En alternativ tredje väg tycker jag värd att försöka - mycket inspirerade av det under 1900-talet starkt etablerade idé om den goda-arbetsplatsen - för att lösa General Dempsey problematiken är att President Obama och Senator McCain tillsammans söker arbeta tillbaka den sunda och friska krigare som kanske fortfarande finns rädd gömd bakom ett skal av icke-flygzoner.
Motiverande musik och bilder kanske kan försökas. Det tycks utan att vara expert eller prövat någon metodik för detta praktiskt på skarp- eller lös-försöksperson att vapen agerande agentativt förändrande världen i konflikt situation med visuell hög intensitet alltid vinnande kan vara värt att pröva med.
Spritande, ölande, nakendansande m.fl. manliga stereotyper tror jag mest är myt och av föga värde här. Det ska ju vara en arbetande soldat värdeskapande för den statliga ägaren vi önskar. Inte en förslöad hemmasittande som sitter och ölar med fru som passar upp på honom eller i fält riskerar att distraheras av det icke-konflikt-relaterade så som livsmedel, kvinnor, cirkus, humor m.m.
Den goda soldaten har roligt när han agerar soldat på toppen av sin förmåga. Det är de nöjesdimensioner hans värld bör definieras utifrån för att ge korrekt målfokus utan omanligt tvivel på sin egen och kamrat-soldaters förmåga.
Belöning vid god strid bör vara vad som kan bäras för status och skapa ökad motivation bland mindre soldater. Men ej vara högt i eget värde utanför den avgränsade subkulturen. Höga löner är en hög risk. Det bryter definitionen av rollen från det gemensamma vapen man tillsammans bildar. Det goda vapnet svälter nästan men adlrig, vinner alltid tills dom vet att de alltid kommer vinna och kan börja ta konflikter på den storlek man formade dem till.
Reduktion av lön kan därför också tänkas inverka positivt såväl som att rekommendera att problem-soldaten söker minska omgänge med folk utanför vapen-enheten han är en del av. Det är ju i vapnet han både kan donera motivation och motiveras av medaljer m.m. Och där en korrekt currency nivå på symbolerna finns möjliggörande de större vapen starkare i fler soldater genom lägre kostnad för ägaren.
Det ständigt segrande vapnets soldater ska heller aldrig behöva be andra än sitt eget vapen om något. Allt annat reducerar dem. President Obama kan därmed vara vad problem-soldaten kan be om saker men han bör ej under processen efterfråga tjänster av McCain. McCain varande senaten - ett av vapen-ägare Obamas politiska fiender - ska soldaten om alls bara ta från efter behov. Annars förveknar han, tappar kamplust och blir osäker om vem som är hans faktiska befälhavare.
