All vs Most

2015-05-12

Det här var ju lite intressant givet att jag hållit lösning för att kvantifiera dessa typer av indikationer i NP öppen därför att trots i delar mycket vettig rangordning av dem från mitt viktsystem emotionell intensitet kombinerat med något vi kan jämföra med inverse-document-frequency (men ej skapat från just dokument alls) resp. Bluelight intensity ev. i kombination med ett till mått närmare en form av entropi) så avvek en del i toppen underligt. Bl.a. förutsätta jag att all ska vara ovanför most: Dels känns det ju spontant riktigt vidare är ju all i större utsträckning optimerad för användning (kortare så snabbare att processa).


"Indeed, the tendency for quantifiers to be recalled as generic was strongest for “most”, and weaker (though present) for 'all'. A possible explanation for why 'some' is treated differently is that adults understand “some” statements to express distinctly limited generalizations."

Från: Quantified Statements are Recalled as Generics: Evidence from Preschool Children and Adults.
Sarah-Jane Leslie och Susan A. Gelman.
Cogn Psychol. 2012 May; 64(3): 186–214.
doi: 10.1016/j.cogpsych.2011.12.001

Om det sedan för dessa uttryck har betydelse har två svar. För vanliga koncept likt all och most kan man lösa det regelbaserat. Emellertid innehåller själva filen som har alla kvantifierande ord oavsett typ som kan förekomma i dessa fras-typer med aktuell grammatiskt funktionalitet ett par tusen ord (och några 2-gram resp. en del fler-gram men de har mindre betydelse). Det är emellertid mycket lättare att försöka verifiera funktionalitet för numeriska beräknings-algoritmer för dom vanliga koncepten här eftersom det är dom forskning sker på. Jag har här egentligen inte sett över allt efter att lämnade just denna viktdel (det är i all verklighet en av de mindre kritiska delarna i övergripande beräkning av olika former av polaritet för ex. NP-fraser eller andra till noun-fras nära besläktade typer).


En sak jag kan lära här är att inte vara så brutalt försiktig rörande användning av denna grupp av viktlösningar jag använder. Att de fungerat relativt flera andra i andra områden exceptionellt bra är indikation på att man oftare kan chansa innan verifiering forskning om det inte är brutalt tidsödande kodning (vilket jag kanske för ofta avstår från för att inte riskera att få in senare atavistiska komponenter i subsystem).


Mycket uppmuntrande faktiskt.


Rörande some i citatet behöver jag läsa om det mer noggrant. Men möjligen har jag en jämförbar hantering redan här huvudsakligen dock funktionell i att exempelvis something bryts upp i analys till some thing tillfälligt i ett delsteg. Orsaken till det kanske är besläktad och om så ev. vad jag återkommer till (jag föredrar att diskutera sådant här när det fortfarande är unga lösningar ej testade djupt nog om det finns något att referera som tittat närmare på samma sak så att det inte blir fel för läsare underskattande betydelsen som djupare testning faktiskt har här: Även om det kanske inte är så himla många som sitter och implementerar human-like semantisk och emotionell analys av data).


Följande citat kanske jag tolkar lite fel rörande kontext men delvis håller jag ev. inte riktigt med om det:


"To express a generic generalization, however, we just ‘omit’ the quantifier: “tigers are striped”. There is no special linguistic marker (“gen”) that specifically signals a generic. Interestingly, this is not an isolated fact about English: no known language has a word or linguistic marker that specifically signals a generic (Dahl, 1985; Krifka et al., 1995). In this way, generics are less syntactically marked than quantified statements. Chomsky (2000) argues that less marked syntactic forms may be associated with default interpretations. Thus, if generics express cognitively default generalizations, this would explain why they are syntactically less marked than quantified statements."

Frågan är ju vad det är generiskt uttryck inducerat för vad typ. Här tar man nu tigrar som exempel men låt oss ta ett enklare exempel och betrakta typen Hans Husman. Kan vi göra ett generiskt uttryck för något typiskt för honom med ett särskilt ord:


Hans Husman is great.

Eller ej generiskt (om jag förstår meningen de lägger i det: Jag behöver verkligen egentligen läsa artikeln noggrannare):


Hans Husman is great during lent because he eat's enough to have energy.

Hans Husman is a great person to use for bread baking.

Eller varifrån inte:


Tigers has stripes.

Tigers is an animal with stripes.

Givetvis kan jag istället skriva:


All tigers has stripes.

All tigers is animals with stripes.

