De sociala uttrycken i låsta situationer är nog så viktiga - US, allies debate response to seemingly friendlier Iran - men att våga konkretisera utan från en etablerad historik med välkända differenserade åsiktsgrupperingar hos motparten kan kanske hjälpa till att få ut ett värde utan att ödsla massa tid på att få nya fotoobjekt och semi-möten:
- Frågor relaterat risker kärnvapen är givet och ger man ingenting för.
- Lättare dialog i övrigt konkretiserar man enkelt att göra och mätbart: säg politiska fångar.
- Det senare belönar man genom enklare handel i konkret för Iran realiserande områden.
- Samtidigt som man gör det sista låter man i det spårbarhet rörande finansiella transaktioner m.m. bli utgångspunkt för fortsatt dialog givet problematisk historik. D.v.s. reducerar man restriktioner tycks det lämpligt i det att Iran inte fritt när utgångspunkt för att acceptera det ej är just det samma utan att det detekteras fritt ex. kan föra över tillgångar finansiellt eller i kontakta medel enklare till Hizbolah m.m.
- I fortsatt dialog låter man därefter i ett till enkelt steg för att ge Iran möjlighet att utan allt för stor intern-volation och uppförsbacke leverera att man fryser arresteringar m.m. för politiska åsikter, uttryck av de samma o.s.v. Noll och inga alls.
Själv har jag en preferens för Persien i dess historiska koncept - såväl som givetvis dess realisering av vad som kvarstår (svårt att se klart från omvärlden) - det var ju själva mitten mellan Afrika och Kina i dom tidiga vandringarna. Och en av de troner som föddes i resterna efter mongolväldet. En spridningsnod i kultur motsvarande infrastruktur och kommunikation tidigt och länge: nära motsatsen till den nedavlade divergens från sund styrelse Shanen och Påfågeltronen representerade och speglande problemet därifrån såväl som inbördeskriget den nuvarande regimen. Enormt miss-management av folkets tillgångar och värden såväl mänskliga rättigheter: kapital förstörning i båda domänerna på nivåer motsvarande en rikedom för varje medborgare. Varje boende med magra tillgångar motsvarar i svenska kronor flera hundra tusen sparat såväl som årsinkomst med friare möjlighet att sälja tillgångar till bästa pris och förvaltande värde och investering där det gör nytta.
- Värdet bortkastat pågående irrationaliteter motsvarar för varje medborgare i Iran är en liten förmögenhet. Makten den religiösa diktaturen representerar är lika verklig upplevelse men ej för andra än ett fåtal som just bär upp den makten.
Pahlavi kronan - en elegant rest av en äldre lika verklig och lika irrationell diktatur från representera båda dessa upplevelser av värden vår flocknatur och vår instinkt att samla mat på hög ger möjlighet till.
Att däremot - i motsatt till min enkla lilla konkretisering - sitta och förhandla rörande utveckla eller inte utveckla i meningen dra kostnader för att inte snart nog ha varenda diktatur där beslut kommer ner till ett fåtal personer utan någon kontroll mekanism isolerade tillverkar kärnvapen för att göra sig märkvärdiga i pressen, få bistånd från USA m.fl. och imponera på en befolkning isolerade på nivåer att de lika gärna kunde hitta på ett vapen att skryta för dem med (närmare givetvis rural i Nordkorea än iran åtminstone i Teheran varande tämligen kunskapsbesittande skattat grovt ex. parabolantenner för några år sedan då vanliga trots ej helt tillåtna).
Och än värre som här i regioner där själva definitionen av stat faller sönder föga otroligt fortsatt görande att kanske mer problematiskt än noggrant gjorda interkontinentiala robotar - ej helt triviala att avfyra spekulerar jag - smutsigt skit från plutonium-reaktioner m.m. kan hamna ut på många än sämre kontrollerade entiteter där inte ens den makt- och kapital-reward kontrollen av en stat som Iran oavsett religiös eller politisk-sida finns görande stora risker för föga mycket troligare.
