Här är också vad jag kan se som lite problematiskt i att etablera funktionella långsiktiga plattformar för samarbete:
Den geo-politiska aktören har ju föga avgränsning politik och militära-leverantörer och öser för närvarande in vapen till en konflikt i Europas direkta närhet. En konflikt förövrigt som redan spillt över till ett NATO-land (de juridiska praktikaliteten mellan länder och vad som avgör annat än samarbete just nu vad bland ex. NATO-paragrafer som har betydelse vågar jag inte spekulera om men vi har i alla fall alla något diffust moraliskt värde av att meditera över koncepten Kanada förde in tidigt i NATO-kontrakten i kontext av Turkiet och kanske rent av verktygs-betonande för att göra en officiell frågan innan man sett till att leva upp till dem vad man slipper pinsamheten av att tacka nej till).
Oavsett en lokaliserad problem-lösnings-rymd där man ser något just nu man från ett begränsat perspektiv tror är väldigt viktigt att lösa med vad organisationen där man är lokaliserad kan leverera inser vi att om man vågar likt diskuterat i sätta saker i perspektiv gör knappast någon domän särskilt avgörande skillnad även om nu ryskt likt den svenska traditionen i krigsmateriel relaterat luften kanske är mer robusta utan hög utbildningsnivå på tekniken m.m. gör andra helikoptrar till bortkastade pengar.
Jag har direkta svårigheter att ens föreställa mig hur man kunnat resonerat här utan att affären direkt stoppats givet de senaste månaderna för att också realisera värdet av att reducera det ekonomiska incitamentet för den industri resp. gray-dictator-lreadership att ta ut ekonomiska värden av att leverera vapen görande Mellan Östern såväl som Europa så nära fullt krig det varit. Det är givetvis korrekt att argumentera att faktiska krigstillstånd (i domän post WII) inkluderande Israel var mer problem - och korrekt så i det systematiska - men jag lutar nog att situationen nu i vad som i potential är på väg att realiseras i form av energi är större och går det fel håll skapar deet konkretiserad laglös infrastruktur instabiliserande Irak såväl som föga otroligt delar av Europa.
Det börjar nästan kännas som man haft en ordentlig pool av dumhet som haft vett nog att dölja det men som passat på att försöka realisera ut sina koncept i public knowledge nu när diverse annat relaterat den amerikanska utrikespolitiken i och med mötena President Obama och Europa på går, FBI är ute och gräver - hur många gånger har de nu grävt på diverse tups -, NSA:s medarbetare åker iväg på i förväg ordnad ledighet efter att suttit och tappat ner nätverket på vad som kräver flera datorer till Hong Kong, medan Putin på fullt allvar tar seriöst behandlade stora nyhetsrubriker på att uttrycka vansinnigheter om legaliteten att för Västerlandet att förse Syriens folk med vapen medan han öser in vapen.
Efter Jugoslavien med kostnaden Västerlandet fick betala när katastrofen var faktum. Med folkmorden i färskt minne. Drogs en hård gräns vid Brott mot mänskligheten. Det är void och saknar mening.
Nu är kemiska vapen accepterad användning efter att man försiktigt prövat lite.
Så var står vi egentligen konkret. Vi står i hög-intensitet. I dessa kontext är det default vad som ska tolkas positivt. Stagnation har hålligt regionen i låsta konflikter, föga meningsfull ekonomisk utveckling, diktatur och regelbundna många gånger årligt återkommande konkreta problem för egna folket såväl som världen. Men om vi inte alla åtminstone försöker låta bli att t.ex. finansiera aktörer som väpnar upp aktörer som använder kemiska stridsmedel mot eget folk och angriper NATO land irriterar det och stör ut dom långsiktiga förutsättningarna att etablera meningsfulla förändringar i dom stereotyper och fördomar som särskilt i Arabvärlden i subkulturer etablerats om USA - och viktigt att understryka genom att free-speech och etablera gigantiskt större kanaler för kollektivt språk i Västerlandet gör att fördomar inte sällan förekommande här märks mycket mer utanför de rena katastroferna sådant leder till som terrorism, krig m.m. problematiskt i lidande och väldigt dyrt oavsett valuta.
Rimligen måste det finnas en övergripande strategisk ledning som städar upp dom subkulturella särintressen, kunskapsbegränsningar eller ev. rent subversiv-verksamhet med målet att spä på konflikter.
Relaterat:
Ett exempel på bull clowns - eller vad nu den korrekta termen är - men i den politiska domänen.
Sarah Palin är ganska lik Muammar Gaddafi (2013-06-16)
Mer om genomtänkt mätning av politiska investeringar för att försöka nå reduktion av kostsamma problem liksom onödigt dyra investeringar (om än ej lika konkret som att spara in stödet till den ryska krigsindustrin):
