Det är så riktigt att testa den här vägen för att spara lidande. Han är högt uppsatt officer i armén. Han leder kriget. Han är i så mycket praktiskt mer eller mindre regimen i allt. Han är diktatorn. Den singulära.
När han dör är det inte säkert att regimen faller omedelbart men jag tvivlar på att skillnaden till det kan vara mycket mer än att ordna dom väpnade linjerna för att lättare kunna sätta sig vid förhandlingsbordet och försöka rädda något för sönerna eller ev. någon välbeställd runt om al-Gaddafi som kanske försöker hålla samma saker ett tag. Och om inte vad har förlorats? Ingenting relativt allt annat i det här.
I Aftonbladet kan jag läsa följande:
"Men de mytomspunna krigarna [Navy Seals] från Kalifornien fick se sig besegradeö Av två team svenska kustjägare - som nyligen avslutat värnplikten."
Jag tror säkert det stämmer. När man är ung är det lättare att inte bygga onödiga muskler och istället uthållighet och seghet i kroppen. Det är stort värde i just den typ av konflikt Sverige kan ha förvänta sig. Möjligen i byggnader och liknande trånga utrymmen där man under kortare tid behöver röra sig snabbt med tung utrustning och väpnad fiende är mer muskler ett värde (vilket kanske är vad Navy Seal gör där jag får erkänna att jag knappt kan hålla reda på alla förband som finns).
Man kanske också kan se det så här att om du blir angripen av någon som kan slåss har det ingen betydelse om din muskler kan ta lite impact därför får de en eller ett par smällar på dig är du död ändå (om de kan slåss).
Detta kanske kan tyckas lite utanför inlägget men så är det inte. Aftonbladets artikel är ett utmärkt exempel precis som en ledare nyligen i Expressen på hur man kan kommunicera konstruktiva värden. Där ma pekar på idéer hur vi kan förhålla oss mellan information och energi, och hur våra möjligheter faktiskt är relativt andra. Det ska jag återanvända till. Det och dom artiklarna ska jag dock återvända till när det är aktuellt att bättre uttrycka relativa storlekar i kontext av värde.
När det gäller fylleslagsmål - och i dess uttryck ser vi också hur vi kan undvika det även när de är tämligen på om att slåss och aspekter av det illustrerar mekanismer jag har möjlighet för att hantera särskilt dom problematiska låsta konflikter som håller på år efter år utan att vi ser något konkret tecken på att problemen minskar - är det ju verkligen en strid mycket i informationen. Folk blåser upp sig. Och vill uttrycka inflytande eller mycket oftare att de är kritikkänsliga där kritik inte alls behöver vara verklig eller ens att någon nödvändigtvis talar med dem.
Kritikkänslighet menar jag då en överdriven känslighet och även om alkohol nu kan öka hybris är det nog ofta vad som ligger runt detta i funktion och vad saker slås mellan liksom givetvis gråtmildhet. Riktning på mening och syfte samt upp och ner på styrsignalen på "värde" nere i Amygdala. Värden i mötet mellan Amygdala och frontala cortex är ju vad mycket pekar på att dopamin har en viktig funktion för och kritikkänslighet är ju också en inte ovanlig biverkning av vissa typer av antidepressiva mediciner där då orsaken troligen är att den relativa skillnaden i fria signalsubstanser (särskilt just dopamin) ännu varierar för kraftigt. Det är dessutom ett symptom som kan förekomma både på depression och ADHD men givetvis är ännu troligare vid överdrivet drickande (där det ju ofta verkar lite omvänt vid de neuropsykiatriska funktionshindren därför att den relativa nivån det går ner till är högre och inte längre).
Bråkstaken på stan som är berusad slåss regelmässigt på samma sätt. Det inkluderar ofta stå nära och prata högt. Och göra sig bred - peka och vifta - vilket ju är potent språk men i energins praktiska värld en enorm måltavla.
