
Dom som målar fan på väggen i Syrien vet ingenting. De har inga uppgifter, Bara worst-case scenarier utan sannolikhetsbedömningar, korrekt uttrycka relationer mellan entiteter och abstrakta koncept. Vet du något bedömer du Syriska arméns supply management från mer än vad avhoppade viskar till någon du hör det från, och du vet respektive konkreta taktiska rörelser och vägar närmare det abstrakta i strategi-ledningen för respektive sida.
Vet du inte tillsammans med att du har folk på gatan och nära eller har goda kontakter med syriska polisen och gerillan har du ingen aning hur befrielsej inverkar på terrorist-risken.
När diverse f.d. politker likt Joschka Fischer (lite små-flummig miljöpartist i EU-parlamentet förr yngre ett tag också utrikesminister) Maktkartan ritas om efter al-Assad i DN. Ingenting nytt ges Ingenting i analysen har ens antydan till att den bygger på erfarenhet av Syrien från de senaste åren. Jag tror han kanske fick lite konkret erfarenhet längre bak och det tillsammans med att han läser några tidningar regelbundet är vad mycket av hans tankar här formats av. Tyskar tenderar också ofta att tro att krig och konflikt alltid leder till orimliga övergrepp på människor och att det gör krig fel. Det är dock falskt och när så krävs måste vi slåss för att hindra övergrepp och mord. När Tyskland gör sig stor i världspolitiken är det bäst att de lär sig det.
En bra krönika av den sorten hade använt +politiskt kontaktnät för att samlat både information och en liten grupp av välkända politiker som gör en aktion med flygblads-versionen av Dn-krönikan delas ut på engelska vid Nelson för att hjälpa till att påminna London en i säkerhetspolitik viktigare aktör än EU om deras stolta historia.
Jag betvivlar att Syrien någonsin kommer i närheten av Irak och Afghanistan när dom länderna hade det värsta terrorist-problemet. Frihetskrigarna kan slåss. De försvarar landets frihet nu såväl som i framtiden. Syrien ska inte bli en marionett åt Iran lika lite som någon annan diktatur i närområdet. Det är positivt därför att det är moraliskt korrekt och rationellt. Rationellt beteende är vad Mellanöstern saknar och är det enda med möjlighet att ge Palestina - Israel konflikten varaktigt lugn.
Vi kan inte mer än att våga hoppas och tro att tidningen och dess journalist är en troväridg källa (möjligt har han olämpligt bias mot USA där vi kan se hur han radar upp manliga styrkor som både försvarar ekonomin, kvinnorna och kulturen:
This Friday (27 / 06) was marked by another act of war hawk President Barack Obama to pass a bill in the Yankee Congress, which further strengthens the war-military links between the Yankee Empire and the genocidal policemen of Israel . It is intended to take a step forward strategically in the imperialist escalating agenda against Syria and Iran in the "external" plan and to "calm" Zionist voters, unhappy with Obama, who represents the imperialist financial bourgeoisie.
Parallel to this institutional initiative of the government, Hillary Clinton (president of the of "very" friends of Syria club) got the emergency release of 50 million dollars for the FSA offensive on the city of Aleppo. These scum "insurgents," maintained directly by imperialism are curiously regarded by some demented bastards of Trotskyism as "nationalist forces."
Obama celebrates a new military agreement with Israel 31.07.2012
Värt att tänka på för särskilt USA, Ryssland och Kina är att tiden när Säkerhetsrådet betydde något ens när övriga där accepterar ett veto kom 2012 slutligen till sitt slut. Syriska frihetskrigarna får bra med stöd. Skillnaden är att möjligheterna att förvalta chansen till att skapa positivt värde för västerländet är väsentligt lägre.
Det är här så här man befriarar ett land. Inte som med Irak och Afganistan. Syrierna är krigare. De har slagits för friheten de vinner. Behöver de slåss för den igen gör dom det. I Syrien blir det inte kroniskt med terrorism och gerilla därför i Syrien finns dom krigare so befrielsen handlade om och som var dom som betalade priset före och efter befrielsekriget. Du måste älska det du befriar. Älskar du det inte älskar du inte heller friheten. Syrien ska inte gå in i korruption, teokrati, fundamentalism eller terrorism. Föga talar för det.
Dom som målar fan på väggen i Syrien vet ingenting. De har inga uppgifter, Bara worst-case scenarier utan sannolikhetsbedömningar, korrekt uttrycka relationer mellan entiteter och abstrakta koncept. Vet du något bedömer du Syriska arméns supply management från mer än vad avhoppade viskar till någon du hör det från, och du vet respektive konkreta taktiska rörelser och vägar närmare det abstrakta i strategi-ledningen för respektive sida.
Vet du inte tillsammans med att du har folk på gatan och nära eller har goda kontakter med syriska polisen och gerillan har du ingen aning hur befrielsej inverkar på terrorist-risken.
När diverse f.d. politker likt Joschka Fischer (lite små-flummig miljöpartist i EU-parlamentet förr yngre ett tag också utrikesminister) Maktkartan ritas om efter al-Assad i DN. Ingenting nytt ges Ingenting i analysen har ens antydan till att den bygger på erfarenhet av Syrien från de senaste åren. Jag tror han kanske fick lite konkret erfarenhet längre bak och det tillsammans med att han läser några tidningar regelbundet är vad mycket av hans tankar här formats av. Tyskar tenderar också ofta att tro att krig och konflikt alltid leder till orimliga övergrepp på människor och att det gör krig fel. Det är dock falskt och när så krävs måste vi slåss för att hindra övergrepp och mord. När Tyskland gör sig stor i världspolitiken är det bäst att de lär sig det.
En bra krönika av den sorten hade använt +politiskt kontaktnät för att samlat både information och en liten grupp av välkända politiker som gör en aktion med flygblads-versionen av Dn-krönikan delas ut på engelska vid Nelson för att hjälpa till att påminna London en i säkerhetspolitik viktigare aktör än EU om deras stolta historia.
Jag betvivlar att Syrien någonsin kommer i närheten av Irak och Afghanistan när dom länderna hade det värsta terrorist-problemet. Frihetskrigarna kan slåss. De försvarar landets frihet nu såväl som i framtiden. Syrien ska inte bli en marionett åt Iran lika lite som någon annan diktatur i närområdet. Det är positivt därför att det är moraliskt korrekt och rationellt. Rationellt beteende är vad Mellanöstern saknar och är det enda med möjlighet att ge Palestina - Israel konflikten varaktigt lugn.
Mikrolån: Honduras
2012-07-30
Uppföljning av vad jag skrev tidigare om Honduras möjligheter som lite mer vågat ovanligt investeringsobjekt:
Jag gillar den motivations-tradition delar av kulturen både i Honduras och Nicaragua har där man har tradition av att kämpa om allt möjligt under flera år, och fascinerande nog i kontrast till många i åtminstone ytligt uppfattad kategori haft tämligen god förmåga att etablera samarbeten med allt från britterna till olika kulturer som subgrupp till den egna respektive närastående geografiskt eller kulturellt i det större området. Ändå tycks föga krigskultur och instabilitet etablerad.
Honduras börjar efter att ha läst Who Wants to Buy Honduras? kännas som ett fortsatt starkt alternativ. Jag får se till att det blir av att se över specifika objekt. Det kan ju finnas fler alternativ än just de vanliga systemen för mikrolån. Egentligen är jag inte helt främmande för att bo där ett år eller så även om jag betvivlar att det praktiskt har något konkret som talar för det.
Handsnidad jaguar i teak från Honduras som nu 2012 kommit in i min konstsamling.
Vanligen börjar mitt intresse för ett kulturområde när att jag träffat på deras konstkultur i de mening att jag köpt eller fått ett föremål, och inte sällan oplanerat.
"I brist på grekiskt intresse av att låna pengar lutar jag nog mer åt antingen Syd-Sudan eller Moskitkusten (antingen den mindre delen i Honduras eller den större i Nicaragua)."
Från: Ingen Lånekris för Greklands Småföretag (2012-06-05)
Jag gillar den motivations-tradition delar av kulturen både i Honduras och Nicaragua har där man har tradition av att kämpa om allt möjligt under flera år, och fascinerande nog i kontrast till många i åtminstone ytligt uppfattad kategori haft tämligen god förmåga att etablera samarbeten med allt från britterna till olika kulturer som subgrupp till den egna respektive närastående geografiskt eller kulturellt i det större området. Ändå tycks föga krigskultur och instabilitet etablerad.
Honduras börjar efter att ha läst Who Wants to Buy Honduras? kännas som ett fortsatt starkt alternativ. Jag får se till att det blir av att se över specifika objekt. Det kan ju finnas fler alternativ än just de vanliga systemen för mikrolån. Egentligen är jag inte helt främmande för att bo där ett år eller så även om jag betvivlar att det praktiskt har något konkret som talar för det.
Vanligen börjar mitt intresse för ett kulturområde när att jag träffat på deras konstkultur i de mening att jag köpt eller fått ett föremål, och inte sällan oplanerat.
Organisationers tendens till de praktiskt enkla lösningarna
När man blir äldre får man en mer mot verkligheten balanserad bild av hur något troligare praktiskt kommer tendera att genomföras. Inte minst gäller det organisationer och deras administration även om man jag som saker slumpat sig (eller om området kanske alltid intresserat sig) fått möjlighet att se organisationer konkret från lite ovanliga perspektiv ibland närastående personer konkret engagerade sig med ganska jämfört med varandra olika personlighet.
Ett koncept repeterat långt innan förutsättning att se en företeelse existerande skapas från kunskapen hur det som generell företeelse skulle implementeras kan man sedan missa.
2010 tror jag det var som jag gjorde några tänkbara scenarier möjligt aktuella för en telekom-entitet (levererar mobiltelefoni och internettjänster) under antagandet att den användes för att analysera trafik i Kina för att från dessa göra en rimlighetsbedömning om något överhuvudtaget indikerade att det kanske var så. Mest för att frågan intresserade mig i den mening att jag i så fall önskade känna till det mer än att jag såg något egentligt problem eller konkret värde av att veta det. Jag slutförde det inte fullt men såg heller ingenting.
Den var på många sätt logisk därför att entiteten hör till en av dem man av och till haft konkurrerande i tid med att jag för andra grupper sett organisationer under tillväxt d.v.s. tidskorrelation med att man tagit in finns och i de biologiska neuronnäten är de närastående och ens perspektiv på världen blir begränsat. Det korrekta sättet att göra det är att utgå från populationen alla entiteter av en viss typ med aktuella egenskaper. Det är korrekt väg om man inte ska bli hemmablind, drabbas av design fixering eller vad vi väljer att kalla det.
Det kom emellertid till mig när jag reflekterade över något annat för en eller ett par veckor sedan att samma sak var väsentligt mer troligt för en annan entitet med ganska stora likheter även det där ev. inte är aktuellt just för Kina. Fascinerande med konceptet var just att det är ett ytterst elegant exempel på hur det praktiskt enkla administrativt kan föranleda egentligt just administrativt föga eleganta lösningar där andra till fråga relaterade dimensioner kan skapa konkreta risker. Om inte för de senare påverkande definitionerna rörande en i så fall involverande entitetstyp kunde man initialt sätta ner komplexiteten för att avgöra frågan. Sannolikt där och från en del annat hade jag rätt.
Den här typen av frågor engagerar alltid människor. Men åtminstone när det riktas mot de demokratiskt problematiska länder där inte sällan både säkerhetspolitiska och kriminella risker vanligen är mer regel än undantag har jag svårt att se att något egentligt problem finns. Vidare gäller praktiskt att är man oförsiktig i sådant här bör det innebära att lokala entiteter troligt totalt ovetande ställs inför domstol och döms till döden varande de lokalt juridiskt ansvariga.
Ganska mycket krävs därför för att jag ska bry mig mer än så här. Får jag väldigt ont om pengar, entiteten irriterat mig och noteras problematisk i demokratiskt kontext har vi kanske en samspelande situation där tillräcklig motivation byggs. Samspelet värde och risker refererade tidigare gäller ju dessutom att för att fullt realisera sådant här till personliga intäkter ska man korrekt skriva bok efter tidningsavslöjanden med samarbetspartner där och området är inte riktigt fascinerande för mig där det känns särskilt lockande därför ska det vara mer än att faktor två och tre är verkliga att de är tydliga (det kan man ha åsikter om men det finns väldigt mycket problematiskt man kan engagera sig i runt om i världen och praktiskt behöver man alltid avväga).
Anteckningen här ser jag mest som en logg-anteckning för mig personligen och en indikation till entiteten att det allseende ögat ser er men att ni känns små, lite tråkiga och därför inte roar oss.
Ett koncept repeterat långt innan förutsättning att se en företeelse existerande skapas från kunskapen hur det som generell företeelse skulle implementeras kan man sedan missa.
2010 tror jag det var som jag gjorde några tänkbara scenarier möjligt aktuella för en telekom-entitet (levererar mobiltelefoni och internettjänster) under antagandet att den användes för att analysera trafik i Kina för att från dessa göra en rimlighetsbedömning om något överhuvudtaget indikerade att det kanske var så. Mest för att frågan intresserade mig i den mening att jag i så fall önskade känna till det mer än att jag såg något egentligt problem eller konkret värde av att veta det. Jag slutförde det inte fullt men såg heller ingenting.
Den var på många sätt logisk därför att entiteten hör till en av dem man av och till haft konkurrerande i tid med att jag för andra grupper sett organisationer under tillväxt d.v.s. tidskorrelation med att man tagit in finns och i de biologiska neuronnäten är de närastående och ens perspektiv på världen blir begränsat. Det korrekta sättet att göra det är att utgå från populationen alla entiteter av en viss typ med aktuella egenskaper. Det är korrekt väg om man inte ska bli hemmablind, drabbas av design fixering eller vad vi väljer att kalla det.
Det kom emellertid till mig när jag reflekterade över något annat för en eller ett par veckor sedan att samma sak var väsentligt mer troligt för en annan entitet med ganska stora likheter även det där ev. inte är aktuellt just för Kina. Fascinerande med konceptet var just att det är ett ytterst elegant exempel på hur det praktiskt enkla administrativt kan föranleda egentligt just administrativt föga eleganta lösningar där andra till fråga relaterade dimensioner kan skapa konkreta risker. Om inte för de senare påverkande definitionerna rörande en i så fall involverande entitetstyp kunde man initialt sätta ner komplexiteten för att avgöra frågan. Sannolikt där och från en del annat hade jag rätt.
Den här typen av frågor engagerar alltid människor. Men åtminstone när det riktas mot de demokratiskt problematiska länder där inte sällan både säkerhetspolitiska och kriminella risker vanligen är mer regel än undantag har jag svårt att se att något egentligt problem finns. Vidare gäller praktiskt att är man oförsiktig i sådant här bör det innebära att lokala entiteter troligt totalt ovetande ställs inför domstol och döms till döden varande de lokalt juridiskt ansvariga.
Ganska mycket krävs därför för att jag ska bry mig mer än så här. Får jag väldigt ont om pengar, entiteten irriterat mig och noteras problematisk i demokratiskt kontext har vi kanske en samspelande situation där tillräcklig motivation byggs. Samspelet värde och risker refererade tidigare gäller ju dessutom att för att fullt realisera sådant här till personliga intäkter ska man korrekt skriva bok efter tidningsavslöjanden med samarbetspartner där och området är inte riktigt fascinerande för mig där det känns särskilt lockande därför ska det vara mer än att faktor två och tre är verkliga att de är tydliga (det kan man ha åsikter om men det finns väldigt mycket problematiskt man kan engagera sig i runt om i världen och praktiskt behöver man alltid avväga).
Anteckningen här ser jag mest som en logg-anteckning för mig personligen och en indikation till entiteten att det allseende ögat ser er men att ni känns små, lite tråkiga och därför inte roar oss.
CiteSeerX: DOI i sitemap men ej existerande
2012-07-29
Har vi här: 10.1.1.97.4456. Finns i sitemap men saknar sida. Scientific commons refererar den också (vilka ev. använder data från Citesserx:
Valde att spindla ner den eftersom OID-systemet via API av och till ger XML-fel när servern tappar kontext alt. något på vägen hit och resulterande XML saknar slutet.
citeseerx.ist.psu.edu är ett av många viktiga och i omfång och höjd imponerande projekt från PennState Information Sciences and Technology (IST).
Ett tecken hälsosam motivation i BigData att bibehålla sin nuvarande position bland världens universitet vore att understryka för efter Google Ngram lite konkurrerande Harvard University vore att indexera in alla böcker relevanta inom vetenskap och undervisning på universitetsnivå. Jag tror vi säker är många som skulle tycka det är intressant med title referens-mappningen av det.
Hur som helst hoppas jag inte helt rationellt att det har spindlats ner någon gång i morgon men troligen tar det någon dag till om jag inte trådar upp det lite till.
Komplettering: Är har inte riktigt nått 100 000 (kanske 60 - 7 k doi:s) så jag tar det som ett tecken från (korrekt köns-balanserade) Gudinnan och prövar om datorn orkar upp lite i trådning.
Valde att spindla ner den eftersom OID-systemet via API av och till ger XML-fel när servern tappar kontext alt. något på vägen hit och resulterande XML saknar slutet.
citeseerx.ist.psu.edu är ett av många viktiga och i omfång och höjd imponerande projekt från PennState Information Sciences and Technology (IST).
