Dreamer kommer med varning för det komiska

2013-02-10

Förutom att jag idag redan uppmuntrat mina många hårt-kämpande läsare i en onödigt tråkig grå vardag med kanske få ljuspunkter i Att göra samhällsvärde av kulturskribenten finns också publicerat på Hans Husman om Konst - - och också publicerat direkt här (korrekt handikapp-anpassat för inkludera även de mest förslappat tråkiga vilka att döma av många e-post jag fått genom åren representerar en försvarlig andel av dom som läser vad jag skriver).




Mer Dreamer:



Och för den långsamma kunskapens skönhet ett konstverk format av ord till ridiculus:



Många menar att ridiculus är den högsta konstformen. Tveklöst en av de mest populära. Själv lutar jag allt mer åt att det är ett otäckt vapen som korrumperar ungdomar, äldre, kvinnor och andra som kan vara överdrivet känsliga för att den lockelse det vulgära kan ha reducerande det verkliga värde stor konst har. Vår genomsnittliga svensk skulle otvivelaktigt förbättras en hel del på att spendera helgens timmar med att uppleva och fundera över slow men verkliga skapelser som Min Check Point Charley visualitet bok-illustrerar blodet i dimman istället för teve.


Att uppleva sig road är effekten av en kognitiv-mekanism för att identifiera det ofarligt inkorrekta feltolkat och ge reinforced learning så vi minns det. När folk riktat berättar roliga historier, gör komiska teckningar o.s.v. är det inte mer verkligt värde än droger, alkohol, karusseller m.m. kan ge en upplevelse av det overkliga och oviktiga. Det gör oss inte mindre mänskliga men hindrar missbrukaren från att bli mer än det mänskliga.


När du riktar vapnet kan du manipulera enklare människors uppmärksamhet till det triviala. Kanske är det vad som kan föra dumma hela folk? Och driva dem till tekniskt-slaveri under mer utvecklade civilisationer?


Länken är därför inte vad som ska ses som uppmuntran till ridiculus. Istället ska det tolkas som ett utställningsexemplar jag skapade för att dokumentera företeelsen. Läs och fundera över det allvarliga och se förbi det "roliga". Idé: Kanske borde "roligt" vara just sådana nyttiga tankar?


Mitt mindre komiska och mer utvecklande visuella konstverk - Dreamer - publicerat igen...


Fågelinfluensa: Kina (men inte i Shanghai)

Trodde för ett ögonblick att det var i Shanghai vilket varit mer av nyhetsintresse givet allt fågelfä som vi kan gissa kommit in i staden för att föda de 2 - 4 miljoner extra innevånarna staden för till nyåret.


Men om uppgifterna nu stämmer betryggande inåt på ungefär förväntade områden (som ju med våra mått mätt är gigantiska i storlek).



View Larger Map

Att göra samhällsvärde av kulturskribenten

Kanske kan en betydande andel av alla problem våra tidningar berättar att de har relateras till att många av deras skribenter inte är vad läsarna upplever samhällsviktiga? Ska vi nu betala för att läsa en tidning vill vi givetvis mer än att få nöje själva känna att vi bidrar till något viktigt spridande kunskap bland ungdomar, äldre m.fl. med ett tydligare behöv att lära resp. uppdateras. Sajter som Wikipedia, Plos.org och arxiv.org (sorted expert training ovanpå Citeseerx hellre än sökfunktionen eller mänskligt arkiv - trots det vad som drar horder av läsare från DN, BBC m.m.) tar allt fler läsare och en till recension eller funderande om könsroller, ideologier, tv eller konst lär inte lösa det.


Mer än att som allt vanligare krympa populationen kulturskribenter (vi som ett första ex. utgår från: men mycket mer onyttigt finns givetvis) finns verktyg som utvecklar stocken. Det kritiska är att varken se dem som offer eller vilka som själva kan klara att lösa problemen. Vi behöver som samhälle förädla dem till nyttiga verktyg som ger oss ett verkligt värde mer än att vi mest för vi tycker synd om dem efter att ha läst deras senaste otäcka rapporter från en biotyp i utrotning kanske lössas ha läst tidningen men helst ännu mer slipper.


