Jag har ingen vetskap av vilka faktorer som spelar in generellt och har överhuvudtaget inte läst någon attityd-undersökning eller liknande studie rörande svenska medier från någon aspekt yngre än från slutet av 1990-talet. Inte heller har jag försökt borra skribenterna bakåt i tiden eller brytt mig om att fråga dem. Egentligen tror jag föga på förklaringarna vi ger här men de kan vara intressanta som exempel på ett sätt att argumentera.
En krönikör har stor frihet i hur de kan uttrycka sig. Behovet av att motivera eller stödja är ju naturligt reducerat genom att det så tydligt framgår och vad som är efterfrågat ett personligt perspektiv. Generellt för medier är krönikor troligt mer framgångsrika när skribenterna uppvisar god likhet med läsarna vilket givetvis för Dagens Nyheter med sin åldrade läsekrets kan riskera att skapa en ondcirkel.
Friheten skapar samtidigt goda möjligheter att angripa skribenten. Förutom likhet med det uppfattade egna perspektivet där skribentens åsikter kan komplettera idéer och peka ut nya företeelser gäller bl.a. att folk inte gillar att bli lurade och följdaktligen gärna ser dolda hemskheter eller ekonomiska-motiv som drivkrafter. Vidare ser vi stora pengar associerade till en fråga drar vi villigare generella åsikter i samma domän senast illustrerat (men känt och kvantifierat - och bättre bakåt i tiden - sedan åtminstone 1960-talet där forskning rörande konsumtion och ekonomiskt-beteende allmänt tenderar att ofta upprepa det redan välkända från andra forskningsområden som psykologi) från ett näraliggande område av :
I domänen pengar har vi en självklar förklaring till DN-krönikörernas SVT-kärlek:
- Dagens Nyheter tappar läsare.
- För inte länge sedan gick tidningen med förlust.
- Deras skribenter är rädda och oroliga inför framtiden. Twitter och internet känns otäckt.
- SVT med dess enorma tvångsbeskattning där vi alla ska betala många tusen blir en attraktiv-arbetsmarknad för medier inriktade på en krympande allt äldre befolkningsgrupp.
- Genom att uttrycka likhet med åsikter och idéer hos SVT gäller att från välkända generella mänskliga egenheter ökar möjligheten att faktisk distans ex. utifrån var man arbetar reduceras.
- DN-krönikörerna har börjat säkra upp en reträtt-post.
En annan grupp av förklaringar ligger närmare jämförbar argumentation omvänt från DN-krönikörerna. Ett ofta återkommande tema mer elegant nu än ex. 2009 är faran och skillnaden i kvalitet mellan ex. DN och nya medier som Twitter m.m. Jag tvivlar verkligen på att sådant tillför värde genom att göra ex. DN mer attraktiv. Vi kan emellertid tänka oss ett systematiskt konspiratoriskt motiv där DN och andra tidningsfolk varit ute och druckit öl på inhyrd lokal och lagt upp en elegantare diskretare mer långsiktig strategi där gynnandet av ett explicit medie-monopol som nödvändigt för att balansera faran med falska Britney Spears konton på Twitter också ska gynna Sveriges större dagstidningar. Kontakterna som i så fall knyts med nyckelpersoner i ex. den hemliga politiska säkerhetstjänsten - numera kanske bolagiserade i några marknadsförings- och PR-konsultbolag snarare än att drivas motsvarande Informationsbyrån - ansvarig för att hålla Sverige i beredskap mot farlig utländsk propaganda via SVT bör som bonus öka chanserna till ett bra jobb på SVT i framtiden.
Givetvis kan vi generellt heller inte utesluta betald propaganda. Ett spännande projekt är att beräkna korrelationen mellan uttryck hos våra svenska tidningar positiva till spelmonopolet och därefter ökad reklam av Svenska spel i de samma. Vem vet hur korrelationen ser ut kring dessa frågor om man tittar bredare än reklam direkt från SVT?
Den troligaste orsaken - kanske den jag tror ligger lite närmare sanningen - har värdet av att reducera "människovärdet" via relativ makt särskilt för just dom grupper där DN som entitet har störst problem d.v.s. där det lönar sig att angripa:
- När krönikörerna blir rädda och lite oroliga för Twitter är det just rädslan för det nya alternativt gubb-gnäll.
- SVT-kärleken handlar jämförbart om det trygga invanda där uppväxten under en enklare värld tillsammans med ökad ålder gör det svårt att hänga med och själv hämta nyheter ex. från flera utländska tidningar eller välja samman en egen TV-tablå.
- P.s.s. en pensionär behöver gå till läkare och få hjälp med att välja rätt läkemedel behöver många äldre hjälp av SVT att välja ut några nöjesprogram, lite nyheter och ibland en gediget tilltagen förenkling av något vetenskapsliknande för en trygg-känsla av att lärt sig något utan att faktiskt behöva anstränga hjärnan.
När det gäller allt sådant här är det kritiska för argumentens kraft de konkreta förekomsterna. Dessa behöver inte vara samma sak vi argumenterar om men de behöver uttrycka vettig likhet. Exemplet med Svenska Spel fungerar utmärkt bättre exemplifierat. Det är ett öppet exempel målgrupp själva kan undersöka vilket gör dem mindre skeptiska. Givetvis kan vi också - även lögnaktigt även om jag inte rekommenderar det - påstå oss suttit ex. fläkten och lyssnat av ett hemligt strategi-möte men varande tämligen ovanligt att någon gör det samtidigt som det hemliga strategi-mötet i sig är uppfattat ovanligt reducerar det troligt argumentens trovärdighet utan bra dokumentation (där halvtaskiga bilder jfr de "av kungen" nyligen inte lurar någon annan än redaktörer hos Aftonbladet m.fl. tidningar som vill sälja lösnummer).
Hur effektiv är tekniken vi gav exempel på här? Hygglig. Den ger effekt huvudsakligt på målgrupper och personer som redan har ett negativt bias. Generellt mer allmänt värde kan uppnås når argumenten om de håller god kvalitet upprepas och återanvänds av andra. Söker vi effekt är det självklart positivt även om det presenteras som egna insikter. Det kan i sin tur givet större upprepning med också större "kreativ-bredd" där argumenten associeras med fler kringliggande frågor, händelser, exempel o.s.v. ge påtaglig effekt över en lite längre tid.
Strategin att skapa bra argument med målsättning att de ska tas upp upplever jag som mer sällan använt. Det fodrar också en långsiktighet i strategi och inte minst mycket goda kunskaper inom många områden. Strategin är dock oerhört effektiv i de längre tidsperspektiven och är när vi lämnar marketing av idéer och riktad information från perspektivet här grundprincip i den långsiktiga politisk argumentation (jfr blockpolitiken) där Moderaterna sedan några år presterar bra medan Socialdemokraterna är "mindre" bra inte minst i kontrast under Statsminister Palmes tid.
