Passiv och artigheten att erkänna andras rätt att ej realisera möjlighet

Lämnar man be och was tillsammans med gat hamnar man lätt i det mer esoteriska kring passiv. Ett tycker jag egentligen mer meningsfullt exempel på sådan argumenterat halv-passiv (inte minst därför att den lätt praktiskt med mig vara förutom de berörda för ett tag sedan som gick att finna i dokumentation esoterisk men praktiskt meningsull när vi reflekterar att samla mening från en mängd texter).

Säg att person A träning en massa för att vinna en tävling av något slag. Och vad helst nu relativt konkurrenter som fodras för att trovärdigt vara en kandidat till att vinna så långt vi kan bedöma (inkl. tillståndsinformation, information om hur han tränat m.m.).

A har ett upparbetat tillstånd som så långt vi kan se är en potentiell möjlighet att agera. Tillståndet är med andra ord resultatet (och ofta så men inte alltid bl.a. exkluderande självrationaliserat tvångsmässigt handlande, mer state of afairs as any day, slumpmässigt m.m. som får oss att göra saker) av meningsfullt handlande syftande till att realisera möjligheten att handla.

Tillståndet upparbetat är funktionen av såväl vad konkretiserat gjort och var det syftar. Ty om det ej syftar korrekt är tillståndet mindre realiserande i förmåga att göra. Både gjort och vad vi kan göra inverkar och definierar tillståndet.

Och detta kan vi uttrycka med exempelvis:

A can win

Varande tämligen agentativ för att säga det minsta om än ej självklart vara del av en mening inkluderande att faktiskt göra (som ej är fallet här). Det finns en närhet och beredskap (för dom grupper av meningar vi här avser - liksom för get, was m.m. har de annan användning också).

Men även om syftet i sig är möjligt med sannolikhet vi skattar kvarstår nu frågan hur A egentligen ser på det samma. Avståndet till beredskap att gå agentativ - därmed realisera handlingar passerade från en latent möjligheter i det mer kreativt tänkbara till målinriktat kortsiktig - för kontext av målet normal vad personer utanför kan tänkas bry sig i utan att tråkas ut - horisont).

Vi kan fråga A:

- Could you try to win?

Could är artigt. Vi förutsätter att möjligheten är passiviserad eller åtminstone under A's rymd av att förklara för oss rörande mer än ev. motivation och målsättning mer faktiska förutsättningar som hälsa.

Frågar vi istället med can är vi nu närmare att tillståndet är aktiverat mot händelsen. Vi frågar snarare att givet antagandet att striden vi väntar på att få följa om A klarar att vinna.

Är could i någon rationellt tänkbar historisk faktor meningsfullt argumenterat något av past? Ja varför inte. Var tillståndet uppbyggt agentativt från första början görande kontrasten intressant ligger en förändring från det grundantagandet också passerad bakåt i tiden (kanske lite som was verb:ed).

Medan för can - argumenterat med egenskaper ej dåtid - är det en bedömning av effekten från fattade beslut ej förändrade.Fortsatt pågående.

Och det är modal verb, aux-konstruktioner, have, och naturligtvis is och was.

Och vad lär vi oss av detta? Att could kanske ofta pekar mot interna tillstånd ej bedöma mer eller mindre troliga eller effektiva men eventuellt oftare utanför beslut och bedömningar gjorda tills ev. reaktion fåtts.

Ett mer esoteriskt ex. jag nog egentligen inte vill riktigt mena är just detta i sig själv - och väldigt tråkigt nog inte så ofta som borde vara möjligt riktigt så enkelt kan användas i automatiserad analys - har vi mellan när resultatet eller resultatet upparbetat i tillstånd delvis etableras och förstås av säg en spatiell egenskap av händelser föregående eller nu pågående vi kan uttrycka med ex. ett PP-argument.

Säger vi in something istället för at something gäller ibland att in kommer närmare en mängd händelsen definieras innanför (med någon sannolikhet eller antaganden om vanligt den som talar kan tänkas ha aktivt eller liggande i bakgrunden). Medan för at kan vi oftare sammanfatta det hela närmare med symbolkonceptet. D.v.s. ex. att en händelse kan pågå lite varstans in the spatial region of some city varande meningsfullt för den intresserad av händelsen medan sådant är vad vi troligare kan approximera bort som vad vi ej behöver följa med at.

At home

Inside the house

In när nu detta kan sägas vara tillämpart liknar med andra ord lite av en pågående process. Men för at är den om inte avslutad klar i den symbol som räcker för oss för att bedöma den.

Så för at har vi ett tillstånd som givet approximationer vi accepterat kan uttryckas med endast symbolen för platsen utan att vi behöver ta hänsyn till det innanför. D.v.s. händelserna IN kommande eller pågående är bort approximerade. Jämför med:

A runs in the Maraton.

Kontra - med varning för att min känsla ibland kommer fel med engelskan och utan annan bedömning - är nedan just pågående under maraton-händelserna (vi säger är förstått pågående) mindre intressanta - snarare är det var A befinner sig som är det viktiga:

A runs at the Maraton.

Trots argumenterat pågående har vi passiviserat det.

Eller har vi det? Oavsett om vi finner diskussionen rimlig är ju det vanliga när vi gör was verb att verb:et definierar vad tillståndet handlar om. I sista ex. gäller att kontext mellan dom som pratar gör det förstått till mindre intressant att han just springer: Tillståndet är vad han befinner sig med meningsfull approximation av att säg träffa på honom för att samtala (vilket vi troligen ej kan avbryta maraton-springandet för utan vi får kanske vänta till en annan dag).

In tänker jag kanske skapats från inside. Ord vanliga över tiden before nu så att säga tenderar ju att bli kortare över åren så att de blir enklare att använda. Because eller åtminstone relaterad effektivitet i transfereringen och processandet av information.

En säkert tror jag bättre passande förklaring till hur vi egentligen tolkar och arbetar med at kanske at - Etymology | Wiktionary pekar på. Jag kan alldeles för lite om alla dom här språken man nämner historiska tänkbara släktskap med men möjligen ligger en historia kombinerande omkring / nära något / såväl som mer av in. Kan vi nöja oss med symbolen som representation utan att behöva aktivera upp vetande och beredskap för ytan för att resonera om var något är finns en centralitet motsvarande symbolen vi kan laborera med i varierande upplösning (kanske där man går av tåget efter att han ankommit staden).

Och ju mer punktformigt och avgränsad upplösningen är till at desto mindre agentativt målinriktat springande för att hitta rätt på dig blir det om du har bestämt träff med någon (eller kanske visa versa).

Hans could win by [...]

Vill vi sätta passiviserad agent efter by som naturligare med was är kanske by a mile lika bra som något annat: Uttryckande något av de vanliga överdrifter naturlig del av människans språk när mindre exakta områden men emotionellt engagerande diskuteras bland troende (sport m.m.). Ty det är ju något av den tidigare i riktat handlande agentens tillstånd återspeglande.

Att förstå händelsens avgränsning: I tid och rum, ekonomisk effekt och inverkan på processens kreativa volation

Ett analysområde av meningar som har likhet med diskussionen i Utan passiv: Proto-patient första NP och agent subjekt genom att metoder vanligen diskuterade förvisso ger mycket men inte allt är att förstå hur en händelse begränsas över aktuella dimensioner.

I Utan passiv: Proto-patient första NP och agent subjekt särskilt i kompletteringen först såg vi att förståelse och vetskap om själva NP-fraserna fodrades för en praktiskt förståelse för tillämpningar där förståelse av hur personen (eller annat mänskligt som kan fatta beslut) påverkar utgången av flödet en händelse en mening uttrycker del av (d.v.s. ex. möjlighet att automatiserat från analys kunna när indikerat görligt göra fördjupat analys för att indikera välkända "lösningar" som är bättre men som vi mänskligt kanske gärna missar ex. rent av så övertydligt som att tolka väderfenomen som en agent fattande medvetna beslut).

