Att The Boondocs nya säsongen bibehåller kvalitet samtidigt som avsnitt nog avgränsat mer i större mer välkända politiska frågor är ett tilltalande värde för vi televisions-konsumenter. Samtidigt upplever jag gärna att de i komik starkaste avsnitten ännu ligger i säsonger längre bak (men påverkas tror jag ännu av att jag sett dem fler gånger).
Senaste The Boondocks S04E05 - Freedom Ride or Die | Tubeplus.me ger upplevde jag en bild av resp. perspektiv av non violence resp. självförsvar med våld när mord och misshandel realiseras under protester. Aktuell situation är från människorättsorganisationeras och protesternas 1960-tal i USA. Och här kommenterade jag tre frågor med utgångspunkt i avsnittet:
- 1. Osäker närstrid i linjens försvar mot tillsynes överlägsen fiende.
- 2. Non-violence fodrar tillräckligt fri självorganisation i vad vi påverkar för effektö.
- 3. Stereotypen angry black men.
1. Osäker närstrid i linjens försvar mot tillsynes överlägsen fiende
Den praktiska realisering av filosofi till ett tänkbart system närstrid vi ser präst tillämpa är ej nytt för mig. Jag experimenterade med det 2011 och var vid tiden förutom hudfärg (mest färgad i själ) ganska lik honom större i muskler på överkropp och ungefär lika lång. Åtminstone två väsen-skillda problem med vad vi ser finns:
- Kreativt begränsat försvar innebär mindre kostnad komplexitet kreativitet för fienden:
- Teknik och mönster hanterande hot resp. avslutande pågående konflikt individ vi kan föreställa erbjudande samma eleganta säkerhet för den angripande vi lägger ner bottnar snabbt ut.
- Faktiskt för just tagande ner fiende på mark - oavsett hur utmaningen i hur han stannar lämnas hanteras - är det ungefär bara vad vi ser i filmklippet som vi har. Allt annat krävande viss hastighet initialt innebär risk skallskada.
- Avslut av pågående strid en fiende görs sker inte tillräckligt snabbt för att vara trovärdigt när andra potentiellt eller pågående angripande finns (d.v.s. motsvarande scen). Och hanterad är ej trovärdigt kvarstående ofarlig.
Mycket farlig situation när någon angriper dig med eller utan vapen. Att risk ska realisras död eller skada ökar med motiverad intensitet i integral över tiden. Fler slag, skott o.s.v. ökar snabbt sannnolikheten för skada till det enorma och det enda praktiskt fungerande försvaret är att korta ner tid där angripande intensitet kan uttryckas på. D.v.s. när hotet är sådant att nödvärn - ev. tillämpning excess m.m. - är sådant att vi försvarar oss bör konflikten därefter avslutas inte senare än andra eller maximalt tredje kontra-angrepp motsvarande ett slag eller användning av ett vapen.
Vad vi ser är ett elegant uttryck för stereotypen rollen bär. Värdet och den konstnärliga höjden är högt. Det kritiska i uttrycket rörande teknik visad är upplever jag från mitt perspektiv av att ej se det som seriöst att det förstärker stereotypen verkande för mig där stereotyp är i rollen en försvarare mur mot gigantiskt större fiende kan ha för att samla begränsad till synes underlägsen grupp till att stå kvar eller gå mot och segra. Jag bedömer förövrigt stereotypen som praktiskt ytterst verklig i värde den för motsvarnade situation kan ge. Storlek på sådana individer i linjjer av typen är förövrigt en av flera faktorer det kan optimeras via: Individ lång, stor, bred o.s.v. syns bra vilket är en faktor eftersom du behöver se den du rally around, står kvar tillsammans med eellr följer mot fienden.
Liknande praktiskt men ej riktigt samma stereotyp finns förövrigt. En till är den jag kallat kvinnliga flaggbärare där jag vanligen brukar se dem i den ej ovanliga fenotyp och fysiska utseende (långa ben) bland yngre kvinnor som gärna enagerar sig i mer intensiva frågor (nästan 1-1 med sin motsvarighet bland män i relativ andel förövrigt) jag själv något "yngre" uppfattade med kanske något av mer "fundamentalistisk" preferens (gillar slagord och marschera rakt fram).