Eller ev. mer rätt eller mer fel (jag tror att alla renblodiga tigrar ej korsade med ex. lejon har stripes):


Most tigers has stripes.

Most tigers is animals with stripes.

Men för all varande den närmaste till att utelämna indikation helt behöver den egentligen inte. Även om jag egentligen behöver läsa artikeln noggrannare och ev. kan ha missuppfattat något kring generiskt här kändes det som en för mig väldigt relevant anteckning att göra rörande vad som tidigare kommenterades kring all. Reduktion redundans är ju en faktor nära relaterad komplexitet och tänkbart finns något i det som förklarar mitt tidigare feltänkt när jag tog all som vad som borde fått högre viktvärde än most. Det är emellertid lite för omfattande tror jag att försöka diskutera här.

Missouri State University: Varför inte publicera kvalitetsproblemen mer än bara ta bort data?

Att äldre norm-databaser kan ha en del problem som gjorts tydliga i senare forskning kanske av andra är ju väldigt normalt. Ej heller är det idag kanske ovanligt att man inte alltid har resurser att fortsätta underlägga databaser. Emellertid att som Missouri State University helt enkelt ta bort själva datat medan man behåller själva sidorna där man länkat data-filerna (kanske för att saknaden ej ska vara lika tydlig i artiklar m.m. vilket kanske minskar chansen att de fortsatt ska refereras) är föga korrekt:



Dels är det ju säkert använt lite varstans. Vidare kanske arbeten man gjort refereras i nya artiklar som hade avstått om de haft möjlighet att kontrollera datat.


En del av data lyckades jag hitta men endast mindre delar.


I allmänhet inger heller inte företeelsen att ej publicera norm-data förtroende. Men nästan - om faktiskt inte mer faktiskt - att sådant här känns än mindre indikerande problem i datat. Särskilt som det ändå uppenbart ej är övergivna sidorna som glömts bort i någon WWW-flytt.


När det gäller publikation av norm-data fortfarande på universitets-domänerna indikerande att det är del av övergripande policy och idéer om hur man hanterar kvalitet ger jag dem 1.5 av 5 möjliga i betyg. Jag upplever / minns inte att någon i övrigt ska hamna läger än 2.5 och det var ändå en aktör där man kunde få ner datat även om själva gränssnittet för det tvingade till en omständlig process därför att full-nedladdning av allt regelmässigt hamnade i time-out.


Givetvis behöver sådant här kanske inte säga något om utbildningskvaliteten av studenter (jag vet inte att jag allmänt oavsett faktorer känner till hur man ens vettigt bedömer sådant) så det är kanske mindre vad någon ev. svensk funderande på sådant (ofta vill man ju mena att forskning är viktigt kring grundutbildning men jag kan nog tänka mig bra mycket annat viktigare) ska titta på och mer något indikerande hur quality assurance - hur väl man kan lita på dem när de publicerar så att säga - kring forskning fungerar hos aktören.

Kreditkorts-insamling via boknätverk: Mindre elegant exempel men gissningsvis besläktat rörande skapare

Färskt exempel relaterat nätverket använt i Risker "nytt" vapen ekonomisk krigföring utifrån ex. från kreditkortsbedrägeriernas enklrre värld med det i särklass största såväl som med unikt farligt "elegant" sajt-nätverket för att diskutera en tänkbar större risk med något jämförbar metod och teknik:



Nu angav jag inte något kreditkortsnummer så vem vet helt säkert vad man får tillbaka. Emellertid fick jag fatt i diverse "böcker" från en av noderna i det tidigare refererade nätverket (vi inte otroligt har ex. på nära relaterat del av det samma ovan) och de är skapade för att ta upp kombinationssökningar relaterade ämnet åtminstone när det gäller fakta-koncept snarare än att innehålla den faktiska boken. Ovan dock från mindre elegant layer-1 nod.


Från min erfarenhet av att hamna på antologier och jämfört från Google resultat när jag sökt allt för exakt för att den riktigt ska orka att hitta exakta avgränsade resultat alt. att de inte finns hade jag troligen kunnat gjort bättre jämförbara pdf-filer. Emellertid tyckte jag spontant utan att sitta och detalj-läsa att det nog inte var helt dåligt och ovanför hur sådant normalt görs i min erfarenhet mötande de mer spammiga delarna av html-publicerat innehåll som söker det samma (förutom att ha kvalitets-indikationer som ex. Google tänkbart tittar på). Själva antalet gör ju också jämförelsen med vad man själv kan göra mindre stabil eftersom jag inte suttit och funderat på hur möjligheter jag kan se kan auto-genereras.