För skattning av händelsen begränsning i effekt har vi samma fenomen. Välkända metoder för att fånga mycket av indikerade begränsningar finns för tid och rum via bl.a. (och om inte helt uteslutande så här är övriga ofta refererade metoder i referensböcker jämförbara i vad man åstadkommer och krav på vetskap om verb och grammatik) PP-fraser (after monday but before saterday) resp. verb:et kombinerat tense och mood (ex. kan användning av imperfect indikera fortfarande pågående men används praktiskt även för processer som egentligen i all rimlighet är avslutande när meningen har lästs d.v.s. fodrande viss common sense vetskap relaterat verb:et).

Rörande förståelse av själva verb:et och förståelse av NP i enklare "typ-mening" direkt förklarande händelsen kan vi ta meningen Jag föll på isen som ex. Händelsen är avslutad och var begränsad till när personen drabbad befann sig på isen. Medan Jag faller mentalt pågående allt djupare in i nördig kunskap visar att det är en pågående process. Allt rörande denna form av analys av avgränsning är utmärkt beskriven i referensböcker bl.a. Semantics av Saeed ger en excellent sammanfattning (och minns jag rätt finns den att läsa som PDF-fil på nätet).

Libyen är internationellt agerande geografiskt såväl som i effekt mer avgränsad än USA

Men dessa metoder bottnar ut när effekten förväntad av vad verb och PP-fraser påverkas även om tyngden i NP-fraserna. D.v.s. säg att vi har agent styrande händelsen verb:et indikerar. För ett exempel säg att först gör nya regeringen i Libyen ett stödprogram till revolutionen i Syrien och senare gör USA det samma. Avgränsningen i effekt i Syrien är väsentligt mindre när Libyen gör det (förövrigt rörande kritiken i av diverse i USA rörande den tämligen förvirrade Syrien-politiken de senaste tre åren kan jag tydliggöra att jag mer avser att informationen man tycks det medvetet givit eller läckt varit lätt att missuppfatta snarare än den nyligen i media refererade kontrollen av grupperna man ger vapen vilket jag tror är väldigt sunt - Sedan har jag blandade känslor här ty "dispergenserna" - eller om vi så vill inkorrektheten i hur de inducerar tolkning kontra verklighet - detekterades utmärkt av mina analyssystem).

Sverige är ekonomiskt mer avgränsat än EU

Ett till exempel lättare att se annorlunda geo-påverkan är mellan när Sverige sänker räntan jämfört med när EU gör det. EU är världens största ekonomiska område och enormt stor både i import och export. Både geo-områden man påverkar i medborgare resp. effekt mot andra länder är mycket stor. När Sverige sänker räntan är effekten huvudsakligen för egna medborgare vilka är få till antal.

För att förstå begränsningen av händelsen sänka räntan krävs att vi via common sense förstår aktören som sänker räntan.

Spridningseffekt

För i hur vi enkelt direkt förstår effekt luddigare koncept (men nog så viktiga och när vi gör analys via data görliga) är spridningen i påverkan utifrån aktör. Klassiskt länge har jag skattat detta via vad jag kallar Blue Light Intensity. Högre värde indikerar att entiteten tenderar att ha fler kulturella, sociala eller i övrigt relevanta relationer till andra entiteter och därför påverkar mer som approximativ skattning utan hänsyn till område (för hänsyn område i effekt ex. så avgränsat som mellan två entiteter kan vi bestämma effekten mer exakt genom att kombinera med similarity mått).

Diskussion om hur jag beräknar det ungefär (jag brukar förövrigt regelmässigt varje gång jag räknar om det någon gång per år eller ibland mer sällan då det tar väldigt lång tid att beräkna variera algoritm emellertid ännu har variation i metod ej givit variation i värden d.v.s. konvergensen är väldigt stabil trots variationer i relationer som i genomsnitt numera är cirka 120 upp till tio tusentals för länder).

Sverige har bättre spridning än trivialt förväntat

Sverige hör till de länder som har bättre spridningseffekt än som förväntat endast från antal relationer, storlek på dessa relationer, antal innevånare, ekonomi m.m.

Varför ligger Sverige ovanligt högt? Eftersom beräkningarna av Blue light intensity sker i epoker där varje enskild beräkning sker över en relationer tagande hänsyn inte bara till likhet mellan dem (i aktuellt perspektiv) och initialt värde på donerande entitet utan även det upparbetade värdet - d.v.s. just att spridningen över en mängd jämförbara beräkningar över hela nätet med flera miljonr entiteter och idag om jag minns rätt sista gången något över 300 000 000 miljoner relationer totalt - går det ej genom att tänka se orsaken när de enkla direkta skattnings-vägarna som bara antal relationer och storleken på dessa ger svaret.

Jag tror emellertid förklaringen ligger i ett "fenomen" associerat Sverige (som ev. är en kultur-preferens skapad under det Kalla Kriget som neutral aktör) vi kan illustrera med följande talesätt jag skapade (lämpligt för fenomenet uttryckt på engelska):

- Where is always a bloody swede.

Och det är inte alltid sant som man kan tro att de sitter tämligen tysta under möten för att under de sista tio - 20 minuterna skrämma slag på övriga genom att suttit och gjort en lista på arbeten var och en ska ta med sig hem inför nästa möte. Sådant varierar. Men det finns verkligen ovanligt ofta jämfört med normalt för något land en svensk i allt möjligt runt om i världen: Från maoistiska gerillor i Sydamerika till NATO hittar vi svenskar. I NATO läste jag i SvD eller DN att svenskarna skilde ut sig typiskt för fenomenet genom att vara det ända land som satt sig i varenda "arbetsgrupp" som fanns. Väldigt svenskt.

Hur det ligger till i EU vet jag föga om. Jag har emellertid uppmärksammat att i områden där jag enkelt kan se att nivå av kostnad olika länder tar för verksamheten tenderar större länder uttrycka stor förekomst. Ett ex. är forskning där inte minst Tyskland gärna dominerar upp i leverabler vi kan se på nätet (och det trots att de oftare än andra EU-länder tenderar att efter en tid gömma resultaten från arbetena och det inte bara när det efter en tid kan ha gått in i affärsverksamhet oavsett befintliga eller nya företag: det är en tidskostnad då att försöka få fram leverabler som enligt systemen i EU skulle ha publicerats d.v.s. implicit förstått som att det i all rimlighet borde vara fortsatt tillgängligt och om ej från projekt-hemsidor deltagarna valt att stoppa undan åtminstone från EU-själv via samlade access-punkter vilka idag saknar allt verkligt intressant åtminstone för projekten som orsakar problem här). Oavsett det skulle det inte alls förvåna mig om en samarbets-"övermotiverad" svensk stoppat in sig det mesta av "arbetsgrupper" m.m. fodrande mer än att besöka parlamentet ibland: För att det är viktigt att vara med (i allt inom EU såväl som Sydamerikas maoistiska gerillor, Ukrainas höger-radikala frivilliga grupper eller något annat uttryckande samarbete runt om i världen) eller hur nu svensken ser på sig själv när de individ per individ bygger upp till det här fenomenet.

- Finns det en riktig svensk här nu i gruppen? Om inte vill jag göra klart att jag inte är svensken. Jag saknar fallenhet - är negativ - kring att göra mötesanteckningar med saker att göra till nästa möte. Jag är mer från den kulturen som glömmer bort att göra det svensken sagt att jag ska göra innan nästa möte. Jag tappar bort anteckningar om jag gör dem: Jag är inte svensken!

Erfarenhet / Hur ofta en agent gör motsvarande händelsen

Ett mått liknande Blue Light intensity kan kombineras vidare med något så enkelt som förekomst av entiteten i historiska data (jag har större framgång för detta mått via en entropi-liknande funktion av samma typ jag använder för Blue Light intensity antagligen p.g.a. exponentiella effekt-nivåer). Hög effekt spridning nu kombinerat med att entiteten brukar göra vad som är jämförbart med händelsen kan ex. för vissa händelser visa på större erfarenhet (och dyrare analys peka på väg till historiska resultat att analysera djupare).