Ett tecken hälsosam motivation i BigData att bibehålla sin nuvarande position bland världens universitet vore att understryka för efter Google Ngram lite konkurrerande Harvard University vore att indexera in alla böcker relevanta inom vetenskap och undervisning på universitetsnivå. Jag tror vi säker är många som skulle tycka det är intressant med title referens-mappningen av det.
Hur som helst hoppas jag inte helt rationellt att det har spindlats ner någon gång i morgon men troligen tar det någon dag till om jag inte trådar upp det lite till.
Komplettering: Är har inte riktigt nått 100 000 (kanske 60 - 7 k doi:s) så jag tar det som ett tecken från (korrekt köns-balanserade) Gudinnan och prövar om datorn orkar upp lite i trådning.
Israel och Syrien: Att våga acceptera ansvar för problemet "Syriska massförstörelsevapen "är sunt och kan ge nya vänner
Detta låter potentiellt bra:
Att vid behov med säkerhetsmarginal slå militärt direkt mot vapenlager och sambandssystem när indikationer på att risk är på väg att realiseras är rationellt och sunt. Det är också viktigt ansvarstagande i ett segment där det är svårt att få skapa engagerat intresse också i konkretiserad problemlösning bland världens länder.
Sådant rationellt och viktigt ansvarstagande är inte vad vi som avsågs i: Syrien: Supply management just nu och Åren efter valet. Irrationellt och problematiskt handlar t.ex. om att hindra mattransporten till regioner istället för att engagera lämpligt NATO-land i att kontrollera att transporterna inte också för med sig vapen.
Det kommer inte orsaka långsiktiga problem om det görs elegant:
Rent av men om så efter samtal med frihetsrörelsernas representater tycker jag att en rimligt bra lösning är att göra detta också utan signifikanta bevisad initierad risk dels därför att det kan ske i smyg men också därför att dessa vapen aldrig kommer skapa värde för Syriens folk och därför bäst förstörs eller flyttas ut. Jag kan inte föreställa mig att det ger något problem om man samtidigt diskuterar hur man praktiskt bäst också för frihetsrörelsern reducerar risker för projektets realisering genom att slå ut syriska vapensystem ej direkt relaterat.
Att vid behov med säkerhetsmarginal slå militärt direkt mot vapenlager och sambandssystem när indikationer på att risk är på väg att realiseras är rationellt och sunt. Det är också viktigt ansvarstagande i ett segment där det är svårt att få skapa engagerat intresse också i konkretiserad problemlösning bland världens länder.
Sådant rationellt och viktigt ansvarstagande är inte vad vi som avsågs i: Syrien: Supply management just nu och Åren efter valet. Irrationellt och problematiskt handlar t.ex. om att hindra mattransporten till regioner istället för att engagera lämpligt NATO-land i att kontrollera att transporterna inte också för med sig vapen.
Det kommer inte orsaka långsiktiga problem om det görs elegant:
- Ej inkluderande uttryckande allmän brist på förtroende för frihetsrörelserna ex. antydande att de alla mer eller mindre är att anta vara terrorister.
- Gärna hantera praktisk risk management för operationen genom att slå Syriska vapensystem också en direkt relaterade för konkret värde i ögonblickets utmaning som är aktivt nu och ett par veckor framåt lätt problematiskt rörande supply management för det anta som kommer in där diverse vapensystem samspelande gör tidsfönstret nödvändigt längre d.v.s. artilleri, helikoptrar m.m. bättre förstått av militära experter.
Rent av men om så efter samtal med frihetsrörelsernas representater tycker jag att en rimligt bra lösning är att göra detta också utan signifikanta bevisad initierad risk dels därför att det kan ske i smyg men också därför att dessa vapen aldrig kommer skapa värde för Syriens folk och därför bäst förstörs eller flyttas ut. Jag kan inte föreställa mig att det ger något problem om man samtidigt diskuterar hur man praktiskt bäst också för frihetsrörelsern reducerar risker för projektets realisering genom att slå ut syriska vapensystem ej direkt relaterat.
EU's ekonomiska problem: Konglomeratens och de Artiga organisationernas Japan
Att yakuza kallar sig 任侠団体 - de artiga organisationerna - är ytterst passande. Medeltidens riddarkultur, franska duell-kulturen, exakt rättvisa ner till borden centimeter-positionering när Nord- och Sydkorea möts och Somalias krigsherre-kulturer är precis 任侠団体 exempel på kulturer där standardisering av ett extremt-exakt diplomatiskt språk är nödvändigt.
Befintlig kultur gör att missuppfattningar runt rena småsaker kan tolkas som diskreta monumentala förolämpningar indikerande kommande överfall med lans och slagsvär, angrepp mot socialstatus där hela Paris gap-skrattar, bombardemang av städer med artilleri eller att du med kamrater blir nedskjutna med automatvapen.
EU:kulturen har en del likheter med Japans konglomerat och 任侠団体. Det är ett samarbetssystem mellan enskilda organisationer med en egen historik. Alla har varit inblandade i ett otal strider om vilka terrirtoriers handelsmän och jordbrukare man får beskatta, och deras organiserade individer är ofta inbladade in strider om pengar och inte sälla hyser de förakt för varandra.
Risken för att bli lurad i samarbetet är något som återkommande och generellt oroar de flesta. Seger där man tar åt sig korrekt mycket värderas och har gett till resultat att EU i många långsiktiga satsningar presterar väldigt dåligt samtidigt som det göms av extrem-fokus på de (normalt för "mer" så oavsett EU eller andra) mer sällsynta stora framgångarna. Bakomliggande motivation är det inte fel på och representerar den drivkraft med förutsättning att igen lyfta Europa:
Detta ska inte vara problematiskt därför att:
Emellertid gäller det under som första förutsättning är vad vi kallar sund motivation vilket avser att motivationen föranleder entiteterna som förlorat prestige att känna ett förstärkt behov av att visa att de egentligen är bättre.
Osund motivation uppstår när denna istället riktas för att bygga skyddsmekanismer där möjligt d.v.s. utanför kulturell isolation. Uppfattas nu hotet vara realiserat delvis via EU-samarbetet ger det dom exempel vi nu av och till under något år sett realiserat när aktörer i EU önskar skapa regleringar som "garanterar" dem lättare lån från Tyskland oavsett om dom egentligen vill låna ut pengar.
I detta fall konkurrerar man med förstärkt motivation i det politiska samarbetet snarare än vad det handelsområdet det reglerar. Det angriper via realiserad reglering dessutom det område för samarbetet som när det är spelplan för förstärkt motivation utan risk för krig eller när del av brottslighet förstärker ekonomin. Detta fenomen är inte nytt för EU men börjar numera bli förstärkt accepterat som något för aktörer med tappad prestige att engagera sig i inom mer abstrakta områden dåligt förstådda värden vilka ändå av och till antas bäst ges väldigt stor påverkan för Europas befolkning.
Företeelsen är inte på något sätt isolerat till länder med reducerad status. Tvärtom är samtliga aktörer mycket involverade. En av de "slugaste" i de områden jag följt är Tyskland. Fascinerande nog tycks väldigt lite av satsningar i de forskningsområden jag följt närmare just givit någon ökad kompetens i kunskapsområdet ej innan väldokumenterad i referensverk eller produkt / tjänst märkbar på det internationella området. Den lilla gemensamma risken är alltid att projekten får för högt fokus på samarbetets form och dess i EU konceptuella kultur. Höga krav på leverablernas värde finns inte därför att EU i sig prioriterar marknadsföring av dem och vad man jämför med ger mer sällan konkreta värden nu och saknaden av mätbara konkretiserade värden i verkligheten göms ändå av trivialare konkretiserade värden som att "bygga en projektwebb", "publicera artiklar för medborgarna", "få resultat publicerat i en journal" o.s.v.
Stora gemensamma risken är att det etablerar och förstärker subkulturen över alla projekt och samarbete där motivation lättare kanaliseras till i sin osunda sjukliga form där seger för projekten är att vinna projekt-territorium.
Exemplen ger endast de enklaste exemplen på riskerna. Realiserade risker av kulturen i högre komplexitet är när skicklighet och förmåga att kriga i organisationer resulterar i förmåga och etablerat vapen att administrativt och politiskt förvanska mätvariabler och resultskattningar för att bibehålla makt och kontroll. Sådant är inte begränsat i forskningsprojekt utan är dimension av Europas ekonomiska problem.
Osunda uttryck av det som kommit upp till ytan när de påverkat och spelat in i olika ekonomiska katastrofer har ännu föga resulterat i ökad vaksamhet hos media. Förutom att detektion av manipulerade siffror inte tycks vara inkluderad i deras bevakade journalistik (troligt därför att verktyg för detektion saknas) finns en kulturtendens mer tror jag i en del svenska medie-entiteter än folket i allmänhet att känna sig hemma i den osunda konkurrensen (där går dock utvecklingen tveklöst sedan ett par år åt rätt riktning och jag betvivlar när den uttrycker sig i krönikor av och till att det är annat än vad läsarna antingen inte läser eller är lite skeptiskt roade av när det berör medias eget samspel med omvärlden).
Problematiken ligger därför både svårighet att hantera komplexitet uttryckt i åtgärder och administrativ manipulativ respektive en "fascination" till den språkliga komplexiteten med accepterande och användning av begrepp och möjligheter utan att riktigt begripa dem.
Ett exempel-segment jag betraktar som inkluderat vi ska vara observanta på åren som kommer är quantitative easing. Inget värde tycks någonsin praktiskt skapats i jämförbar historisk-användning i eller utanför EU samtidigt som det uttrycker en förändringshastighet växande i sig själv vilken som kan upplevas sakna risk men i sig själv är påverkande utåt där historiskt data om positiv effekt inte finns dokumenterad (betrakta Japan som bästa fall) och därmed sannolikt om existerande är negativ. Negativ effekt kan ligga i att måttet till sin natur uttrycker förändring i entitetens egna redovisning på ett sätt som gör att de uppgifter entiteten själv liksom dom utanför den vant sig med att man kan tolka på ett visst sätt inte längre gör det.
Ytterligare område är vad vi korrekt ska kalla trycka pengar. Att trycka pengar är vad ECB antyder att de nu tänker göra. Genom att man numera inte behöver trycka pengarna i fysisk mening uppstår risker genom att aktören med samarbetande kan inducera händelser med systematiska problem som dåligt märks därför att de inte upplevs göra vad de konkret gör: öka antalet existerande euros där antalet euro per efterfrågad euro reduceras. Om aktuell euro finns fysiskt eller digitalt gör ingen skillnad.
Inflation kan stimulera ekonomin. Det kan om så också orsaka överhettning och hybris.
Att fler euro per efterfrågad euro kommer orsaka inflation är dock inte självklart. Löneökning som driver upp priserna ger ökad risk för hybris. Det är inte säkert att detta ens är aktuellt för EU vilket kan förklara att ECB:s största ägare Tyskland inte tycks vända sig mot det (alternativt att Tysklands regering hjälper ECB att göra detta på sätt som parlamentet och medborgarna inte hinner tolka p.g.a. komplexitet som inflationsdrivande innan de förlorat en stor andel av köpkraften deras sparade pengar representerar).
Frågan är dock om ekonomin verkligen kommer stimuleras? USA levde gott många år på att trycka och sälja dollar men denna var dessa perioder excellent efterfrågad där värdet för köparen och användarna inkluderade mer än förändring av dess värde fungerande också som handelsvaluta.
Jag tänker inte nu eller på troligt länge ge mig på att besvara den frågan därför att jag vet hur problematisk datakvalitet är på informationen statistiken besluten resp. möjligheterna för ECB, EU och mig att göra en bedömning på är. Och jag ser heller ingen väsentlig kulturförändring mot sund accounting och spårbarhet. Den prediktion jag istället gör för de kommande tre åren (ev. ödslar tid på att borra informationen djupt senare under året vilket kan föranleda att framtiden för tillväxt och inflation diskuteras efter det) är att skandaler och dolda problem fortsatt kommer uttryckas och att samarbetande aktörer alltid kommer gnälla när dom andra gör det men utan att prioritet på datakvalitet någonsin blir tillräckligt prioriterad. Tveklöst kommer det dock om än långsamt (jag hoppas på att hastigheten dock ska stimuleras upp för vilket engagemang hos media är kritiskt) kommer man tvingas att hantera detta.
Befintlig kultur gör att missuppfattningar runt rena småsaker kan tolkas som diskreta monumentala förolämpningar indikerande kommande överfall med lans och slagsvär, angrepp mot socialstatus där hela Paris gap-skrattar, bombardemang av städer med artilleri eller att du med kamrater blir nedskjutna med automatvapen.
EU:kulturen har en del likheter med Japans konglomerat och 任侠団体. Det är ett samarbetssystem mellan enskilda organisationer med en egen historik. Alla har varit inblandade i ett otal strider om vilka terrirtoriers handelsmän och jordbrukare man får beskatta, och deras organiserade individer är ofta inbladade in strider om pengar och inte sälla hyser de förakt för varandra.
Risken för att bli lurad i samarbetet är något som återkommande och generellt oroar de flesta. Seger där man tar åt sig korrekt mycket värderas och har gett till resultat att EU i många långsiktiga satsningar presterar väldigt dåligt samtidigt som det göms av extrem-fokus på de (normalt för "mer" så oavsett EU eller andra) mer sällsynta stora framgångarna. Bakomliggande motivation är det inte fel på och representerar den drivkraft med förutsättning att igen lyfta Europa:
Att grekiska och spanska folket känner sig förolämpade och förnedrade, och kanske börjar hysa ett förstärkt förakt för den tyska-kultur man lutar åt är vad som egentligen orsakat alla problem är möjlighet och i sig inte problematiskt.
Detta ska inte vara problematiskt därför att:
- Det politiska samarbetets grundbult är reduktionen för väpnad konflikt.
- Kulturell isolation med efterföljande "sektistiskt" tänkande förhindras av pan-europeisk ekonomisk konkurrens som för aktörer fodrar möten och förståelse av sub-marknader. Gemensamma EU-projekt som konceptuell idé kan också tillföra värde men konkret effekt jämfört konkurrens tycks obefintligt relativt handel undantaget området som direkt inverkar på det handelsrelaterade (ex. ursprungsmärkning och standardisering).
Emellertid gäller det under som första förutsättning är vad vi kallar sund motivation vilket avser att motivationen föranleder entiteterna som förlorat prestige att känna ett förstärkt behov av att visa att de egentligen är bättre.
Osund motivation uppstår när denna istället riktas för att bygga skyddsmekanismer där möjligt d.v.s. utanför kulturell isolation. Uppfattas nu hotet vara realiserat delvis via EU-samarbetet ger det dom exempel vi nu av och till under något år sett realiserat när aktörer i EU önskar skapa regleringar som "garanterar" dem lättare lån från Tyskland oavsett om dom egentligen vill låna ut pengar.
I detta fall konkurrerar man med förstärkt motivation i det politiska samarbetet snarare än vad det handelsområdet det reglerar. Det angriper via realiserad reglering dessutom det område för samarbetet som när det är spelplan för förstärkt motivation utan risk för krig eller när del av brottslighet förstärker ekonomin. Detta fenomen är inte nytt för EU men börjar numera bli förstärkt accepterat som något för aktörer med tappad prestige att engagera sig i inom mer abstrakta områden dåligt förstådda värden vilka ändå av och till antas bäst ges väldigt stor påverkan för Europas befolkning.
Företeelsen är inte på något sätt isolerat till länder med reducerad status. Tvärtom är samtliga aktörer mycket involverade. En av de "slugaste" i de områden jag följt är Tyskland. Fascinerande nog tycks väldigt lite av satsningar i de forskningsområden jag följt närmare just givit någon ökad kompetens i kunskapsområdet ej innan väldokumenterad i referensverk eller produkt / tjänst märkbar på det internationella området. Den lilla gemensamma risken är alltid att projekten får för högt fokus på samarbetets form och dess i EU konceptuella kultur. Höga krav på leverablernas värde finns inte därför att EU i sig prioriterar marknadsföring av dem och vad man jämför med ger mer sällan konkreta värden nu och saknaden av mätbara konkretiserade värden i verkligheten göms ändå av trivialare konkretiserade värden som att "bygga en projektwebb", "publicera artiklar för medborgarna", "få resultat publicerat i en journal" o.s.v.
Stora gemensamma risken är att det etablerar och förstärker subkulturen över alla projekt och samarbete där motivation lättare kanaliseras till i sin osunda sjukliga form där seger för projekten är att vinna projekt-territorium.
Exemplen ger endast de enklaste exemplen på riskerna. Realiserade risker av kulturen i högre komplexitet är när skicklighet och förmåga att kriga i organisationer resulterar i förmåga och etablerat vapen att administrativt och politiskt förvanska mätvariabler och resultskattningar för att bibehålla makt och kontroll. Sådant är inte begränsat i forskningsprojekt utan är dimension av Europas ekonomiska problem.