Hellre när någon uppträder hotfullt och vi inte lätt kan lämna platsen vill vara "smala" - vår kortsida mot fienden därför då är måltavlan mindre - och vi hålla största möjliga avstånd men inte fly eller backa så vi håller ett konstant avstånd. Går han mot dig backar vi men utan att vi hamna i väggen. Vi vill inte hamna i väggen. Därför där har vi inte längre några valmöjligheter och det är angriparen som väljer när han slår till.
Är vi på väg in i väggen är det dags att börja dansa - bildligt talat och absolut inte i boxarens bemärkelse där vi istället kanske backar lite rätt extra eller avleder på annat sätt. Vi börjar inte skråla, svära och vifta med armarna, peka och gå framåt breda. Utan vi slår till en gång hårt och effektivt. Där det har verkan. Fylla gör att folk tar smallar bra så huvudet är väl inte första valet direkt. Knäled är väl bra att undvika om det går men är ditt liv hotat är det ingenting att bry dig i. Vad har en domstolstolkning av nödvärnslagen för betydelse om du är död? För kvinnor är knäleden en bra punkt att sparka därför den går av om du övat dig i det och följer du upp bara med en knuff räcker det i bästa fall för att du ska kunna komma förbi (och han kommer inte följa efter dig efter en god träff men övning är viktigt).
Jag har många gånger för några år sedan när jag var ut mer blivit "antastad" av berusade liksom rånförsök. Nästan alla gånger - ett par undantag finns väl från det även om det verkligen inte var någon risk för endera praktiskt - aldrig haft något problem att gå ifrån sådant utan att det slutat att de uttryckt sig positivt på något sätt. Jag har väl egentligen då åtminstone inte haft full kontroll på hur jag gör givet att jag vid hot går från mitt vanliga disträ natur till en trevligt högre verklighet där man har exakt kontroll på allt.
På det låg också att jag behöver ofta ställa om mig något i första meningarna de säger till deras röst. Jag är väldigt artig. Jag går lite närmare för att höra bra. Men jag håller också visst avstånd. Jag har min smala sida mot dom om de angriper. Du flyttar saker till ett hemvant kontext.
Den smala sidan gör att man uttrycker mindre hot. Och du vill inte svara upp på konflikten. Du vill vara trevlig. Men du vill inte uttrycka svaghet. Att du rör dig för att hålla avstånd utan stress visar att du är i kontroll.
Konflikter som ligger utanför orden undviker vi så långt det går. Att springa kan vara fallet men har vi en god möjlighet att fly springande gör vi det därför att situationen du är i är redan farlig. När vi inte kan undvika dem vill vi inte låta angriparen få ett frislag därför får de inte frislaget räcker det normalt. Därefter är du nere.
Helst vill du inte ens att de ska välja arena, tidpunkt eller spelregler. Kan du inte springa men kan backa försiktigt när denna rör sig för att öka avståndet och nå en öppenpunkt där det är troligare att någon ser dig är det bra. Kan du box - stänga in kanske man säger - honom är det bra men är de flera vill du inte (och konsultera runt det gärna också andra därför jag är inte helt säker på att jag har rätt i det) göra det därför att det kan tänkas utlösa angreppet medan det för den enskilda om man känner viss kontroll kan gå att föra till minskad risk om man är försiktig.
Träffar slaget är du ur balans. Är de större går de sedan in nära och du hamnar under och därefter är det väldigt svårt. En elpistol vilket jag tror kvinnor kan få ut av polisen om en känd risk finns kan dock fortfarande fungera i den situationen liksom pepparspray (sämre här därför att du kommer också få i värsta fall om det översprays ganska mycket i ögonen samtidigt som du fortfarande har angriparen sittande på dig men bättre när du fortfarande har avstånd ex. försvarar dörren mot någon som försöker ta sig in).
Vi har här menar jag ett par koncept som jag tror kan ha värde i de låsta konflikterna (sätt över en population). Först är artighet viktigt. Vi uttrycker respekt. Hånar vi och gör oss löjliga över fienden ökar vi sannolikheten för värre problem och det är just vad som ska undvikas för att istället försöka nå en långsiktig lösning. Men ska vi slåss ska vi slå hårt och energieffektivt därför långdragna konflikter kostar civilbefolkningen mycket mer och förstör landet. Förutsättningen för det kan vara att vi varit artiga och att vi uttrycker oss riktigt när vi kommer in i landet. Respekt för att vi alla är människor är oerhört viktigt.
