Argumentera för att övertyga i text och tal: Förberedelser

När man skriver text och tal är riktad information till redan troende eller andra situationer där känsla av andra orsaker vinner på vara uppenbar (t.ex. sorgetal) vanligast och något förvånande ofta även när icke-troende ska övertygas. Denna form av riktad information berörs inte här där vi istället betraktar en enskild text eller ett tal där vi "argumenterar" flyttbara övertygade till en situation där de "öppet" reflekterar och kanske går över till att tycka som du.

När jag följt det mindre svenska språkområdet tycks vanligt att inte argumentera meningsfullt och effektivt. Det finns undantag från det och dom hittas i huvudsak bland skribenter inriktade på kultur och politik hos tidningarna medan TV nästan helt saknar detta men däremot har många skickliga i känsla.

Ingenting bra finns i en situation där argumentation är mindre effektiv än nödvändigt därför att det missgynnar alltid demokrati och åsiktsfrihet. Istället vinner det utrymme för extremistgrupper därför att dom är beredda att lägga ner mycket mer tid på att lära sig effektiv kommunikation medan de flesta i övrigt behöver sammanställd förklaring i hur man gör som inte kräver lika mycket tid. Det här är ingen komplett guide men den pekar på en arbetsmetodik som fångar några möjligheter som ofta missas trots att de inte kräver någon särskild kunskap eller förmåga.

Rikta all argumentation och information till personer som kan byta åsikt

När man förbereder inför skrivandet av texten (avser även tal nu och fortsättningsvis) är det vanligt att utgå från en slutsats eller fråga att besvara och från det samla fakta för att göra en argumentation. Det är dock inte bra att göra redan nu därför att du kan inte se argument som är nödvändiga eller ens vilken fråga och slutsats som är meningsfull.

Istället behöver man förstå argumentationen utifrån hur målgruppen känner inför den större övergripande frågan. Är du redan troende eller en expert på ämnet betraktar du inte detta på samma sätt som andra. Första steget i förberedelserna inför att skriva måste därför vara att:

Skapa en bild av vilka typer av personer som kan tänkas seriöst reflektera för att kanske byta åsikt.

Det är sällan meningsfullt att argumentera mot redan troende därför att de förändrar sällan sin åsikt (det går dock också att göra men sker i flera steg utspridda över tiden p.g.a. hur hjärnan fungerar).

Personer som kan förändra sin åsikt om viktiga frågor är ofta typiska så hittar du några stycken representerar de sannolikt många andra. Ofta karakteristiskt för dem är:

• I kärnfrågan har de mindre bestämd åsikt med annat tycks störa.
• De har en mindre bestämd åsikt men tydligare åsikter i andra frågor som går att associera.
• Personer som förvaltar något som kan gynnas av frågan.
• Personer som växlat åsikt tidigare.
• Det finns risker relevanta i närhet de inte uppmärksammat.
• Ett stort rött äpple (en belöning) finns de inte tänkt på.
• Social problematik som kan påverka personligt och som de inte tänkt på finns.

Du ser dessa personer genom att fråga folk i din närhet som tycks mindre intresserade men som antagligen tycker något ändå. Särskilt små avgränsade naturliga sociala grupper har värde. Det ger dig inget konkret värde men skapar en initial känsla ungefär hur olik personer upplever saker och ting. Trots allt för ett litet språkområde som svenskas gäller att oavsett åsikt, rörlighet m.m. gäller att argument, ordval, bilder, referenser m.m. går igen nästan likartat.

Därefter tar man en paus och låter deras idéer fall bort ur minnet. Dom är ändå för små för att gå att bygga på och handlar bara om att stimulera hjärnan igång lite och få en allmän känsla och möjlighet att sätta ansikten på personer. Senare kan du om du vill pröva argument på dem.

För att identifiera de riktiga grupperna börjar du istället med att göra en enkel skiss över vilka som berörs. Det är givetvis lättast att göra naturligt uppdelat d.v.s. om frågan både berör familjer, företag, organisationer o.s.v. sker det var för sig. Ofta är det heller inte meningsfullt att försöka argumentera till mer än en grupp i taget.

Att identifiera flyttbara i grupperna går självklart att göra på dyra sätt via undersökningar men det går precis lika bra att surfa runt på bloggar och sociala media, och kombinera det med statistik (se business intelligence). För det här syftet är det ofta också bättre därför att du vill ha direkt närhet till personer och undvika filtrering och specialeffekter undersökningsföretagen är så roade av.

Kom dock ihåg att om de har en bestämd känsla, är upprörda eller tydligt argumentar i frågan är de helt ointressanta i det här steget. Du vill ha dom som skriver något om frågan men i närmast uttrycker att dom är uttråkade eller lätt hånar dom som är engagerade. Även dessa kan du experimentera på senare om du vill genom att pröva argument, ställa frågor m.m. i kommentarerna.