Osunda uttryck av det som kommit upp till ytan när de påverkat och spelat in i olika ekonomiska katastrofer har ännu föga resulterat i ökad vaksamhet hos media. Förutom att detektion av manipulerade siffror inte tycks vara inkluderad i deras bevakade journalistik (troligt därför att verktyg för detektion saknas) finns en kulturtendens mer tror jag i en del svenska medie-entiteter än folket i allmänhet att känna sig hemma i den osunda konkurrensen (där går dock utvecklingen tveklöst sedan ett par år åt rätt riktning och jag betvivlar när den uttrycker sig i krönikor av och till att det är annat än vad läsarna antingen inte läser eller är lite skeptiskt roade av när det berör medias eget samspel med omvärlden).
Problematiken ligger därför både svårighet att hantera komplexitet uttryckt i åtgärder och administrativ manipulativ respektive en "fascination" till den språkliga komplexiteten med accepterande och användning av begrepp och möjligheter utan att riktigt begripa dem.
Ett exempel-segment jag betraktar som inkluderat vi ska vara observanta på åren som kommer är quantitative easing. Inget värde tycks någonsin praktiskt skapats i jämförbar historisk-användning i eller utanför EU samtidigt som det uttrycker en förändringshastighet växande i sig själv vilken som kan upplevas sakna risk men i sig själv är påverkande utåt där historiskt data om positiv effekt inte finns dokumenterad (betrakta Japan som bästa fall) och därmed sannolikt om existerande är negativ. Negativ effekt kan ligga i att måttet till sin natur uttrycker förändring i entitetens egna redovisning på ett sätt som gör att de uppgifter entiteten själv liksom dom utanför den vant sig med att man kan tolka på ett visst sätt inte längre gör det.
Ytterligare område är vad vi korrekt ska kalla trycka pengar. Att trycka pengar är vad ECB antyder att de nu tänker göra. Genom att man numera inte behöver trycka pengarna i fysisk mening uppstår risker genom att aktören med samarbetande kan inducera händelser med systematiska problem som dåligt märks därför att de inte upplevs göra vad de konkret gör: öka antalet existerande euros där antalet euro per efterfrågad euro reduceras. Om aktuell euro finns fysiskt eller digitalt gör ingen skillnad.
Inflation kan stimulera ekonomin. Det kan om så också orsaka överhettning och hybris.
Att fler euro per efterfrågad euro kommer orsaka inflation är dock inte självklart. Löneökning som driver upp priserna ger ökad risk för hybris. Det är inte säkert att detta ens är aktuellt för EU vilket kan förklara att ECB:s största ägare Tyskland inte tycks vända sig mot det (alternativt att Tysklands regering hjälper ECB att göra detta på sätt som parlamentet och medborgarna inte hinner tolka p.g.a. komplexitet som inflationsdrivande innan de förlorat en stor andel av köpkraften deras sparade pengar representerar).
Frågan är dock om ekonomin verkligen kommer stimuleras? USA levde gott många år på att trycka och sälja dollar men denna var dessa perioder excellent efterfrågad där värdet för köparen och användarna inkluderade mer än förändring av dess värde fungerande också som handelsvaluta.
Jag tänker inte nu eller på troligt länge ge mig på att besvara den frågan därför att jag vet hur problematisk datakvalitet är på informationen statistiken besluten resp. möjligheterna för ECB, EU och mig att göra en bedömning på är. Och jag ser heller ingen väsentlig kulturförändring mot sund accounting och spårbarhet. Den prediktion jag istället gör för de kommande tre åren (ev. ödslar tid på att borra informationen djupt senare under året vilket kan föranleda att framtiden för tillväxt och inflation diskuteras efter det) är att skandaler och dolda problem fortsatt kommer uttryckas och att samarbetande aktörer alltid kommer gnälla när dom andra gör det men utan att prioritet på datakvalitet någonsin blir tillräckligt prioriterad. Tveklöst kommer det dock om än långsamt (jag hoppas på att hastigheten dock ska stimuleras upp för vilket engagemang hos media är kritiskt) kommer man tvingas att hantera detta.
Uppfattad tid relativt nyhetshändelsers intensitet
Tidigare skrivet om citat är t.ex. Citat ger bättre artiklar.
Själv har jag aldrig förstått poängen med gåtor. Berättar någon en gåta för dig är det ju med syftet att du antingen bränner din dyrbara kognitiva-beräkningstid begränsad under en livslängd eller att de vill berätta något och antagligen försöker igen.
Ofta bygger de dessutom på språkliga egenheter vilket kanske förklarar barns tror jag större intresse av det givet deras tämligen aktivt pågående inlärning expanderande de biologiska neuronnäten.
Tid är ju också verkligen i så mycket en fråga om förändringshastigheten och kanske mer än faktiskt förändring i samhället och grupperna av människor hur det motsvarar vår kogntivia förändringshastighet det avspeglar. Snabba händelseförändring vi tar emot i språk ger intensiva tydliga minnen och det i sig kan innebära att tidsperiodens erfarenhet får större påverkan än vad det konkreta värdet egentligen förtjänar om man noggrannare jämför saker och ting.
Omvänt skspar det precis som The Mad Hatter antyder för Alice viss flexibilitet att välja den upplevda mer än fysiska tiden för ett händelseförlopp. Oavsett hur ex. segt det varit kan det vara möjligt att genom förändring av händelsernas intensitet när de troligt uppfattas via det kollektiva språket dra upp hur tiden relativt förändringshastigheten påverkas. Förändring av det liksom mycket annat kan öka väldigt snabbt men tendera att också bottna ut i ökning där konvergerande mot ett maximalt värde. Ett företag jab glra nubbeb av en händelse tydligare oberoende av andra faktorer genom högre intensitet relativt tid men får mycket eller för ofta och den möjligheten reduceras eller skapar inlärd filtrering där det inte alls märks.
"A bright idea came into Alice’s head. “Is that the reason so many tea-things are put out here?” she asked.
“Yes, that’s it,” said the Hatter with a sigh: “it’s always tea-time, and we’ve no time to wash the things between whiles.”
“Then you keep moving round, I suppose?” said Alice.
“Exactly so,” said the Hatter: “as the things get used up.”
Från: A Mad Tea-Party, Alice In Wonderland.
Själv har jag aldrig förstått poängen med gåtor. Berättar någon en gåta för dig är det ju med syftet att du antingen bränner din dyrbara kognitiva-beräkningstid begränsad under en livslängd eller att de vill berätta något och antagligen försöker igen.
Ofta bygger de dessutom på språkliga egenheter vilket kanske förklarar barns tror jag större intresse av det givet deras tämligen aktivt pågående inlärning expanderande de biologiska neuronnäten.
Tid är ju också verkligen i så mycket en fråga om förändringshastigheten och kanske mer än faktiskt förändring i samhället och grupperna av människor hur det motsvarar vår kogntivia förändringshastighet det avspeglar. Snabba händelseförändring vi tar emot i språk ger intensiva tydliga minnen och det i sig kan innebära att tidsperiodens erfarenhet får större påverkan än vad det konkreta värdet egentligen förtjänar om man noggrannare jämför saker och ting.
Omvänt skspar det precis som The Mad Hatter antyder för Alice viss flexibilitet att välja den upplevda mer än fysiska tiden för ett händelseförlopp. Oavsett hur ex. segt det varit kan det vara möjligt att genom förändring av händelsernas intensitet när de troligt uppfattas via det kollektiva språket dra upp hur tiden relativt förändringshastigheten påverkas. Förändring av det liksom mycket annat kan öka väldigt snabbt men tendera att också bottna ut i ökning där konvergerande mot ett maximalt värde. Ett företag jab glra nubbeb av en händelse tydligare oberoende av andra faktorer genom högre intensitet relativt tid men får mycket eller för ofta och den möjligheten reduceras eller skapar inlärd filtrering där det inte alls märks.
Syrien: Supply management just nu och Åren efter valet
2012-07-27
Jag sätter mindre tro till akut problematik för armén relaterat supply management och tror snarastatt man trots diverse medieuppgifter om vapenstöd via Turkiet o.s.v. att risken för akut brist på den sidan närmaste dygnen är verklig. Konkret hjälp till frihetskriget just nu kan vara viktigt.
Givet att jag inte är säker på att västerlandet klarat att nå den förtroendenivå i Syrien i Arabvärlden för att det ska ha möjlighet till en drivande väg framåt för att överbrygga problematiken inkl. terroristhotet befintligt i världens säkerhetspolitik sedan är samtidigt som både Afganistan och Irak i bästa fall är neutrala här under troligt de närmaste åren gäller att det gör Libyen till ett av de få vägarna realistiskt. Libyen är viktigt.
Realistiskt i den mening att det kan bli den framåtgående drivkraften i kulturregionen där man kan mötas konstruktivt utan kontext av diktatur eller säkerhetspolitiska problematik mer tydliga.
Situationen i Syrien ser jag utan att vara jurist som exempel på brott mot mänskligheten och jag kan heller inte bedöma vad det konkret kommer innebära åren som kommer för FN och aktörer som brutit stadgan givet det. Mer än realisterat brott mot mänskligheten det är det nu också tappad möjlighet till positivt värde.
Det brutala övergreppet på befolkningen innebär också att problematik från fysiska till psykiska och sociala problem kan riskera att bli befintliga också efter att det är avklarat och de fria valen är stabila. Vi ska minnas vad Belgiska Kongo är ett av de tydliga exemplen på: våld blir lätt kulturellt. Tyskland är ett exempel där det fungerade bättre och jag är trygg i att jag kan säga att en - kanske den viktigaste anledningen som grundförutsättning - var att det fanns en hög likhet i kultur och språk. Betydelsen av arabförbundet att ta ansvar i Syrien är därför viktigt under en längre period.
Och situationen lägger också ett högt ansvar på Israel och arabvärldens mer anti-israel engagerade entiteter att ta det lugnt. Inga inblandade i den konflikten har oavsett hur de tillskriver rättigheter, oförrätter eller precis vad som helst de anser relevant klarat att nå varaktig stabilitet. Att givet det acceptera att man lugnar ner ev. ambitioner oavsett riktning ökad lugn-fred eller ökad-konflikt och tänker att det viktiga just nu är att regionen inte åren som kommer går till något mycket värre. När det gäller Israel är deras engagemang för att stoppa matsändningar till Gaza ett exempel på en onödig strategi som stimulerar till ökad konflikt (förutom att de tappade ordentligt med politiskt kapital i flera länder).
Risken för just terrorism tror jag dock inte ska överdrivas. Jag skulle rent av med risk för att säga mer än man rimligt med trovärdighet kan sia om luta åt att risken om man når fram till ett val är lägre varaktigt än i Irak. Att vinna sin egen frihet och slåss för den betyder mycket. USA och inbördeskrigets ofantliga blodbad är ett exempel på det.
Givet att jag inte är säker på att västerlandet klarat att nå den förtroendenivå i Syrien i Arabvärlden för att det ska ha möjlighet till en drivande väg framåt för att överbrygga problematiken inkl. terroristhotet befintligt i världens säkerhetspolitik sedan är samtidigt som både Afganistan och Irak i bästa fall är neutrala här under troligt de närmaste åren gäller att det gör Libyen till ett av de få vägarna realistiskt. Libyen är viktigt.
Realistiskt i den mening att det kan bli den framåtgående drivkraften i kulturregionen där man kan mötas konstruktivt utan kontext av diktatur eller säkerhetspolitiska problematik mer tydliga.
Situationen i Syrien ser jag utan att vara jurist som exempel på brott mot mänskligheten och jag kan heller inte bedöma vad det konkret kommer innebära åren som kommer för FN och aktörer som brutit stadgan givet det. Mer än realisterat brott mot mänskligheten det är det nu också tappad möjlighet till positivt värde.
Det brutala övergreppet på befolkningen innebär också att problematik från fysiska till psykiska och sociala problem kan riskera att bli befintliga också efter att det är avklarat och de fria valen är stabila. Vi ska minnas vad Belgiska Kongo är ett av de tydliga exemplen på: våld blir lätt kulturellt. Tyskland är ett exempel där det fungerade bättre och jag är trygg i att jag kan säga att en - kanske den viktigaste anledningen som grundförutsättning - var att det fanns en hög likhet i kultur och språk. Betydelsen av arabförbundet att ta ansvar i Syrien är därför viktigt under en längre period.
Och situationen lägger också ett högt ansvar på Israel och arabvärldens mer anti-israel engagerade entiteter att ta det lugnt. Inga inblandade i den konflikten har oavsett hur de tillskriver rättigheter, oförrätter eller precis vad som helst de anser relevant klarat att nå varaktig stabilitet. Att givet det acceptera att man lugnar ner ev. ambitioner oavsett riktning ökad lugn-fred eller ökad-konflikt och tänker att det viktiga just nu är att regionen inte åren som kommer går till något mycket värre. När det gäller Israel är deras engagemang för att stoppa matsändningar till Gaza ett exempel på en onödig strategi som stimulerar till ökad konflikt (förutom att de tappade ordentligt med politiskt kapital i flera länder).
Risken för just terrorism tror jag dock inte ska överdrivas. Jag skulle rent av med risk för att säga mer än man rimligt med trovärdighet kan sia om luta åt att risken om man når fram till ett val är lägre varaktigt än i Irak. Att vinna sin egen frihet och slåss för den betyder mycket. USA och inbördeskrigets ofantliga blodbad är ett exempel på det.
TeliaSonera får en hjälpande hand: Att våga se vardagens lidande
TeliaSoneras svårighet att klara av att installera bredband på cirka 1.5 månad gav mig en känsla av att det inte alltid är lätt att arbeta där och att kanske heller inte den kollektiva intelligensen organisationen konvergerar till i Sverige mår bra. Den kändes både overaktiv liksom långa perioder deprimerat overksamhet: först ingen leverans alls, sedan en mängd svar m.m. och därefter oförmöga att lösa fakturan. Tidigare inlägg från den gången:
Sådant tycker jag att man ska våga se och åtminstone när det som här inte kostar tid våga ge lite stödja mer än som jag i svaga ögonblick nästan gjort övervägt otäcka cyniska inlägg där jag gör mig rolig över deras organisatoriska utmaningar i den hårda telekomvärlden.
Förutom tipset och den hjälpande hand jag räckte ut till deras support såg jag en insändare kanske i Dagens Nyheter om att TeliaSonera inte klarat av att laga en basstation på mer än en månad. Och heller inte klarat att ge dem GSM istället för senare generationers kanske för Telia jobbigare tjänster. Där tycker jag att de boende i området borde bjuda till lite själva och hjälpa till:
Att hjälpa handlar inte att vänta på att den som lider ska be om hjälp.
Viktigt är också att inte se handen man sträcker ut som en möjlighet att stärka sitt eget ego. Ta lärdom hur jag gör nedan (finns också här på Telias webb). Titta hur diskret jag smyger in ett tips för att hjälpa igång en kanske trött utarbetad lite avtrubbad nyanställd. Hjälp handlar om respekt för människans själv och inte om de egna nöjena. Klarar hon av det hela kanske jag skickar ett krya på dig kort också.
För fler tips titta gärna hur jag både var lite uppmuntrande samtidigt som jag tydligt pekade ut problemen. Jag använde punktlistor vilket gör det lätt för supporten och tekniker att sätta sig in i problemet. Tänka på att det inte är säkert att de mött problemet tidigare eller är aktuellt uppdaterade med tekniken. Att komplettera med som vi förstår från det senare är att vara noga med att upprätthålla en logg över support-ärenden och skicka med i vidare kontakt.
Nu kompletterad med ett tips med utgångspunkt från den fortsatta kontakten där jag uttryckte mig för snabbt och inte levde upp till rätt kvalitetsnivå:
Komplettering
Klicka på bilden för förstoring.
Komplettering
När jag skrev svar på detta var jag dock för snabb. Nedan borde jag självklart försökt hjälpa till så att de kan hitta numret de installerat bredbandet på.
Svaret där jag inte riktigt levde upp till mina ambitioner på medmänsklighet:
Kanske borde jag bjuda ut Karin om hon är singel. Det känns säkert glatt och spännande ovanligt att kunderna behandlar dem med respekt och medmänsklighet när de har problem. Sådan är jag. En stor vän till hela mänskligheten.
- Telia Bredband är problem och kostar tid | 2012-02-01
- Telias support: Möjliga kvalitetsförbättringar | 2012-02-04
- Telia bygger ny support | 2012-02-04
Sådant tycker jag att man ska våga se och åtminstone när det som här inte kostar tid våga ge lite stödja mer än som jag i svaga ögonblick nästan gjort övervägt otäcka cyniska inlägg där jag gör mig rolig över deras organisatoriska utmaningar i den hårda telekomvärlden.
Förutom tipset och den hjälpande hand jag räckte ut till deras support såg jag en insändare kanske i Dagens Nyheter om att TeliaSonera inte klarat av att laga en basstation på mer än en månad. Och heller inte klarat att ge dem GSM istället för senare generationers kanske för Telia jobbigare tjänster. Där tycker jag att de boende i området borde bjuda till lite själva och hjälpa till:
- Mobila basstationer för GSM är idag inte alls dyra.
- Samla därför in pengar och inhandla en.
- Samtidigt med insamling pengar dokumentera datorer och operativsystem i resp. hem.
- Når man mer än 20 normala hemdatorer idag ska det inte vara något problem att ha hela basstationen igång inkopplad med telias bredbandsnät på några timmar. Om de överhuvudtaget har GSM-säkerheten på striktaste tänkbara i Sverige.
- Och det utan att stressa upp den kollektiva personligheten TeliaSonera som inte mår bra.
