Konceptet eller numera med moderna bättre uttryckta matematiska samband modellen av vårt medvetande såg jag i äldsta uttryckt i en antologi från 1960-talet publicerad av en forskningsavdelning i det amerikanska försvaret efter en event med inbjudna forskare: Motivation and Social interaction - Cognitive Determinants. Just med begreppen undifferented, differented och integrated för stegen från ytterst konkret rörande en sak till ett större samband.
En konceptuellt tycks för mig ytterst likartad teori har presenterats närmare idag och dess skapelse där väsentligt mer mogen medan i min äldre antologi närmast ett tanke-koncept likt de inom sociologin otaliga förekommande ofta särskilt förr ganska dåligt utvecklade rörande matematiska modeller, uppföljande studier vad de egentligen kan indikera resp. prediktera, och kanske ofta använda som en rubrik eller kategori på fenomen inte otroliga att tillskriva något man upplever bör ha ett gemensamt namn. En god introduktion inkluderande just de matematiska koncept som visar på en mognare teori är:
Och ett utmärkt exempel på den mer komplexa information som skapas när systemet uttrycker mer av integrated ges i samma artikel:
"According to the theory, the key difference between you and the camera has to do with information integration. From the perspective of an external observer, the camera chip can certainly enter a very large number of different states, as could easily be demonstrated by presenting it with all possible input signals. However, the sensor chip can be considered just as well as a collection of one million photodiodes with a repertoire of two states each, rather than as a single integrated system with a repertoire of 21,000,000 states. This is because, due to the absence of interactions among the photodiodes within the sensory chip, the state of each element is causally independent of that of the other elements, and no information can be integrated among them. Indeed, if the sensor chip were literally cut down into its individual photodiodes, the performance of the camera would not change at all.
By contrast, the repertoire of states available to you cannot be subdivided into the repertoire of states available to independent components. This is because, due to the multitude of causal interactions among the elements of your brain, the state of each element is causally dependent on that of other elements, which is why information can be integrated among them. Indeed, unlike disconnecting the photodiodes in a camera sensor, disconnecting the elements of your brain that underlie consciousness has disastrous effects. The integration of information in conscious experience is evident phenomenologically: when you consciously 'see' a certain image, that image is experienced as an integrated whole and cannot be subdivided into component images that are experienced independently."
Mitt problem med teorin är inte att jag inte kan se värdet av de matematiska koncepten som närastående flera jag använder praktiskt för nät av symbol-noder. Men för att försöka ta koncept som dess upp från en mer grundläggande nivå man gärna vill ha abstraherad gömd för mer övergripande logik har jag sedan flera år haft stora svårigheter att se enkla men ändå självklara mänskliga beteenden eller uttryckt jag kan se naturligt direkt motsvarar resp. del-koncept.
Jag upplever mig nu hittat ett excellent och för beteende intressanta för min AI i område analys och stöd för att identifiera förståelse resp. indikation längre än vanlig sökning bland de bästa.
I min referensbok över språkrelaterade problem hos barn presenterades en översikt över hur utvecklat berätteser kan vara. Delstegen är många för att passa sin domän men kan komprimeras till följande tre huvudgrupper av faktorer i discourse:
1.1. Berättelsen kan sakna bra uttryck för alla dessa tre faktorer. Den består i detta fall mest av enskilda uttryck rörande saker utan att de bra hör samman med varandra eller följer en logisk serie av händelser där det känns begripligt att ex. A fiskade med pappa, Tittade på teve och såg en hund. Skogen vi gick i var lerig.
1.2. Jag väljer nu att tolka om ett till samtidig och verkligt existerande i en scen. Ex. en katastrof. Vid ett sådant tillfälle tenderar vi att fästa uppmärksamhet mycket tydligt på en sak och reagera från den.
2.1. Berättelser kan vidare ha ett gemensamt tema som de enskilda komponenter uppvisar similarity till. Händelserna kan t.ex. alla vara relaterat att fiska men har inget logisk ordning eller gemensam händelse de presenteras för.
2.2. Vi kan givetvis enkelt översätta även detta till en situation i en scen. Vi kan både identifiera vad det gemensamma temat är där enskilda kraftiga komponenter kan vara ytterst styrande på varför ett tema känns starkare. Temat kan normalt vara butik och handla trevliga saker men vid explosion eller annat otrevligt blir det brand-katastrof i byggnad med risk att folk stör min flyktväg.
3.1. Förekommande bland barnens berättelser är vidare logiska serier av händelser. När magra indikerande att utveckling kvarstår kan gemensamt tema saknas och sambanden mellan händelserna är dåligt uttryckt.
3.2. Men vi förstår varför de ändå kan vara logiskt riktiga med ett ex. från den juridiska världen i subdomän brottslighet i det fysiska rummet. Vilken plats var du på vid tidpunkt X? D.v.s. vid förhör med någon samarbetande alt. försöka kartlägga denne är den metodik jag gärna rekommenderar (havande stöd i forskning i andra domäner minskande risk för att man ska resonera fel) att primärt kartlägga tid och plats en person befunnit sig på föregripande att resonera om vad han gjorde där (ex. fanns en yxa i huset han tänkbart tog med sig hem). Konkret och välgjort en logiskt följd av tider och platser man magert beskrivet rörande beteende och utan slutsatser föregripande om det gemensamma temat (som man tolkar in därefter med stöd andra konkreta uppgifter hellre än att tolka in det föregripande i varje nod vilket är väldokumenterat bedrägligt i påverkan på hur vi resonerar: en länk sist till en större samling likartade koncept som kan inducera bias divergerande slutsats från verklighet ges).