Vi inser att utan möjlighet att kunna göra samma typ av operation utnyttjande similarity som för Blue light intensity fordras en fullständigt enorm mängd förberäknande värden om generella beräkningar för alla händelser vi ser i nyheter ska vara möjligt: Ett förekomst mått för varje entitet över alla händelser möjliga (praktiskt avgränsat till allt de historiskt gjort). Jag utnyttjar därför similarity här också och med stort förtroende för effekten inte behöver testas från nyhetsprediktion utan också genom att det ger acceptabla approximationer av P ( händelse/entitet A | händelse/entitet B) när data för samförekomst ej utnyttjats direkt utan värdet begränsas via similarity från ej endast besläktade utvalda områden utan alla relationer existerande i Bluelight för resp: Avdriften ligger bl.a. för länder och internationella organisationer såväl som områden inom forskning innanför normala fel för vidare beräkningar samlat (vilket är en reflektion av en typ jag anar är en form av skryt över vad man är särskilt nöjd med som kanske långsiktigt egentligen vinner på att hålla för sig själv men vi tillåter oss det eftersom tämligen enorma upparbetade insatser ligger nedanför själva operationerna i vetskap etablerade om världen).

Hur emotionell laddat är entitet: Mer laddad större spridning (mindre avgränsning) i form diskussion, nyheter, film m.m. från händelsen man är involverad i

Söker vi just spridningseffekt närmare kulturellt av händelsen är ju uttrycken av händelsen medan och efter den pågår i nyhetsmedia, film m.m. inte oviktigt. Ett enkelt default-mått jag använder ofta tillsammans med de två föregående är emotionell potential. Höga värden visar att entiteten normalt uppfattas som emotionellt inducerande (föga tråkig och istället mer stimulerande mot omtyckt eller hatad).

USA är kul genom att det är en entitet som ligger högt på alla tre av dessa värden. Dessutom är de historiskt och fortfarande idag mer globalt agerande. Det sista kan vi få en bättre riktad spatiell skattning av genom att följa historiska data över vilka geografiska lokaliseringar man agerat i. Mängden data även när vi "endast" utnyttjar säg sista sex åren från news headlines ger tillräcklig god skattning för länder och internationella organisationer via inget mer komplicerat än grammatisk-analys av titlarna (X verb IN location o.s.v.).

Övergripande förståelse entitet viktigare för övergripare analys

Samtidigt är en begränsning av en händelse via enklare analysmetoder i grammatik normalt refererade (men självklart helt nödvändiga som grund) inte allt särskilt intressanta. För en pågående process (ex. kriget i Syrien) är det kanske inte alltid just vad som är intressant eller vad man söker begränsningen av en "bombardment" av en viss stad. Ofta nog betraktas processen inte mer än om den blir intensivare eller verkar gå ner i intensitet, komplexitet antalet aktörer representerar o.s.v.

Om det är en ny aktör som skjuter med ett avancerat vapen (d.v.s. indikerande att man får stöd man tidigare saknade eller alt. mer avgränsat erövrat ett fåtal vapen) kanske är mer intressant än när händelsen började eller slutade.

Kombinerat med nivå av proto-agent (också en fråga om avgränsning)

Resonemangen här kompletterar man med fördel med den typ av avgränsning i form av nivå av proto-agent diskussionen i:

• Alternativa dimensioner för nivå av proto-agent (2015-01-09)

Det är ju analys man allmänt enklast och bättre gör samlat tolkande ut vad agenten egentligen är.

Kreativitet

Mer komplex avgränsning / effekt-skattning är i område kreativitet. Jag har säkert sista åren av och till ganska ofta kommit nära området men undvikit att diskutera det djupare. Vi kan i vad sökt utnyttjande samma typ av ex. som tidigare och undvikande mer avancerade metodområden se en möjlighet att ta ut en nivå av hur repeterat same same en process är (ex. fastnat i konflikt utan indikationer på nya impulser tillförda utifrån eller skapade av aktörer i processen som mer sannolikhet adderar effekt inför fredsförhandlingar). Eller mer avancerat söka förslag resp. nivåskattningar på vad som kan tillföra impulser effektiva nog för att ge resultat. Det sista tror jag egentligen att jag bara diskuterat ett ex. på genom åren och då från resultat av det första primitiva försöket (ty jag föredrar att hålla området mer egoistiskt för mig själv byggande egna värden inför framtiden och när nu ingen annan rörande just kreativitet nått där man egentligen alls har någon nytta av publicerad forskning, prototyper, referenslitteratur o.s.v. känns det mindre korrekt i rättvisa att dela tyngre värden i algoritmer: Och jag lär knappast börja dela här nu eller i framtiden heller).

Då avseende Israel-Palestina konflikten och systemet klarade vid den tiden ej av att indikera "verb-liknande" förslag, entiteter (ex. länder eller organisationer) lämpliga o.s.v., utan arbetade endast med ett fåtal "emotionella" dimensioner. Förslaget det gav var att höjning av generell "cute" eller om vi så vill "fun" var kreativt positivt kompenserande förinlärda negativa dimensioner fyllda av otäckt, skräck, PTSD o.s.v. Metodområdet roar mig dock mindre att diskutera då jag ej känner till något annat analyssystem som försökt sig på att tänka kreativt i denna mening samtidigt som jag upplever att systemet utvecklat sig acceptabelt (rent av riktigt bra även om det ej fått gå på igen nu på ett tag då ett nytt subsystem för språkanalysen arbetats med en tid liggande under det kreativa som det är tänkt att fungera efter medan detta traditionellt både före och efter det första språkanalys-systemet låg före detta d.v.s. tagande ej hänsyn till grammatiken istället närmare i hur man betraktar ett stycke information som hur typiska sökmotor indexerande internet gör analys).

Utan gjort analys med något av mina datorsystem kan man dock spekulera att händelsen att Libyen precis efter en lyckad egen demonstration engagerar sig kreativt i en liknande process i ett annat land kan ha större kreativ-potential än ett land som kanske aldrig varit i samma process.

Att rätt förstå entitetens effekt: Soluppgång

Att solen går upp kan vi givetvis trivialt för områden där vi förstår det som viktigt beräkna från tabell-värden för olika positioner runt om i världen. Denna händelse illustrerar dock utmärkt (om jag i all ärlighet inte kan översätta just soluppgång till ett verkligt analysområde där problemet kan uppstå) en till dimension av behovet av förståelse.

Omfattningen i relevant effekt behöver ju inte vara alla områden i världen där soluppgången inträffar för den tid indikerad i en händelse-process vi analyserar. Relevant effekt för vad som pågår som vi analyserar kan ju just bara vara den plats där man i texten noterar att solen nu gått upp.

Detta är också en fråga om vetskap i common sense men nu inkluderande ibland men inte alltid i kontext av pågående discourse. Fall där vi ej behöver pågående discourse handlar det snarare om implicit discourse förstådd som typiskt verkande d.v.s. att krigare som sitter och väntar på soluppgången troligen är intresserade av att kunna se praktiskt framför sig själva d.v.s. geo-lokaliserat snarare än att betrakta ett område långt ifrån dem via web-cam eller kanske satellit.

Utan passiv: Proto-patient första NP och agent subjekt

Komplettering: Vet någon vad det hela kallas i första ex. är jag intresserad då jag ej hittat det och ser gärna att jag döper labels till något jag direkt kan slå upp från om det längre fram känns otydligt vad det egentligen är samtidigt som man inte riktigt hittar koden som genererat aktuell del. Det finns ju förövrigt en del mer än detta som ligger kanske närmare passiv utan att ev. vara riktigt passiv. Egentligen kan man uppleva att det ev. är lite opraktiskt att passiv är så form-strikt definierat (ex. I was attacked in my leg by the evil cat vs mindre form-strikt Fate or one of anything attacked my leg eller lite roligare The bad weather we called by a human name and treated as a human agent in grammatiics came and did bad weather on me vill vi göra det sista ex. ännu tydligare kan vi inse att om jag i discourse precis valt att gå ut genom dörren är jag i all rimlighet orsaken i allt agentativt till att det blåser kallt på mig medan det i andra mot-poolen ej är ett väder kallat Gudrun om än kanske dynamiken lokaliserat relaterat luftmolekylerna: Därmed försöker jag prata med vädret Gudrun genom att ex. offra fungerar det inte).

Typiska exempel är för passiv att vi har proto-patient som subjekt till verb och agent via by. Och för de vanligare fallen icke-passiv agent som subjekt. Faktiskt är dessa exempel oerhört vanliga och jag är inte säker på att jag har en referensbok som tar upp fler fall. Fler finns dock och de förekommer bl.a. i titlar (förutom normal brödtext).