Ännu mer är jag övertygad om att samma princip när vi är artiga är vad vi kan bygga vidare på för att gå ifrån de låsta konflikterna som aldrig tycks gå att lösa. Dels artighet i den större mening jag argumentera för i:
I lista konflikter gäller ju precis som jag pekar på att information stängs av direkt redan på ytliga inte sällan mer första ledtråden i ljud eller bild. Att diskutera McCain, Reagan och referera CIA passade utmärkt här i de konkreta exemplen men det var också passande därför att en hel del läsare kommer direkt på referensen utan att läsa vad jag skrivit stänga av. Inget värde finns i det och för att citera från Chefen & Ledarskap 1986 (M7743-712021) - en relativt många andra sammanfattat skrivna böcker i ledarskap mer inriktade på mangement är mycket ger bättre:
"Den som uppmärksammat studerar och analyserar sina handlingar kan kanske, åtminstone för sig själv, avslöja egentliga värderingar och besluta hur de skall speglas i beteendet i framtiden.
Alla har en personlig uppfattning om sina medmänniskor och om hur man skall uppträda [...] det ger tillvaron en viss stabilitet. Men detta kan också innebära ett hinder för att se människor ur varierande synvinklar och det är inte bra - det försvårar att rätt tolka reaktioner hos enskilda och grupper med olika bakgrund."
Viktigast menar jag att när vi ex. har konflikter som Palestina - israel är det viktigaste inte längre vem som har rätt. Ingen i vad de gjort kan ha haft rätt därför ingenting har fungerat. Människan kan slåss hur länge som helst - tills vi där om vi inte klarar oss att överbrygga det men det är inte att ha rätt det är för att du inte hittat en lösning.
Du är frysen (jämför med att inte gå fram eller bakåt i Divergens i Mer eller Mindre från kräftor till låsta konflikter - conceptual boxed för att sätta samman två engelska begrepp är vad vi också skulle kunna kalla det).
Du är fast i ett lösningsmönster som inte fungerar. Du behöver ett nytt perspektiv. Du måste utvärdera andra metoder. Det innebär inte att du ska acceptera ökade risker eller att du behöver uttrycka svaghet. Ditt mål är att lösa problemet.
Du kanske är stark. Du har vunnit. Men ni kommer ingenstans och din fiende blir bättre och bättre. Andra delar av samhället kanske nu också börjar uttrycka problem. Är vi frysta krigar vi mer och dina soldater om de är som du älskar dig för det. Men bättre med bibehållen beredskap för att varje gång det fordras gå ut och försvara linjen därför att det är en del av säkerheten och säkerhet är viktigt för att folk ska slappna av.
Har konflikten hållit på länge tenderar alla att vara obenägna att pröva nya lösningar om de inte i ögonblicket reducerar en upplevd risk - det är viktigt att det syns och hörs - du kan se eller uttrycker makt.
När någon med samma mind-set uttrycker makt mot dig reagerar du. Likt hur hundar står och blåser upp sig. Svarar den andre. Människor som slagits länge skiljer sig inte särskilt här. Det är därför riktigt att som New York Times gör peka på de potentiella problem vi har i interneringen på:
Det är inte en fråga där USA står för en enhetlig linje. Inte heller gäller det myndigheter (eller Vita huset). Och heller inte DOD eller för den delen DHS. Problemet har troligt delvis varit att givet företeelsen är frågan vilken risk avskaffandet i sig innebär. Det är ett problem men du är frusen och ser inte möjligheterna för att reducera det problemet (även om det givetvis inte försvinner). Förändring i ögonblicket är viktigt och där finns en väg om det görs på rätt sätt (konceptet med de uppblåsta hundarna ska undvikas därför det vet vi konkret och mätbart inte fungerar bra).
