Vi vet ju att förändrat kontext aktiverar normal inlärning. När det gäller droger som gör "missbruk" av inlärningsfunktioner jfr kokain som mer "rent" runt den vet vi ju också att hastighet påverkar hur snabbt inlärningsreflexen stängs av och tolerans inträder (såväl innan dess omvänt hur påverkande på aktuellt kontext d.v.s. drogen själv förutom att ta drogen den är).
En relaterad fråga inlärning är hur långt man kan ta den topologiska representationen av neuronerna. Och relaterat här skulle själva leverans mediets möte med hjärnan i hur det formar topologiskt yta?
Ex. är det känt - och här får jag erkänna att jag ej vet hur varierat via kanaler det är i blod-hjärna-barriären och om så alls på nivå relevant - om relevant förändring av leveransmetod men med konstant hastighet tillfälligt enstaka gånger kan reducera nedstängningen av befintlig inlärning innan det sam associerats som del av samma sak via nya kanaler (och om så nästan helt säkert stärkande beroendet mer permanent på nivå aktuellt för drog motsvarande hur tillfälligt avvikande det skulle vara)?
Ex. kokainist som out-of-culture växlar från nasalt medium till injektioner.
Man tycker ju att jag som förhärdad snusare borde kunna undersöka detta själv. Just kring inlärning är det ju knappast särskilt radikal skillnad. Men det ända jag kunde komma att tänka på hur som ev. möjligt var att växla slemhinna vilket med allt jag över åren lärt om nikotinets obefintlighet i värde över tiden jfr värde liksom det kanske egentligen mest icke-rationella spontana gör det nog tämligen icke-aktuellt (även om jag knappast hade reflekterat ens möjligheten om jag inte under högstadiet hörde berättat om någon som prövat att läggga snus på slemhinnorna på själva könsdelen). Dessutom tror jag hastighetsskillnaden - även om skador på munslemhinnan över åren kanske gör den långsammare - kan vara väldigt hög. Munnen ligger ju så direkt mot hjärnan.
Det hela kan tyckas trivialt eller ointressant. Men egentligen är det inte det om man lämnar området av drogberoenden där jag tror att praktiskt över tiden påverkar föga i meningen lösande probkem utan förutom ev. lokal topp i inlärnings-reduktion egentligen bara stängande ner där medan hela inlärningen växer snabbare än normalt. Vi kan jämföra med hur man optimerat kan hantera relationer mellan komponenter delar av mönster när hålkort ska läsas in och analyseras. Nästan bortglömt (utgår jag från) kan man ju gå över dem manuellt och identifiera enkla samband direkt geometriskt som man söker istället för själva mönstret representerat som datastruktur d.v.s. topologiskt som första mötespunkt och bas för inlärningen Ien metod förövrigt mycket mer intressant idag när bildanals börjar bli riktigt snabbt ex. som diskuterat tidigare lösande data-import och export från instängda system där signal till bildskärm som tas ut ev. fotograferande kan vara snabbare än andra öjligheter).
Vill vi skapa kreativ intelligens är det kanske ett av flera områden mer meningsfulla att reflektera än att utan nytt särskilt troligt dum-över-repetera neuronnätens koncept annat än vad relaterat skalning på billigare hårdvara.