Vi kan nöja oss med:

The dog inside the castle that I killed during lent.

Eller pedagogiskt bättre mer grounding i vad man lika gärna ser: The dog inside the castle I killed during lent.

Exemplet torde vara alldeles utmärkt i sig för att illustrera en försvarlig andel av ej ofta diskuterade typer (med några i delar likartade). Sedan kan man så klart lämna själva formen av den grammatiska strukturen som räcker mer än väl för det mesta (kanske allt normalt praktiskt) och reflektera vilka PP-konstruktioner vi troligare kan tänkas föregripande verb d.v.s. modifierande eller "placerande" NP (ovan the dog).

Agerar jag i en scen eller överväger att agera är perception kritiskt. Utan perception är det akut under kortare tidsrymd problematiskt att agera om händelsen ej är trivial (ex. ducka). Perception är i någon mening kontroll av scenen.

Scenen är normalt spatiell där vi i mån av behov när vi uttrycker den tydliggör var objekt vi agerar med, mot eller tillsammans. Scenen realiseras tidsmässigt samtidigt med vad som sker. I brist på det har vi en händelse av att betrakta.

D.v.s. som ex. här havande agent som subjekt i ej passiv men ej varande det objekt som föregriper övrigt (del av händelsen) som istället för agent är vad vi tar initialt fokus från för händelsen har vi tror jag kanske lite annorlunda från normalt aktiva situationen av att kanske mindre oftare än annars är mindre direkt lokaliserat. Men också tänker jag om man kan komma på någon grupp av typ-exempel görligt att jämföra ännu mindre än annars lokaliserade direkt i tid. Emellertid är nu detta (om vi alls accepterar det) också så klart verkande på normala aktiva meningar så jag ser inte ex. där vi har lokalisering i tid så ofta för proto-patient att man skulle kunna jämföra med hur det realiseras för denna konstruktion.

Begränsningen är egentligen upplever jag (från erfarenhet av data men väljer att motivera det kognitivt) mindre relaterat lokalisering spatiellt kontra temporalt så mycket som den spatiella organisationen av kunskap i vår kognition. D.v.s. att säga att en NP-fras - säg ex. The raindancer - är lokaliserad i vår etablerade vetskap som The raindancer from the XX-tribe, eller The raindancer of black marketing methods o.s.v. sätter den topologiska positioner i våra organisation av kunskap p.s.s. som för i rummet rent spatiella scenarier.

Tiden är emellertid potentiellt något väldigt annorlunda. Potentiellt men inte alltid därför att vissa indikationer tid är i princip bara symboler troligen hanterande jämförbart: Ex. 2014 eller bättre 1800-talet. I övrigt ju närmare vi är upplevelse och praktisk verklighet blir ju tid mer och mer en fråga om möjligheten för aktivitet att nå ut och ta ut interferens, se möjlighet o.s.v. per absolut tid. Om känner möjlighet att göra A givet B räcker det bra om tiden inte är knapp. Är tiden knapp kanske det dessutom krävs att du övat flera gånger att det att göra A givet B. Övningen etablerar snabbare kopplingar rent topologiskt i hjärnans neuronnät och aktivitet kan propageras snabbare.

Själva verbet - eller mer generellt kanske bättre uttryckt händelsen - vi refererar är ju i brist på ev. adverb eller PP-fraser indikerande manner, intensitet, temporala indikationer vad som ger en första indikation om vilken "hastighet" i situationen som egentligen gällde. Ex. springa kontra gå, eller massmörda kontra mörda, atombombing kontra carpet-bombing, heart attack vs pain from bad circulation in the lag o.s.v. Tidslokaliseringen börjar ju därför först vid verb:et och i ex. efter agent.

Vidare är ju första NP d.v.s. the dog existerande och därifrån åtminstone indikerat från verb med dess argument. Så kanske oavsett att grounding direkt temporalt är mindre vanligt för NP kanske följande konstruktion just här blir ännu lite mindre vanlig (egentligen tror jag i den mån resonemanget stämmer att det inte i effekt här har utrymme att realisera sig mätbart):

The dog existing during lent I killed in the castle.

Lent för den intresserade är "påskfastan". Praktiskt om man inte enkelt vid varje behov kommer på tidsangivelser varande ord såväl som religiöst som man kan testa lite bredare (praktiskt men antagligen sämre: varierade testfall är så klart bättre men vanligen om jag testar förhand och behöver detta blir det alltid lent eller ramadan - Bland oss som tillber Gudinnan brukar vi offra en fångad munk, påve, imam eller ayatollah efter frossande i föda och vin, såväl som "fruktbarhetsriter" men alla får så klart fira som dom tycker bäst och jag respekterar dom kristna och muslimernas rätt att självsvälta sig även om det känns mindre acceptabelt att man inte gender-balanserat hur man refererar till sin "Gudinna" eller dennes profeter oavsett Jesus eller Mohammed: Båda hade så klart lika bra kunnat varit kvinnor).

Alternativa dimensioner för nivå av proto-agent

Ytligt har jag länge varit lätt attraherad av ofta citerade koncepten av Dowty's proto-agent och proto-patient (relaterat semantiska roller) egentligen mer därför att det kanske indikerar en lösning med numeriska skattningar. Även om man tror jag ofta nog hellre uttrycker fler mer exakta roller anpassade till analysen kan numeriska nivåer på mycket i språkanalys vara intressant.

Emellertid (och mycket möjligt därför jag aldrig tror jag läste hans eget arbete på det hela utan de kortare citaten - om än en ganska intressant diskussion bl.a. av Dowty rörande part of whole: Non-verbal Thematic Proto-Roles) tycks dimensionerna indikerade som resp. kan ge nivå från som mindre intressanta. Vi vet ju tror jag allt i dom redan från vanlig labeling av dom semantiska rollerna.

Här är emellertid några alternativa dimensioner man kan göra en något besläktad skattning via. Emellertid åtminstone närmare riktad praktisk tillämpning av analysen (och ev. möjligen något mer generellt runt verben:en och deras argument men det ska givet nivån på praktisk utmaning såväl som normalt avstånd mellan lingvistisk teori och verklighet intressera oss föga jämfört med om det löser vad vi vill ha löst).

Avstånd i tid

Där avståndet är mellan att vår proto-agent initierar / genomför det hela till att det påverkar vår proto-patient.

Desto större avstånd ju mindre tenderar vi att uppfatta kontroll över händelserna resp. desto mer sällan finns samma grad av kontroll. Skickar jag ett e-post kan jag rent av ringa och verifiera att det kom fram någon minut senare. Skickar jag ett paket över Atlanten tar allt längre tid och alla möjliga kan tänkas undersöka paketet.

Skickar jag ett e-post med Gmail fördröjer Gmail skickandet något så jag kan ångra mig. "Rimligen" borde vi uppleva större kontroll eftersom vi i någon mening fått mer kontroll. Men jag tvivlar på att de flesta upplever så. Snarare tror jag att det ger något osäkerhetsmoment och en känsla av större risk att det ej kommer fram eller att det dataanalyseras av NSA eller liknande (en lätt misstanke här är att mängden e-post Gmail skickar per timme kanske var en troligare orsak till denna funktion än något annat för att smeta ut last resp. att jag fick för mig för kanske fem till åtta år sedan av och till att tappning för sådant här inte ligger så här leverantörsnära - mer sensorer täckande upp mer så att säga i näten).

Beslutade jag som 18 år gammal att ingå någon form av kontrakt som tvingar mig till handlande nu (säg 10 - 25 år senare) upplever jag säkert mindre agentativ kontroll idag.

Grundläggande och egentligen självklart gäller ju att ska vi detektera proto-agent - proto-patient relationen över händelsen (verb:et exempelvis) behöver vi konkretiserad information vi kan förstå till sammanhanget. Betraktar vi händelser i böcker såväl som nyheter gäller att avståndet mellan faktiskt agent och faktiskt resultat blir större även i text (resp. omvänt för Hitler och WII m.m. vilket torde vara besläktat med sniper-exemplet i nästa stycke). Det enkla analysfallet av:

Hans_AGENT kill Bill_{PATIENT och EXPERIENCER om vi det ej sker snabbt} by use of a weapon_INSTRUMENT.