Vidare också i vad jag (kanske valde jag ett mindre bra namn men det blev att jag började använda gulligt och det beskriver mycket exakt vad konceptet innebär). När vi "reducerar" uttryck för hot i samhället generellt som relativt gulligt ökar vi förutsättningarna för att lösa konkreta problem. Det är en metod jag på de allvarligaste menar är vad som kan behöva läggas ex. till Israel - Palestina. Trevliga saker som uttrycker glädje till folket på båda sidor. Det behöver inte alls vara dyrt,
Detta har jag diskuterat många gånger tidigare men ännu egentligen inte samlat än. Vad som dels finns och som för många troligen har mindre i sakfråga konkret värde och också möjligen kan bara lite av problemet med namnet jag gav den konsekvens av vad modellen indikerade i vår natur kanske inte uteslutande värde att ta med.
Detta är nu anteckningar från en fallstudie för att bättre förstå den känslomässiga mekanismen på ett sätt som gör det lättare att kunna se och förstå parametrar att skatta och mäta från i ex. offentligt språk för en population i en mer exakt mening än de vanliga ordskattningar som utvecklats i olika koncept och varianter inom psykologin (de har konkret värde men är föga tydliga i vad de egentligen uttrycker och därför är det svårt att indikera och se förändring på annat sätt än skattningen av själva kurvan lite framåt i tiden på väldigt grovnivå oräknat alla normala upp och ner punkter).
ATT SE FÖRÄNDRING I VÄRDERING
Man måste gå nära och se och känna på alla sidorna ens för att förstå vad som kan finnas att mäta därför att detta är inte konkreta upplevelser för oss. Jag har ett verktyg uttryckt sedan ett tag - Efectos especiales (specialeffekterna) ex. att folk blåser upp sig eller språket som gör kvinnor extra vackra att skatta från där ju dessa vi såg indikationerna om förändring i Nordafrika (förändring mer än vad och hur) från indikerar en del runt om det:
- Positiva och negativa stereotyper för ekonomisk och politisk analys
- Att analysera motivation och samarbete i nyheter för att se morgondagen
Jag hade väl hoppats att antingen kunna följa Sudan eller Israel - Palestina under året men tidningar m.m. kostar här. Det är stort mycket att göra på flera delar. Gulligt är ju den trevligaste delen av modellen - den jag älskar - men det är också den som är dyrast både konkret i inköp och i tid därför att i efectos especiales är det mesta mer eller mindre manuellt. Skattningar har väl för en del indikerat likhet men inte med den exakthet som gör det intressant i vad vi söker här. Förändring mer än en kul termometer över känslouttryck i ord. Jag har ju absolut ingen talang alls för att sälja men för en del delar är ju kan man se möjligheterna större. Det är tråkigt men möjligheterna finns inte och man måste nästan skatta bra om man meningsfullt ska kunna göra något.
Nu gjorde jag också en initial "liten sak" initialt till Palestina - Israel. Den publicerades aldrig och kvaliteten är låg där det ligger på nivå minnesanteckning kring idéer för vad man kan titta på. Också kan den vara olämpligt formulerad i delar där det om så inte speglar värderingar utan kan lika gärna vara att en aspekt värderats där det uttrycker hur det kan påverka. Jag tog dock och publicerade den nu och länkade den där man läser den på egen risk.
Artikeln är "inte gullig" och den pekar på en möjlig allvarlig risk. Det är tror jag ändå givet problem korrekt att publicera den nu även om jag inte för ut den på startsidan. Jag väljer dock redan här att citera en del av den information jag lade till överst i artikeln för att korrekt sätta den i kontext där det är viktigt att inte tolka den fel:
"Det är korrekt att understryka att situationen nu april 2011 inte är den samma som 2011-01-01. Jag har i andra sammanhang pekat på att Sudan var den viktiga vändpunkten och vad vi troligt kommer återvända till här på Nyfiken vital. Flera hot som jag här indikerat är inte längre fallet. De hade heller inte säkert varit vad som hade tagits med i artikeln slutförd och absolut inte som jag skrev dem här där det just är ögonblickets uppföljning av en väg som var möjlig.