Att hjälpa handlar inte att vänta på att den som lider ska be om hjälp.
Viktigt är också att inte se handen man sträcker ut som en möjlighet att stärka sitt eget ego. Ta lärdom hur jag gör nedan (finns också här på Telias webb). Titta hur diskret jag smyger in ett tips för att hjälpa igång en kanske trött utarbetad lite avtrubbad nyanställd. Hjälp handlar om respekt för människans själv och inte om de egna nöjena. Klarar hon av det hela kanske jag skickar ett krya på dig kort också.
För fler tips titta gärna hur jag både var lite uppmuntrande samtidigt som jag tydligt pekade ut problemen. Jag använde punktlistor vilket gör det lätt för supporten och tekniker att sätta sig in i problemet. Tänka på att det inte är säkert att de mött problemet tidigare eller är aktuellt uppdaterade med tekniken. Att komplettera med som vi förstår från det senare är att vara noga med att upprätthålla en logg över support-ärenden och skicka med i vidare kontakt.
Nu kompletterad med ett tips med utgångspunkt från den fortsatta kontakten där jag uttryckte mig för snabbt och inte levde upp till rätt kvalitetsnivå:
Komplettering
Klicka på bilden för förstoring.
Komplettering
När jag skrev svar på detta var jag dock för snabb. Nedan borde jag självklart försökt hjälpa till så att de kan hitta numret de installerat bredbandet på.
Hej!
Det nummer du angivit, 08-425700, är inte något jag kan hitta i våra system. Jag kan därmed inte hitta dina abonnemang hos oss, vilket gör det omöjligt för mig att se eventuella tidigare noteringar i ärendet.
Om du vill att vi ska kunna hjälpa dig behöver vi mer information om vad ärendet gäller samt några kunduppgifter så vi kan hitta dig i våra system. Vill du inte lämna ut dem via vår e-postingång är du välkommen att ringa 90200 eller kontakta oss via vår chattingång: http://www.telia.se/chatt
Med vänlig hälsning
Karin Elofsson
Telia Kundservice
Svaret där jag inte riktigt levde upp till mina ambitioner på medmänsklighet:
Hej!
Jag sammanställde en lista från vilken du kan nå en del av tidigare kontakt. Använd gärna informationen er medarbetare utifrån god erfarenhet av era kundsupport-lösningar fyndigt nog publicerade där.
Gör gärna själv på samma sätt så att övriga medarbetare kan komma åt informationen på samma sätt. Använd aktuellt inlägg eller hellre samma den andra medarbetaren så hålls det samlat lite som en logg över ärendena.
Lycka till!
Kanske borde jag bjuda ut Karin om hon är singel. Det känns säkert glatt och spännande ovanligt att kunderna behandlar dem med respekt och medmänsklighet när de har problem. Sådan är jag. En stor vän till hela mänskligheten.
Amerikanen vräker åt sig ansvar: EU måste övervinna skräcken och våga sig in i och ta revir i outforskade teknikområden
2012-07-26
En fascinerande "egenhet" med den amerikanska kulturen (och inte en vetenskaplig egenhet som jag inte mätt uttryck för i min nyhetsanalys eller sökt i forskning) är hur villiga de här att möta upp små och stora utmaningar i ögonblicket ofta resulterande att de direkt eller indirekt sätter sig själva som ägare av problem.
Västeuropa känns ofta avslappnat åldrat i politik. Saker händer i världen. Det oroar oss men Västerlandet har flera tusen års historia mycket energi går åt att lära sig i skolan. Fokus ligger just inte på den här motiverande energin att likt ungdomen (och USA är ju ett yngre land) springa iväg och uträtta saker istället för att diskutera allt som gick fel de sista tio gångerna och hur man bäst undviker det.
Nu har de gjort det igen och som jag av och till misstänker kanske helt inte på det klara med var ansvaret hur folk uppfattar det egentligen slutar:
Att de engagerat sig i timmar och/eller finansiering externt tror jag är alldeles utmärkt inte minst för USA där vi ex. har väldigt många myndighetssystem federalt och i övrigt som använder SSL också direkt på webben (senast igår blev jag t.ex. när jag följde en länk från tror jag Naval Intelligence ombedd av servern att skicka upp ett klient-certifikat i kontext av SSL-protokollet och som normalt för de flesta myndighetssajter i USA jag kommit till med SSL utan att deras server-ceritikat har någon i min Google Chrome betrodd utgivare ovanför men jag antar att de boot-straapar klientautentiseringen). De representerar också väsentligt värde att skydda vilket givetvis också gäller alla deras företag och medborgare. Antalet amerikaner summerar till mycket medan ex. Sverige har jämförbart värde per person men vem kan kräva av ett ändå i befolkningsresurser begränsat land att ta på sig sådana här ansvar? Och vem tror uppriktigt att EU kan lösa det utan lång uppstarts sträcka?
Så utmärkt. Amerikanerna gör det. Och det som är intressant här är att oavsett varje detalj praktiskt och juridiskt och i standard och samarbete det utformats på gäller att efter att pressmeddelandet är det dom som satt sitt namn på det. Därmed som vi alla utgår från ser dom till att hålla ett öga på det under godtycklig framtid där det i allt praktiskt om dom vill dela sådant ansvar någon gång i framtiden också är ett problem som dom praktiskt äger eftersom knappt något annat land just engagerat sig alls i sådant här.
Det är praktiskt därför att faktiskt göra något fungerar ofta väldigt mycket bra. Det kan gå fel men för det som är mer problematisk risk och skada, och som känns komplext och svårt att agera i är just sådana problem som tenderar att växa.
Oavsett om här eller i andra politiska frågor är det därför mindre värdet amerikanerna ger i sådant här och mer det potentiellt större värde man kan nå genom att med högre motivation försöka mer. Sverige är absolut inte ett av EU:s problem i sådant och allmänt tenderar vi ju att engagera oss i allt möjligt. Det ska inte förvåna oss att det också betalar sig ekonomiskt. Engagemang i internationella frågor skapar kunskap om kulturer, möjligheter och risker i andra länder, och etablerar kontaktytor och gör världen vänligt stämd. Det skapar affärer. Att EU tycker jag inte att man kan säga börjat titta bara internt i och med krisen utan nu gjort det i åtminstone tio år (innan följde jag inte någon fråga som gjorde att jag hade någon bild av det) kanske delvis är en orsak till problemen nu. Risker i ekonomin som tycks ha överraskat borde inte ha överraskat och fungerande verksamhets- och affärssystem för bl.a. datakvalitet och statistisk-kontroll hade betytt mycket. Ex. hade kanske fler europeiska länder fått reda på att brittiska banker manipulerade den s.k. libor-räntan vilket tycks ha varit en allmänt känd vetskap lite varstans i världen förutom bland buntvis med engelska bankanställda.
Att kritisera EU är aldrig tillfredsställande och andra valmöjligheter är vad som kan ge konkreta värden även om det kan ha förändrats sedan förra året. Men konceptet har hög potential när det fungerar väl men problematiskt nog stänger EU dörrar till lösningar när de inte fungerar. EU har mutat in en mängd ansvarsområden och när de inte klarar av dom krävs det mycket för någon annan ska bry sig. Eurostat och den brutala underprestation de står för är ett exempel. Vem ska göra statistiskt uppföljning i EU samarbetet konkurrerande med Eurostat? Idéen att det ens ska behövas bör ha varit främmande och även om problemet skulle vara tydligt torde den administrativa utmaningen att klara att korrigera problemet med ett alternativt verktyg vara döfött därför att EUROStat har mutat in verksamhetsområdet.
EUROStat överpresterar dock som allmänt vanliga för tycks det från minsta lilla EU-finansierade forskningsprojekt ändå upp till toppen på att välja projektnamn, by-lines, slogans m.m.
Även om det inte är tillfredsställande att kritisera EU roar dom mig mycket ofta i området citatet hör till. Men nyhetsanalys är ju vad ju gör och kanske senare i år om jag får mer tid kan vi titta i ett par artiklar närmare på varför deras attityd-offensiv är lätt kul (jag har inte från färsk nyhetsanalys tittat på det nu sedan januari men när jag rullar versioner nästa gång är det en lämplig symbol-samling att återkoppla på i data quality kontrollerna).
Man ska inte underskatta makten vi enkla vanliga medborgare har när vi tycker på webben. Redan har chefen för ECB beslutat sig för att han ska göra något bra för euron:
Såvida han inte har extraknäck är det får vi anta mer avkopplande delar av arbetet som att hålla sig uppdaterad av ekonomi-pressen tyckte om honom på senaste press-träffen (och vad som förr kanske aktuellt för en viss tidigare "bankchef" från Frankrike vars svårigheter att kontrollera missbruks beteenden relaterade till åtminstone sex skämde ut Europa för inte så länge sedan i New York titta igenom hur dom nya kvinnliga skribenter ser ut och de kanske verkar villiga mot lite initierad information).
Trots vad de nu kan ha slösat bort på alla bylines, käcka extrem-ambitiösa titlar på alla projekt från det minsta till det största, är "ändå" tvungen att bombastiskt berätta för media att han tänker rädda euron.
Förhoppningsvis ska inte Italien eller annat land visa sig ha bankproblem. Givet nivån som tidigare problem-entiteter dragit upp på språket korrekt med ECB-chefen med dennes lugna och tråkigt exakta bankdirektörs-kommunikation säkert ger det förtroende och lgun som inte kräver nya rubriker i sensationspressen vecka efter vecka där det gäller att ta spaltutrymme Britney Spears eller för veckan aktuell person senaste "överkommunikation" med efterföljande spekulationer om kokain eller cannabis.
Jag kan inte annat än att föreställa mig hur fascinerande det kommer vara om fem år att jämföra hur långt EU-subkulturen då nått i benämningar. Här är vi att han ska indikera att de antar jag tänker börja trycka pengar lite mer än tidigare och nivån hamnar på den här nivån. Jag tror dom kommer klä ut sig och använda tränade djur för att understryka viktiga poänger.
Kanske eurofighters som illustrativt skjuter sönder en gammal bro efter summan i infrastrukturinvesteringar meddelats. Lär säkert få byggindustriaktier att gå upp en vecka innan folk allmänt börjar oroa sig för att deras pengar kommer slösas bort och att deras förtroendevalda och av dem utsedda verktyg är lite vansinniga.
Nå det roar redan och bättre lär det bli nu när dom äntligen verkligen kommit igång. Tog några veckor längre än jag trodde men från Spanien och framåt märks de att man konsulterar sina medieexperter och då blir det kul.
Och verkligen reaktioner ger det fortfarande men nästa gång krävs det att uttrycken dras upp igen och effekten av formuleringar håller inte i sig. Snarast ligger nog en hel del på spekulationer som bygger upp kortsiktigt för att förbereda att spekulera på nedgången som vanligen följer när överuttrycken glömts någon vecka senare.
Att han bara i sin roll accepterar - eller får för sig - att det finns ett behov av att han plötsligt ska rädda euron som att det inte var förutsättningen innan och tror att värde kommer från det är något att minnas i vinter. Förhoppningsvis börjar deras mellan-chefer inte uppmuntra sina medarbetare att tända eld på sig vid pressträffarna och tror det ger någon varaktig effekt. Där är som det enkla slutet på vad du kan säga eller göra som person annat än att fler ner tolerans mot effekten är etablerad måste göra det samma för att hålla nivån ungefär där den var innan den första om det inte räckte då.
Nu det återstår att se hur mycket pengar de tänker trycka upp och ut extra eller om inte det vad det nu ska bli. Jag tror vi ska känna oss tämligen tillfreds med att den svenska kronan tycka tendera att gå upp i värde. Det finns regioner i EU där medborgarna har pengar och börjar inflationen röra sig upp har jag svårt att förstå vad det kommer innebära och hur väl inarbetade modeller egentligen stämmer för euro-området och kanske också USA. Kopplingen mellan inflation och pengar som utility theory betraktad från reward i påverkan beteende via våra mest grundläggande system är i principiellt enkelt även för grupper men vår kultur och samspelet mellan individer adderar komplexitet som när ett så pass stort system existerar under ännu omständigheter inte enormt mycket erfarenhet finns av gör att man bäst avstår från att spekulera om lite eller mer inflationen kanske är bra eller dåligt såvida man inte får betalt för det i pengar och medieuppmärksamhet i en spännande hjälteroll lite Batman.
Västeuropa känns ofta avslappnat åldrat i politik. Saker händer i världen. Det oroar oss men Västerlandet har flera tusen års historia mycket energi går åt att lära sig i skolan. Fokus ligger just inte på den här motiverande energin att likt ungdomen (och USA är ju ett yngre land) springa iväg och uträtta saker istället för att diskutera allt som gick fel de sista tio gångerna och hur man bäst undviker det.
Nu har de gjort det igen och som jag av och till misstänker kanske helt inte på det klara med var ansvaret hur folk uppfattar det egentligen slutar:
Att de engagerat sig i timmar och/eller finansiering externt tror jag är alldeles utmärkt inte minst för USA där vi ex. har väldigt många myndighetssystem federalt och i övrigt som använder SSL också direkt på webben (senast igår blev jag t.ex. när jag följde en länk från tror jag Naval Intelligence ombedd av servern att skicka upp ett klient-certifikat i kontext av SSL-protokollet och som normalt för de flesta myndighetssajter i USA jag kommit till med SSL utan att deras server-ceritikat har någon i min Google Chrome betrodd utgivare ovanför men jag antar att de boot-straapar klientautentiseringen). De representerar också väsentligt värde att skydda vilket givetvis också gäller alla deras företag och medborgare. Antalet amerikaner summerar till mycket medan ex. Sverige har jämförbart värde per person men vem kan kräva av ett ändå i befolkningsresurser begränsat land att ta på sig sådana här ansvar? Och vem tror uppriktigt att EU kan lösa det utan lång uppstarts sträcka?
Så utmärkt. Amerikanerna gör det. Och det som är intressant här är att oavsett varje detalj praktiskt och juridiskt och i standard och samarbete det utformats på gäller att efter att pressmeddelandet är det dom som satt sitt namn på det. Därmed som vi alla utgår från ser dom till att hålla ett öga på det under godtycklig framtid där det i allt praktiskt om dom vill dela sådant ansvar någon gång i framtiden också är ett problem som dom praktiskt äger eftersom knappt något annat land just engagerat sig alls i sådant här.
Det är praktiskt därför att faktiskt göra något fungerar ofta väldigt mycket bra. Det kan gå fel men för det som är mer problematisk risk och skada, och som känns komplext och svårt att agera i är just sådana problem som tenderar att växa.
Oavsett om här eller i andra politiska frågor är det därför mindre värdet amerikanerna ger i sådant här och mer det potentiellt större värde man kan nå genom att med högre motivation försöka mer. Sverige är absolut inte ett av EU:s problem i sådant och allmänt tenderar vi ju att engagera oss i allt möjligt. Det ska inte förvåna oss att det också betalar sig ekonomiskt. Engagemang i internationella frågor skapar kunskap om kulturer, möjligheter och risker i andra länder, och etablerar kontaktytor och gör världen vänligt stämd. Det skapar affärer. Att EU tycker jag inte att man kan säga börjat titta bara internt i och med krisen utan nu gjort det i åtminstone tio år (innan följde jag inte någon fråga som gjorde att jag hade någon bild av det) kanske delvis är en orsak till problemen nu. Risker i ekonomin som tycks ha överraskat borde inte ha överraskat och fungerande verksamhets- och affärssystem för bl.a. datakvalitet och statistisk-kontroll hade betytt mycket. Ex. hade kanske fler europeiska länder fått reda på att brittiska banker manipulerade den s.k. libor-räntan vilket tycks ha varit en allmänt känd vetskap lite varstans i världen förutom bland buntvis med engelska bankanställda.
Att kritisera EU är aldrig tillfredsställande och andra valmöjligheter är vad som kan ge konkreta värden även om det kan ha förändrats sedan förra året. Men konceptet har hög potential när det fungerar väl men problematiskt nog stänger EU dörrar till lösningar när de inte fungerar. EU har mutat in en mängd ansvarsområden och när de inte klarar av dom krävs det mycket för någon annan ska bry sig. Eurostat och den brutala underprestation de står för är ett exempel. Vem ska göra statistiskt uppföljning i EU samarbetet konkurrerande med Eurostat? Idéen att det ens ska behövas bör ha varit främmande och även om problemet skulle vara tydligt torde den administrativa utmaningen att klara att korrigera problemet med ett alternativt verktyg vara döfött därför att EUROStat har mutat in verksamhetsområdet.
EUROStat överpresterar dock som allmänt vanliga för tycks det från minsta lilla EU-finansierade forskningsprojekt ändå upp till toppen på att välja projektnamn, by-lines, slogans m.m.
eurostat [RED: citerar Eurostat därav att det här skrivs med småbokstäver vilket tycks korrekt tillsammans med byline /Hans] your key to European statistics
Även om det inte är tillfredsställande att kritisera EU roar dom mig mycket ofta i området citatet hör till. Men nyhetsanalys är ju vad ju gör och kanske senare i år om jag får mer tid kan vi titta i ett par artiklar närmare på varför deras attityd-offensiv är lätt kul (jag har inte från färsk nyhetsanalys tittat på det nu sedan januari men när jag rullar versioner nästa gång är det en lämplig symbol-samling att återkoppla på i data quality kontrollerna).