Stäng dörrar

När du har en översikt och identifierat några personer som uttryckt reflektioner som du kan nå är det inte dags att göra argument som övertygar. Oftast handlar det istället om att identifiera vad som hindrar dem från att växla åsikt och det handlar vanligen om upplevda risker. Eftersom de inte är särskilt engagerade i frågan är det sällan risker de reflekterat seriöst över och typiskt är de inbillade.

Risker är dörrar som behöver stängas om någon troligt ska växla åsikt. Du kan argumentera för att ett rött äpple finns hur mycket som helst men om folk tror att en kortsiktig risk finns som de trott länge på och den inte berörs vill de ogärna byta åsikt. De kan rent av uppleva att du undviker att prata om risken därför att du har något att dölja.

Det är bara att lista alla öppna dörrar och gärna göra det exakt. Därefter reducerar du ner dem till större inte särskilt tunga dörrar så att du inte senare får en text som handlar mest om risker.

När dörrarna stängs sker det bäst utan att direkt uttrycka risken. Det är inte bara därför text som tar upp en massa risker är problematiska därför att de känns otäcka och kan få folk att sitta och fundera på risker de tidigare inte tänkt på utan att höra vad du säger efteråt. Utan allmänt gäller:

Att frågor bäst besvaras utan att ställa frågan därför att du vill uppmuntra till reflektion. Ska folk byta åsikt krävs viss aktivitet i delar av prefrontal cortex. Samtidigt ska det inte vara krävande och att inse vilken frågan är när den är uppenbar ganska lagom.

I en mängd frågor där denna typ av kortfattad argumentation är meningsfull går det oftast att få ner alla risker till en eller två dörrar vilka fångar in en mängd upplevda risker.

Tittar vi på frågan kring monarkin kan vi om vi argumentar för den fånga nästan alla (eller alla) risker via dörren demokrati vilket t.ex. kan inkludera riskerna att folk blir krypande, att medborgarna bestjäls på pengar, att kungafamiljen har medialt olämpliga kontakter med utländska statschefer, att de kan uttrycka åsikter om säljakt m.m.

Därefter identifierar man ett tydligt "argument" som stänger dörren. Det gör jag bäst genom att uttrycka det ganska omfattande och exakt. För att därigenom se exakt vad som tillräckligt kortfattat går att uttrycka som stänger dörren ensamt.

Något lagom otäckt

Du vill gärna identifiera något lagom otäckt med att tycka fel i frågan. Det ska absolut inte vara orealistiskt - vilket är ytterst vanligt bland redan troende som talar med varandra direkt eller indirekt - eftersom folk inte upplever att det är verkligt. Lagom otäckt är ganska kortsiktigt i tiden, berör dom själva och är på en nivå där korrektheten går att se.

Otäckt får aldrig uttryckas på ett sätt som gör att personerna tycks vara barn - trots att i känslan när den riktade informationen passerat efter ev. "databehandling" i hjärnans mer avancerade delar - är barn och vuxna egentligen inte annorlunda kring detta.

Exempel på otäckt kan vara:

• Att egen social status är hotad.
• Att någon kommer ta bort en frihet man redan har och direkt kan uppleva (t.ex. att restauranger ska sluta servera alkohol till personer under 20 år).
• Att pengar man kan se försvinner (börsen kommer rasa, matmomsen blir högre, räntan går upp o.s.v. snarare än löneskatt också men mer avancerat fungerar samma sak om något man känner för blir lurad på pengar t.ex. att bankerna manipulerar svenska kronan).
• Mer avancerat (och oftast oseriöst) att något dolt pågår bakom stängda dörrar (där folk oavsett om det är orealistiskt gärna tror på det vilket säger en del om nivån på samhällskunskap och dylik undervisning i skolan).

Vill vi argumentera för kungahuset gör vi det därför genom att visa att de genererar ett värde som när det försvinner orsakar skada på en typ av företag som folk inser vilka de är och som är stora.

Om du däremot vill argumentera mot kungahuset är troligen det mest effektiva sättet att trovärdigt ge sken av att politiker när de träffar kungen bakom stängda dörrar lyssnar och tar intryck av vad han säger i viktiga frågor, och att vad han säger kanske påverkas av företag han har kontakter med eller t.ex. Sultan Hassanal Bolkiah av Brunei indirekt via kungen viskar i vår statsministers öron.

Röda äpplen är bra

Det är viktigt att peka på värden och helst ska det vara nya värden som kommer av att personen byter sida. Samtidigt får det inte ske så att denna upplever att de förråder något ideal.