I mycket gäller istället att världens utveckling ser mycket bättre ut i säkerhetspolitik än den gjort på många år. Det är korrekt att säga att mer indikationer finns om det än vad kanske fanns vid den tidpunkt artikeln var planerad att publicerad.
Det är korrekt att se det som att de förändringar som man kan de se Uganda och utåt var en aspekt på varför den mer problematiska risk som här indikerades var en möjlighet."
Från: En säkerhetspolitisk infekterad konflikt och fråga (Infekterad fråga - 2011-01-01)
Egentligen borde kanske två till tre och en del handskrivna anteckningar publiceras också för att korrekta komplettera rörande en del begrepp. Men ex. när det gäller Maximal osäkerhet som är viktig här är det vad vi nu ändå är på väg in i den mer formella mer noggranna i strukturering om än kanske ytligare bilden av modellen som i alla fall är påbörjad även om den kanske inte nått längre än till 1 - 2%. En aspekt relaterad till mer eller mindre (som definierat idag där det tagit in mer) i mötet mellan aspekter vid upplevd förändring där faktorer är dolda för oss men att vi upplever att de är viktiga och kan påverka. Jämför gärna med:
"Skulle istället information som styrt oss till en situation som visar sig vara just farlig gäller helt andra spelregler. Givet det kan vi inte lita på språket vi tar emot och det är ett mycket allvarligt hot därför att det är den ena sidan av just hur vi bedömer vilka faror och risker vi ska hantera på ett mer energieffektivt sätt. När diktatorn mer än de risker och faror folket är vana vid lurar ut dem för att skjuta ner dem vågar jag inte bedöma effekten av det men det är inte vad jag hade vågat göra om jag hade styrt. En möjlig väg är att linjen därmed är oåterkalligt dragen tills rösten som manipulerar folket in i fällor där de faller döda eliminerats.
Det är nästan den ultimata risken och på den risken finns givetvis flera möjliga reaktioner. För Syrien där detta nu är aktuellt vågar jag inte bedöma den väg det kommer ta och någon historisk riktad analys har jag inte tidigare gjort i just detta för populatoner. Men det är en stor sak. Speletsregler har brytits. I hot om arrestering, att bli skjuten o.s.v. ligger trots godtycke o.s.v. en viss regelnivå och sannolikhet möjlig att bedöma.
Nu kan du få veta att du får gå i parken men sedan blir du nerskjuten. Kopplingen till demonstrationen är kanske inte bärande. Ett gott råd för presidenten är att fly landet därför det är möjligt att det nu är avgjort att regimen faller oavsett om det tar sex, 12 eller 18 månader. Även om den vägen åtminstone inte här kan vägas mot andra gäller åtminstone att den är väldigt trolig - låt oss säga 20% - 50% - där det också ska förstås från att när regimen faller är risken för att representanter bokstavligen slits i stycken finns.
Ett blodigt slut åt båda hållen är ett högt pris oavsett hur man ser på det för vem som helst. Ingen vinner på det och att nå någon form av övergång och accepterande av varandra där fler döda undviks är mycket bättre för Syriens framtid. Mord lämnar spår efter sig.
Från: Libyen: Mötet överbrygger låsta konflikter
Om det sannolikt kommer uttrycka maximal osäkerhet och vad det innebär vet jag inte säkert. Jag kan också väldigt lite om Syrien relativt andra länder i regionen. Men att fuska även om du alltid fuskat fast på ett förväntat sätt ska man inte pyssla med om man inte är på mästarnivå med President Reagan med flera som hade förmåga att klara det (avseende "Stjärnornas krig" och hur det hjälpte till att ge ett fredligt avslut på Sovjetunionen - av av den moderna historiens största insatser).
Men efectos especiales är den del som är absolut svårast att göra automatiskt elektroniskt även om en del saker borde när jag gått in i de abstrakta konceptet gå att ta in och i övrigt kommer Ner eller mindre och Svart eller vitt för populationer kunna ersätta mycket (men helt säkert inte alla av de starkaste konceptet och heller inte dom i det vanligaste visuella använda).