Komplettering
Man ska inte underskatta makten vi enkla vanliga medborgare har när vi tycker på webben. Redan har chefen för ECB beslutat sig för att han ska göra något bra för euron:
- ECB will act to save euro, says Mario Draghi (Spekulationerna om att "whatever it takes" kan komma att inkludera krigföring med Ryssland för att erövra deras olje- och gasfyndigheter är helt säkert felaktiga.)
Såvida han inte har extraknäck är det får vi anta mer avkopplande delar av arbetet som att hålla sig uppdaterad av ekonomi-pressen tyckte om honom på senaste press-träffen (och vad som förr kanske aktuellt för en viss tidigare "bankchef" från Frankrike vars svårigheter att kontrollera missbruks beteenden relaterade till åtminstone sex skämde ut Europa för inte så länge sedan i New York titta igenom hur dom nya kvinnliga skribenter ser ut och de kanske verkar villiga mot lite initierad information).
Trots vad de nu kan ha slösat bort på alla bylines, käcka extrem-ambitiösa titlar på alla projekt från det minsta till det största, är "ändå" tvungen att bombastiskt berätta för media att han tänker rädda euron.
Förhoppningsvis ska inte Italien eller annat land visa sig ha bankproblem. Givet nivån som tidigare problem-entiteter dragit upp på språket korrekt med ECB-chefen med dennes lugna och tråkigt exakta bankdirektörs-kommunikation säkert ger det förtroende och lgun som inte kräver nya rubriker i sensationspressen vecka efter vecka där det gäller att ta spaltutrymme Britney Spears eller för veckan aktuell person senaste "överkommunikation" med efterföljande spekulationer om kokain eller cannabis.
Jag kan inte annat än att föreställa mig hur fascinerande det kommer vara om fem år att jämföra hur långt EU-subkulturen då nått i benämningar. Här är vi att han ska indikera att de antar jag tänker börja trycka pengar lite mer än tidigare och nivån hamnar på den här nivån. Jag tror dom kommer klä ut sig och använda tränade djur för att understryka viktiga poänger.
Kanske eurofighters som illustrativt skjuter sönder en gammal bro efter summan i infrastrukturinvesteringar meddelats. Lär säkert få byggindustriaktier att gå upp en vecka innan folk allmänt börjar oroa sig för att deras pengar kommer slösas bort och att deras förtroendevalda och av dem utsedda verktyg är lite vansinniga.
Nå det roar redan och bättre lär det bli nu när dom äntligen verkligen kommit igång. Tog några veckor längre än jag trodde men från Spanien och framåt märks de att man konsulterar sina medieexperter och då blir det kul.
Och verkligen reaktioner ger det fortfarande men nästa gång krävs det att uttrycken dras upp igen och effekten av formuleringar håller inte i sig. Snarast ligger nog en hel del på spekulationer som bygger upp kortsiktigt för att förbereda att spekulera på nedgången som vanligen följer när överuttrycken glömts någon vecka senare.
Att han bara i sin roll accepterar - eller får för sig - att det finns ett behov av att han plötsligt ska rädda euron som att det inte var förutsättningen innan och tror att värde kommer från det är något att minnas i vinter. Förhoppningsvis börjar deras mellan-chefer inte uppmuntra sina medarbetare att tända eld på sig vid pressträffarna och tror det ger någon varaktig effekt. Där är som det enkla slutet på vad du kan säga eller göra som person annat än att fler ner tolerans mot effekten är etablerad måste göra det samma för att hålla nivån ungefär där den var innan den första om det inte räckte då.
Nu det återstår att se hur mycket pengar de tänker trycka upp och ut extra eller om inte det vad det nu ska bli. Jag tror vi ska känna oss tämligen tillfreds med att den svenska kronan tycka tendera att gå upp i värde. Det finns regioner i EU där medborgarna har pengar och börjar inflationen röra sig upp har jag svårt att förstå vad det kommer innebära och hur väl inarbetade modeller egentligen stämmer för euro-området och kanske också USA. Kopplingen mellan inflation och pengar som utility theory betraktad från reward i påverkan beteende via våra mest grundläggande system är i principiellt enkelt även för grupper men vår kultur och samspelet mellan individer adderar komplexitet som när ett så pass stort system existerar under ännu omständigheter inte enormt mycket erfarenhet finns av gör att man bäst avstår från att spekulera om lite eller mer inflationen kanske är bra eller dåligt såvida man inte får betalt för det i pengar och medieuppmärksamhet i en spännande hjälteroll lite Batman.
The Economist: Otäcka exempel på dolt kvinnoförtryck
Jag hittade ett möjligt exempel på en ganska diskret men tror jag inte obetydligt dolt mer kulturellt systematiskt via språk inducerande ojämlikhet mellan könen. En stor andel av vad språk är är mer än kommunikation effektiv kommunikation och vi tenderar därför att hålla fast vid begrepp och konstruktioner. Samtidigt vet vi från culture psychology att språk och värderingar samspelar och det så pass konkret att våra värderingar tenderar att flytta sig när vi växlar språk vi pratar med.
The Economist håller ju korrekt för en publikation av denna form som har och fokuserar på att bibehålla förtroende vid sitt varumärke där behovet av det externa annat än för att addera värde inte är vad man ska behöva ta till för att dra läsare. D.v.s. reportage med kända personer, för året välkända krönikörer o.s.v. är inte en självändamål vilket ger avslappning läsning när söker den sammanfattade analysen och oavsett hur väl man i det enskilda fallet bedömer att den ligger gäller ett relativt jämförbart media allmänt högt förtroende. Av samma anledning ges vanligen inte skribenternas namn explicit.
När man skriver in till tidning är därmed frågan hur skribenten ska tituleras. Möjligt går nu namnen att extrahera alternativt att korrekt titel anges. Just för exemplet gäller dessutom att jag inte letade rätt på det tidigare numret och tittade på artikeln.
Emellertid på sidan 12 har vi hela 10 insändare vilka alla inleds med SIR.
Antar vi nu istället att titeln sätts redaktionellt har vi givetvis samma fenomen om det nu inte anpassas för skribentens kön (vilket är möjligt).
Titel just för Sir och som jag tror är det korrekt jämförbara Madam (om nu inte adlig titulering utan för att antyda ett erkänannde av någon form av social status eller värde - alternativt det artiga distanstagandet som säkert var än mer tydligt när duelering var vanligare och att trampa någon på tårna var vad son konvenansen kunde tvinga till duell om man tog fel på orden - men som kan passa för irriterade läsare som skriver in) är i större frågor vad som ligger nära de viktiga kvinnliga föredömena i politik och makt.
Vi har ju i internationell politik de två dominanta kvinnorna med Chancellor Angela Merkel och United States Secretary of State Clinton (där det bara är beklaga om uppgifterna att hon inte tänker fortsätta som utrikesminister efter valet om hennes chef President Obama vinner valet). Här är ju titlarna vad får association till konkreta exempel på kvinnor med makt. Många tidigare exempel finns men på den här typen av positioner fortfarande oerhört få.
Projektet med kvinnliga förebilder på Nyfiken vital jag initierade i samband med att stereotyper och deras koppling till symbol-systemet generellt fördes in i abstrakt modell (nu i konkretiserad modell och implementation sammanfört med attityder och hela symbolsystemet):
The Economist håller ju korrekt för en publikation av denna form som har och fokuserar på att bibehålla förtroende vid sitt varumärke där behovet av det externa annat än för att addera värde inte är vad man ska behöva ta till för att dra läsare. D.v.s. reportage med kända personer, för året välkända krönikörer o.s.v. är inte en självändamål vilket ger avslappning läsning när söker den sammanfattade analysen och oavsett hur väl man i det enskilda fallet bedömer att den ligger gäller ett relativt jämförbart media allmänt högt förtroende. Av samma anledning ges vanligen inte skribenternas namn explicit.
När man skriver in till tidning är därmed frågan hur skribenten ska tituleras. Möjligt går nu namnen att extrahera alternativt att korrekt titel anges. Just för exemplet gäller dessutom att jag inte letade rätt på det tidigare numret och tittade på artikeln.
Emellertid på sidan 12 har vi hela 10 insändare vilka alla inleds med SIR.
Antar vi nu istället att titeln sätts redaktionellt har vi givetvis samma fenomen om det nu inte anpassas för skribentens kön (vilket är möjligt).
Titel just för Sir och som jag tror är det korrekt jämförbara Madam (om nu inte adlig titulering utan för att antyda ett erkänannde av någon form av social status eller värde - alternativt det artiga distanstagandet som säkert var än mer tydligt när duelering var vanligare och att trampa någon på tårna var vad son konvenansen kunde tvinga till duell om man tog fel på orden - men som kan passa för irriterade läsare som skriver in) är i större frågor vad som ligger nära de viktiga kvinnliga föredömena i politik och makt.
Vi har ju i internationell politik de två dominanta kvinnorna med Chancellor Angela Merkel och United States Secretary of State Clinton (där det bara är beklaga om uppgifterna att hon inte tänker fortsätta som utrikesminister efter valet om hennes chef President Obama vinner valet). Här är ju titlarna vad får association till konkreta exempel på kvinnor med makt. Många tidigare exempel finns men på den här typen av positioner fortfarande oerhört få.
Projektet med kvinnliga förebilder på Nyfiken vital jag initierade i samband med att stereotyper och deras koppling till symbol-systemet generellt fördes in i abstrakt modell (nu i konkretiserad modell och implementation sammanfört med attityder och hela symbolsystemet):
Libyens satsning på turism påbörjad
Bättre synlighet än så här kan Libyen knappast få just nu i amerikanska medier när valet är avklarat:
De senaste årens alla konflikter som involverat USA och mindre entiteter bland arabvärlden svåra att urskilja gör att många av naturliga orsaker oroas av förändring där en risk är att terrorism kan etablera sig i länder om statskontroll faller sönder.
Nu när valet gick bra utan att ett nytt inbördeskrig bröt ut och på många andra sätt föredömligt konfliktfritt och harmoniskt givet det första demokratiska någonsin är det både bra för den komman turismen och också för att visa upp lugna, fredliga världen i semesterparadiset vilket är ett koncept de flesta kan relatera till med vana att kanske föreställa sig även när det inte är direkt aktuellt.
Därigenom har man även om det vid den tanken inte är troligt att särskilt många nu ser det som högt upp listan över turistmål visat möjligheten om framtiden när Libyen är ett seriöst turistmål att överväga. Det har god potential att skapa värden lite överallt därför att det förändrar lite hur man ser på Libyen.
Tidigare om turism i Libyen på Hans Husman om Media:
Libyen var potentiellt viktigt genom att bära så mycket värde det kan skapa för hela regionen och Västerlandet i möjligheter till mindre konflikt. Det är tillfredsställelse att se det börja närma sig verklighet.
De senaste årens alla konflikter som involverat USA och mindre entiteter bland arabvärlden svåra att urskilja gör att många av naturliga orsaker oroas av förändring där en risk är att terrorism kan etablera sig i länder om statskontroll faller sönder.
Nu när valet gick bra utan att ett nytt inbördeskrig bröt ut och på många andra sätt föredömligt konfliktfritt och harmoniskt givet det första demokratiska någonsin är det både bra för den komman turismen och också för att visa upp lugna, fredliga världen i semesterparadiset vilket är ett koncept de flesta kan relatera till med vana att kanske föreställa sig även när det inte är direkt aktuellt.
Därigenom har man även om det vid den tanken inte är troligt att särskilt många nu ser det som högt upp listan över turistmål visat möjligheten om framtiden när Libyen är ett seriöst turistmål att överväga. Det har god potential att skapa värden lite överallt därför att det förändrar lite hur man ser på Libyen.
Tidigare om turism i Libyen på Hans Husman om Media:
- Hetaste Turistmålet 2014: Libyen (2012-07-12)
- The Economist förtjänar mitt namn i sin läsarstatistik (2012-07-17)
Libyen var potentiellt viktigt genom att bära så mycket värde det kan skapa för hela regionen och Västerlandet i möjligheter till mindre konflikt. Det är tillfredsställelse att se det börja närma sig verklighet.
Stephen Roach i Bloomberg: När konsumenten vill spara
Vad Stephen S Roach (Yale University professor tidigare i styrelsen för Morgan Stanley, Asia) säger om att den amerikanska konsumenten vill spara och reducera sina lån i Bloomberg är relevant för Sverige:
Det är som han säger en naturlig reaktion och knappast för individen oftast irrationellt att dra ner på överskottskonsumtion och vara försiktig med pengar.
Tittar vi nu på Sverige behöver det av samma anledning inte alls vara övervägande en nackdel att valutan är stark och att Riksbanken höll räntan på en nivå nu närmare bättre anpassad jämfört med tidigare. Den starkare valutan reducerar behov av att spara. Det gör besparingar och befintliga löner i svenska kronor mer värdefulla.
Fördelen av att vi blir rikare under en period när Europa och USA är i ekonomiska problem som gör konsumenten - du och jag - försiktigare med pengar ska vägas mot ev. nackdel för exportindustrin. Frågan för exportindustrin är vad det egentligen betyder konkret för ev. minskade affärer där mycket väl annat kan spela in, och om reducerad konsumtion i Sverige påverkar importen mer (vilket inte verkar otroligt givet att nya televisions-apparater, datorer, bilar m.m. nog är vad man enklast tidigt i en trend med ev. reducerad konsumtion sparar in på att balansera mot mest betydande i vad man handlar i Sverige med budvillighet på boende). Överskott och en stark valuta ger ju också exportindustrin förutsättningar till att investera i Sverige eller få bättre betalt för svensk valuta man säljer för att exportera i andra länder.
Det är som han säger en naturlig reaktion och knappast för individen oftast irrationellt att dra ner på överskottskonsumtion och vara försiktig med pengar.
Tittar vi nu på Sverige behöver det av samma anledning inte alls vara övervägande en nackdel att valutan är stark och att Riksbanken höll räntan på en nivå nu närmare bättre anpassad jämfört med tidigare. Den starkare valutan reducerar behov av att spara. Det gör besparingar och befintliga löner i svenska kronor mer värdefulla.
Fördelen av att vi blir rikare under en period när Europa och USA är i ekonomiska problem som gör konsumenten - du och jag - försiktigare med pengar ska vägas mot ev. nackdel för exportindustrin. Frågan för exportindustrin är vad det egentligen betyder konkret för ev. minskade affärer där mycket väl annat kan spela in, och om reducerad konsumtion i Sverige påverkar importen mer (vilket inte verkar otroligt givet att nya televisions-apparater, datorer, bilar m.m. nog är vad man enklast tidigt i en trend med ev. reducerad konsumtion sparar in på att balansera mot mest betydande i vad man handlar i Sverige med budvillighet på boende). Överskott och en stark valuta ger ju också exportindustrin förutsättningar till att investera i Sverige eller få bättre betalt för svensk valuta man säljer för att exportera i andra länder.
Evolutionen och Intelligent design: Handel med information
2012-07-25En illustration av problematik med Specified complexity som gör åtminstone försöket att uttrycka argumentet funktionellt i dess matematiska uttryck felaktigt och samtidigt en minnesanteckning till en fortsättning av Evolution: Hur vi fick vårt språk och blev människor. Kanske lite intressant gäller att det evolutionära konceptet som uttryckt här både pekar på ett besläktat problem i den darwinistiska evolutionen i dess vanligaste uttryck (men inte i alla varianter) liknande problem och både är vad jag insåg går i en infekterad långvarig argumentations-konflikt (likt evolutionen och intelligent design) använda åt båda hållen med lite kreativ paketering.
Utgångspunkten i och inför första delen var principen om genernas information där vi från dokumentationen att stora delar av var genetik kommer från virus pekar på möjligheten att motsvarande ett handels- och konfliktsystem existerande fortfarande idag och föregripande de flesta av dagens organismer. Vi börjar med en sammanfattning av de koncept för fortsättningen viktigast.
Samarbete och handel: Genetisk information
Enklast förstår vi konceptet med utgångspunkt från människan. En människa är ett samarbete mellan en lång rad olika celler där det mest gemensamma inte är vår hjärna utan informationen om samarbetet dels i genetik och fortlöpande via immunförsvarets system. Immunförsvarets system har både en enorm bandbredd för kommunikation till och från hjärnan, finns i hela kroppen och har som en viktig uppgift att besluta vilka celler som betraktas som del av samarbetet och vilken information man är intresserad av att ta in.
Beslut om del av samarbetet berör dels vilka celler man anser är destruktiva ex. därför att de motsvarande brutit samarbete med resten av kroppen och parasiterar den utan värde. Det mest välkända exemplet är cancer där stora delar (men inte lika självklart eller ens troligt alla) av cancer av tumör-typ just kan vara ett uttryck av brutit samarbete där information reglerande det har skadats eller helt försvunnit i celldelningen (ett atavistiskt uttryck där man går bakåt i evolutionen).
