Vi saknar:
Kanske en slug Obama som använt en del av Kina lånen till att handla ner Shanghai köpande slutligen mer riktat för att kunna göra en big grand sale lösande större delarna av lånen oc som bonus spridande kaos och depression hos en otrevlig konkurrent på det världsekonomiska slagfältet? Jag vill gärna tro det. Amerikanen var ju förr inte bara en stor-konsument av omvärlden utan dessutom en så slug affärsman (lite vulgärt bondslug men effektiv) och det känns som det kanske tappats lite senaste tio - femton åren (och dessutom blivit kanske lite mer europeiskt artiga formaliserande hur man vill att framtidens affärer ska se ut eller vilka standardisering de bäst borde följa).
Från: The Bull kom lös i Shanghai (2013-09-10)
Och Buffet levererar:
“The Fed is the greatest hedge fund in history,” Buffett told students yesterday at Georgetown University in Washington. It’s generating “$80 billion or $90 billion a year probably” in revenue for the U.S. government, he said. “And that wasn’t the case a few years back.”
Från: Buffett Calls Fed History’s Greatest Hedge Fund (2013-09-20) | Bloomberg
Mycket gynnsamt tecken. Den åldrade - låt oss skriva erfarna affärsmannen hellre än truth sayer vilka jag vet för mycket om vår natur och vårt språk för att annat tro på levererande när folket säger sanning därefter - framgångsrike såväl som moraliskt föredöme korrekt donerande nära nog allt av en gigantisk (för mig) förmögenhet till en bättre värld.
Amerikansk drivkraft blogalt är bra. Det är intränat och trots svåra år är de fortfarande gigantiskt rika och på mindre regniga dagar nog så köpglada fortfarande. Att de kan upplevas - både rätt och fel som för oss alla så klart - lite lätt-lurade såväl som överdrivet stnadard-noggranna istället för att göra business på det sätt som skapar annat värde än en till gigantisk standard eller nytt innovation bland universiteten projekten var inte nödvändigtvis ett problem etablerat lite försiktigt över åren. Men med en skillnad nu som tar upp det närmare nivån i upplevelse mot förr är värde så verkligt det någonsin är i ekonomi i allt vi inte mäter i antal dollar (tryggt investerat i sedan år i valfri EU-stat: EU varande världens största ekonomi och stater är ju alltid tryggt - eller kanske bättre så här i efterhand Norge eller Sverige). Kraft. Visar att man begriper pengar, affärer och klarar att skapa tillväxt verklig för deras affärspartners ute i världen.
Mycket gott i tecken när vi rent personligt hellre än att sampla i bredd över allt tar ett stickprov och känner på det. Mer av detta är ju inte otroligt. Buffet är ju ett fint åldrat varumärke och kan få en och annnan yngre - nog så gammal - att känna att de också begriper nationalekonomi och att tidningarna minsan lyssnar på dem också när de gästföreläser för några studenter.
Trots lätt nedstämdhet hos vår större EU-bankchef (han har tycker jag så här i efterhand ändå gjorde ett bra jobb: jag tyckte han verkade lite vek i framtoning men där levererade han ju bra nog förklarande sin bild och att han hade mandat att implementera den - också om jag inte just såg den som det bästa rent personligen är do:ability först och främst därför utan det blir det ingenting) känns det som att det börjar se bra ut. Kanske hade jag rent av rätt i en lössläppt kommentar närmare våren tror jag.
Nu är det bara att återtagande en del manlighet man i större om än inkorrekt ytligare koncept också tappat (tror jag relaterat Kina). Visande vem som är störst så att företagen vet det när de marscherar ut för att fatta dagens beslut och att det märks på dem när de talar och fotograferas. Dådkraft - inte tveka för att det är lite mörkt och vad som är där inte syns. Gärna att al-Assad sätter sig vid förhandlingsbordet nu och träder ner demonstrerande att the Big Boss begriper världen bättre än Vita husets tidigare säkerhetsrådgivare.
The fist of Obama men allra helst kostnadseffektivt och ej belastande energitillgången eller miljön.
Samlas. Rikta in sig rätt. Och sluta backa eller stå still. Följande tjuren om den visar sig sann veckorna som kommer nu.