Görlighet att detektera korrelationen krävs. Här såväl som för övriga dimensioner ska vi praktiskt övergripande för information människan producerar uppmärksamma att utmaningen för detta inte sällan är sådan att när vi etablerat vetskap vi upplever känns stabil håller vi gärna kvar vid den.

Avstånd i rum

En del egenheter här bör ha illustrerats redan av föregående och vi kan betrakta några ev. mindre uppenbara exempel:

• Mördar jag någon i närstrid med ex. en klubba upplever jag säkert själv en mer märkbar agentativ-upplevelse än om jag skjuter personen på mycket långt avstånd med ett sniper rifle (information vi kan få från Full Metal Jacket ger praktiskt kontext här vilket kombinerat med min värnplikt tillsammans med kpisten föreslår att klubba troligare faktiskt fungerar för mig men vi tänker oss prick-säkerhet).
• Större avstånd med mindre upplevelse av proto-patient reducerar vår upplevelse av ansvar. Händelsen vi gör tenderar att få större fokus på vad vi faktiskt konkret gör i omedelbar geo-närhet.

Grad av makt och kontroll

I en mängd händelser som kan bli nyheter gäller att proto-agent förvisso kan ha fattat beslut som har orsakat händelsen men att detta ej behöver innebära att vi har en binär nivå av ett eller noll på om denna är full agent. Olyckor i trafiken är ett vanligt exempel där ett medvetet och genomtänkt beslut kan orsaka olyckan (kanske tittar du efter en gata du ska svänga av på och svänger när du ser den). Men att beslutet nu inte var att köra över cyklisten.

Vi kan göra ett motsvarande trivialt språkexempel:

Hans_{Mycket proto-agent} deliberately ran över Bill with his car.

Hans_proto-agent inadvertently ran över Bill with his car.

Hans_{underligt proto-agent} ran över Bill with his car because a gang of Talibans had put explosives in some large building full of people and would destroyed it if he had not done this.

Soldaten kan med full motivation, övertygelse och som med full valfrihet ej hade valt annat när han dödar fienden (förutom soldat-motivation kan överlevnadsinstinkt spela in) men likväl uppfattar vi en reduktion av faktisk kontroll. Här gäller att vi har uttryck (möjliga) av omvänd relation rörande tid och rum.

Tänker vi oss för den distansierade nyhetsläsaren att en skattning av händelserna och aktörer sker kan vi tänka oss att ett uttryck av intensitet motsvarande under väl vi känner igen namn, funktion och förstår aktörens makt. Större intensitet innebär mer aktivitet i neuronnätet d.v.s. mer signal substans kommer att släppas. Mer signalsubstans innebär att fler molekyler kommer nå andra neuroner (framåt) på samma faktiska topologiska avstånd i nätet.

Emellertid om vi förstärker upp vår närvaro i händelsen är det svårslagen intensitet. Därav att direkt visuell nyhetsrapportering av konflikt ger tittare. Distansierade med mindre konkret upplevelse av dom faktiska händelserna kan kända ledare få större agentativt uttryck.

Pågående förstärkning

Och ligger flera händelser nära i tid och rum med samma proto-agent och kanske proto-patient får proto-agent extra förstärkning bara av att vara upprepad. Och vi tenderar gärna att se samband mellan händelserna som default utan att ställa samma krav rörande annan information om dem som när de är mer distansierade i tid och rum.

I ett mer direkt exempel - men omvänt - på (åtminstone praktiskt) samma sak har vi språket mellan när vi uttrycker att händelse orsakar annan händelse resp. när vi har en händelse som ger samma slutresultat. Har vi nu en proxy för proto-agent (relation som jag brukar kalla _FOR) blir avståndet också lite större.

The gang of Talibans caused Hans to take his car and kill someone.

The gang of Talibans killed someone.

Därav att det är så mycket mer belönande och tilltalande att ta ett geo-totalt scope på världen och händelserna där vi kan dyka ner av och till och ge några goda råd. Går det bra är det utmärkt. Och går det fel är vi ju ändå inte särskilt proto-agentativa med undantag för när välkänd intränad upplevelse av generell kontroll och makt finns (ex. President Obama både medborgare i US och ut i världen gärna upplever kan orsaka både det ena och det andra - åtminstone utanför att få en stabil budget beslutad i "parlamentet").

Bevisad makt och kontroll

Gäller för händelsen att vi kan möta motstånd i människoflocken gäller nu att vi faktiskt kan misslyckas med vad vi försöker göra. Misslyckas vi tycks det peka - vi kan uppleva det som enkelt default som en sanning vi ej ifrågasätter oavsett ibland uppenbart intresse för aktörer att emulera (tänk ex. om vi försöker placera en "människo-sensor" i en organisation via en publik händelse: Ex. om vi antar att Snowden egentligen är en amerikansk agent) - på lägre nivå av kontroll och makt.

Mindre kontroll och mindre makt över händelsen ger ju enligt tidigare rubrik mindre upplevd grad av proto-agent. Ju större avstånd i tid och rum tills misslyckandet desto mindre påverkan torde det få enligt övriga föregående rubriker (har vi stridit hårt under ett par år kan det ge hög nivå av proto-agent än om vi ex. som Tibet eller Polen föll snabbt när invasionen kom). Även om talibanerna tappat ordentligt av allt inflytande såväl som allmän förmåga att göra saker i Afganistan (och faktiskt förlorade själva invasions-kriget) tror jag många upplever dem som tämligen potentiellt proto-agentativa i framtiden trots det.

Att bevisa ett brott

Tror jag går smidigare i domstol om vi faktiskt sett person A mörda person B. Ju större avstånd i tid och rum vi har rörande vittnen, dokumenterade besök på platser m.m. desto fler okända osäkerhetsfaktorer kan vi tänka oss ha stört saker och ting. P.s.s. om vi nu faktiskt såg A mörda B (eller upplever oss ha gjort det nu och/eller redan då) gäller nu att ju större avstånd i tid desto mindre lär andra värdera vittnesmålet. Jag kan också tänka mig att geo-avstånd möjligen också orsakar större osäkerhet men det är så klart svårt att avgöra eftersom kulturellt avstånd lär ha större påverkan (ex. om någon på besök från ett främmande land vittnar) som så ofta annars (och inte sällan helt irrationellt utan konkretiserad orsak för den faktiska händelsen d.v.s. här avseende värdet av vittnesmålet).

Information kontra händelse i rummet

Effekt av information ger ner-värdering av proto-agent kontra att faktiskt göra något. Effekt som att några av de största konflikterna i världshistorien i mening av antal personer påverkade (som etablering av den kommunistiska diktaturen i Kina istället för den andra diktatur-grupperingen de slogs mot - oräknat diverse andra aktörer) avgjordes till stor del via effekt av information (pratande fienden att komma över i stora gäng före, under och efter fältslag) påverkar mindre vår spontana upplevelse. Konkret erfarenhet av vår egen vardag torde räcka som förklaring till varför sambandet tycks generaliseras till som med ex. för Kina konflikter pågående många år där många hundra tusen soldater på resp. sida kunde vara aktiva stridande mot varandra samtidigt.

Om detta (som man enklast väljer att tro) är en egen effekt eller en konsekvens av något gemensamt underliggande med tidigare föreslagna dimensioner (ex. uttryck av topologiska avstånd i våra biologiska neuronnät kontra effekt där ju fysiska rörelser i rummet även när emulerade ger dopamin och signal-påverkan via två pathways redan i dopamin-transporten från s. niagra: därav att Parkinsons medicin ger skakningar - de hjälper den en pathway med stör den som går över motoriska cortex) är mindre intressant. Detta är ofta nog en enklare approximation än tidigare dimensioner i analys där vi ligger i rimlig "text-närhet".