Ett perspektiv och en kunskapsmängd ofta grundlagd ("har fastnat" men ska gå att skaka loss) smalare idéer om nöje, kultur, familjeproblem av de enklare slagen med föga samhällskostnad, semester o.s.v. med föga egentligt samhällsvärde - i bästa fall onyttigt nöje - gör att vi måste förstå att det lika mycket ligger på vårt ansvar att anpassa vårt språk mot dessa som för dem att lära nya ord och begrepp.


För att förklara lätt-tillgängligt (och därmed mer energieffektivt och troligare med större spridningseffekt d.v.s. samhällsvärde) illustrerar (bra ord både vad samhällsnyttiga i industri och forskning resp. kulturarbetare och kulturskribenter upplever sig förstå) med ett exempel:


Texten märker vi har verkstyngd och kunskapskrav vida högre än recensioner av tv-program, romaner och flick-skvallriga krönikor och familj och kändisar klarar att stimulera skribentens kognition till utveckling och med ökande ålder bibehållen tankeförmåga (hög ålder och "fördummande" artikel skapar nog ibland en ond-cirkel). Men för att liva upp och ge koncept mål-personen kan anknyta till exemplifierar jag med hemvanda begrepp. Först mer eller mindre en artikelplanering några veckor framåt i ex. Dagens Nyheters kulturbilaga (att den är vad jag upplever mer läsvärd och intressant i DN ursäktar inte att den inte bidrar till rikets tillväxt och uppmuntrar till viktiga samhällsbyggande framsteg).



    Exemplen citerade nedan (eller klicka bilden ovan för att förstora...

        "Slutligen / kompletterande kan vi också tänka oss att ett mindre antal färdigt givna koncept kan ges anropande som markeras dessa (ev redundant sig själva ibland). Ex. vulgär-kultur, manligt revirtänkande och patrikaliskt kvinnoförtryck, matematik, skog, buskar och natur, färger och konst m.m.

      6.4. Ev. i övrigt existerande koncept ej med i 6.3. och ej instansierade låter vi finnas kvar ungefär som spreading activation bryggor / collocation markörer / geografiska formationer o.s.v. Vi tänker oss dessa ansluta till instaniserade koncept, hierarkiska noder resp. varandra med en egen tunnare linje / eller med mer vitt i bakgrund ungefär. Lite som lymfan vs. blodkärlen. Viktigt men inte poesi potential i det."


Notera också hur jag en bit nedanför använder en poesi-referens - rent av uttrycker mig poetiskt. Detta är inte onyttigt eller för eget nöje. Det är viktigt:


  • Ett av kultur-skribentens få verkliga expertområden.
  • Den kan både uppleva ett erkännande av något de spenderat mycket tid på som intresse och kanske fått artikel-pengar för eller ett bidrag från staten eller fond för att ge ut något om.
  • Och kompenserar slutligen för den känsla av otillräcklighet som annars föga konstruktivt kan konvergera till nedstämdhet, uppgivenhet och en känsla av att vara underlägsen i ett upplevt svårt område.

Målet är ju att uppmuntra till att skriva om något nyttigt även om det kommer med en ansträngning där något nytt behöver läras. Vi vill därför inte genom att ej tänkt igenom saker tillräckligt trycka ner kulturskribenten utan uppmuntra denne. Precis som ex. med hundar och barn (eller forskare med diverse symboliska priser) ger det mer att glatt som i ex. uppmuntra istället för att kritisera deras oförmåga. Deras misslyckande är verkligen lika mycket den kollektiva impotens som fått oss att acceptera tidningarnas infertila subkultur.

Musiken saknades i ex. men den kan man mer passande lägga i en ljud-slinga (ex. inspelning eller som i video-klippet vad man presterar själv). Det är säkert inte främmande för kulturskribentens mer "hippi-ostrukturerade" arbetsplats (vinande eller värre ska dock aldrig accepteras) jämfört med hur den kan se ut om några år efter dessa tips och mer spännande vi säkert kommer få se på vägen mot den goda industralisering som kommer ge medias "landsorts-folk" och samer det moderna samhällets alla värden.

