Frihet är som Game of Thrones pekar på norr om the Wall värd att betala en del för. I kontrast - säkert relaterat klimat - är den gemensamma samhällsstruktur vi hade första kapitlen och tror jag cirka 1 - 3 första avsnitten vad som ger möjlighet till handel och utveckling.
Är den samhällsstrukturen vad vi äger försvarar vi det. Och är när vi inte är beredda att lämna det vad vi regelmässigt får strida för att behålla och inte sällan på nivå av väpnade konflikter. Historiskt i Europa känns det mindre meningsfullt att skilja länder från interna konflikter annat än i vad konvergenserna till dagens länder ledde fram till. Någon utmanar din egendom kontrollerande makt d.v.s. ägande av samhällsstruktur. Mötet mellan Nord- och Syd om inte författaren hunnit tröttna på alla sina mer centrala karaktörer och avrättat dem kanske kan ge viss balans.
Den kanske mindre frågan idag men likväl intressant är när vi egentligen fick ge upp att bära svärd? The Wild West kanske pekar på när samhällsstrukturen orkar att ge säkerhet. Och oavsett det gav vi upp manlig kraft? Och i så fall kom det att ersättas av något annat? Andra extremt relativt kroppen energieffektiva och intensitetskraftiga verktyg som bilar kanske?
Jag minns ett afrikanskt folk refererat för säkert tio - 15 år sedan i en mer populariserande tidning jag läste hos en frisör. Folket också fotograferade uppgavs bära stav som symbol för de svärd de mer nyligen tvingats ge upp.
Möjligen är ett av de mer potenta vapnen idag pennan. Givet kontrasten mellan pennan och svärdet roade jag mig av och till en vecka sommaren 2011 tror jag att undersöka dess potential som närstridsvapen. En intressant visuell illustration till en diskussion och symbolens tyngd blir tveklöst mer fascinerande när den passerar över domänen från abstrakt tillbaka till ett konkret verktyg här och nu. Beroende av penna inser vi att dess potential som stickvapen är verkligt men för de flesta normala pennor fodras viss förmåga att sikta rätt (precis som om du använder fingrarna som stickvapen vilka bör vara ungefär lika farliga såvida du nu inte bedömer att du faktiskt meningsfullt kan klara att nå stora blodkärl i en stressad situation vilket är att betvivla för de flesta tror jag emedan jag hellre avstår från att diskutera de känsliga punkterna där mitt inlägg längre tillbaka mer riktat kvinnor fysiskt underlägsna räcker bra).
Oavsett pennans abstrakta och inte icke-existerande konkreta vapen-verkttygs-dimension kan jag ändå tycka att något form av symboliskt trä-svärd - elegantare en stav - är vad som kunde passa idag vid högtidliga tillfällen eller promenerande kvällstid. Det är att beklaga att käppen - om än värjkäppen som korrekt är otillåtnaatt enligt "knivlagen" - som adderar något att göra med händerna och lyfta fram den manliga kraften. På det temat känns det dags att köpa ett par nya kostymer. Vanan trogen köper jag alltid Oscar Jacobsson och särskilt när jag konsultade och mindre idag fann jag det korrekt tilltalande att ta på sig sin konsult-uniform dagligen utan att behöva investera tid på annat. Ljusblå skjorta och svart kostym med lite vitt i. Tre fjärdelar av de skjortor jag köpt själv är ljusblåa.
Men uniformen fodrar vapnet. I en bransch som IT- och informations-konsulting och ännu mer informationssäkerheten kunskap uttryckt via den bärbara datorn slagkraft och pay-load.
Likväl åkallar jag världen att ge mig käppen som trend: mycket tilltalande som idé alternativt jongleringsbollarna när man promenerar och tänker.
En manlig stereotyp? Den ensamma jägaren sökande villebrådet. Kvinnan och fienden: köttet.
Oh, the shark has pearly teeth, dear
And he shows them, pearly white
Just a jack knife has macheath, dear
And he keeps it out of sight