Oavsett möjlig praktisk användning av information relativt övrig information gäller ju att var och när en händelse skedde relativt omständigheterna (som de som deltagit) är vad som för tror jag den mesta textanalysen där frågan överhuvudtaget är intressant ändå behöver ske. För historiska händelser finns ju förövrigt en mängd data att extrahera ut från Wikipedia via infoboxarna vilket vi har ett exempel på nedan från Battle of Chamdo:

Att definiera vad förekomst av en händelse är

Utan att egentligen känna engagemang alls om polis i USA eller annan plats ska få göra drog kontroller bland bilförare (jag tror egentligen inte att det adderar särskilt mycket värde i sig för trafiksäkerheten därför att de flesta downers som är den största faran passerar normalt lagligt genom den medan heroinister och andra sorters missbrukare av opiater och opioder kan vara bra problem men har antingen ej råd med bil eller har stulit den eller passerar igenom kontrollerna lagligt genom att det är på recept medan det ej är självklart att en bilförare påverkad av up:ers orsakar trafikproblem om ej varande mer i det maniska i vilket fall t.ex. överskridande hastighet m.m. eller under perioder ej påverkande praktiskt i tillstånd motsvarande sömnmedel m.m. men ej med någon olaglig substans i kroppen nödvändigtvis oavsett konkret farlig på nivå med nivå med dom tidiga timmar eller dygn är befintligt system m.fl. men kan mycket väl tänkas göra det i allmänna samhällskostnad) men det är desto intressantare relaterat juridiska såväl som allmänna definitioner:

• Why Ohio Cops Are Setting Up Fake Highway Checkpoints

Antingen definierar vi en kontroll efter droger utifrån att:

• Vi implementerar något med motivationen att kontrollera om bilförare har droger i kroppen.

I vilket fall vi i nyheten har ex. på kontroll. Hela syftet är ju att få bilar och bilförare att stanna för drogprov och oavsett om kontroller där man stoppar bilar är lagliga enklare för drogkontroller lär ju normalt en mängd bilar släppas igenom filtrerande relativt kapacitet. Själv blev jag stannad en gång under dom år jag körde bil. Först körde jag i en riktning förbi med poliskontrollen med bl.a. skadat avgasrör under bilen sedan något år eller om det var fläckremmen men oavsett vilket görande just då en hel del ljud. Jag hade egentligen föga lust att vända och köra förbi dem åt andra hållet men kände heller inte för att köra en väldig omväg. Och givetvis direkt när de fick syn på min bil i fjärran vinkade de iväg de två stoppade bilarna direkt för att kunna vinka in mig.

Men juridik tenderar gärna att önska definiera saker om än ibland stegvis genom domstols-tolkningar över tiden till konkret ytterst nära situationer man praktiskt behövt bedöma eller som föranledda lagarna. Något mänskligt eller lingvistiskt problem för att definiera utifrån roll tydligt finns emellertid inte. Det är mycket vanligt inom andra områden och jag kan tänka mig att explicita referenser och definitioner tydliggörande i det kan bespara högre domstolar en hel del helt onödiga kostnader när ex. som här väldigt konkreta agenter ytterst nära avgränsade situationer man vant sig vad att se som direkta motsvarigheter kan skapa divergenser mellan hur entiteter vill se på tolkningar.

Här finns dessutom ett allvarligare problem jag en först såg. Företeelsen att polis söker "kringgå" regler medverkar till att skapa en accepterad kultur där man kommer närmare oavsett aktörer grovt mellan polis och övriga där man ser det mer som ett spel med kontinuerliga risker med större fokus på ett uppfattat eget värde (ex. antal anhållna eller intäktsnivå via verksamhet eller hur fort man kan komma fram till en punkt).

Men det demokratiska systemet bygger på principen om att vi kan samarbeta. Det fodrar att vi i rimliga gränser är beredda att ge upp frihet för att inte behöva ta risker och för att kunna realisera värden genom att andras friheter skadar vår.

Denna reduktion av frihet är ej i demokratier verklig därför att samhällen fungerande i det konvergerar till att större frihet såväl som genomsnittligt inflytande över dessa gemensamma definitioner är blir möjligt. D.v.s. mindre risker som konsekvenser av fler innan realiserade problem blir verklighet medan nivån av demokrati ökar över tiden.

Det finns därför alltid ett särskilt värde av att övervakande funktioner gärna prioriterar brott mot regler hospolis när de ligger i management, lokala chefer m.m. som medverkar till att införa generella system som flyttar nivå av vad som är normal kultur reducerande till det närmare osundare. Praktiskt kan sådant annars innebära att vi i verkligheten går bakåt i tiden till fler och större problem medan rena trivialiteter utan någon faktisk uppföljning av skapat värde överprioriteras med motivation av att skapa elegant stora nummer inför annan position på annan plats man önskar söka eller inför ett kommande val av ny polischef.

Potentiell proto-agent: Konkreta samband och abstrakt mänsklig natur

Den här praktiska illustrationen eller mer exempel förenklingen tycker jag håller ganska väl genomgående för koncept intressanta att praktiskt bedöma hur de förhåller sig till roll som proto-agent både när uttryckt ex. "mänsklig" trots ett naturfenomen och olika varianter av det omvända och en del emellan.

Person

Vi konstaterar först att en människa alltid är potentiellt proto-agent tills avliden eller i den juridiska rymden bedömd hjärndöd.

Organisationer

En organisation av människor är också potentiellt proto-agent. Vid betraktar först den varaktiga organisationen ex. ett företag eller gäng stråtrövare som är välkända i en kanske en medeltida bygd.

Företaget och allt likartat ger vi normalt namn. Vi tenderar också att välja förenkla hur vi uppfattar dem till ett fåtal representerande människor i en antal (eller snarare för kontextuella områden motsvarande tydligare vad vi kan söka till för att hitta orientering att enklast förstå egentligen från i en organisation när en pack leader eller åldrad stammedlen som ej orkar med jakten längre men välkänd för alla introducerar någon ny rekryterad) ungefär motsvarande small group dynamiken (där den engelska termen motsvarar mycket av den forskning som skedde i och efter Andra världskriget relaterat soldaters samarbete på mark, i flygplan m.m. förvånande praktiskt också idag även om uppdatering med moderna studier av och till kan vara klokt).

För våra stråtrövare har vi samma fenomen även om inte sällan i brist på ett vedertaget varumärke ex. geografisk-association tycks förekomma. Även då personerna är mer flyktiga får vi gärna byggandet till en tänkt mer representativ hövding diverse myter såväl som erfarenhet associeras lika gärna som hela gruppen. Förutsättningen är dock att det är en organisation som hinner repeteras över tiden. Även om det just för detta fall känns onödigt tidsödande att söka verifiera från vilken datakälla nu i detta trovärdig relativt myterna är det troligt att vi får varaktigt kanske rent av mycket större kraft i varumärket när namnassociation genomgående är tydlig. Känd från film, serier m.m. av mycket att döma åtminstone rörande det mesta overifierat har vi Dalton Gang.

Mänsklig grupp

Parallellt de tydligare organisationerna finns vad jag separerar som en egen typ och kallar HUMAN_GROUP. Här finns inte alls samma mer hierarkiska, dokumenterade och accepterade givna organisationer men det är trots det vad vi för en given kontextuell dimension (t.ex. musik, geografiskt område, språk m.m.) praktiskt eller "vedertaget" genom historien att ge dessa grupper en beteckning och inte sällan oavsett storlek och mer rationell variation till skriva dem egenskaper. Exempel kan vara samerna jag lätt fascinerades av kommande från Uppsala vilka idéer en del av norrlänningarna hade om dem både i agerande potensegenskaper relaterat jakt liksom olika former av negativa associationer. Det samma gäller ju den judiska kulturer där enskilda personers faktiska "medlemskap" i någon realiserad mening inte alltid har någon betydelse för hur andra bedömer det rotande runt i historien som under Nazityskland. Fysiker, matematiker m.m. tillskrivs ju ofta också egenskaper.

En av få gemensamma faktorer och överensstämmande med de tidiga är att vi ger grupper ett namn som tenderar att hålla väl över tiden, finns mer synliga personer låter vi dem gärna representera dem (ett praktiskt exempel är vad en ameriknaks kvinna berättade för mig för några år sedan om en uppfattande hon amerikansk vana av att diskutera europeiska kulturer och folk med flera generationer etablerade amerikaner som kom från samma länder).

