Det är svårt att komma ifrån att Nordkorea likt mycket annan destruktion påminner oss om den här miljökampanjen som Sverige investerade pengar på när jag var ung. Kris och möjlighet eller hur man kreativt klarat att tolka något tecken jag inte tidigare klarade hittade i Olov Beril Anderson's, Kinesisk-svensk ordbok för nybörjarundervisningen, 1956 - 1960, som jag är tämligen säker på var den största till svenska längre än när den kampanjen var aktuell. I vansinnets intensitet finns kris och möjlighet, och reducerad sannolikhet för att vi står kvar på befintligt tillstånd.
"North Korea has threatened South Korea with 'final destruction' during a debate at the UN Conference on Disarmament , saying it could take "second and third steps" after a nuclear test last week."
Från: North Korea threatens to follow up nuclear test and 'destroy South Korea' | The Guardian
Räknar vi antalet osmakligt nog naturligt avlidande p.g.a. det nuvarande tillståndet ger det stort moraliskt utrymme för att nå en lösning. Jag tror att går man över gränsen en bit så rasar det samman norrut (infrastruktur är väl dock en frågeställning svårbedömd så här och överhuvudtaget för mig: drivmedel, kommunikation, ammunikation m.m. men det känns väl knappast otroligt att det ganska omgående mer blir marschera om något alls efter tidigt för de Nordkoreanska styrkorna och inte otroligt faller det samman ganska direkt). Och på det jfr risken för smutsiga scud-missiler med om inte kärnvapen radioaktivt gift nog i damm och partiklar, ner i ett av världens mest tätbefolkade områden.
Kan passa i kategori: Avsaknad av rättssystem och rättssäkerhet (1) då Nordkorea här nog kan tänkas höra samman en del med gigantiska Kina en bit norrut.