Ett till exempel är beslut om vilka bakterier och svamporganismer människans nomenklatur betraktar som egna organismer men som kroppen får värde av respektive tar skada av att bära med sig. Vår hälsa tenderar t.ex. att förbättras av en varierad och tillräcklig mängd s.k. probiotiska bakterier i matsmältningen (mindre än ett kg sådana är en väldigt ungefärlig tumregel av att man nog vinner på att se över kosten och kanske äta yogurt och fil med probiotiska bakterier en period). Värdet dessa tillför är förutom att konkurrera med skadliga bakterier att hjälpa till att förädla dom näringsämnen vi tar in till mer komplexa föreningar vi tar upp allt eftersom de dör. Omvänt jämförbart är ett exempel på skadliga bakterier alla de som irriterar och stör får matsmältning med diarré som resultat där vi får svårt att ta tillvara både komplexa näringsföreningar (proteiner m.m.) och enkla (ex. socker i samma form som i kosten vi äter).
Reglering av vilken information man tar in inkluderar två viktiga väldokumenterade områden:
- Reproduktionsrelaterat.
- Sexuell kontakt med åtminstone hel kondom. Immunförsvaret kommer angripa spermierna vilket är en orsak förutom låg "sperie-densitet" till varför fertilitetsbehandling ganska ofta kan inkludera att ett ägg tas ut och befruktas med spermier artificiellt (provrörsbefruktning brukar det kallas även om jag tror att det inte behöver inkludera att ägget faktiskt tas ut).
- Stress, brist på näring, sjukdomar m.m. kan orsaka att immunförsvaret avslutar graviditeten. Kopplingen till stress är intressant genom att stress i olika former genom den i bandbredd kraftiga kopplingen mellan hjärna kropp påverkar både kroppen och centrala nervsystemet. Kanske mest välkänt för de flesta när kraftig rädsla eller reaktion på en fara akut höjer blodtrycket medan högt blodtryck vid kronisk stress vanligen är svårare att märka därför att feedback (vi väljer termen medvetet därför att vi i fortsättningen kommer jämföra ett fenomen med ett av Norbert Wieners koncept från cybernetiken) är vad vi kommit att betrakta som normaltillståndet.
- Virusrelaterat.
- Det bästa exemplet på resultatet när information från virus åtminstone praktiskt accepterats som del av vår genetik är däggdjurens placenta. Förutom en djurart (vars taxonomiska indelning kan diskuteras) har alla däggdjur placenta och det är förutsättningen för att kunna föda levande mer utvecklade foster medan ex. pungdjuren föder mycket små "foster" (precis som människans foster i form uttryckande vad som tycks likna enklare organismer längre bak i evolutionen) vilka tar sig till pungen där de utvecklar sig vidare.
Anlagen för att bilda placenta är vad som samlades in från virus under lång tid. När det fanns tillräckligt aktiverades det (eller troligt mer liknande verkligheten aktiverades informationskomplexen gång på gång men utan att det nödvändigtvis ledde till något varaktigt ex. bedömdes ej livsdugligt av immunförsvaret tidigt).
Detta är vår bakgrund när vi går vidare som vi inte berör mer här i detalj men mer finns i Evolution: Hur vi fick vårt språk och blev människor där också referenser till fördjupad information och de viktiga upptäckterna från forskning finns inklusive placenta exemplet (fler finns). Ett exempel utelämnat här är utgångspunkten där vi accepterar att precis som i människans kulturer finns också motsatsen till handel med information och varor: krig. I Evolution: Hur vi fick vårt språk och blev människor är ett exempel influensa-epidemierna och ev. att också att jag berörde en fallstudie gjord tidigare rörande HIV som egentligen mer än handel var vad som föranledde att konceptet infördes i modell (om inte lär det gå att hitta här om jag inte flyttat ut minnesanteckningar från fallstudien).
Anteckning Spanska Sjukan huvudsakligt eget värde
Denna del kan läsare hoppa över. Det är huvudsakligen en privat minnesanteckning.
En möjlighet jag troligt inte berört mer exakt men som bör noteras här för att indikera att om jag slutför fallstudierna i detta område i samband med fortsättningen detta är anteckningar till bör kontrollera är att jag hittade ett möjligt ursprunglig "värd" till spanska sjukan och den person som tog den till Europa och som också kan ha varit upphovet till grisarnas motsvarighet (detta var ganska länge sedan så prov saknas men det administrativa systemet varande militärt som ägde grisarna gjorde dödsfallen väldokumenterade liksom möjligheter att jämföra med vad som är normalt). Det var nästan spöklikt att följa honom efter upptäcktsresan där redan folk började då men som förklarades med alla utmaningarna där utan ofta kända detaljer och sedan tjänsten som läkare efteråt och inkluderande Första Världskriget där grisar hölls på skeppet. Bredbandet bröts dock flera dagar när jag tittade över det 2010 och det blev inte av att slutföra efteråt. Det konkreta rörande byggande av ontologier, matematiska uttryck, analysalgoritmer o.s.v. är mycket viktigare och den här typen av fallstudier är praktiskt för modell ofta inte lika viktiga utan tecken på att man behöver i det abstrakta ta in nya perspektiv på något.
Just rörande detta har jag dock haft dåligt samvete återkommande vilket troligt skulle botas av att verifiera att det saknar värde att ta prover från djuret som bar den första varianten av människans influensa men det har inte blivit av. Någon långfilm jag såg som barn orsakade troligt irrationellt dåligt samvete med efterföljande prokrastinering där ett koncept var att just detta skulle vara enormt viktig. Det har ju varit så mycket överdrifter och hysteri om risker för en världsinfluensa som efteråt kanske medverkade till prokrastineringen också. Just nu känns det underligt nog "idéen" om att man via prokrastinering kanske om några år sitter och reflekterar över 1/2 andelen av jordens befolkning som dog och dumheten av att publicerat det på en blogg när blickar ut ur fönstret över en massa människor som attavistiskt fallit tillbaka till en lantbrukskultur kommande marscherande med en massa högafflar och facklor. Till dom vill jag säga att förutsättning i tid och budget ska sättas i relationer till dom miljarder i snabb hastighet som gått in i hela detta forskningsområde sedan många år utan tycks det bedömt från resultat tillräcklig beställarkompetens i förmåga att filtrera bort meningslösa projekt.
Det känns som jag troligast bör ha tagit fel och blandat samman personer men av erfarenhet vet jag att när jag arbetar hyper-koncentrerat med fallstudier som dessa är det väldigt sällan som det visat sig att jag haft fel när jag upplevt tydligt att jag nått slutet på möjligheten som följts. Praktiskt gäller dock tillskillnad från då fram till cirka augusti förra året att jag nu har automatiska analysverktyg som efter konfiguration in i Warrior eller Reward Version plattformarna gör det möjligt att följa den typ av relationer mellan händelser och tidpunkter i referensinformation som är oerhört tidsödande att göra manuellt.
Cybernetik och Purpose
Norbert Wiener tillsammans med Arturo Rosenblueth och Julian Bigelow presterande i Behavior, Purpose, and Teleology den meningsfulla organisationen som i diskussionen här ger osss värde som referenssystem. Comments on a Mechanistic Conception of Purposefulness av Richard Taylor och diskussionen av kritiken i artikeln av Arturo Rosenblueth och Norbert Wiener i Purposeful and Non-Purposeful Behavior, och efter det av Richard Taylor Purposeful and Non-Purposeful Behavior: A Rejoinder bör också läsas. Argumentationen tydliggör konceptet.
När jag promenerade till butiken idag genom skog stannade jag och tittade på en hackspett:
- Hackspetten är i kroppens utformning anpassad för att hacka ut insekter.
- Denna anpassning är en meningsfull organisation.
- Hur är det givet det evolutionära konceptet möjligt att den meningsfulla organisationen uppstår?
- Förutsättning för att organisationen ska vara meningsfull är att den tillför värde.
- Det mest uppenbara exemplet när det är aktuellt är när fågelns föregångare redan äter insekter på träd.
- Ett värde finns där anpassningen av kroppens biologiska organisation över efterföljande generationer skapar värde.
Detta är så långt självklart. Emellertid vad vi lätt förbiser i detta är att det ger oss att:
- Förändringen av arvsanlagen är meningsfull.
- Beslutande för vad som är meningsfullt är organisationen i det befintliga.
Organisationen i det befintliga ges förutom organismens befintliga kroppsliga anpassning av dels vilket är det viktiga mötet med del men också där vi tar konceptet vidare organisationen och funktionaliteten hos dess kognition. Beslut om var vi jagar insekter beslutar vilken rymd av möjliga förändringar av genetisk-information som är meningsfulla.
Väljer fågeln givet en potentiellt mycket begränsad fördel i kroppens utformning att jaga insekter på träd (kanske därför att en fågel imponerande väl anpassad för att jaga i en alternativ mängd av insekts-jaktmarker gör det jobbigt) gäller att:
- Mängden meningsfulla förändringar har begränsats.
- Komplexiteten för hela jorden möjligt meningsfulla förändringar om fågeln befunnit sig på någon av dessa är reducerad till en naturtyp och där specifikt jaga insekter i trädens bark.
- Mängden platser där andra "agenter" kan "betrakta" (vi använder här termnologin från Specified complexity där betraktad praktiskt innebär att hackspetten fortplantar sig även om jag inte vänder mig mot begreppet betraktar eftersom det inte utesluter kulturell-kunskap eller information som sprids via virus) en aktuell "hackspett" med en meningsfull förändring realiserad är också reducerad.
- Är förändringen meningsfull är denna hackspett mer sannolikt mer än genomsnittet välgödd, lever längre o.s.v.
- Dess förutsättning för att bli betraktad är större.
Det är därför alltid ett underrum med enormt lägre komplexitet som är aktuell för en organism i varje situation. I varje "steg" under evolutionen har för varje väg i grafen från de första organismerna komplexiteten tenderat att reduceras. Samtidigt har en större komplexitet byggts upp i information hos organismen som beskriver de antaganden och förutsättningar som begränsar rummet genom att förutom att anpassa organismen till omvärlden göra vissa förändringar meningsfulla.
Det viktiga mer än att peka detta feltänk i den intelligenta designens Specified complexity (hade det varit huvudsyftet börjar man bättre med det matematiska uttrycket vilket inte ger en vettig skattning av vad det syftar till att skatta givet antagandena det bygger på) är att meningsfulla beslut vi fattar i kognition mer föränderligt kan definiera vilka genetiska förändringar som är meningsfulla.
Komplexitet i anpassning respektive kognition
D.v.s. en organism kan tänkbart dels gå en väg mot en enorm upparbetad komplexitet i genetisk information som gör den höggradigt anpassad mot omvärlden. Det begränsar kraftigt antalet meningsfulla förändringar i genetik vilket om förutsättningarna i omvärlden förändras gör det mycket svårare för den att överleva. Men det är också möjligt att addera upparbetad komplexitet som ger ökade förutsättningar att styra anpassat till ögonblickets situation vilka förändringar i genetiken som är meningsfulla.
Människan skulle enligt detta vara ett möjligt exempel på att den senare vägen kan bli "självgående" där meningsfulla förändringar i genetiken i sig är mest meningsfulla när de ökar våra förutsättningar att i ögonblicket fatta kognitiva beslut motsvarande vad som längre tillbaka styrde hur meningsfulla förändringar i genetik var.
Om nu människan industrialiserar rymden för att hämta ner metaller vilket NASA fick i sin strategi för cirka ett par år sedan och som jag nyligen noterade att Googles grundare tänkte investera pengar i kanske människan blir boende längre tider eller mer permanent i rymden. Det är ett kognitivt beslut hos personer nu. Det definierar för dom personer det berör vilka genetiska förändringar som kommer vara meningsfulla vilka kan antas vara ganska annorlunda från personer boende på jorden.
Vidare definierar det också vilka kulturellt kognitiva förändringar och vägar öppna för personer boende i rymden. Det tycks troligt att tillgängliga arbeten skiljer sig vilket påverkar utbildning. Trender oavsett mer global kommunikation kan säkert tendera att gå mer egna vägar. Vidare ser vi från exemplet att ett samband mellan att människan är flockdjur gäller redan nu om vi antar att den möjliga framtiden strategin syftar till realiseras. Personer röstar i valet där det inte är otroligt att resultatet medverkade till förändringen av NASA:s strategi där detta skrevs in.
Samarbete mellan flockar och deras hälsosamt mer civiliserade konkurrens (jämfört med t.ex. krig och slavhandel) frihandel i varor och tjänster realiserat har givit Google:s grundare en massa pengar som de väljer att försöka göra något med genom att hämta ner "rymd-pengar". Det kognitiva samarbetet just nu är därför också vad som definierar vilka meningsfulla förändringar i kognitivt realiserad kultur som blir möjliga respektive för en undermängd till alla människor vilka förändringar som är meningsfulla i den genetiska informationen.
Upparbetade pengar motsvarar hos hackspetten tillfredsställelse över att ätit sig fet. Det möjliggör jämförbart med den välgödda hackspetten möjlighet att stödja kognitiva beslut om att förändra förutsättningar genom att utforska nya miljöer (d.v.s. scouting i modell-systemet) och hantera oväntade förändringar i omvärlden. På många sätt är grundmekanismerna ungefär de samma för människans kultur såväl som för enklare djur och handel resp. krigföring i information mellan samarbetande celler.
Existerar den här katten utanför fictional?
2012-07-24
Ett svar på det är att det skulle ha skadat Paula Abdul's karriär om det blev känt att hon hade ett romantiskt förhållande med en katt. Den istället intressanta problemområdet är hur vi särskiljer och identifierar mötet mellan mängden fictional och mängden existerande levande entiteter av biologiska rasen homo sapiens sapiens. Refererade Paula Abdul's till en specifik existerande person? En super-position av flera existerande? Ett ideal mer inspirerat av film och kultur? Eller rent av en katt?
Highwayman: Existerar Baloo?
Highwayman med Johnny Cash aktualiserar för mig frågan om björnen Baloo existerar. Det kommer givetvis ner till hur vi definierat mängden existerande björnar. Baloo's mängd är vad jag kallar fictional. Lika mycket handlar det emellertid om hur vi definierar Baloo eller mer praktiskt vilka egenskaper vi tillskriver honom. Sådana bygger nu ofta på antaganden eller trosföreställningar och gränsen är ofta flytande. Här tror jag mig veta att Baloo är en björn i fictional jag bäst bör lära mig mycket av varande ett exempel på balansering av arbetsnarkomani.
Dagens Nyheter II
2012-07-23
Ibland upplever jag mig så cyniskt nyhets-media-tolerant att jag är rädd att ev. läsare vid Dagens Nyheter blir lite nedstämd och orolig inför framtiden när man istället ville peka på ett värde. Oavsett hur trött cyniskt elegant man kan uttrycka sig där jag knappast är den mest motiverade i formuleringarna här ser jag inte riktigt värdet med:
Jag kanske borde göra något kul för dom istället och se vad som händer. Något i kanal-koncept lätt likt Svenska Dagbladets räntekarta (vilken jag dock tror är viktig med värde inte minst för bankbranschen mer än uteslutande bankkunderna) men med mycket större potens och långsiktigt värde särskilt inför valet i informationsanalys och presentation ej generellt beroende av sociala media som mätpunkter även om man för givna mätdimensioner kan tänka sig det. Konceptet är föga troligt vad jag implementerar i Sverige och än mindre troligt publicerande data mot läsare.
Idéen om det jämförbart med att jag var lite över-cyniskt deprimerande i förra inläggets information snarare än att jag promenerade över och ropade något otrevligt in till dem är kanske vad som räcker. Egentligen skulle jag dock vilja se konceptet realiserat.
Jag kanske borde göra något kul för dom istället och se vad som händer. Något i kanal-koncept lätt likt Svenska Dagbladets räntekarta (vilken jag dock tror är viktig med värde inte minst för bankbranschen mer än uteslutande bankkunderna) men med mycket större potens och långsiktigt värde särskilt inför valet i informationsanalys och presentation ej generellt beroende av sociala media som mätpunkter även om man för givna mätdimensioner kan tänka sig det. Konceptet är föga troligt vad jag implementerar i Sverige och än mindre troligt publicerande data mot läsare.
Idéen om det jämförbart med att jag var lite över-cyniskt deprimerande i förra inläggets information snarare än att jag promenerade över och ropade något otrevligt in till dem är kanske vad som räcker. Egentligen skulle jag dock vilja se konceptet realiserat.
Dagens Nyheter flyger förbi i dimman men når dom ljuset?
Dagens Nyheter verkar idag - jag har inte läst dem på ett tag annat än något speciellt på utsidan på några veckor - realiserat kraft och kunskap riktat mot något som tänkbart kan bli varaktig ambition och verklighet som en centralpunkt för tyngre politisk diskussion och nyheter som kräver mer. Svårare idag när kanalen mot läsarna inte har samma attraherande scarcity attraherande tunga nyheter, diskussion och information mer självgående eller lika enkelt (om det någonsin just varit enkelt men relativt senaste åren kanske relativt det glada 1970 - 1990-talets prenumerations-bubbla) finansierar sig själv.
Av och till har jag tycks så också men även att de tappar emellan mer än förväntat tycker jag för en tidning med den erfarenhet, stabilt mot ganska stora åldersgrupper lite mer uppåt starkt varumärke, nätverk av kompisar i koncernen man kan dela nyhets- och faktakompetens och befintligt samarbete ute i den vida världen.
Idag blev jag lätt förvånat imponerad. Avstånd från förväntat väntevärde med högre värde känns ganska stort trots tidigare variation med personligen upplevt ej varaktiga toppar. Jag är en mycket över-exponderad konsument av nyheter på nivåer och mina perspektiv från debugning och implementationen av nyhetsanalysen av några tiotusental news providers är vad som ger en tror jag ganska speciell tolerans där man alltid har en känsla av att man på något sätt sett något liknande varje nyhet en mängd gånger utan att faktiskt just någonsin läst dem.