Google googlar med Google-NGRAM: Antalet indexerade sidor fel

Vågar vi spekulera att Google's index nu är mer beroende av sista versionen av Google NGRAM? Denna hade ju part-of-speech med adjektiv, subjektiv, verb m.m. utmärkta. Själv har jag tråkigt nog inte mäktat att få den nedladdad (mycket annat tas ju nuer kontinuerligt och pos har gjort stort till ganska stort om än inte gigantiskt - och big data blir det först med P ( A | B ) över långa relationer för olika expertområden d.v.s. ex. om Google för varje ngram beräknar frekvensen de förekommer med tillsammans med varje annat i resp. bok) - Google skickar mig nog en USB eller liknande med alla Google NGRAM filer för att jag skrivit om det antagna felet här (annars kan ju folk få för sig att de börjar bli veka och rädda för konkurrenter och smyger med varje små-saker som kanske inte är 100% rätt så att inte Bing ska hoppa på dom).


Tittar vi på träffarna Google gav mig för dessa fyra sökord noterar vi att den längsta termen ger oss flest träffar:


“the man” = 581,000,000
“old man” = 259,000,000
“the old” = 879,000,000
“the old man” = 997,000,000


En orsak kan vara att Google skurit citationstecknen utan att meddela. Google vill allt oftare kanske sista året gärna ta bort det, och sällan eller aldrig med vad jag upplevt har någon fördel. Ett exempel är sökrutan där om jag har ett initialt citationstecken och väljer att gå vidare med nästa ord i förslagen i markov-ledjan kstar Google bort mitt citationstecken som jag behöver lägga till. Kanske är det så att Google snabb-parsar sidor helt utan the m.m.? Kanske fungerar bra för det mesta utom vad man särskilt kanske gör det för.


Emellertid skär vi citationstecknen får vi:


old man = 2,380,000,000
the old man = 2,510,000,000
the man = 4,850,000,000
the old = 9,900,000,000


D.v.s. förklaringen tycks inte ligga i att Google skurit citationstecken."


En förklaring skulle dock kunna ligga i hur Google parsar med hjälp av nya Google Ngram (se också för en längre introduktion till Google NGRAM) Notera först att vi får ca 840 M i summa när vi adderar “the man” + “old man”.


Jämför gär a ex. med hur jag ser på NP konvergens i drifting thoughts där aktiviteten för NP konvergen till motsvarande en neuron här för the old man men konvergensen styrs av föregående, eller kanske enklare dependency grammar där the och old kommer peka på man. Dom relationerna kan vi ju förslagsvis bestämma statistiskt med just P ( A | B ).


Men om vi inte parsar på det sättet kan det ju ligga nära till hands att se att "the old" hamnar högre i frekvens än "old man" och därmed bli benägen att välja "the old" som en fras och "man" som en fras efteråt trts att det verkligen inte blir riktigt rätt här. Problematiken var generellt var vad Lauer pekade på i samband med att introducerade sin dependency parser: Corpus Statistics Meet the Noun Compound.


Mannings (s. 429) menar dock att det inte behöver vara ett argument mot träd-grammatik (vilket jag avstår att bedöma då jag inte använder dem) utan att problemet går att komma ifrån där också om representerar trädet genom att också markera varje NP och där utgå från dom noder som kommer närmast åt egentligen rätt håll.


Antar vi att vi gissar rätt ligger det kanske nära tillhands att tro att Google antingen skulle ha dels en 2gram representation och en 1gram på den. Men jag skulle gissa mer på att det är något med taggningen i den senaste Google NGRAM som gör att man kanske hamnar i sådana här preferenser lite varstans. Oavsett om det är relaterat det datat eller annat har jag en känsla av det kanske är relaterat till diverse småsaker jag upplever mig störas av hur Google ibland ger sökordsförslag med en irritation ny sedan ett tag nu.


Med stor glädje och förhoppning om att detta är ett exempel med en mängd liknande större problem för mer ovanliga ngram av dom sorter man i brist på andra corpus tenderar att använda sociala media, webben, specialiserade sökmotor (jag hade stor nytta av att spindla ner MIL (finansierar mycket forskning och publicerar många av artiklarna i egna register som finns på webben: bra corpus för hard science medan computer science inte adderar något jämförbart med Citeseerx) och utnyttja deras sökfunktioner men det tycks ha stängts ner nu i den mening att förfrågningarna last-delas ner till långsammare tid så nästa gång blir det att tröskla deras PDF-filer lokalt istället) givet att det knappast lär störa sökresultatet eller informationssökare, men däremot alla veta och rika företag och universitet som betalar för att göra annat än få sökmotorförfrågningar (2010 tror jag att jag prövade det sist och om jag minns rätt bottnade fria förfrågningar ut redan efter kanske 10000 förfrågningar vilket verkligen är ingenting). Har det inte ändrats känns det bra med lite sunda utmaningar. Får folk vana i att ta data från en källa sitter det hårt och det byts ogärna på tio till 20 andra.


