Allt för att man klarar det:
Alla ekonomiska förutsättningar när man orkat över första fyra åren.
Av jämfört med föga eller ingenting för regionen. Möjlig stabilitet och motor i utvecklings i nu en av världens fattigaste regioner.
Vad jag längre tillbaka såg som en av de tidigaste och första tecknen för vad som materialiserades till det ibland kallat den arabiska våren. Enorm bandbredd i och från landet i antal personer lokaliserade runt om landet. Möjligheten och hoppet om att saker faktiskt kan förändras efter år av ständig varaktighet i helvete.
Ett viktigt land i potential på helt andra nivåer än aktuellt för annat än ett fåtal. Men det finns en till. Svårare att på samma tid se som realiserad till mer konkret tyngd startande från en svårare position men också inte alls troligt ett geografiskt område sittande på väsentligt större tillgångar i petrolum (och då är dom tänkbart rent av gigantiska i Sydsudan) och också ett land där stabilitet innebär större skillnad: Somalia.