Och viktigt är alla dessa grupper potentiella proto-agenter. Antingen naturligt därför att man själv uppfattar sig som grupp med ett gemensamt mer över tiden existerande intresse eller som så format av omvärlden. Vanligen märker vi naturligtvis sådant när de är proto-agentativa utanför gruppen d.v.s. vi approximerar dem gärna gemensamt till en helhet relativt omvärlden. De flesta märker föga om något av matematikernas publicerade forskning men när de allt mer irriterade sig på att kick-back-referenser till publicerade studier blev sämre när man publicerade i journaler icke-öppna rörande tillgång och samlade sig till gemensamma aktioner blev det mycket uppmärksammat därför att frågorna runt öppen-access för forskning är större och ännu större är copyright för innehåll än bredare.

Proto-agentativt ej mänskligt

Här finns flera - som jag definierade och införde mina typer - olika grupper där två är talande för två poler.

I den första har vi två undertyper SMALL_SPREADABLE och CAUSER. Causer är enklast att först diskutera inkluderande rengöringsmedel, läkemedel, kemiska reagenser, antimyrmedel m.m. Det är agentativt i en mening närmare instrument med en potentiell människa verkande bakom. Vilket vi givetvis inte alltid kan bedöma rörande om så är fallet eller inte (ex. relaterat bly, arsenik, kvicksilver som hittas i historiska personers kroppar vilket givetvis kan vara skador från ett besök hos läkare eller förgiftning såväl som bara otur).

Small spreadable har förmåga att sprida sig och syns inte utan särskilda verktyg. Här finns virus, bakterier, luftföroreningar m.m. Effekten kan dock vara märkbar och också om vi ej förstår den tilldelar vi företeelserna namn för att kunna resonera om dem. Digerdöden är ett exempel. När vi ej själva ser orsaken och ej heller kan referera någon som tycks kompetent och säger sig ha sett orsaken i ett mikroskåp eller annat stegras vår motivation med risk och möjlighet till att söka orsak. Inte sällan tillskriver vi olika huma groups, organisationer eller personer orsaken från mer generella associationer vi har bedömande det i relativ association jämfört med några andra godtyckliga grupper vi kan tänka oss orsakar digerdöden eller får Jesus att inte vilja återkomma till jorden eller får tomten att gråta.

D.v.s. vi är benägna att tillskriva Small spreadable proto-agentativa egenskaper. Och givetvis gäller ofta också att de är causer och som causer är ett potentiellt verktyg för synliga eller osynliga människor. De av och till återkommande terroristdåden med mjältbrand - oavsett om faktiskt antrax eller en godtycklig substans vi tolkar som möjligt spridande (den abnorma överaktivitet psykotiska personer har leder inte helt sällan till sådana ider genom att normalt begränsad låg risk aktivitet som normalt stannar av via systemen som konvergens till något troligare ej riktigt fungerar: jämför gärna också med När CIA övertolkade informationen) - är ett exempel.

Av och till i brist på bättre händer det att vi lånar in mer vedertagna symboler och associerar med small spreadable. Det tycks mycket mindre vanligt idag men när etablerat håller vi gärna fast vid det i böcker m.m. Och vanligt mänskliga i sina visuella drag. Förutom de för digerdöden vanliga skeletten och representationer för "döden" har vi nedan Arnold Böcklin Die Pest (1898)

I den andra poolen har vi det nära enormt märkbara. Det bästa exemplet och givet vår långa kulturhistoria av att be till vädergudar såväl vår vana idag att namnge oväder med människonamn också gav en egen undertyp med WEATHER. Och jag hoppas fortfarande på att HUMAN_GROUP: HANS LÄSARE ska agera proto-agentativt för att implementera att nästa orkan, storm eller cyklon döps till Orkanen Hans (eller varför inte Orkanen Hans I). Några välkända exempel på namngivningen från moderna tider är i väntan på ovädret Hans: Cyclone Tracy och Cyclone Jasmine.

Cyklonen Jasmin under hennes glansdagar på nivå fyra av fem på Saffir–Simpson.

Varför är nu väderfenomen så troliga att få namn såväl som övergripande för återkommande problem mänskliga gestalter förr i form av gudinnor och gudar? De är av och till överraskande men samtidigt predikterbara i kort och snabb-tid. Samtidigt är de ute efter vårt värde vilket i relativ sannolikhet nära nog uteslutande annars gäller människor, djur och också om vi vill inkludera dem small spreadable.

När ett träd faller gör det typiskt i en avgränsad händelse. Det saknar återkommande d.v.s. repetitionen för den enskilda instansieringen och gör ingenting därefter överraskande men ändå vad man med erfarenhet, offer m.m. kan prediktera eller gissa som att hoppa upp och falla ner igen (det sista sker dock av och till men mer då i samma uppfattade händelse eller när trädets tidigare instansiering ej längre riktigt gäller d.v.s. är ett vedertaget fallet träd snarare än ett mörket träd eller ett träd).

Stormen kan bete sig nära nog mänskligt i hur den över-motiverade hjärnan modigt navigerande runt på havet kan uppfatta det. Kanske ändra vindriktning för att förfölja. Och också förutom förstörelse introducera under som fisk-regn och vrakgods (en vedertagen ritual för att offra till vädergudarna var ju att ljus-signalera under stormiga nätter för att skänka mörkrets varelse en del av dagen de ej annars får se igen och så kommer det gåvor från havet: fisk, salt m.m. som flyter iland).

Gemensamma proto-agentativa indikationer

I lokalt språk-kontext har vi den övergående skalan från att referera i grammatiken och meningsbyggnaden från tydligt proto-agentivt agerande (vilket givetvis inte behöver gälla alla människor) till det föga agentativa. Det kan nu gälla allt från människor till digerdöden.

Potentiellt proto-agentativt har vi gemensamt att vi tilldelar det ett namn och över-tiden tenderar att använda det återkommande repeterat i agentatva sammanhang.

Vidare kan namnet i sig vara vad som normalt används för människor.

Och till det centrala konceptet kan vi flera ytterligare namn associerade. Dessa namn kan vara mer eller mindre stabila i sin association för den tidsperiod vi betraktar såväl som nära personnamn eller konceptuellt troligare varumärken eller geografiska platser.

Desto mer varierade associerade namn tenderar att vara ju mer rör vi oss mot grupper och representativt lösare organisationer. Och desto mindre funktionellt konvergerande mot det mer stabila desto mer av grupp är vi. Ju mer funktionellt återkommande vi har för en uppfattad grupp desto troligare finns också en för gruppen organisation som tagit som sin uppgift att uttrycka sig i kollektivt språk (ex. en fan club, ett sameting, en påtryckargrupp, en av flera sekter inom en större religion ex. oftare i Sverige Svenska kyrkan - "svensk", "kyrka" och "kristen") d.v.s. där vi ett mellan-stadium i mycket styrt av vad som är den praktiskt mer funktionella approximationen för vad som är intressant för oss eller är det troligare. Dock gäller ju att själva det fenomen vi använder gör att vi gärna vill tolka till small group världen och se en representation för det större också när den ej är verklig.

För större HUMAN GROUP gäller ju att det enkla särskiljande testet ges av det större antalet som märks i personer oavsett ev. enskilda toppar. För en religion vilken som helst såväl som en kulturgrupp hör det till det vanliga att folk antingen missionerar eller vill sammanfatta sin erfarenhet för andra att lära av medan motsvarande i företagsvärlden naturligt hamnar mycket oftare till det kompetensområde man upplever sig höra till snarare än att missionerar eller skriver instruktionsböcker till företaget (även om det ibland också förekommer där: normalt vad man ska ha respekt för kan leda till problematiska standard-tolkningar och kanske vanligare i den överhettade ekonomin).

Även när vi som konsumenter missionerar om ett verktygsvärde vi upplever - ej helt ovanligt och troligt en del av normala flock-funktioner för att dela erfarenhet - söker vi då ofta uttrycka mer övergripande områden och desto tydligare missionerande ju bredare och allmängiltiga d.v.s. abstrakta blir de världen vi ser (mer livsstilsbetonade i en grupp av exempel eller motsvarande ytterst konkret jämfört med lvstil med lika övergripande abstrakt i resp. område specifikt för tekniska prestationsvärden som antas indikera övergripande enkel lösning för teknikområdet: krocksäkerhet torde vara vad som är ett enkelt exempel på hur vi kan bygga det första med flera av de senare givet antagandet att informations-konsumenten ej kommer processa de faktiska värdena i vilket fall vi ej har den abstrakta tydliga konvergenspunkten och när vi växlar handlar det genomgående i allt praktiskt för den som ej är del av teknikområdet övertiden att jämföra ett eller ett fåtal enkla paketerade värden säljande organisationer ser som värdefulla att ge enkel tillgång till och därefter gå tillbaka till att konvergera det övergripande för oss abstrakta verkliga värdet ex. krocksäkerhet eller en mobil-telefon vi predikterar belönande tillfredsställelse av att äga och använda).