Kulturbilagan känns läsvärd på så många sätt och åtminstone jag saknar inte hemmhos-reportagen hos små garage-band inom synt demonstrerande något nytt jag från ett musikaliskt kanske begränsat perspektiv ev. tror att ingen egentligen vill höra om och aldrig heller hör.
Artikeln om surrealism hade en del personligt värde som ett möjligt exempel för något annat och också vad jag tror tämligen många av Dagen Nyheters läsare i sina åldersgrupper kan vara intresserade av. Dessa torde annat än mer sällan vara konstvetare utan söker några idéer om besök och en lagom sammanfattad referensram till besök och ev. diskussioner om besöker med folk där eller vänner efteråt.
Mycket mer intressant i kulturbilagan och i tidningen i övrigt utanför Stockholms-delen. Korruptionen frodas. Vi måste kräva mer av Europas regeringar berättar något viktigt. Dagens Nyheter potentiella framtid som ett kraftfullt dynamisk centrum för politiskt information är ju också vad man tänkbart kan skatta från hur väl man klarar att ta ett sådant utmanande ämne längre än artikeln genom att stimulera bredare diskussion, publicera kompletterande kanske tyngre information även om det inte självklart behöver vara just resultatet av undersökande journalistik. Det är tror jag tecken på att Dagens Nyheter hittat en stabil tyngd om man efter publicering och uppmärksamhet på ett sådant område attraherar i svenskt perspektiv tyngre politiska entiteter att önska berätta vad de gör eller vill göra.
Frågan är kanske om de söker frid att lugnt somna in till dom närmaste åren eller om man tänker sig något annat.
Av och till har jag tycks så också men även att de tappar emellan mer än förväntat tycker jag för en tidning med den erfarenhet, stabilt mot ganska stora åldersgrupper lite mer uppåt starkt varumärke, nätverk av kompisar i koncernen man kan dela nyhets- och faktakompetens och befintligt samarbete ute i den vida världen.
Idag blev jag lätt förvånat imponerad. Avstånd från förväntat väntevärde med högre värde känns ganska stort trots tidigare variation med personligen upplevt ej varaktiga toppar. Jag är en mycket över-exponderad konsument av nyheter på nivåer och mina perspektiv från debugning och implementationen av nyhetsanalysen av några tiotusental news providers är vad som ger en tror jag ganska speciell tolerans där man alltid har en känsla av att man på något sätt sett något liknande varje nyhet en mängd gånger utan att faktiskt just någonsin läst dem.
Kulturbilagan känns läsvärd på så många sätt och åtminstone jag saknar inte hemmhos-reportagen hos små garage-band inom synt demonstrerande något nytt jag från ett musikaliskt kanske begränsat perspektiv ev. tror att ingen egentligen vill höra om och aldrig heller hör.
Artikeln om surrealism hade en del personligt värde som ett möjligt exempel för något annat och också vad jag tror tämligen många av Dagen Nyheters läsare i sina åldersgrupper kan vara intresserade av. Dessa torde annat än mer sällan vara konstvetare utan söker några idéer om besök och en lagom sammanfattad referensram till besök och ev. diskussioner om besöker med folk där eller vänner efteråt.
Mycket mer intressant i kulturbilagan och i tidningen i övrigt utanför Stockholms-delen. Korruptionen frodas. Vi måste kräva mer av Europas regeringar berättar något viktigt. Dagens Nyheter potentiella framtid som ett kraftfullt dynamisk centrum för politiskt information är ju också vad man tänkbart kan skatta från hur väl man klarar att ta ett sådant utmanande ämne längre än artikeln genom att stimulera bredare diskussion, publicera kompletterande kanske tyngre information även om det inte självklart behöver vara just resultatet av undersökande journalistik. Det är tror jag tecken på att Dagens Nyheter hittat en stabil tyngd om man efter publicering och uppmärksamhet på ett sådant område attraherar i svenskt perspektiv tyngre politiska entiteter att önska berätta vad de gör eller vill göra.
Frågan är kanske om de söker frid att lugnt somna in till dom närmaste åren eller om man tänker sig något annat.
Emergens
Jag löste generaliseringen teoretiskt och praktiskt av detektion emergens d.v.s. nyhetssituationerna där vår världsbild förändrats så att tidigare inlärt ej håller. Enklare och tycks funktionellt föga korrekt gulligt initial testat på senaste årens konflikter inklusive Irak och Afghanistan och framåt från och med befrielsekrigen i Egypten och Libyen resp. Syrien. Funktionellt tycks det Higgs-partikel också.
Nu ska jag skriva in förenklingen också i bok. Jag blev lite glatt överraskat faktiskt. Annars är det sedan konkretisering och implementation i mjukvara huvudsakligen ganska hur vi ska uttrycka det inte alltid lika trevligt förenklande samtidigt inkluderande. Band samman information betraktad i referens långsamt ändrande d.v.s. refernsböcker, uppslagsböcker o.s.v. i Blue Light nod-nätet med nyhetsanalysens stereotypa information på upp till några års sikt med ögonblickets emergens-förändring. Lite udda att man löser både praktiska algoritmer för detektion och samtidigt får ett abstrakt koncept som binder samman övergripande enklare och bättre.
Mycket trevligt. Utmärkt att det blev av och skriva klart delen rörande den stereotypa informationens intensitet representation vilken ledde till att jag insåg förenklingen: Definition stereotyp information och scarcity: The Economist och Prokrastination.
Lite oväntat. Verkligen.
Stämmer med perceptionen också.
Nu ska jag skriva in förenklingen också i bok. Jag blev lite glatt överraskat faktiskt. Annars är det sedan konkretisering och implementation i mjukvara huvudsakligen ganska hur vi ska uttrycka det inte alltid lika trevligt förenklande samtidigt inkluderande. Band samman information betraktad i referens långsamt ändrande d.v.s. refernsböcker, uppslagsböcker o.s.v. i Blue Light nod-nätet med nyhetsanalysens stereotypa information på upp till några års sikt med ögonblickets emergens-förändring. Lite udda att man löser både praktiska algoritmer för detektion och samtidigt får ett abstrakt koncept som binder samman övergripande enklare och bättre.
Mycket trevligt. Utmärkt att det blev av och skriva klart delen rörande den stereotypa informationens intensitet representation vilken ledde till att jag insåg förenklingen: Definition stereotyp information och scarcity: The Economist och Prokrastination.
Lite oväntat. Verkligen.
Stämmer med perceptionen också.
Sydkinesiska havet: Sovjetunionen och Fiskerättigheterna utanför Gotland
Den här lätt fascinerande och också lite komiska konflikt (det var ju inte allt för länge sedan ett kinesiskt "örlogsfartyg" - minsta tänkbara storlek - sprutade vatten på ett amerikanskt "forskningsfartyg" så att det behövde tuffa iväg tills USA skickade ner ett par fregatter om jag minns rätt) har kanske en del ytliga likheter med båt-bråken runt fiskerättigheterna mellan Sovjetunionen och Sverige långt tillbaka:
Jag minns inte mycket av fiskeri-bråken och ids inte läsa in mig. Men en liket eller om vi vill olikhet vi har är att dom diskussionerna åtminstone här och antar jag i diplomatiska liksom utländska medier bör ha inkluderat Gotland som symbol-mening varande svenskt. När det gäller bråket om Sydkinesiska havet är ju själva namnet vad som bär Kina i sig.
Man ska inte utesluta att sådant oavsett hur irrationellt det kan verka har betydelse. Vi ska minnas att dom enkla symbolerna alltid är viktig för människan när dom vill marschera i grupp i mer "skarpa" eller uppfattat konflikt-betonade situationer därför att de ökar diskriminerbarhet: vår förmåga att särskilja förenklat utan annan eftertanksam rationell analys den egna gruppen med den andra (Fishers linjära diskriminantfunktion är ett lika bra exempel som något). Nazityskland är ju ett av de mer kända övertydliga exemplen med alltid en mängd symboler repeterade till det extrema.
Här är det ju också just en lätt konfliktfylld situation. Nationalism är dessutom nationell och regional politik i Kina för att försöka flytta medborgarnas fokus till andra frågor än demokrati och åsiktsfrihet.
En reflektion är att även om Finland, Sverige och Norge kan antas vara lite olika "rika" är skillnaden troligen inte vad som besväras medborgarna eller där en "uppgradering" i "rikedom" är värd att ge upp rättssäkerhet, demokrati m.m. för. Sedan är jag egentligen inte ens säker på om det ens funnits något rationellt ekonomiskt värde styrande där symbolen Kina i namnet tillför fördel för Kina indirekt via där det inte förvånar mig om egentligen det senare tillsammans med diverse andra likartade frågor haft störst betydelse.
Men vem vet. Kanske finns det stora rikedomar i havet. Om det i så fall summerar till vad upprustningen av Kinas örlogsflotta kostar oavsett vem som slutligen realiserar huvuddelen av värdet vågar jag inte ens gissa. Sådant tenderar att kosta ordentligt och även om deras flotta idag är approximativt i magnitud Sverige (några småbåtar - ett litet antal fler men mycket sämre per båt) är mycket mer kvalitativt och i magnitud beställt och byggs. Det samma gäller för Indien (om jag minns rätt byggs en modern och stor flotta i samarbete med ryska leverantörer).
Där är vi ju själva tämligen mycket mer energi-rika än idag om vi vill givet energi i restprodukterna från kärnkraftverken vi ej tar tillvara och ej prospekterade uran-fyndigheter. Billig energi är som en devalvering i ökad konkurrenskraft utan att det kostar löntagare och företag utanför export-industri något utan som tvärtom i det mindre också får minskade kostnader.
Jag minns inte mycket av fiskeri-bråken och ids inte läsa in mig. Men en liket eller om vi vill olikhet vi har är att dom diskussionerna åtminstone här och antar jag i diplomatiska liksom utländska medier bör ha inkluderat Gotland som symbol-mening varande svenskt. När det gäller bråket om Sydkinesiska havet är ju själva namnet vad som bär Kina i sig.
Man ska inte utesluta att sådant oavsett hur irrationellt det kan verka har betydelse. Vi ska minnas att dom enkla symbolerna alltid är viktig för människan när dom vill marschera i grupp i mer "skarpa" eller uppfattat konflikt-betonade situationer därför att de ökar diskriminerbarhet: vår förmåga att särskilja förenklat utan annan eftertanksam rationell analys den egna gruppen med den andra (Fishers linjära diskriminantfunktion är ett lika bra exempel som något). Nazityskland är ju ett av de mer kända övertydliga exemplen med alltid en mängd symboler repeterade till det extrema.
Här är det ju också just en lätt konfliktfylld situation. Nationalism är dessutom nationell och regional politik i Kina för att försöka flytta medborgarnas fokus till andra frågor än demokrati och åsiktsfrihet.
En reflektion är att även om Finland, Sverige och Norge kan antas vara lite olika "rika" är skillnaden troligen inte vad som besväras medborgarna eller där en "uppgradering" i "rikedom" är värd att ge upp rättssäkerhet, demokrati m.m. för. Sedan är jag egentligen inte ens säker på om det ens funnits något rationellt ekonomiskt värde styrande där symbolen Kina i namnet tillför fördel för Kina indirekt via där det inte förvånar mig om egentligen det senare tillsammans med diverse andra likartade frågor haft störst betydelse.
Men vem vet. Kanske finns det stora rikedomar i havet. Om det i så fall summerar till vad upprustningen av Kinas örlogsflotta kostar oavsett vem som slutligen realiserar huvuddelen av värdet vågar jag inte ens gissa. Sådant tenderar att kosta ordentligt och även om deras flotta idag är approximativt i magnitud Sverige (några småbåtar - ett litet antal fler men mycket sämre per båt) är mycket mer kvalitativt och i magnitud beställt och byggs. Det samma gäller för Indien (om jag minns rätt byggs en modern och stor flotta i samarbete med ryska leverantörer).
Där är vi ju själva tämligen mycket mer energi-rika än idag om vi vill givet energi i restprodukterna från kärnkraftverken vi ej tar tillvara och ej prospekterade uran-fyndigheter. Billig energi är som en devalvering i ökad konkurrenskraft utan att det kostar löntagare och företag utanför export-industri något utan som tvärtom i det mindre också får minskade kostnader.
Marknadens värdering av risk
2012-07-22
I en fortsättning på Definition stereotyp information och scarcity: The Economist och Prokrastination är detta ett enkelt exempel på Kritik mot ekonomisk teori (klicka på respektive bild för förstoring):
Och ett exempel på hur prokrastination kan hanteras genom att göra något enkelt ytterst avgränsat. Ovan genom att välja som inledning det enklaste möjliga exemplet som är enkelt att skriva klart snabbt en mängd referenser eller matematiska härledningar. Att påbörja och avsluta är ju det problematiska.
Och ett exempel på hur prokrastination kan hanteras genom att göra något enkelt ytterst avgränsat. Ovan genom att välja som inledning det enklaste möjliga exemplet som är enkelt att skriva klart snabbt en mängd referenser eller matematiska härledningar. Att påbörja och avsluta är ju det problematiska.
Definition stereotyp information och scarcity: The Economist och Prokrastination
Det var med glädje och konkret värde jag läste In praise of procrastination (i tryckta The Economist antagligen samma som på webben) och varande någon som av och till kan hamna i legendarisk prokrastination och just nu kanske på väg in i det i ett nytt område intressant att reflektera över.
En princip jag försökt hålla mig i förr respektive prototyp och numera versionerna från och med Warrior fram till Reward version när den abstrakta modellen konkretiseras och implementeras är att:
Det gör det lättare att bygga konkret värde för respektive problem man söker lösa genom att göra det möjligt att vettigt separera plattform och implementation eftersom man kan införa riktad förändring i plattform utan bygga samman anpassning och plattform (ett problem Flashlight hade).
Jag kom emellertid som tidigare kort nämnt införa en definition av stereotypisk information (snarare än volativ-information betraktad som förändrad osäkerhet ej i tidsperspektiv "referensinformation) jag beskrev ungefär som triangels mitt av Shannons entropy, Fisher information och normalfördelningen. Lätt fascinerande med definitionen är att den än utan några egentliga krav på förändrat konkret uttryck klarat uttrycka det mesta relaterat till hur vi uppfattar och delar språk i det kollektiva liksom det väsentliga från sociologin viktigt.
Och nu senast tycks det scarcity i det ekonomiska perspektivet respektive kognitivt reward-perspektiv enskild individ (jag har ej implementerat kod för detta perspektiv än).
Detta kombinerat med vad jag kort berörde i Korrigering felbedömning är det troligt vad som börjat ge kraftiga symptom på prokrastination. För att minska risken för detta har jag hela vägen beslutat att jag inte ska behöva sätta fokus på konkretiserad leverans kund innan jag känner mig redo och så långt som möjligt alltid betrakta projektet som vad jag potentiellt delar fritt (vilket säkert också blir fallet för utvalda delar). En poäng med strategin berörd i punktlistan är ju förövrigt också att addera prestige-löshet vilket jag vet förebygger prokrastination.
Nu tycks detta inte fullt räcka men semestern lär tror jag addera en hel del motståndskraft.
Det hade på så många sätt varit enklare om jag inte behövt införa en konkretiserad egen definition av stereotypisk information alternativt att den inte presterat mer än att lösa det ursprungliga problemet relaterat till föränderlighet hos symboler i långsam tid. Nu när den är bredare funktionell drog det upp prokrastinations-risk.
Nyttan av artikeln i The Economist var enorm. Gav mig perspektiv på det hela och roade mig vilket verkligen var precis rätt. Lätt komiskt hur projektet började en gång i prokrastination och påminner en om saker man glömt. Jag tror mig nya bankomat-kort kom i posten så jag ska se till att beställa en prenumeration och börja läsa den regelbundet.
Jag lägger till ytterligare en kritik mot allmän ekonomisk-teori som fortsättning på Ekonometri: Två störande grundläggande antagande och EuroStat kände till Greklands falska bokföring av "låne-derivat" med utgångspunkt från arbetet med den stereotypa definitionen av information.
Begreppet volatilitet gör det inte nödvändigt att abstrakt konkretisera definitionen av begreppet med varians. Ekonomisk teori gör dock detta regelmässigt och ännu tror jag inte att jag hittat ett undantag.
Vad är problemet? Jag nöjer mig med att förklara det via isomorfism:
Praktiskt och teoretiskt ekonomi är dock unik i att de bara använder ett begrepp med en definition d.v.s. vanlig varians. Verkar det troligt och rimligt att deras problemområde skiljer ut sig så mycket? Nej och det tycks troligt för mig att det är en kulturfråga buren av deras referensböcker och läroböcker på universitetsnivå kombinerat med att vanliga statistik-kurser också har nästan 100% inriktning på dessa definitioner. Andra utbildningar berör man dock dessa begrepp från andra inriktningar ex. signaler och system, biologisk-systemvetenskap, mönsterigenomkänning, neuronnät o.s.v. vilket demonstrerar att fler verktyg och lösningar finns tillgängliga.
