Inte överdrivet långt ifrån utmaningarna diskuterade i Robotar på Twitter vs Kinesiska diktaturen i Washington Post är frågan vad (om något) vi kan läsa ut om värdering av enskilda individer (vad vi kan kalla människovärde) från affärer likt dessa:
Välkänt är att all sådan värdering naturligt för oss tenderar att göras olika för individer i samma flock resp. i annan flock (särskilt annan flock upplevt fientlig). Det är tror jag en orsak till (kanske den unika orsaken) varför krigslagar ovanför länder och andra särintressen krävs.
Vidare tycks för mig att särskild prövningar för individ kan för aktuella kontext öka upp förväntad värdering bland personer i samma kontext. Detta gäller där jag upplever mig notera det inte minst soldater i flocken USA. Prövningen att vara soldat innebär och att ett värde uttrycks för alla kommer med en kulturell förväntad om att soldaten ska värderas högre. Jag tror det kan vara generellt.
Så långt (under förutsättning att ev. negativt egen-flock människovärde ej gäller d.v.s. att en av de fem ej senare kommer kosta flera egna soldater eller civila livet antas vara noll) tycks affären mycket rimlig.
Emellertid när vi vänder perspektiv och betraktar affären tycks den av exakt samma orsaker orimlig. Och det är här det blir intressant därför att orsaken är knappast att Taliban-flocken menar att soldaten faktiskt i människovärde är värd fem stycken av deras flockmedlemmar.
Snarare än att söka blanda in påverkan av motivation att göra affär relativt tidsperspektiv vilket i sig inte förklarar något och inte alls otroligt är samma sak kan vi ev. skönja orsakerna i att affärens värde ej behöver vara uttryckt i samma valuta i resp. perspektiv.
Vidare kan gälla (jag tror att det är så men har ej någonsin sökt verifiera det via dataanalys) att förväntad om vad en individ under ett utmanade kontext förväntas klara uttrycker som funktion av bl.a. detta dennes människovärde. Något av samma sak som gav den förväntande i USA flocken högre värdering av soldaten. Men som för sammanhang där man befinner sig i motsvarande en stridande underlägsen eller revolterande sida ej i påverkan vad man uttrycker eller beslutar ser att konsekvensen av detta är högre benägenhet att med flera växla hem en individ utan kanske snarare ser det som förväntat att resp. individ man söker handla hem är beredda att stå ut med mer för att uppnå seger.
Det skulle inte förvåna mig om som ungefär uttryckt ovan är väldigt generellt för människan när det gäller konflikter där resp. sida ej upplevs balanserade. Mycket möjligt är det en faktor som gör att en av två sidor i en konflikt tämligen eller rent av mycket underlägsen när det kommer till de flesta resurser kan göra en ändå kraftfull strid och ibland segra.
P.s.s. som det kan ha värde för underlägsen entitet i en konflikt tycks för mig att det kan vara en domän som medverkar till att göra det svårare för två förhandlande entiteter i konflikt att finna stabil fred. Förmåga att förstå och uppleva värdering jämförbart är ju viktigt och söker vi uttrycka eller påverka i eller föregripande fredsförhandling under antaganden för hur fienden värderar effekten felaktiga kan det medföra onödiga kostnader för den egna sidan såväl som för fienden och samlat dessutom öka distansen man står till fred.
En modell-konflikt man kanske kan reflektera kring rörande detta är Vietnamkriget:
- Många små och flera stora steg sedan Vietnamkriget (2013-10-17)
- Vietnam - Kina: Dynamik med risker såväl som möjlighet till bra förändringar (2014-05-30)
Där min tolkning (ev. felaktig) är att mål om att uppnå kostnad för Nordvietnam amerikanska strateger och taktiker hade mycket möjligt faktiskt nåddes för långa perioder men däremot ej verkade så för dom och ej heller gav den effekt om att vid olika fredsförhandlingar uppnå stabil fred bevarande Sydvietnam. Dispergens i omräkningsfaktor head-count till minsta tänkbara "verktyg per head-count" tycks verklig för mig.
Jag tror vidare att den för en flock ökad värderingen (oavsett om det resulterar i firande soldaten eller förväntande av att soldaten ska stå ut med mer om så krävs för seger) inte självklart är exakt samma som själva flocken soldater på fältet förväntar eller vill uttrycka det (även om jag det nog kan gå åt olika håll i påverkan). D.v.s. med Vietnamkriget som modell-konflikt kan jag tänka mig om att full vetskap om kostnader var tillgängligt för alla soldater deltagande i konflikten hade kostnaderna för konflikten varit mer problematiska för resp. sida att bära och växt tror jag ordentligt för Nordvietnam och allt associerat Nordvietnam.
Vem segrade i förhandlingen?