4.1. Slutligen har vi en berättelse som förvirrar psykologen du besöker när den ska passas samman med uppgifterna om att du skriver dåliga berättelser i skolan föregripande normal utveckling med fyra år (eller alt. bekräftande problem och indikerande en förklaring om vad rätt åtgärder är):
- Gemensamt tema mellan entiteter förekommande och för resp. nod begripligt hur de passar samman gemensamt. D.v.s. följande ett gemensamt tema om att gå och fiska med far eller för en flicka hjälpa mor städa sommarstugan medan männen ser till att hålla sig ur vägen [Red. Tagande chansen att visa att denna grupp av berättelser är användbara för stereotypisk-mining verklig eftersom de inte filtrerar. /Hans]
- Ordningen saker gör eller händer hänger samman. Först letade vi rätt på fiske-donen, skrev ut ett fiskekort från webben och satte plast på [Red. Liknande hittas ibland lätt komiskt när ej värre än så. /Hans], o.s.v. och sist åkte vi till ICA-butiken och köpte en orensad hel torsk så att mor skulle ha något att laga till.
Och här har vi just från undifferented till integrated.
Sammankoppling med sökning? Vilken domän söker vi vetskap, interferens, eller förståelse sammankoppling andra domäner, eller mer komplext krävande mer för att hitta nya möjliga användningsområden av i vissa domäner välkända verktyg, modeller eller koncept kanske ej prövade eller ens kända i andra områden.
Vandring i näten kan både uttrycka och förklara vilken domän vi befinner oss i såväl som att uttrycka samband till andra. Domänen behöver ju långt ifrån alltid när mer tänkande medvetande krävs i systemet som stöd enkelt gå att uttrycka med någon välkänt abstrakt beteckning likt kemi. Här ligger vi dock huvudsakligen i koncept av olika former av mått på similarity resp. distance ex. för att bedöma om ett problem i en domän har likhet med problem resp. verktyg tillämpat i en annan domän medan distansen mellan de mer abstrakta övergripande grupperna indikerar att verktygets avsaknad där kan ha logisk förklaring av ett kulturellt avstånd.
Medan den logiska steg-för-steg förändringen likt att gå och fiska ges av oftare men möjligen inte för alla tänkbara system ensamt markov-vandring, eller random-walk med agenter. Och mycket möjligt tillsammans med av och till händelser inkluderande den människa som efterfrågat sökningen (ex. för relevans-feedback) eller händelser av typ där man går ut i världen utanför systemet för att mäta färska uppgifter rörande ex. indikationer på användning av ett koncept i ett område (trivialt: används det just nu redan i domänen där det saknas i representationen av världens vetande ex. för mig Blue light.
Förändring av noderna och deras samband rörande statistiska mått (ex. förändrade med bayesianska uppdateringar eller mer omfattande mätningar) eller att nya inarbetade relationer adderas kan vi också se som logiska steg del av en "berättelse" (ex. den större berättelsen om människans innovation och utveckling).
Jag blev riktigt nöjd när jag såg sambandet från systemet för att gradera utveckling hos barn för berättelser. Också om denna grupp av böcker (mer i medicin snarare än psykologi) ofta kan sakna vetande om en del verktyg som visat på större värde för viss användning inom informationsteorin eller natural language processing så gäller att man ofta tillämpar och beskriver i böcker tilltalande noggrant både rörande koncept teoretiskt och praktiskt (en artikel rörande SP-teori jag träffade på en gång klarade ex. av att i uttryck av bakomliggande antagande sammanfatta allt relevant kortfattat men ändå begripligt medan jag innan använde cirka 5 till tio journalartiklar samt Scholarpedia när jag satte upp det i ett delsystem och än tydligare oftare inom bildanalys ex. med entropi-begrepp där färre ofta lite äldre koncept används ibland sämre men där tillämpningen av dem ofta imponerat på mig i vad de klarat att få dem att prestera såväl som de praktiskt mycket konkreta förklaringarna av vad dom gjort (ideal för någon ofta praktiskt intresserad som jag).
God möjlighet att spara tid finns därför troligare när tillämpat inom medicinen (hypotesprövning och näraliggande statistik de faktiskt lär sig under utbildningen snarare än att behöva addera till sin kunskap själva ska man dock se upp med att ta som självklart vettig eller state-of-the-art liksom att titta efter vad de egentligen gjort när de räknat hellre än bara slutsatsen: kanske kan en del som går vidare till mer avancerat modell-byggande som runt SP-teori klara förståelsen utmärkt samtidigt som de fick lära sig en del strunt under utbildningen de ofta inte ifrågasätter).
Vidare i sökning blir sökning givetvis p.s.s. enklare. Mindre behov av att tvingas söka använda referenser finns för att förstå verktyg (vilket inducerar problematiska behov av att vandra utåt tänkbart på brett och djupt) eftersom vi hellre önskar förstå koncepten via relationer inlärda vilket är enklare från analysen av texten när koncept utnyttjade uttrycks med god densitet på beskrivande koncept logiskt till vad man faktiskt gör och varför det fick saker att fungera eller varför det ej räckte hela vägen.
Exempel
Följande artikel i domän sociologi från 1959 ger ex. på många begrepp vid dessa tider mindre väl utvecklade i mätande mer än att titta efter förväntade resultat (och inkluderar undifferentiated och differentiated.
Utmärkt lista över tankefel och bias vi själva inducerar som kan störa våra slutsatser. Inte alla har komplett information men flera är på uppslagssidorna bra uttryckta:
Integrated information theory såväl som andra sammanfattade (och jag noterade också att Scholarpedia väntar på en sammanfattning av integrated information theory från Giulio Tononi vilket av och till kan vara länge pågående väntande):