En princip jag försökt hålla mig i förr respektive prototyp och numera versionerna från och med Warrior fram till Reward version när den abstrakta modellen konkretiseras och implementeras är att:
- Enskilda komponenter ska försöka använda var och en enkla funktioner.
- Uttrycken ska helst vara välkända inom både forskning, modell-uttryck och implementation sedan många år.
- Och optimalt enkelt utbytbara om något bättre hittas eller en anpassning vinner på ett annat uttryck.
Det gör det lättare att bygga konkret värde för respektive problem man söker lösa genom att göra det möjligt att vettigt separera plattform och implementation eftersom man kan införa riktad förändring i plattform utan bygga samman anpassning och plattform (ett problem Flashlight hade).
Jag kom emellertid som tidigare kort nämnt införa en definition av stereotypisk information (snarare än volativ-information betraktad som förändrad osäkerhet ej i tidsperspektiv "referensinformation) jag beskrev ungefär som triangels mitt av Shannons entropy, Fisher information och normalfördelningen. Lätt fascinerande med definitionen är att den än utan några egentliga krav på förändrat konkret uttryck klarat uttrycka det mesta relaterat till hur vi uppfattar och delar språk i det kollektiva liksom det väsentliga från sociologin viktigt.
Och nu senast tycks det scarcity i det ekonomiska perspektivet respektive kognitivt reward-perspektiv enskild individ (jag har ej implementerat kod för detta perspektiv än).
Detta kombinerat med vad jag kort berörde i Korrigering felbedömning är det troligt vad som börjat ge kraftiga symptom på prokrastination. För att minska risken för detta har jag hela vägen beslutat att jag inte ska behöva sätta fokus på konkretiserad leverans kund innan jag känner mig redo och så långt som möjligt alltid betrakta projektet som vad jag potentiellt delar fritt (vilket säkert också blir fallet för utvalda delar). En poäng med strategin berörd i punktlistan är ju förövrigt också att addera prestige-löshet vilket jag vet förebygger prokrastination.
Nu tycks detta inte fullt räcka men semestern lär tror jag addera en hel del motståndskraft.
Det hade på så många sätt varit enklare om jag inte behövt införa en konkretiserad egen definition av stereotypisk information alternativt att den inte presterat mer än att lösa det ursprungliga problemet relaterat till föränderlighet hos symboler i långsam tid. Nu när den är bredare funktionell drog det upp prokrastinations-risk.
Nyttan av artikeln i The Economist var enorm. Gav mig perspektiv på det hela och roade mig vilket verkligen var precis rätt. Lätt komiskt hur projektet började en gång i prokrastination och påminner en om saker man glömt. Jag tror mig nya bankomat-kort kom i posten så jag ska se till att beställa en prenumeration och börja läsa den regelbundet.
Kritik mot ekonomisk teori
Jag lägger till ytterligare en kritik mot allmän ekonomisk-teori som fortsättning på Ekonometri: Två störande grundläggande antagande och EuroStat kände till Greklands falska bokföring av "låne-derivat" med utgångspunkt från arbetet med den stereotypa definitionen av information.
Begreppet volatilitet gör det inte nödvändigt att abstrakt konkretisera definitionen av begreppet med varians. Ekonomisk teori gör dock detta regelmässigt och ännu tror jag inte att jag hittat ett undantag.
Vad är problemet? Jag nöjer mig med att förklara det via isomorfism:
- Genetik, informationsteori, biologisk-systemteori, signallära o.s.v.
- Alla andra teoretiska och praktiska vetenskapsområden är volatilitet, diversity, varians m.fl. närstående begrepp är viktiga används ett flertal konkreta uttryck för att beskriva det.
- Viktigt påverkande är typ av data, vad man undersöker o.s.v. vilket gör olika uttryck bättre eller sämre.
Praktiskt och teoretiskt ekonomi är dock unik i att de bara använder ett begrepp med en definition d.v.s. vanlig varians. Verkar det troligt och rimligt att deras problemområde skiljer ut sig så mycket? Nej och det tycks troligt för mig att det är en kulturfråga buren av deras referensböcker och läroböcker på universitetsnivå kombinerat med att vanliga statistik-kurser också har nästan 100% inriktning på dessa definitioner. Andra utbildningar berör man dock dessa begrepp från andra inriktningar ex. signaler och system, biologisk-systemvetenskap, mönsterigenomkänning, neuronnät o.s.v. vilket demonstrerar att fler verktyg och lösningar finns tillgängliga.
Syriska befrielsen: Skillnaden mellan civila och beväpnade motståndaren
Syria rebels' gains in Damascus surprise even them i kontrast till diverse sedan starten "lätt" överdrivna uttalanden från skotträdda västerländska militärer och mellanöstern kännare om slagkraften hos den syriska diktaturen. Föga förvånande jämfört med alla andra diktaturer under folkligt väpnat motstånd har det varit svårt för dem att orka längre än att skjuta på obeväpnade.
Vill man ordentligt förenkla en av flera mekanismer som orsakar problem för dem jämför vi den med Weber's lag och säger att skillnaden när man vant sig vid att skjuta på obeväpnade där fara och risk är obefintligt mot när man ställs mot krigare som under hela sin "karriär" kämpat mot enormt motstånd där minsta minskning av precision och uppmärksamhet kostar dig livet tenderar att inducera panik.
Man ska ha respekt för att den kineiska diktaturen har bättre kunskap om de här fenomenen även om jag möjligt kan ha överskattat hur långt de nått eftersom jag nu tycks ha gjort det för en av mina få andra "fallstudier" inkluderande stora länder: Korrigering felbedömning (liksom gjort med ganska många andra avslutade fallstudier är det möjligt att jag avpublicerar anteckningar i väntan på mer genomarbetad användning av det). Jag vet dock att de har intresserat sig för det här området också med oartigt överdriven ambition.
Syrien konflikten har dock kostat och kommer säkert fortsätta att kosta. Det är som jag skrev september tror jag. De kommer falla men med onödigt mycket blod. Militärt stöd jämförbart med Libyen hade behövts men man ska inte se det som en anklagelse mot Västerlandet. Först och främst måste både Västerlandet och aktuella länder acceptera att det är respektive folks ansvar att nå demokrati. När Västerlandet missar att förstå det och involverar sig för motiverat eller tror att det tillför värde att vräka pengar på länder blir resultatet endast en kombination av irritation hos folken och inlärd hjälplöshet kombinerad med korruption och prioritet på att införskaffa budget från utlandet istället för att bygga kvalitet från vad man redan har.
Det stör mig lätt att kinesiska diktaturen knappt kritiserats alls under Syrien-befrielsen.
Vill man ordentligt förenkla en av flera mekanismer som orsakar problem för dem jämför vi den med Weber's lag och säger att skillnaden när man vant sig vid att skjuta på obeväpnade där fara och risk är obefintligt mot när man ställs mot krigare som under hela sin "karriär" kämpat mot enormt motstånd där minsta minskning av precision och uppmärksamhet kostar dig livet tenderar att inducera panik.
Man ska ha respekt för att den kineiska diktaturen har bättre kunskap om de här fenomenen även om jag möjligt kan ha överskattat hur långt de nått eftersom jag nu tycks ha gjort det för en av mina få andra "fallstudier" inkluderande stora länder: Korrigering felbedömning (liksom gjort med ganska många andra avslutade fallstudier är det möjligt att jag avpublicerar anteckningar i väntan på mer genomarbetad användning av det). Jag vet dock att de har intresserat sig för det här området också med oartigt överdriven ambition.
Syrien konflikten har dock kostat och kommer säkert fortsätta att kosta. Det är som jag skrev september tror jag. De kommer falla men med onödigt mycket blod. Militärt stöd jämförbart med Libyen hade behövts men man ska inte se det som en anklagelse mot Västerlandet. Först och främst måste både Västerlandet och aktuella länder acceptera att det är respektive folks ansvar att nå demokrati. När Västerlandet missar att förstå det och involverar sig för motiverat eller tror att det tillför värde att vräka pengar på länder blir resultatet endast en kombination av irritation hos folken och inlärd hjälplöshet kombinerad med korruption och prioritet på att införskaffa budget från utlandet istället för att bygga kvalitet från vad man redan har.
Det stör mig lätt att kinesiska diktaturen knappt kritiserats alls under Syrien-befrielsen.
Syrien får Kina att kräva demokrati
2012-07-19
Det finns ingen som längre kan argumentera att Kina under diktatur inte är en fara för hela världen: Russia, China veto Western-proposed draft resolution on Syria.
Leningen i kinesiska kommunistpartiet ska förutom alla tidigare påminnelsen nu lägga det lyckade bomb-överfallet på mäktiga krigförande motståndare och massmördare av civila till frihet, människorätt och demokrati i den Syriska-diktaturen. Rätt tid att komma ifrån diktaturen med livet och tillgångarna är nu. Tidsperspektivet blir inte säkert jämförbart ens med Libyen och föga otroligt om folk lärt sig något från Libyen, Egypten och Kina slås höga militären och personer i kommunistpartiet praktiskt krigförande ut tidigt när revolutionen i Kina startar.
Leningen i kinesiska kommunistpartiet ska förutom alla tidigare påminnelsen nu lägga det lyckade bomb-överfallet på mäktiga krigförande motståndare och massmördare av civila till frihet, människorätt och demokrati i den Syriska-diktaturen. Rätt tid att komma ifrån diktaturen med livet och tillgångarna är nu. Tidsperspektivet blir inte säkert jämförbart ens med Libyen och föga otroligt om folk lärt sig något från Libyen, Egypten och Kina slås höga militären och personer i kommunistpartiet praktiskt krigförande ut tidigt när revolutionen i Kina startar.
Google Youtu.be: Andra sociala medier och klienter saknar betydelse?
Jag lite konfunderd över hur Google Youtube tänkte med Youtu.be de använder för dela länken eftersom:
Nyligen relaterat:
Youtube-funktion förklarar Youtube-filtrering
- Andra sociala media och klienter utgår från domäner vid särbehandlande parsning ex. att Facebook visar videoklippet.
- Att mottagare av länken eller läsare på hemsidor inte känner igen den är problematiskt. Innehåll publiceras både och inte på Google-domäner. Som att de inte riktigt vill kännas vid sin egen tjänst när den märks utanför.
- Hur mycket i riktlinjer, guider, användaravtal refererar till Youtube.com?
Nyligen relaterat:
Youtube-funktion förklarar Youtube-filtrering
Rush Limbaugh's South Park karaktär?
Efter att Riksbanken inte sänkt räntan, vinden vänt i Syrien, Sverige fått komma med i en prestige-valuta-korg och tecken på att den varma soliga sommaren är på väg känner jag att världen nu är på rätt väg och att jag kan ta semester igen. Jag tänker mig att besöka producenter av lokal-producerad mat i huvudsakligen Uppland förutom att vila särskilt tidigt på lämpligt tyst lugnt vandrarhem.
Följande klipp från South Park kanske illustrerar det? Efter att ha läst I Outed the Democrats on Batman Plans funderade jag också vilken populärkultur-stereotyp Rush Limbaugh kommer närmast och det är nog Eric Cartman i just South Park. De har likhet i en del stealth-extrema uttalanden och tenderar båda att vara reklam-funktionellt-extrema utan att visuellt uppträda white power eller andra oftare icke-accepterade symboler .
Följande klipp från South Park kanske illustrerar det? Efter att ha läst I Outed the Democrats on Batman Plans funderade jag också vilken populärkultur-stereotyp Rush Limbaugh kommer närmast och det är nog Eric Cartman i just South Park. De har likhet i en del stealth-extrema uttalanden och tenderar båda att vara reklam-funktionellt-extrema utan att visuellt uppträda white power eller andra oftare icke-accepterade symboler .
Prisreduktion nybyggnation får en att undra över Lars EO Svenssons argumentation
2012-07-18
Med viss trovärdighet i ett område ingen kan sägas ha hög trovärdighet utan att riskera olämplig bieffekt genom felaktig överskattning relativt verklig möjlighet till prediktion kan jag tala för att Riksbanken gjorde rätt som inte sänkte räntan även om jag bedömer den som ev. något lite för låg genom att jag tidigt medan Riksbanken fortfarande höjde räntan såg att räntesänkning behövdes. Om något ligger jag lite före i prediktion relativt de flesta aktörer.
Lars E O Svensson idé om bostadspriserna som framställd i SvD i Ledamöterna oense vid Riksbankens räntemöte dagens tidning har ett stort problem i den del av förklaringen som refererar till nybyggnationen:
I tidsperspektiv nu och fram till om ett år ligger problemet i att bostadsbolagen börjat sänka priserna på nybyggnationer. Det är givet det svårt att sätta tilltro till Svenssons förklaring. Detta är också nytt för de närmaste månaden eller månaderna bakåt.
Tittar vi i ett något längre tidsperspektiv menar jag mer spekulativt att regler, skatt m.m. påverkande nybyggnation måste reduceras. Dels för att minska hushållens belåning vidare för att samlat och i genomsnitt öka svenskens förutsättning för att värdera sig själv högre - en viktig förutsättning för att folk ska våga investera i sig själva, starta företag, våga testa nya idéer, renovera m.m. - för att stimulera samlad svensk tillväxt. Att bostäderna via resursbrist toppas är onaturligt och tillför ingenting sunt. Istället skapar det onormal övervärdering i delar av marknaden där risken för samma abnorma nedgång likt missbrukarens abstinens när skeenande doser av kokain inte längre ger tillfredsställelse och depression och letargi ersätter den lätt psykotiska världstolkningen och manin.
Att vi ser tecken på att nybyggnationen behöver rea är menar jag ett tecken på att övervärderingen redan är kraftigt överdriven oavsett om priserna i sig är rimliga eller inte (d.v.s. om de ökat snabbt från en för låg nivå innebär hastigheten i sig att tolerans och förväntad förändring skapar situationen).
I Sveriges ekonomi: Kraftig risk under uppsegling diskuteras kort just det nya relativt det gamla på marknaden. Uppföljning i händelser från "verkligheten" utanför modell (verkligheten avbildas i sig i vad som är modell när uppgifter hämtas från statistik, tidningar m.m. varför jag sätter citationstecken - det är generellt oroande att många aktörer statistik-beroende inte förstår detta eftersom det gör att de underskattar risker relaterade till datakvalitet) tycks allt bekräfta slutsatsen.
Jag är ändå osäker på om jag hade rätt. Viktigaste orsaken är att jag upplever att uppgifter och statistik jag tagit in är för begränsad vilket beror på semester. Ändå ingenting som pekar åt andra hållet. Till och med i Uppsala visar nybyggnation att man övervärderade i kalkylerna och behöver sänka priserna. Rådet att sälja i år och köpa nästa år eller senare ändrar jag dock inte.
Lars E O Svensson idé om bostadspriserna som framställd i SvD i Ledamöterna oense vid Riksbankens räntemöte dagens tidning har ett stort problem i den del av förklaringen som refererar till nybyggnationen:
"Alla studier som Lars E O Svensson känner till 'tyder på att bostadspriserna är helt förenliga med fundamenta'. Det betyder att hög efterfrågan, högre löner och liten nybyggnation förklarar bostadsprisernas utveckling."
I tidsperspektiv nu och fram till om ett år ligger problemet i att bostadsbolagen börjat sänka priserna på nybyggnationer. Det är givet det svårt att sätta tilltro till Svenssons förklaring. Detta är också nytt för de närmaste månaden eller månaderna bakåt.
Tittar vi i ett något längre tidsperspektiv menar jag mer spekulativt att regler, skatt m.m. påverkande nybyggnation måste reduceras. Dels för att minska hushållens belåning vidare för att samlat och i genomsnitt öka svenskens förutsättning för att värdera sig själv högre - en viktig förutsättning för att folk ska våga investera i sig själva, starta företag, våga testa nya idéer, renovera m.m. - för att stimulera samlad svensk tillväxt. Att bostäderna via resursbrist toppas är onaturligt och tillför ingenting sunt. Istället skapar det onormal övervärdering i delar av marknaden där risken för samma abnorma nedgång likt missbrukarens abstinens när skeenande doser av kokain inte längre ger tillfredsställelse och depression och letargi ersätter den lätt psykotiska världstolkningen och manin.
Att vi ser tecken på att nybyggnationen behöver rea är menar jag ett tecken på att övervärderingen redan är kraftigt överdriven oavsett om priserna i sig är rimliga eller inte (d.v.s. om de ökat snabbt från en för låg nivå innebär hastigheten i sig att tolerans och förväntad förändring skapar situationen).
I Sveriges ekonomi: Kraftig risk under uppsegling diskuteras kort just det nya relativt det gamla på marknaden. Uppföljning i händelser från "verkligheten" utanför modell (verkligheten avbildas i sig i vad som är modell när uppgifter hämtas från statistik, tidningar m.m. varför jag sätter citationstecken - det är generellt oroande att många aktörer statistik-beroende inte förstår detta eftersom det gör att de underskattar risker relaterade till datakvalitet) tycks allt bekräfta slutsatsen.
Jag är ändå osäker på om jag hade rätt. Viktigaste orsaken är att jag upplever att uppgifter och statistik jag tagit in är för begränsad vilket beror på semester. Ändå ingenting som pekar åt andra hållet. Till och med i Uppsala visar nybyggnation att man övervärderade i kalkylerna och behöver sänka priserna. Rådet att sälja i år och köpa nästa år eller senare ändrar jag dock inte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)