Röda äpplen och otäckt är verkligen i mycket bara två extrempunkter av samma sak. I det första fallet får du en leksak och blir glad. I det andra fallet tar någon bort en leksak eller du får inte den leksak du hoppats på och du blir ledsen.

Du måste känna för vad du skriver

Även om den text du skapar inte här ska ha uppenbara känslor riktade mot redan troende måste du ha känna starkt själv när du skriver. För en redan övertygad är det tror jag ofta svårt därför att frågan är konstant för dem över tiden.

En metod för att korrigera detta problem är att utnyttja up-marsch "musik". Det kan vara både musik men lika gärna att du läser engagerande texter avsedd för troende eller att du skriver några sådana stycken själv.

I princip behöver det inte alls beröra aktuell fråga utan viktigast är att du börjar känna dig engagerad. Dixie War Song är t.ex. associerad till en infekterad fråga men är bra up-marsch musik om man klarar att separera bort det ett fint exempel:

Att läsa motiverade texter snarare än allmänt engagerade saker ungefär i rätt fråga har dock för många lättare värde att hämta. Finns bilder med tydliga symboler är det utmärkt.

Lika effektivt eller troligen ännu bättre för den vana skribenten som tar fram något där konkret värde är viktigt är att skriva några "upphetsande" saker för redan troende och där är symboler också bra (och allt i övrigt som stärker motivation och ger dig känslor - det måste märkas i texten du skriver att du tror på det).

Exempel på symboler finns i Våldtäkt och misshandel motverkas via kunskap om fördomar även om de där används som en inledning till en diskussion om att kvinnor behöver fler positiva stereotyper.

Är det en betydelsefull text som verkligen ska övertyga är det tror jag riktigt att av och till under många månader befinna sig i det här steget samtidigt som man återkopplar till tidigare steg. Dessutom är det ju också ofta så att även dessa tydligt känslosamma texterna krävs i många frågor och att ha kanske ett 20-tal utkast att göra olika varianter mot olika grupper för olika situationer kan optimera tid längre fram.

Något att visa upp

När jag fick i lågstadiet fick vi ta med en leksak och visa upp samtidigt som vi berättade om den. Alla tyckte det var roligt därför att det är kul att visa något och ibland kul att se vad andra har. Samtidigt gäller att i sådana situationer handlar det mer om personen som visar upp det istället för publiken. När det optimeras för publiken är det ännu bättre.

I känslosamma situationer kan det vara någon som blivit misshandlad, stympad eller en gammal tant som kommer vräkas från sitt hem p.g.a. av att bankerna lurat hela Sverige på pengar. Här är istället ett fysiskt föremål t.ex. ett verktyg eller symbol från det förflutna riktigt och den ska vara spännande, tankeväckande och synas bra.

En sextant är ett utmärkt föremål även om jag ännu inte ser en situation där det självklart fungerar att använda. Det är dock vad vi navigerar med för att hitta rätt, det löser problem, sextanten representerar visdom passerad ner till oss från våra förfäder och sextanter är inte längre vanliga.

Samtidigt behöver det givetvis vara en spännande sextant som inte är tråkig. Den ideala sextanten hade varit en som Cristoforo Colombo använt och med intorkat blod från döda indianer gömd av en internationell rasistisk konspiration av storföretag, statschefer m.m.

Power points, diagram, stora bilder m.m. är inte vad som avses undantaget när de gör något magiskt t.ex. en dator med ett nytt dataprogram som beräknar något viktigt eller att en händelse i realtid följs (t.ex. direkt rapportering från kravaller där man ställer publiken inför fullbordat faktum och argumenterar från det - Frågan har förändrats medan vi pratat o.s.v ). Men i de flesta fall är det fel därför att vi ska här ha något som går att ta fram och hålla upp för att understryka ett argument i texten och då är förändring bra.

Att skicka runt föremålet är vanligt och för dåliga föremål kanske det ger värde. Men ett riktigt bra föremål skickar man inte runt därför att det ska vara magiskt och magiska föremål låter man folk peta på. Det är för dyrt, för otäckt, för hemligt, för unikt o.s.v. Ett bra föremål stoppas ner i en liten väska med rätt utseende - inte för "anpassat" rätt men lite speciellt.

Föremålet kan vara något som lockar folk att komma dit och lyssna men jag tror i flesta fall att sådant är vad som ska hanteras separat. Ditt föremål ska vara en överraskning. Du vill väcka upp publiken så att de börjar tänka. Samtidigt får det inte distrahera och det är en anledning till att det är viktigt att ha en speciell väska att stoppa ner föremålet i när du är klar. Kanske går sedan en speciell person i väg med väskan medan vi övriga under andakt tittar på.