På den bloggen har det ju varit känslorna och hur känslorna och våra kognitiva sannolikheter i språket mötts som varit det centrala medan vi här rört oss mer i dom inte sällan tyngre frågorna. Där är vanan att försöka uttrycka till koncept eller associationer eller faktorer uttrycka känslor i musik. Det kan vi göra här också och i det också uttrycka retro.
Men denna hammare är egentligen inte ny för oss oavsett hur man ser det praktiskt är det sidor av människan. Gamla konflikter har stört så många gånger för människan framåt i historien. Det är viktigt att vi ser det och väljer en bättre väg. Vi kan i marginalen öka sannolikheten för det med fler metoder än som idag används men det är i sig inte en lösning. Men även om effekt per individ är väldigt låg av en trevligare om vi så vill gulligare kollektivt uttryck mind-set gäller ju att feedback och spridning som vi väl vet är fallet för språk.
Retro ska nämnas här därför att en kort förklaring jag gjorde nyligen är kanske det lättaste sättet utanför mönsterigenkänning, statistik eller en omfattande längre förklaring indikera vad som avses med att vi ser association som sannolikheter där det påverkar vad vi uttrycker. Det är viktigt för att förstå gulligt och hot därför där har vi en sida (fler finns) av den feedback som går fram och tillbaka i dom låsta konflikterna:
Retro kan ju också ha så stor påverkan. Vad jag skulle välja att se som en statisk fråga där det rätt gjort är koncept kraftigt repeterat i ett lokaliserat område där man givet just retro-distansen mindre ofta kommer ha konkurrerande aktivitet från annat (jämför med Ord över 0.7 när relationerna projiserades ner där data uttrycker samma princip men utan förutsättningen att det är tidsseparat). Samtidigt när vi ser det kommer det kännas igen och är det Pac-Man är för min generation kraftfullt repeterad.
Pac-Man upplevde det att begripa att Miss Pac Man trodde slottet skulle vara spökfritt. Vilket slott är det? Och motion kunde hon ju verkligen ha behövt mycket mer av ville han mena.
Konceptet med musiken är givetvis likartat med experimenten med poesi. Där jag också i dessa fallstudier - vilket inte är ett generellt krav - räknar med att kunna använda data.
Och nu kan vi lägga musik för att uttrycka både retro och gulligt där jag väljer den som ligger närmast i den set jag just nu väljer att lyssna lite mer på:
Nå nu när vi förutom allt gulligt i fallstudien uttryckt den västerländska stereotypen - stereotyper är så fascinerande när man började se dem för vad de är i mötet mellan sannolikheterna, värde vi ser i oss själva och språket vi möter och uttrycker där det så mycket verkligen är den spontana associationen som är en sida av var vi hamnar i tolkning - av den exakta, kalla vetenskapsmannen som i en vitrock och ett provrör studerar möss i labyrinter kan vi ta och länka mina inlägg (men för att förstärka mitt skydd mot ridicule än mer ska pekas på att min kraftfulla mycket manliga metodik att dokumentera känslor och koncept i känslomässiga eller funktionella bilder också är vad Library of Congress investerat ordentligt i: The Thesaurus for Graphic Materials).
-
Det är ett urval. Det totala antalet bara på HUMÖRET OCH PRYLARNA är gigantiskt i antal. Många andra inlägg är länkade men jag tappade domänen på den nyligen och har inte editerat om dem än. Men site-sökning med Google på titlarna är en väg om man är särskilt intresserad av något inlägg. Också går det ju att kopiera URL och ersätta i webbläsarens URL-fönster med prylar-elektronik.blogspot.com.
- Mer gulligt till Alla hjärtans dag
- Kul tankar om gulligt
- Gulliga vapen för en snällare värld
- President Obamas hund Bo arbetar patriotiskt för världens bästa
- Gulliga hundvalpar gör dig glad
- Gulliga filmklipp gör dig snällare
- Allt gulliga hundar kan för att göra världen bättre
- Hemlig visionsstrategi: Nytt politiskt parti
- Mest Kawaii? Valpar eller Kalvar?