Flaggbärare därför något visuellt gör det lättare att se att de ej lämnat linjen resp. att följa dem framåt. Vidare därför att verktyget rent visuellt redan är etablerat och används om än ganska olika (med två polariteter) i de få kvarstående diktaturer vi har (polaritet ett i Kina mindre offensivt medan vi i polaritet två har en mängd andra där det hela inte ovanligt slutar med att plakaten används som tillhyggen). Resp. polaritet oavsett preferens och sannolikhet för relativt uttryck beskriver väl de två sidor vi ser i flaggbärare: Synliggöra att vi står i linjen (delvis funktionellt idag oavsett land jfr ensam kvinna stående publikt i Beijing resp. försvarande rätten att stå där d.v.s. mer av arent gonna let nobody turn me around.
Ett verktyg oavsett flaggbärare eller annat bör ej för flocken övergripande ses som ett egenvärde (för en individ kan självklart vara annorlunda där en del tyckar liknande är kul eller har religiösa föreställningar om vad som bör göras eller inte). Utan värdet är att nå förändring representerande värde. Det finns därför ej ett rätt eller fel val av verktyg giltigt alltid.
2. Non-violence fodrar tillräckligt fri självorganisation i vad vi påverkar för effekt
Situation vid tiden i USA - under vilken ett till viktigt steg togs mot praktisk värdering av människor lika oavsett utseende (vilket är bättre sagt än hudfärg givet problem diskriminering bl.a. av judar helt vita) eller kultur - är ej typiskt för områden med större polaritet mot diktatur:
- Antag, att antal personer vi kan nå och påverka med teknik präst förklarar är den samma där som för en brutal diktatur idag likt Kina.
- För tiden i USA gäller att dom personer vi når kan:
- Påverka politiskt mycket enklare bl.a. men ej uteslutande via politiska val relativt länder med ganska fria val mycket fria trots problemen diskriminering.
- Rent av kan åtminstone huvuddelen av de färgade själva delta i val också om lokaliserade problem hindrande dem fanns.
- Stor frihet och möjlighet att uttrycka sig fritt i tal och skrift finns.
- Vidare mycket kritiskt oavsett vilken är ju just att vad som görs eller sägs inverkar på andra styrande värdering, bedömning av vad man är beredd att göra avspeglande befintliga eller förändrade värderingar. För exempel diktaturen gäller dock:
- Att de flesta vi når ej kan reagera enklare via en lägre risknivå genom politiska val eller uttryck i tal eller text.
Detta understryker vad jag skrev tidigare:
Ett verktyg oavsett flaggbärare eller annat bör ej för flocken övergripande ses som ett egenvärde (för en individ kan självklart vara annorlunda där en del tyckar liknande är kul eller har religiösa föreställningar om vad som bör göras eller inte). Utan värdet är att nå förändring representerande värde. Det finns därför ej ett rätt eller fel val av verktyg giltigt alltid.
Vidare behöver man se att exempel diktatur Kina är särskild i skattning av effekt inverkan. Att bedöma från population publikation där större frihet att publicera finns brett över ett språkområde likt engelska oavsett geografisk lokalisering ger ökad vikt åt områden redan med demokrati. Man bör ej läsande nyheter press utanför Kina rörande självmords-eldande ta det som bedömning av effekt i Kina där särskilt värden adderande argument för "förmyndar-funktion" över Tibet eldandet förstärker kan missas.
3. Stereotypen angry black men
Jag har inte betraktat tiden tillräckligt för att våga säga för mycket om faktorer påverkande i stereotyper men föreslår ändå att:
- En förklaring till en dels preferens för non violence uttryck vi såg exempel av i Boondocks är en reaktion på angry black men stereotyp.
- D.v.s. att den påverkar protesterande föregripande i strategi man väljer.
- Men att det väsentligt ej i sig påverkande nivå och mängd våld man protesterande eller associerat mötte.
- Därför hos personer uttryckande mot-reaktion var upplevt fysiskt hot eller upplevt hot mot relativ makt redan så stort från själva protesterandet resp. andra protesterandes val av verktyg inkluderande våld.
Väljande verktyg för att lösa problem i en situation bör vi vara medvetna om att streotyper kan påverka preferens. Oavsett om valet för en eller flera situationer för aktuell tid i USA var rätt (där jag förövrigt givet känt resultat kanske bedömer att non violence ofta eller alltid var en fungerande verktyg från effekt relativt risk jämfört andra verktyg) bör bedömning gärna vara mer rationell än som här kanske delvis en reaktion på negativa stereotyper del just av det man protesterar mot. Allt annat än det är att låta fiendens värderingar styra taktik och strategi.