Det är också möjligt att använda mer bedrägliga efectos especiales - specialeffekter - även om jag allmänt tycker att det regelmässigt bör undvikas. Att planera för t.ex. sitt barn att komma in upphetsad över att de gjort klart matteboken medan de väntat är inte korrekt. Är det relevant går det dock givetvis att skapa värde från ett föremål som bär ljud, färger, musik, åker upp i luften m.m. för att understryka. Här när känslor mot troende inte är viktigast (i kontrast t.ex. med amerikanska valmöten) bör det dock vara väldigt begränsat och ytterst relevant.

Foto: E3000 Licens: CC by-sa 2.0

En bild som övertygar

Du kommer också behöva en eller två riktigt bra bilder. Att skapa eller hitta bra bilder är väldigt lätt för vissa frågor när det går att visualisera statistik som utgångspunkt.

I andra fall är det svårare och även om man väljer att lägga till bilderna efter texten är det vettigt att tidigt börja fundera över bilderna. Bilden ska bevisa det viktigaste argumentet eller åtminstone kraftigt förstärka argumentet. Bilder som kommer gång på gång är inte alls lika bra eftersom folk slutar att titta noga och gör att de lättare glömmer den viktigaste bilden. Din bild ska vara en förändring och den ska ge den lilla extra knuff som krävs för att de ska se sanningen.

Att avsluta dina förberedelser

Nu har vi ett antal verktyg att utnyttja:

• En förståelse av vilka som är meningsfulla att tala till.
• Vad som gör att de inte byter åsikt.
• Röda äpplen som de får veta blir mer sannolikt om de byter åsikt.
• Något lagom otäckt som kan hända ganska snart om de inte byter åsikt.
• Ett kul och spännande föremål att visa upp.
• En eller två verkligt bra bilder.
• Eventuellt någon mer tydlig efectos especiales om det är relevant (vill du övertyga folk om att det är ofarligt att tillverka en raket är det relevant att skjuta iväg en också).

Och viktigast känner du för frågan och när du skriver handlar det då bara om att se till att det inte blir för mycket känslor vilket givet att det handlar om vad som förbereds aldrig är någon svårighet.

Längre fram diskuteras hur vi skapar argumenten och den slutsats som övertygar i en meningsfull struktur där förstärkning ingår. Fler tips runt att skriva finns dock samlat i många guider.

Mer material

Här har vi några tips från Opensourcebridge.org för ett "Give a Great Tech Talk" som väl sammanfattar några vanliga tips om vanliga problem med "slides" ("Power points") och bl.a. skriver man:

"Nobody cares about your slides
… but make good ones anyway
7 terrible habits of ineffective presenters
Audience interaction 101
When your demo crashes
Curate your code examples"

Ett annat sätt att uttrycka detta är att demonstrations miljöer är vad som ofta går sönder, fungerar dåligt m.m. och bäst förbereder man dem noggrant och testar flera gånger. Det kan också om man behöver en dator inte vara en nackdel att välja en icke-bärbar dator utan istället något mindre enkel att använda och placera. Någon skärm är ju faktiskt inte nödvändigt givet att den kopplas till projektor. Det är heller inte bra varken att titta ner på en datorskärm eller projektorduken.

Elegansen i den oändliga kunskap Leonardo da Vinci skänker mig

Jag skrev en gång att jag upplevde att den mest betydelsefulla nyhet jag skrivit var om en forskningsnyhet om att jonglering stimulerade neurogenesis. Den upplevde jag både gav ett nytt perspektiv på möjlig inlärning, indikerade något viktigt om hur hjärnan fungerade och var ett praktiskt kompletterande verktyg som berör väldigt stora grupper människor.

Ändå tror jag att den första blicken på Leonardo da Vinci i min fallstudie av honom känns viktigare för mig. Förvisso bygger dock en komponent i modellen för det på en förståelse som kom från vetskap om att jonglering stimulerar neurogenesis.

Glädjen av att se vilken kunskap Leonardo da Vinci teckningar kan tillföra inom ett område svårare för mig att uppleva direkt själv är ojämförligt. Han har en mångsidighet och via geniet tydlighet som för de visuella komponenter jag söker till min modell av riktad information förklarar på ett sätt ingenting annat tidigare gjort.

Rent av att jag blev lite över-aktiverad av hans kunskap och mer spekulativt försökte förklara honom rörande en fallstudien Ögonblickets alkemister som syftar till att identifiera just den exceptionella visuella förmåga Leonardo da Vinci håller (förutom kanske andra motiv).

Det finns också en sådan unik känslomässig glädje och närmast komiskt elegant tydlighet just i målningarna att jag inte annat än trots hans större geni i teckning kan annat än att sörja att inte fler målningar gjordes respektive bevarades.