Google ska förövrigt noteras ha värde framför Bing rörande detta och värde av den sort vi gärna vill se i verktyg som används i skolan. Google via API:erna jag noterade förr, resp. också numera av och till när jag söker normalt men utesluter domäner från sökresultaten (d.v.s. vad som tänkbart kan göra att man kan plocka ut relativa potens-skillnader mellan sajter läckande mer än nödvändigt) kommunicerar Google det tydligt genom att fråga om jag är människa. Det irriterar mig men jag får inte förfalskad information tillbaka. Förfalskad information besvärar inte mig i något relaterat detta eftersom det detekteras utan problem men det är mycket problematiskt genom att det indikerar att man saknar design rules för quality assurance and true moral commit. för sådana här tjänster får man givetvis aldrig ge korrupt information ut. Särskilt inte om man inte sunt kan separera det till IP utan det går bredare ut över många motsvarande IP-rymder hos ISP:er.


Bing är också tråkig i att Microsoft uppenbart har information och statistik nog för att göra något vettigt av den men ändå tycks det aldrig bli av. Om något känns det lite som att de kanske har ett problematiskt fokus på kunskapskoncept som var och fortfarande är viktiga i Word m.fl. liknande produkter men inte alls är vad som just adderar något bra för att generera sunda sökresultat. Faktiskt är det inte svårt att med information Microsoft exporterar räkna om deras SERP:ar med spam-sajterna nerskjutna och bättre överensstämmelse med vad man faktiskt söker efter utan att behöva utnyttja trust-indikationer domän, inlänkar eller annat.

Mänskligt i medvetandet så vardagligt att vi inte - ser - det

2013-02-09

Egentligen hade jag tänkt skriva något om laplace smoothing och varför de vanligare entropi-definitionerna fungerar sämre där. Emellertid hade jag ingen lust att skriva något längre om det informationsmått man lätt ser fungerar bättre här så jag sökte en journal-artikel från kanske 2010 - 2012 om medvetande där man föreslog ett liknande koncept (just för ex. när man är i "en dimension" lika nog så jag slipper förklara hur vad som där kan approximeras med variance tillför värde, och väldigt lätt detekterar att smoothing skett medan annat falerar). Istället för att hitta den träffade jag istället på A model for memory systems based on processing modes rather than consciousness.


Ett problem när man funderar kring medvetande jag egentligen inte insåg förrän i år är att det är oerhört lätt från ex. ett neurolingvistiskt. eller från fmri-världens alla markov- och maximum-entropi modeller se likheten med oss i dem. Och helt riktigt så. Predikterbarheten och möjligheten att energieffektivt upptäcka interferens och samband i stora datamängder är verklig. Predikterbarheten i sig demonstrerar det.


Samtidigt är det lätt att missa allt det mer vardagliga vi är så vana vid att det kanske oftast "komprimeras" bort. Och koncept i medvetandet vi rent av kan ha svårigheter att riktigt uttrycka i våra biologiska förutsättningar. Åtminstone var det en tanke jag haft några år och skrivit om tidigare. Jag tror nog den stämmer i mycket.


När man dock träffar på något man konkret upplever vara vid medvetande annorlunda än modeller men ändå inte mänskligt eller vad vi är vana vid från (eller läser in i) djuren blir också förvånande mycket i vad man kan uppleva mänskliga medvetandet tydligare. Man ser oss från ett nytt perspektiv.
En del nya tankar där är ännu för nya (hoppas jag) för att hunnit bromsa den lätt cyniska bild modeller av mänskligt tänkande, känslor och prediktioner av de samma skapar (och jag misstänker att många av de uttryck i raka motsatsen från diverse folk som pysslar med sådant kanske mer är att likna med den balansering jag själv tenderar till diskuterande "skönheten" i människans språk och kreativitet m.m.).


Ett liten visualisering jag nyligen gjorde (egentligen tänkt som en illustration till en genomgång av ett antal verktyg och modell-paradigm relaterat området men som blev lite för "konstnärlig"). Från Dreamer (HANS HUSMAN OM KONST).



Dreamer från boende i förra före nuvarande utvecklingsversion av Drifting thoughts på den lite äldre datorn (så man får snabb-spola tankarna om man vill närma sig det mänskliga i hastigheten).