Vidare gäller ju självklart att vi för organisationer lättare kan ta ut gemensamma för samhället accepterade och strikt definierade "id-nummer" (ex. organisationsnummer). Resonemanget för att praktiskt separera mellan grupp och organisation är emellertid som diskuterat långt ifrån alltid så enkelt löst. Särskilt relaterat politiska frågor är det oftare att vi har organisationer och en eller flera grupper nära besläktade eller där den ena vill representera det andra eller ibland tvärtom att en grupp önskar att en organisation (kanske en geo-politiskt entitet) ska ta ansvar för deras problem och lösa dem.

Vi kan avslutat återkoppla med egenskaperna Dowty såg i proto-rollen agent (och nära men ej riktigt samma sak som potentiell agent):

• Volativt involverad i händelse eller tillståndet.
Vad vi uttrycker från perspektivet här enligt:
• Involverad i händelse volativt d.v.s. det finns föränderliga resultat i tillstånd eller enklast positionering i rummet eller kanske var vi har armen.
• Och vi bör för den volativa egenskapen se att fokus ofta är på vad som uppfattas och uttrycks vara målet vilket vi också avser och är den ofta lite tyngre egenskapen. D.v.s. kastar vi bollen är vanligt fokus i hur händelsen att bollens tillstånd förändras vilken proto-agenten är involverad i snarare än att armens positions ändras.
• Beordrar en organisations chef att något sker kan vi därför när vi betraktar organisationen utifrån mer sammanfattande ex. uppfatta det som att "Israel" flyttar luftförsvar närmare gränsen medan om vi tittar på soldaten som kör upp utrustningen på lastbilen tycker att han är mer agentativ.
  
• Ha vad Dowty uttryckte som sentience d.v.s. ha medvetande om vad som sker och förmåga att uppfatta särskilt föregripande. Snubblar du på en sten du inte såg reduceras dina proto-agentativa egenskaper.
• Perception eller kontext av sensorer är ett intressant alternativt sätt att uttrycka det när vi följer samma koncept samlat över en längre tid snarare än att analyserar ett givet stycke text.
• Med samma exempel relaterat Israel upplever vi "Israel" som konvergerat dess geopolitiska ledning som väsentligt mindre agentativa relaterat beslut luftförsvarsenheten fattar fortlöpande efter att ha tappat kontakt med försvarsledning såväl som politisk ledning.
• Framgår det sämre behöver det dock inte påverka hur vi konvergerar. Och samlat över tiden tenderar det växande med hur starkt själva det gemensamma konceptet är att ändå konvergera upp till det i inverkan på association och attityder. I det behöver det inte ens ha betydelse om alla levande runt händelsen är döda sedan många år.
• I filosofisk såväl som praktisk tolkning gäller omvänt också att ju mer vi vet att du visste om något desto större ansvar kan vi enkelt tillskriva dig.
• Orsakande händelsen.
• Lokalt direkt i språket trivialt genom att vi uttrycker när aktuellt just att entiteten var orsaken.
• Praktiskt följande koncepten över längre tid, mängder av nyheter och olika tolkningar för en nyhetshändelse är det givetvis inte lika enkelt.
• Fattar vi beslut om att orsaka något är det dock tungt.
• Upplever vi eller andra att vi är med och orsakar något är det också potent.
• Vill vi att något ska inträffa har det också viss effekt här även om mindre.
• Och allt från vårt perspektiv är en fråga om vad som uttrycks i kollektivt språk. Om alla tror sig veta och uttrycker att du är väldigt motiverad att ICA-butiken i Obola ska stänga och du dessutom är ägare av den och en parallell i närliggande Yttersjö by där den första gör förlust och den andra vinst och än mer så om alla i Obola bilar över tid är du i folks tolkning skyldig till att den stängs även om din upplevelse snarast är att fastighetsägarens hyreshöjning var orsaken.
• Olika händelser, motivationer, tolkningar m.m. tenderar med andra ord att orsaka resonerande. Att vi lägger pusselbitarna och försöker först världen med mer eller mindre insiktsfulla slutsatser som resultat. Där är vi sällan rädda att ha fel eller att uttrycka det (säkert gissar jag en flock-funktion där det normala är att signalera diverse med varandra och gemensamt konvergera till något som tycks funktionellt).
• Rörelse.
• Här och mycket bredare ser jag hellre rörelse från hur våra biologiska neuronnät organiserar sig där den spatiella organisationen går igen hur vi lagrar vår kunskap också för andra kunskapsdomäner - "kartor" oavsett geografiska eller organisation av en vetenskap.
• Förändras din position i flocken: Att du nu är närmare den andra flocken i idéer oavsett om du är kvar på samma plats har du "flyttat" dig.
• Slutar du att utbyta kunskap och information med en enhet har vi samma effekt i tolkning men utan motivation eller beslut tolkar vi det hellre mindre agentativt.
• Införskaffar du dig kunskap om hur olika koncept inom partikelfysik eller grillande förhåller sig med varandra och i vilka ordningsföljder man ska göra diverse saker för att få sin partikelaccelerator resp. grill att fungera indikerar det gärna både praktiskt och hur vi tolkar det:
• Att du varit agentativ i införskaffandet eller att någon som relativt dig har en beslutande position har varit agentativ i det.
• Att en idé och motivation om att tillämpa kunskapen finns. Desto mer konkret kunskap ju tydligare och mer näraliggande känns målet det kan syfta till. För de yngre fysikerna som behöver sätta samman acceleratorn är det huvudmålet medan deras mer esoteriska professor har en vision om en nästan magisk partikel kritisk för att få alla pysselbitar att passa samman att hitta till vilket billion-pris som helst nästan. Konkret resp. mer abstrakt där det snarare bara är en sak del av en större karta med idér, koncept och relationer med alla möjliga - kanske flera hundra yngre fysiker som agerar del i det stora fältslaget.

En praktisk användbar kompletterande relation är den mellan del och helhet. Den har också föreslagits av och till som parallell dimension till proto-rollerna agent och patient. När vi uttryckte egenskaperna för proto-rollen agent närmare vad vi här diskuterade för några grupper av potentiellt proto-agentativt vi önskar följa över tiden gäller att vi av och till också såg hur det kan vara styrande bl.a. i tolkningen från en nyhetshändelse eller en mängd nyheter en dag till inverkan mot mer övergripande koncept.

Här gäller dock upplever jag helt isomorfologiskt och praktiskt helt jämförbart hanterat att när tolkningen i någon mening är tydlig är det självklart för oss. Men att vi sällan annat än där det mycket tydligt definierade - helst nära nog juridiskt t.ex. i bolagsstrukturer eller geopoltiska organs delar - gärna förenklar världen mer än vad som är rimligt. En del av ett företag agerande i ett kunskapsområde kan också vara en lösare del av ett mer abstrakt kunskapsområde stora nog att påverka eller som del av företagspolicy engagera sig i kunskapsorganisationer eller som Google gör i open-source-projekt eller Microsoft i områden relaterade deras plattformar. Och ännu mer abstrakt behöver man definiera vilka dimensioner vi vill se världen i för vad vi söker. Vilka former av kopplingar mellan de motsvarigheter till dom biologiska neuronerna vi önskar beakta.

Självklart just i dom mest praktiska områdena när enskilda meningar analyseras är ju dock enkla sammanhang som att golvbrunnen är del av rummet och huset och att ett fiskhuvud är del av fisken och ev. inte längre är det längre i direkt fysiskt kontakt om vi gör händelsen rensa fisk mycket praktiskt. Men ju närmare en mening desto konkretare kan vi göra just den tolkning för att bygga de övergripande abstrakta som styrs av våra intressen och varierar från lite till mycket mellan människor och för en människa över tiden.