Vi har ett fint exempel på det i citatet nedan - där vi också ser hur hans fantastiska konst överstimulerat mig en av flera gånger att gå kanske lite för långt i tolkningen även - ställt i relation:

"7. Det är intressant och tror jag oerhört viktigt i förståelsen av hans person just hur tydligt levande känslor han uttrycker. Notera särskilt de tidigare målningarna innan han mer fördjupade sig i "kartorna" och de tekniska skisserna. Jag upplever mig dock inte redo i den allmänna förståelsen av det att våga uttrycka en förklaring till det men det är vad jag är mycket familjär med från annat om än utan samma geni Leonardo da Vinci håller i det visuella.

Rörande detta kan jag också tillägga väldigt spekulativt att även om jag sett några förklaringar till vad som fascinerar med Mona Lisa utifrån direkt tekniskt visuella metoder man ser tror jag att det snarast har med just hans intresse här. Vad jag upplever att Leonardo da Vinci gjort är att ta den stilistiska ikonen jag misstänker att han vid tiden var hjärtligt trött på och bibehöll den rörande alla välkända "stillastående" komponenter och skapade liv i ansiktet trots detta. Det är faktiskt vad man kan göra med sitt eget ansikte om man är road av det även om jag aldrig märkt att någon annan än jag gör det men det är kanske inte vad man tittar efter heller. Det är dock ytterst effektivt om man behöver fånga någons uppmärksamhet.

Viktigt här men mycket mer uppenbart är att även om känslorna allmänt i målningar är ytterst efectos especiales egentligen bäst visat genom att ta ett modernt foto jag använde som exempel för en fallstudie rörande en manifestation av det allmänt:

Foto: E3000 Licens: CC by-sa 2.0

Ställ den gärna i relation till exempelvis:

Känslan som uttrycks är ytterst tydlig med ett singulärt fokus på dess mest visuella epitet. Samtidigt finns också en viss begränsning tidigt i de mindre detaljerna i ansiktsuttrycket rörande samma sak. Verrocchio trots den lägre nivå han rör sig på som konstnär fångar mycket mer av dessa.

När da Vinci på allvar fördjupar sig i teckning och bokstavligen dissekerar människor för att avbilda de minsta detaljer är samma sak lite svårare att se men tycks för mig hålla i sig.

Ett lika vackert - kanske vackrare - exempel har också med:

"Vi ser förmågan att uttrycka känsla och hans redan breda register i Ginevra de' Benci från cirka 1476:

Medan Verrocchio aldrig orkade prestera utanför vad som kräver religion som filter uttrycker här da Vinci vad som känns verkligt - Makt, rikedom och kanske ett visst förakt för målaren samtidigt med en intensiv uppriktig sorg. Jag hittar inte en förklaring i historien till den sorg jag ser eller den tolkningen av andra men National Gallery of Art, Washington DC, där målningen finns pekar på att smycken också saknas och menar att det är förvånande (vilket jag saknar översikt att kunna bedöma):

"Her lack of obvious finery, however, is somewhat surprising. Jewels, luxurious brocades, and elaborate dresses were part of dowry exchange and intended to display family wealth."

Från: Ginevra de' Benci

Vi har också redan ett verkligt djup, trovärdiga om än för målningen passande orealistiskt mörka och ett levande ansikte."

Jag måste skaffa en visuellt vacker bok med hans verk men hela fallstudien Ögonblickets alkemister tycks komma kosta mer än jag har råd i för mycket. Förutom diverse vackra men billiga böcker om konst och design behöver jag också Carl Jungs The Red Book - Liber Novus som kostade närmare 1500 kr, Dale Pendells och ett par åtminstone översikter över arkitektur vilka var väldigt dyra de också när jag tittade på dem i bokhandeln igår.

Det är meningslöst att låna den här typen av böcker. Att uppleva dem tar månader eftersom man vill följa dem kontinuerligt en tid för att lära känna uttrycket. Därefter behöver man dem för jämförelser. Och jag vill kunna ta ut mina böcker utomhus oavsett om det är smutsigt.

Det hela är mycket irriterande och frustrerande. Nå det var kul att börja med da Vinci hur som helst så jag ska inte klaga.

Våldtäkt och misshandel motverkas via kunskap om fördomar

I Varför pratar vi inte om männen? (Dagens Nyheters kulturbilaga söndag 13 juni 2010) ger Malin Ullgren värde i sin reflektion. Jag tror säkert att hon har rätt i att problem med kvinnomisshandel och våldtäkt har mindre med nationell eller religiös kultur att göra och mer är ett allmänt problem.