- En japansk kvinna i rött jag betalade för
Nu jag ska väl kanske kunna återvända till det här. Jag hade hoppats att kunna uttrycka en görlig vög hur det kan tillämpas. Det är ingen magisk lösning men det är en faktor som givet att motivation finns - och det gör det ofta oavsett vad respektive sida vill tro om den andra - kan vara öka chansen och där om inte något liknande höjer den nivån om den är låg från början gör misslyckande mycket troligt. Vissa typer av förändring kräver att vi har viss gott grundhumör för att neuroner konkret ska kunna uttrycka förändring i andra delar än dem mycket mer inriktade på att hantera hot och risker.
Skillnaden mellan dom två perspektiven är enorm. Båda "typerna" av kreativitet har värde och är viktiga men det är just viktigt att man inte tappar bort sig bara i hoten och konfliktens uttryck. Det ska inte förvåna oss att dom vi hittar i historien som genomgått det och varit av sådan tyngd och i praktialiteter av sådan funktion att det blir mer känt är missionerande och investerar oerhört i möjligheterna som finns.
Vi kan passande nämna Franklin D. Roosevelt som i mycket var den person som avgjorde att det besegrande Tyskland hanterades på det sätt som idag givit oss den i forskning och ekonomi kraftfulla och på alla andra sätt oproblematiska granne Tyskland är idag. Det ska ställas i relation till den bitterhet och hat som Första världskriget födde. Priset det det kom att kräva blev gigantiskt.
Låt oss citera Bernard Baruch, St. Petersburg Times från 1955 när det där fortfarande var möjligt att publicera material som detta:
"In Franklin D. Roosevelt's record, four things will stand out above everything else. One, his interest in human beings and their welfare, as is exemplified in the social legislation and which is being carried further to this day. Two, as President of the United States and commander-in-chief of its forces, he became the main factor in winning the greatest war of all time. Three, he brought about the creation of a United Nations, in the framework of which, if the nations so willed it, a peace can be written -- a peace which mankind has yearned for over the ages... Four, he gave hope to countless disabled by conquering an affliction which struck him in the prime of his life...Because of his interest in Warm Springs and polio, an advancement has been made in the intensive study of that dread disease that may bring relief from it, an accomplishment which in itself is of first importance."
När det gäller hur Västeuropa avslutade lämnade sina kolonier är mycket avskyvärt på nivåer förslaget av annat än vad som skett i de samma innan. Ett land jag ofta lyfter fram som exempel på att man trots många misstag under sin koloniala period hanterade det ändå relativt övrigt på direkt föredömliga nivåer var Storbritannien. De klarade också att lämna kolonierna utan att göra det med en förutom skada för länderna direkta pinsamheter som att förstöra fabriker m.m. utan någon nytta.
En bättre för just vad vi här avser att lyfta fram är emellertid President Charles de Gaulle (Frankrike). President de Gaulle var en stark supporter för att Algeriet skulle förbli en fransk koloni. Något rationellt värde av det finns inte där Frankrike är gigantiskt rikt på alla sätt medan Algeriet inte var det då och inte nu heller. Om befolkningen vill styra sig själva är det rätt beslut.
President Charles de Gaulle klarade att se det och ställa om sin bild av världen och se en bättre väg än det redan problematiskt och mycket blodigt bittra krig som fortgick och säkert hade eskalerat än värre.
Det fodrar all respekt därför det är oerhört svårt. Att se att de ideal och idéer man har måste ändras är svårt för alla. Ännu svårare föreställer man sig för en så uppburen person - Frankrikes hjälte från kriget. Du behöver också mer än det se en väg att gå. Kanske kräver det nya metoder, verktyg, politiska allierade m.m. där vi med säkerhet åtminstone kan säga att stora delar av Frankrike inte stödde honom i detta även om många gjorde det. Frågan hade delat landet.
Kanske var det en förutsättning för att vi nu kan se positiva förändringar i den mening att det gav en något bättre sannolikhet för en mindre blodig väg.