Vem gjorde bästa affären? Segrade talibanerna därför de fick fem eller vann Obama?
Många metoder för att skatta värdering för USA finns men åtminstone vad tillgängligt för mig att ens med begränsat antal samples skatta för talibanerna finns. Möjlighet till värdering får ses som ett värde relaterat utbytet om än kanske inte bärande för syftet (om så hade affären inte nödvändigtvis slutförts och därmed hade datat inte sannolikt varit tillgängligt för mig).
Det känns för mig naturligt att söka en indikation om vem som tycks segra relaterat till värderingen i sig snarare om resp. hade klarat att relativt i genomsnitt över antal tänkbara förhandlare kanske bör ha förväntat prestera bättre.
Vad jag bäst uttrycker som en känsla är att värdering i perspektiv från talibanerna indikerar att kontext för dem kan vara mer scarce (trots givetvis historiskt bakåt alltid scarce i allt) än vad man är van vid. Värde i att märkas från något, behov av att visa stridande individer att av dem större förväntad förmåga att prövas mer återspeglas något i alla fall av värdering flock-gemensamt konkretiserat i förhandling, och kanske rent av en värdering av själva individerna som sådana som symboler aktiva fria m.m.
Benägenhet att göra affären från deras perspektiv innebär ej att jag upplever att Obama nödvändigtvis gjorde fel som accepterade den. Benägenheten som sådan tycks inte otroligt indikera att värde och effekt i absolut mening är väsentligt mindre av samma orsaken som den samma i relativ mening görade talibanerna mer benägna att göra affär på en nivå Obamas folk kan känna är rimligt nog att ta upp till deras flock-boss troligare.
Tråkigt följer jag ytterst dåligt det mesta runt konflikt-området. Och om min känsla är riktig av att talibanerna med associerade som vi i alla fall från vårt perspektiv naturligt vill se som fundamentalistiskt i mening av konkretiserade risker kan ha vara svagare än jag annars grovt hade gissat från reduktion jämfört med några år bakåt har därför ej bedömts.
Hur mycket människovärde oavsett riktning ligger i konceptet "kristen hund"
Men också om uppgiften att andra amerikanska krigsfångar saknas är riktig ser jag en annan lika spännande möjlighet till likartad skattning. Rent av mer spännande därför att vi kan se möjlighet att ta in effekt av språkets symboler. Aktuell subkultur - religiös fundamentalism av den muslimska sorten - har ju associerad negativ kraft samlad i ett antal uttryck vi kan sammanfatta med kristen hund. Hunden ses tycks det som lite speciell och väldigt negativ när projiserad en människa åtminstone när motsvarande en grupp människor man upplever kan stämplas som kristna (d.v.s. ej självklart motsvara egentligen kristna i religiös mening). Och åtminstone en hund vet jag är krigsfånge:
Kanske kan man göra en liknande affär för att få den fri? Om man nu har lämplig valuta att förhandla med. Då får vi mer att bedöma och kan mer avgränsat bedöma effekt av påverkan konceptet kristen hund kan ha. Det kan sedan separeras från befintlig förhandling.
Lämnar vi kanske olämpliga försök att vara komisk i en domän där många antagligen bara tycker att det är osmakligt kan gälla att benägenhet att betala kostnad i mening av personer frisläppta i förhandling av denna typ kan påverkas hur illa vi tycker om gruppen dessa kommer från.
P.s.s. men mer komplext kan gälla att vår vetskap om hur väl de personer vi konkret förhandlar med motsvarar konketiserade handlingar associerade för den större flocken styrande sådan negativ association påverkar om vi är beredda att förhandla och vilken nivå vi gör handel. Enklare saknas sådan vetskap är approximationen av att bedöma från hur illa man tycker om hela gruppen enklare. Exempelvis:
- Om talibaner nära amerikansk krigsfånge över tiden kommit att tycka att han kanske inte är fullt så djävulsk någon från den västerländska djävulen är kan man mer villigt handla med honom. Särskilt om faktorer som brist på mat är påverkande samtidigt som det inte känns riktigt bra att svälta honom längre (om någonsin fallet).
- Om Obama har vetskap indikerande att krigsfångar (eller jämförbara begrepp när eller om ej formella krigsfångar) man erbjuder egentligen är dåliga exempel på personer uttryckande de handlingar som gör att man finner den större flocken unikt problematiskt. Ex. kanske ej särskilt relaterade svåra terrordåd eller grovare brott mot normal moral kan Obama vara mer benägen att gilla utbytet än om det handlar om svårt moraliskt korrupta personer.
- Motsvarande resp. omvända riktningen går också att tänka sig.
Ett fenomen oavsett positiv eller negativ värdering påverkande vi väl känner från fängelsevärlden såväl som den initiala nivån på straff för ett instansierat brott.