Däremot kan givetvis olika kulturer ha olika omfattande problem. Det säger oss något viktigt:

Att övergripande förändring av kultur rörande attityd och kunskap kan minska problemen även om det inte är en snabb förändring.

Även om jag inte försökt kontrollera detta tror jag också att Sverige åtminstone sett över hela 1900-talet har fått minskade problem. Det bör vara vad man kan bygga vidare på genom att fånga hela grenen av problemet utan att gå runt med ullstrumpor.

Att uppmärksamma problem så som media gjorde i exemplet med Bjästaskolan är en väg för det och nog så viktig. Lika viktigt kan vara information som minskar vanliga fördomar.

Två vanföreställningar om att kvinnan är begränsad

Vi vet t.ex. att ingen seriös forskning talar för att kvinnor har sämre förutsättningar att prestera inom matematik och nedsatt prestation om den uppstår snarast har att göra med negativa stereotyper orsakade av vanföreställningen (se t.ex. Kvinnor är lika bra i matematik).

Förutom att den negativa stereotypen kan orsaka problem för kvinnor som i matematik presterar sämre p.g.a. den när den blir utlöst är det en vanföreställning som kanske allmänt motverkar jämlikhet. Fler vanföreställningar om att kvinnor (och tror jag män) naturligt är sämre på något där det är falskt kanske förutom direkta problem också för en stor population ökar antalet fall med våldtäkt och kvinnomisshandel.

En till liknande föreställning jag är tämligen säker på är en negativ stereotyp är att kvinnor allmänt har sämre förutsättningar att se och uttrycka konkreta lösningar. Läser jag t.ex. Dagens Nyheters kulturbilaga är allt hälsosamt reflektionsuppmuntrande frågor utan enkla svar oavsett om det är en kvinna eller man som skrivit artikeln. Snarast tror jag kvinnor just i DN är mer konkreta medan männen mer reflekterar över natur, musik m.m.

Inom områden där både kvinnor och män besvarar frågor på nätet utifrån expertis och vi rör oss där det är bättre accepterat med båda könen i yrkesrollen kan jag heller inte se någon relevant skillnad i hur lösningsbenägna respektive kön är.

Däremot kan man tänka sig - även om jag inte försökt följa det - att kvinnor p.g.a. den negativa stereotypen särskilt i situationer där män deltar är mindre lösningsbenägna vilket också bör uppmuntra mannen till att bli mer konkret.

Uppfattar män det som manligt att lösa problem åt kvinnor kommer det givetvis förstärka problemet ytterligare via en besläktad stereotyp. Vi har några verbala experiment jag gjorde med den stereotypen från januari 2010:

Att rädda en vacker kvinna i fara
Att rädda en kvinna i Expressen?

Föreställningen att kvinnor behöver räddas tror jag också säkert är besläktat med föreställningen att män löser problem medan kvinnor är mindre konkreta.

Viss sanning kan ligga i detta underliggande också då en av få upplever jag trovärdigt dokumenterade skillnader i kognition orsakad av möjlig biologisk skillnad mellan män och kvinnor pekar på att män i en akut fara kan reagera snabbare men mindre genomtänkt. Det är vad som i de flesta moderna situationer saknar värde där den kvinnliga egenskaper snarast ger möjlighet till bättre lösningar men kan ha skapat en genom historien övergripande vanföreställning som smittar av sig irrationellt till alla möjliga situationer.

Vi bär på ett enormt kulturellt arv från tidigare värre ojämnlikhet mellan könen. Det gör att i en mängd situationer när politik, forskning, upptäcktsresor m.m. refereras i historien är det män som gör saker. Vill man lyfta fram forskare som påverkat världen görs det t.ex. ofta med Isaac Newton eller Albert Einstein vilket likt ett rött äpple skapar motivation att bygga fördomar.

Konkreta systematiska skador

Båda de fördomar som togs upp som exempel orsakar sannolikt konkreta systematiska skadeverkningar. De ger tror jag färre kvinnor inom en lång rad arbeten och helt i onödan.

Alla amerikanska presidenter har varit män men att en kvinnlig vicepresident nu finns visar på en förändring. Sådant tar dock tid även efter att större förståelse finns av att både kvinnor och män klarar av samma arbete helt enkelt därför att det kan kännas ovant.

Mycket möjligt kan man också tänka sig att det försämrar kvinnors möjligheter att göra karriär inom många yrken. Både genom att de kan betraktas som sämre än vad de egentligen är och genom att den negativa stereotypen gör dem sämre.