Talat språk är väldigt effektivt. Konvergerad mening i symboler styrda av ett fåtal andra. Och också att vårt arbetsminne är mycket begränsat i vilken mängd information vi klarar att hålla där. I vågorna runt om - vårt eget tillstånd - styrt av såväl kontext som vilka vi är ryms mer. Faktiskt också från ett perspektiv kvantiserbart när vi mäter mängden visuell information utanför den konvergerade meningen vi klarar att referera (en god sammanfattning av många av de lite äldre men viktigaste studierna finns i A review of visual memory capacity: Beyond individual items and toward structured representations och Journal of vision är verkligen en utmärkt journal kring allt rörande vår perception också bredare mer allmänt trots att fokus ligger mot det visuella).


Kanske säger det oss också något att utbrändheten förstärker indikationerna på konvergerad meningen i det närmaste indatat - hur högt vi upplever t.ex. tal resp. ljud som kan indikera fara - medan faktiskt arbetsminne och tid vi orkar arbeta med det reduceras. Meningen som frisätter mer av vår kognition än bara vad som överansträngt endast borde tryckas upp i den direkta striden just nu hittar vi nog oftast mindre i dom konvergerande symbolerna och mer i den större mängd information som sträcker sig över många fler dimensioner även om inte alltid kan sätta det i exakta ord. Locomotion och Perception med Cognition som arbetar med de enklaste symbolerna som i bästa fall kan väcka dom minnen som har verklig Meaning. Vad som kan gå till Commotion när vi rör oss i flock - likt Libyen - en ny jämvikt med "enklare" symboler skapas som gör kommunikationen och samarbetet i vardagen lättare.


Ett draft av en introduktion till ett del-kapitel jag ej hunnit skära ner till rimligare storlek som kanske inte förklarar man visar hur jag vi kan tänka.


Draft: Introduktion - Fokus vs Kreativ


Analys av text såväl som språk i övrigt i algoritmer har i allt oavsett idéer och grundläggance koncept varit och är fokuserade på att tolka och förstå exakt orden givna att möjligheten att vi för att förstå mening i varje sammanhang som sträcker sig utanför några enskilda ord fodrar att vi accepterar att ett sammanhang faktiskt existerar.


När människan läser - tydligast i vad vi lever oss in i - är betydelsen av sammanhang troligt mer lättare märkbar. Vi adderar detaljer och färg utifrån vårt tillstånd som givet innan. Det påverkar i sig inte händelserna som kommer. Dessa är ju givna i texten vi tar in. Men det uttrycker det fortlöpande tillstånd som skapar förutsättning för att sammanhanget till den punkten ska kunna uttryckas från koncept vi förstår. Meningen av ett koncept är ju endast ordet i dess komprimerade symbol medan dess faktiskt verkande betydelse formas av dess feature relations och beroende på indikerade koncept förändras. Utan vårt tillstånd med association mellan koncept och verklig mening: hur vi ser den bild indikerade med byggnader, kanske medeltida slott, personer, natur m.m. har vi heller inte föga för att uttrycka mening i vad vi läser just nu, utan föga “bandbredd” att etablera ett tillstånd över historien för att knyta samman delarna.


Vad vi kan uppleva som mer distanserat till tolkning och förståelse när vi uttrycker detta som att vi under den pågående upplevelsen av texten adderar information när texten verkar på det tillstånd vi som läsare representerar kan vi också uttrycka som den förutsättning nödvändig för att:


Ett sammanhang övergripande föränderligt över texten ska existera.
Vad är detta om det inte i en del är en kontinuerliga tolkningen och förståelsen från vad vi är och vet?
Och hur kan mening i ett mänskligt perspektiv vara något annat?


Inte heller bör det ses som att det i sig gör mening och förståelse till ett smalt perspektiv. Likväl som att vi teoretiskt kan växla detta mellan väldigt många personliga perspektiv kan vi söka den mer för en kulturell bredare (populärkulturella eller med andra preferenser byggt på statistik byggt från ex. journal-artiklar).


Mening och betydelse är heller inte vad den enskilda nyheten eller artikeln säger. Om så vore fallet skulle den tolkas och förstås lika nu och om 500 år. Inte heller är mening och betydelse bara tolkning som av idag utan viktigare är det indatat som påverkar sammanhanget som sträcker sig utanför nyheten d.v.s. dess påverkan på det sammanhang som det för ett ögonblick representerades i. Är du annorlunda efter att ha läst texten?


