En av USA's större implicita via utlånande pengar större delägare känner sig oroade. Utan tvekan kommer det motivera både demokrater och republikaner till stordåd - om man inte kan fortsätta låna pengar vad har då allt egentligen för nytta?
"The official Xinhua news agency said Premier Li Keqiang told U.S. Secretary of State John Kerry on Wednesday that Beijing is 'highly concerned' about Washington's debt ceiling problem.
A U.S. State Department official confirmed the conversation, noting that Li 'briefly referenced' the issue. The official said Kerry insisted the fiscal impasse 'is a moment in Washington politics' and expressed the White House's commitment to resolving the issue."
Från: China Concerned About Possible US Debt Default (2013-10-10) | Voice of America
Givet diverse spekulationer om att den amerikanska federala staten är på väg gå sönder och givet att en del upplever sig känna likhet med det amerikanska inbördeskriget bör sägas (och jag tror föga personligt bias från att jag inte riktigt tror på föregående i icke-retoriska dimensioner finns) att Kerry's lugnande ord till sin lånegivare - is a moment in Washington politics - inte ska ses som att han numera tillsammans med Obama och senaten dragit sig tillbaka till att styra den i head-count såväl som politiskt omfång mindre utmanande "statsstaten" Washingont utan den vanliga preferensen att sammanfatta hela länder till styrande parti, styrande president eller dess huvudstad (här dess mesta - eller federala - huvudstad).
Därmed inte sagt att jag inte tror att många politiker ofta längtar till lugnare mer lokala utmaningar inte lika pågående så länge i varenda fråga eller krävande fullt lika mycket i arbetssamma förhandlingar. Sedan finns ju så klart också i försvarlig andel hos båda dom aktuella partierna här (såväl som förekommande i Sverige) en del som tycker dom här perioderna är själva höjdpunkten på deras arbete - nästan förutsättningen för att klara bli valda igen. Åtminstone det senare ska man ha respekt för en demokrati även om det utökade samarbetet i representativa demokratier är viktigt eftersom varje person just representerar en del av alla väljare. Om inte för värdet av viss politiks smoothing över många representanter kan vi lika gärna välja endast en person som fritt och glatt kan implementera sin tolkning av vad hans väljare önskar så är det bra med det utan en massa onödigt likt budget-förhandingar m.m. fram till eventuellt nästa val (eventuellt därför att vi givetvis kan välja att begränsa samarbetet utefter också tidsdimensionen och frysa representationen i vad de flesta tyckte ett visst år och därefter utan förändring tills hon eller han avlider).