Utlösande och bekräftande av stereotyper

I detta inser vi att det här liksom så mycket annat oavsett om det rör män och kvinnor eller kulturella grupper att vi ofta har ett samspel där båda grupperna förstärker negativa stereotyper d.v.s. rörande lösningsbenägenhet att det är resultatet av "idéer" (eller hur man praktiskt agerar p.g.a. stereotypen) hos både män och kvinnor. Samt att båda grupperna gärna skapar stereotyper både om sig själv och den andra gruppen, och det ökar ju mer infekterad och polariserad en fråga blir.

Det understryker vikten av att identifiera vad som faktiskt bygger på en konkret skillnad i hjärnan och vad som är orsakad av kultur och inlärning. Därför att genom att peka ut det senare motverkas vanföreställningen.

Lösningsrymden finns i konkret separation mellan kultur och biologiska förutsättningar

Lika viktigt är givetvis att separera i diskussion om vad som är kultur och vad som är konkreta skillnader i kognition orsakade av biologiska olikheter. Risken är annars att information och diskussion uppfattas som irrationell hos den andra gruppen medan den i den första leder till trosföreställningar av religiös karaktär.

För att lösa problemet krävs mer hårt arbete och färre trosföreställningar byggda på irrationella känslor.

Det blir lätt kontra-produktivt och skapar ofta infekterad polarisering vilket vi av och till ser i den här frågan. Vidare gör det att folk prioriterar övergripande mindre tid på att reflektera över vad vi faktiskt vet är vanföreställningar därför att hela området stängs av varande ofta fyllt irrationella påståenden och känns ointressant för den egna familjen även om det i det lilla bidrar till en kultur som övergripande skapar problem.

Se även detta senare inlägg:

Att lyfta fram kvinnliga förebilder

Där följande koncept diskuteras:

Kvinnliga förebilder inom vetenskap i Nyfiken vital

En gul labrador till Dagens Nyheter

Nu ger jag bara symboliska hundar till tidningar jag läser någon gång per vecka. Ändå när jag läste Dagens Nyheter igår och i dag roade det mig att hitta en tillfällig hund åt dem särskilt som tidningen hade flera intressanta artiklar varav jag tänker diskutera några i kommande inlägg.

Den tillfälliga hunden Dagens Nyheter fick blev den gula labradoren:

Foto: Jumpinglab Licens: CC by-nc-sa 2.0
Dagens Nyheter är en tidning som gillar att visa upp vad den lärt sig förenklat för att förklara och lära ut. Och stärka självförtroendet hos alla läsarna som var och en kan mer om något område Dagens Nyheter skrivit om under veckan.

Det är en hund som kan lära sig en massa saker men som inte riktigt har samma intensiva energi och snabba reaktioner som vallhundarna eller har samma tålamod att följa dofter som spårhundarna. Labradoren är dock precis som vallhunden road av att visa upp vad den lärt sig och för många arbeten passar den mycket bättre (t.ex. för att leta bomber eller vara blindhund) därför att den just är lugnare men fortfarande intelligent.

Labradoren är också en kul hund och kanske avvikande från den allmänna bilden hos icke-läsarna är Dagens Nyheter ofta kul. En viktigare anledning till att de fick labradoren är dock värdet de ger i det lugnare reflektioner som uppmuntrar till tanke. Vi har ett exempel på både dessa värden elegant i gårdagens Dagens Nyheter (söndag 13 juni 2010):

"Vad är det vi kritiker känner igen? [Red. Avser Glenn Strömberg] Möjligen oss själva.
[...]
Han kastar inte bollar i en hink eller sjunger gospel i 'Så ska det låta' eller sprutar grädde i 'Hjälp! Jag är med i en japansk tv-show'. Han sitter bara där helt lugnt och analyserar och dechiffrerar och förklarar."

Från: Analysens mästare. Glenn Strömberg kan konsten att förklara varför bollen är rund.

En mycket mer påkostad artikel på fyra sidor och upplevde jag gav mig värdefull kunskap var Georg Cederskog möter Robyn. Hon utstrålar integritet. Privat, på scen och som skivbolagsdirektör. "Don't fucking tell me what to do" heter första låten på hennes nya album. Jag började så smått lyssna på hennes musik och artikeln bekräftade en del saker jag tyckt mig se i ett par exempel och besparade mig tid.

Dagens Dagens Nyheter var jag också bättre än 2009 på att skapa bra titlar. Men det tänkte jag diskutera separat (och kanske en del andra saker om jag känner för det).

Disney är och har alltid varit en positiv samhällskraft

Disney har ett oförtjänt dåligt rykte i Sverige särskilt upplever jag bland generationer födda under 1950- och 1960-talet. Bland dessa personer som när man diskuterar med dem lätt upptäcker att de sett väldigt få Disney-filmer påstås och ses Disney som en propaganda maskin för diverse föreställningarna dessa personer allmänt upplever som negativa- De kan t.ex. få för sig att Disney snarare än att animera och återberätta sagor framställda ett otal gånger i Västerlandets och Österlandets istället t.ex. skulle propagera för att kvinnor ska ta hand om hemmet.