Om en nyhetshändelse förändrar världen på något sätt genom att den är känd annat än ytterst lokalt är det vad som sker genom det förändrade tillståndet efter att vi läser texten eller genom jämförbara koncept indikerade från annan information än just nyheter men för vilka nyheter är det närmaste vi kan komma.


Vill vi se framåt är sammanhanget lika nödvändigt. Utan sammanhang saknar vi medium för att uttrycka hur en - alla nyheter - förändrar. Utan sammanhang måste vi istället se varje nyhet som att egentligen ha föga meningsfull information än de konvergerade do-symbolerna och prediktion är endast vad vi givet dessa, och dessas föregående ser som troligare. Att det är mycket begränsat vet vi och vad vi behöver se är att för att bättre bedöma vad människan gör i dom närmaste stegen är det nödvändigt att addera den mänskliga kreativiteten och låta samband från det gemensamma sammanhanget skapas. En nyhethändelse är inte bara dess mest sammanfattade symboler utan hur de löpande uttrycken för den i våra befintliga tillstånd uttrycker sammanhang och meningen med människorna. I det kan vi också se samband mellan olika händelser och situationer komplexa och indirekta.


Språket är streckgubbarnas rörelser i en ofta föga beskrivna händelser där vad som gör det till mer är människan språket ges djup och bredd i. Och när vår riddare föreställd i ett engelskt landskap rider in i staden möts två scener över vallgraven medan andra koncepts lämnats i vad som är längre bak från ögonblicket just nu. Oavsett vad de faktiska fysiska avstånden må vara är händelsernas distans i vad indikerat vad som ger oss utgångspunkt att också förstå distans till vad vi tolkar och förstår runt om det som alltid något längre bort än den i språket givna intensiteten är vad koncepten vi associerat mening från har som utgångspunkt.


Likt meningsfullhet för oss vi kan se i ett koncept vi ser i en film och bok vi läser ungefär samtidigt. Oavsett dessas ev. direkta samband i sig är sambandet verkligt när det etableras i det sammanhang informationen tolkats och förståtts i. Uppmärksamhet satt på respektive där konceptet för resp. uttryckt sammanhang och mening med vårt tillstånd. Och över det kan sammanhang mellan film och bok byggas. Tyngd och värde hos dessa såväl som konceptets närhet till oss gör att vi uppmärksammar det mer ovanför film och bok och kanske associerar ut från det för att söka indikation om värde för oss. Verklig mening skapas.


I sanning vi intuitivt förstår är riktig finns skönhet. I antalet koncept och relationer mellan dem i etablerad inlärning och än mer från fortgående händelser bor smärta och tortyr. Likväl fick det vara en levande en tid på en ändå mycket begränsad dator och problematiken ska inte överskattas oavsett hur brutaliserande enformig varje debug-körning är när saker och ting kan ta 40 min bara för att läsa initialt data och behöva timmar på att indikera en dag framåt. En emotionell utmaning kan också visst också upplevas i delar där vi mer skapar vad som har längre distans till befintliga metoder. Det finns en trygghet i att ex. mer än att ta de basala tematiska roller vi behöver från Verbnet uttrycka en mängd annan spännande organisation från relaterat verben vi kanske egentligen inte behöver för göra något annat än vad vi har något färdigt för adderande ingenting annat än välkänt att det ger. Vad vi i Focus vs Creative jämför med att låta ett befintliga kontext med indikerat värde i flocken styra vilka lösningar vi bland ett antal med indikerat värde ser som accepterade att titta närmare på.


Och det mänskligt kreativa i mening är här Drifting thoughts.


Hur visualiserar och föreställer oss ett jordskred [Red. Handkontrollerades på utvecklingsversion: Nordkorea: Kärnvapen och Jordskred - så ovanligt något påpekar något jag inte redan känner till som risk management kring frågor som intresserat mig kanske mer förr. Irriterade mig av och till flera veckor att det inte var en defekt. Nordkorea tog jag ju ett fördjupat intresse runt 2009 eller 2010.] påverkas givet av vad vi sett eller upplevt som exempel på sådana. Ex. ovan i Sverige gör det till ett tämligen begränsat koncept i associerad intensitet jämfört med nära bostadsområden spolas bort.