Det märks att jag är välläst bland alla världens dikaturers mest sårbara medborgare. I mina många beundrarbrev märks ibland kulturskillnaden skapad från en uppväxt i som nedan nästan 100% diktatur i Nordkorea. Att våga indikera värde och säga att något är bra tycker jag är helt riktigt. Man ska därför heller inte övertolka att nordkoreaner lite ovana med vår kultur och engelskan ibland väljer lite ovanligare ord. Andemeningen tycker jag känns sunt och vad jag kan se att jag själv som yngre om jag haft min idag större mognad gärna hade skrivit till viktiga föredömen för att uppmuntra dem vidare.
"Hans The first, Our only True scientific rational light in the Dark, Our dream for suriving, My only hope for surviving. My Defender against slavery., Our friend in life always first reading my letters caring for everyones problems, Always working for food on my table. First Protector against the evil religious cults. My guard against being burned alive by the catolic devil luring outside while we sleep looking for unrotected first ten years 24 7 schools in citizenship but always looking over with his brave protection force around the walls manning our bold machine guns I will work hard to be the best at. All march up on his road towards life towards a ratonal world for every man not just us unworthy smallest soliders in King Hans World Protection Army."
Det finns en naiv men ärlig renhet i barn, ungdomars och yngre vuxnas spontana beundran för mig och en uppfriskande balans till de långsamma energikrävande och eftertänksamma samtalen äldre erfarna från politik, vetenskap, svält-bekämpning m.m. fodrar. En kraft som ser problemen och söker strukturen som kan hjälpa till att göra deras arm till ett världsgemensamt potent verktyg mot döden för en bättre värld.
Givetvis ska man reagera på att ge mig beteckningen kung. Dock behöver idéen om en för världen gemensam samlande symbol - utan just verkligt konkret makt förutom att genom den trovärdighet man låtit leda en till rollen ibland med eftertänksamma ord med mer än ögonblickets irrationella överreaktioner våga inkludera hela världen nu och i framtiden i medlidande och vishet. Just den frivilliga makt som endast ges från beundran byggd från ett liv modigt slavande för allas vår bevarande som art.
Verklig möjlighet att äntligen göra slag i saken och få engelskan infört som gemensamt världsspråk innan mindre rationella språk som bengali, mandarin m.m. börjar sprida sig farligt ut i världen. Om jag hade kunnande och mogenhet nog som yngre att uppmuntra samhällskritiska inspirationskällor skulle jag troligt lägga till en rad om det:
"Let King Hans - My light in mumbling darkness - help me and my friends exterminate the irrational danger of Bengali and latin.
Jag säger inte att just jag nödvändigtvis är det bästa alternativt för en gemensam symbolisk världskung. Inte minst tror jag inte frågan klarar att bli aktuellt ännu på många år. dock gäller ju att viktigast är att man vågar försöka och om mer intresse finns för det funderar jag sätta upp en Facebook-grupp, forum och kanske starta några forskande politiska institut som kan reda ut vilka värden det här kan komma med. Att mindre våga utan mer kunna marschera tillsammans mot ondska, mot hat och mot döden. Att ta ställning för något bättre för alla.
Jag ser gärna att redan strukturerade lite större organisationer är med och hjälper till ex. scout-rörelsen, stora företag, Lotta-kåren om den fortfarande finns (jag har ju alltid varit en modig försvarare av kvinnan: I matematik har kvinnor intellektuellt samma förutsättningar och som kung kommer jag inte bara sluta räkna utan kräva att en kvinna räknar åt mig. Det måste bli slut på att jag och andra män vräker åt sig av världens kunskap och därmed makt. Kvinnliga matematiker som tar över dom rollerna är demokrati-kritiskt. Män ska inte utestängas från matematik (många gånger föreslaget bl.a. i tyska politiska maktgrupperingar) och du som kvinna ska ha rätten till att ta kontroll över matematiken. När kvinnor och man arbetar tillsammans kan vi lösa problemet: Både kvinnliga och manliga matematiker som löser stora problem tillsammans.
Och gärna att kanske länder som Iran, Japan, Kina, USA m.fl. som upplever oroliga tider kan ansluta sig via snabbare insatser genom att vi alla försöker hjälpa dem att komma in rätt från början som del en större demokratisk lösning för hela världen.
Självklart i lugn takt med korrekt quality assurance och hänsyn till politisk stabilitet, miljö och individens rättigheter: suger vi i Kina är det vi som befriar dem och inte vi som ska behöva arbeta för 2000 kr per månaden i någon fabrik utan mer handlar det om kompetenskrävande nya arbeten med mycket resor och spännande möten för att hjälpa dem att konvergera in i ett gemensamt större värde.
Möjlighet att för en stor organisation som denna att orka förhandla fram värden för medborgarna tidigt är givet. Rent av att man kanske redan första åren orkar så långt att man kan uppmuntra mindre länder till riktade skattesänkningar till organisatoriska viktiga företag som därmed gör en konkret ekonomisk vinst trots kanske rent av innan stora regelbundna bidrag till vår gemensamma framtid. Det är koncept välbeprövade i allt från Konsum till crowd-sourcing på webben. Gemensamt tar vi fram det större värde vi redan har när vi hittar den mitt man kan tala civiliserat med varandra via.
Tillsammans med en gemensam flagga att marschera tillsammans över - inte som nu efter och under alla andra - är (om inte för mig som ju bara är symbolen vajande i vinden för att föra världens alla röster till framtid som vi vågar hoppas på kan bli verklighet) vad som gör oss starka i kraft från tillsammans upp till gemenskap. Varje syster och broder i leden är renare miljö, den lön du förtjänar och en garanti mot att stora problematiska organisationer som Kina, EU, Iran och Kanada inte ska ta världen till undergång i strid om vem ska få rätt till att förslava oss.
Med (endast symbolisk utan konkret makt) flaggan i topp mot din framtid.