Detta är dock föreställningar som inte stämmer. Mer riktigt är att Disney utgår från klassiska sagor och ofta förutom att förnya innehållet också anpassar dem till den allmänna kulturen som råder när filmen kommer ut och inte sällan försöker röra samhället positivt framåt. Hollywood ligger inte alltid eller kanske ens någon gång först i positiv förändring men de ligger relativt sin räckvidd tillräckligt tidigt för att inte bara vara en indikator utan en kraftigt positiv faktor som hjälper till att skapa en bättre värld.

Också upplever jag att filmindustrin i Kalifornien fått en större förståelse av detta och möjligheterna det skapar och tycks för mig nu få en allt större andel genomtänkt positiva budskap i de mest påkostade filmerna.

Lufsen är en italiensk invandrare

Att Disneys filmer bär ett positivt budskap även i kontroversiella frågor är ingenting nytt. Betraktar vi fenomenala Lady and the Tramp (Lady och Lufsen i Sverige) är det lätt att sätta fokus på det komiska sätt de två italienska kokarna framställs och uppleva det fel. Samtidigt gavs filmen ut 1955 när fördomar mot italienska immigranter var vanliga och även om stereotypen som används inte i sig är positiv eller korrekt ökar den åtminstone inte irrationell rädsla eller hat.

Samtidigt är det lätt för mig att uppleva att Lufsen är en italiensk invandrare i andra generationen medan Lady är tredje eller mer generationens engelsk invandrare. Det är den typen av bakomliggande breda men samtidigt visuellt kraftfulla budskap som ger positiv samhällsförändring.

Om det stämmer eller inte är svårt att avgöra därför det är bara biopubliken 1955 och åren efter i USA som har svaret på det.

Bolt är en av Disneys vackraste filmer

Ett färskt exempel från vår nutid är den oerhört storslagna och vackra Bolt från 2008.

Bolt är fylld med tankeväckande händelser och positiv utveckling av karaktärerna:

• "Huvudpersonen" hunden Bolt lever i en TV-serie fylld av specialeffekter där han bekämpar the Green Eyed Man.
• När hans människa Penny blir kidnappad i ett avsnitt rymmer han från inspelningen för att rädda henne.
• Han kidnappar den svarta katten Mittens på vägen som han släpar runt på bunden.
• Bolt inser emellertid missuppfattningen och han och Mittens blir goda vänner.

Hur händelserna i Bolt tolkas av publiken skiljer sig givetvis men jag tror den 2008 tillförde värde både för barn och vuxna som såg filmen.

De matematiska metoder som används för att skapa specialeffekter diskuterade jag utifrån just Bolt och en trevlig sammanfattning tre UCLA matematiker gjorde publicerad i Notices of the AMS:

Tips för bättre datorgenererade specialeffekter i Notices of the AMS

The Princess and the Frog

The Princess and the Frog är ett till exempel på en lång rad filmer från Hollywood inklusive Disney där man låter minoriteter eller personer med en ej vit hudfärg spela en roll som i Västerlandets sagor traditionellt innehavs av en vit skådespelare.

Det hjälper till att skapa positiv förändring i världen.

Disney ger framtiden ett glatt färgrikt värde redan idag

Disneys filmer till mindre är konservativ konst och mer ett vackert tydliggörande av samhället på ett tilltalande gulligt sätt för att nå publiken och vara trevligt ofarligt för barn. Samtidigt bär konstverken ofta på den positiva förändring som för samhället framåt.

Jag kan här inte annat än att längta till att få se Tangled som visas november 2010 (USA) och Winnie The Pooh (Nalle Puh) som kommer våren 2011 (USA).

Ett rykte säger att Rapunzel (filmen bygger på den traditionella sagan) kommer vara en stark kvinnoroll som visar för dagens flickor att det är bra för en kvinna att vara stark och våga förändring.

Tangled är ett bättre namn än Rapunzel

Att Disney bytte namnet på filmen från Rapunzel till Tangled för att få en större publik med fler pojkar (och kanske män allmänt) tror jag är helt riktigt. Jag gillar Disney och försöker se så många av deras animerade filmer som möjligt men jag kan se att titeln Tangled gör det lättare att gå och se filmen än om den upplevs allt för mycket peka på sugar, spice and everything nice.

Hade den hetat Rapunzel hade jag kanske när den börjar visas helt i onödan därför att jag är sämre på att positivt hantera fördomar än Disney inte sett den storslagna positiva och färgrika upplevelse fylld med glädje jag är säker på att Tangled kommer vara.