Riktad information - Att förhöra sökande sanning (i Plos One) och att tala med kroppen

Komplettering: Rörande effekt ansiktsuttryck är THE ROLE OF EMOTION IN THE
INVESTMENT PROCESS
en mycket relevant komplettering. Särskilt tror jag att konceptet att tänka utifrån perspektiv av risktagande i kontext av förhör kanske kan vara meningsfull.


Resultaten publicerade i Plos one är så långt från försöken jag gjorde i Att förhöra självbiografier eftersom effekt man i huvudsak undersökte var hur lätt omedelbart uppfattade indikation om affect / känsla med riktning förhörs-subjekt hos den som förhör undersöktes (ansiktsuttryck varande vad här som går att kanske lära från:


The “Good Cop, Bad Cop” Effect in the RT-Based Concealed Information Test: Exploring the Effect of Emotional Expressions Displayed by a Virtual Investigator
Mihai Varga, George Visu-Petra, Mircea Miclea och Laura Visu-Petra
February 20, 2015DOI: 10.1371/journal.pone.0116087

Översikten givna befintliga resultat i andra studier är intressant och anar jag utmärkt kompletterande för många som förhör professionellt även om man tidigare sökt liknande referensinformation (har man gjort det med det kanske vanligare här är verkligen forskning publicerad eller refererad i lite tyngre verk i det engelska språkområdet ytterst kompletterande).


Diskussionen om arbetsminne är intressant men ex. på vad i studien diskuterat det kan löna sig att söka mer information om även om det troligen är svårt att hitta bra sammanfattad information betonande mer gedigen verifierad kunskap med praktiskt värde ännu. Något att peka på som tänkbart delvis förklaras härifrån (vid sidan om mer amygdala betonande faktorer jag också tror kan spela in i fenomenet indikerat) är (citatet är från tidigare förhörsexpert hos CIA som uppger sig ha stor preferens för mer icke-kontroversiella metoder vilket förövrigt är vad som är ganska bekräftat sedan några år varande vad som ej ger åtminstone sämre resultat):


'When he’s in an interrogation mode, Floyd tries to avoid allowing a person to become more entrenched in their lie. 'The more they say they didn’t do it, our job becomes exponentially more difficult,' he said."

Från: Ex-CIA interrogator tells how to get at the truth ... gently | Napavalleyregister.com

För del-effekt som kan tänkas relatera arbetsminne gäller större aktualisering och förstärkt uttryckt aktiverat där påverkande ex. association eller snabbare svar rörande närmare relaterad information.


Ett till exempel "prata med kroppen"

Valborg kunde jag väntande på bussen med två kassar (inkl. sex stycken mellanöl) konstatera att Uppsala Buss uppenbart körde bussarna tillbaka till Bergsbrunna via stationen eftersom buss 20 var uppe på monitorn. Emellertid var det falskt och tecken på inkompetens rörande teknik i deras verksamhet. Emellertid blev jag där ett tag innan jag slutligen gick ner en hållplats där det heller inte blev av att vänta en massa på 20 ev. utan (vad jag ångrade ett par gånger) tog Buss 5 och gick 1 km cirka.


Väntande vid stationen noterade jag snett stående vid kanten av regnskyddet ej synlig att en grupp personer hörande till en socialgrupp jag kommit att se ofta sitter på samma ställe här och som jag flera gånger konstaterat gärna är associerade inköp av alkohol bl.a. men ej uteslutande rörande det problematiska. Också en grupp med brist på pengar.


Tre yngre personer att döma säkert under 20 år och antar jag eftersom de gör försöket antagligen under 18 år. Så jag såg möjlighet att göra ett kroppsspråk jag tidigare någon gång kunnat konstatera är fungerande och som jag menar från hur sådant fungerar hos människa ska vara funktionellt och samtidigt förutom bekräfta det igen få möjlighet att visa på den solida samhällsryggrad jag ger föredöme till.


Så jag går ut så jag står direkt på mitten av den gräsyta som finns bakom skydden mot vind. Mycket få annat än senare under sommaren beträder gräset alls (förutom en och annan hundrastare). Och ställer mig med avkopplad närvaro utan att kommunicera nervositet eller aggressivitet men också visande allmänt efter att gjort en enkel först för att få viss uppmärksamhet från målgrupp initialt uppmärksam närvaro. Därefter betraktar jag skeendet och samtal direkt tills ungdomarna efter att misslyckat med köpet går därifrån också efter att ha fått tillbaka (antar jag) vad de innan givit i pengar (antar jag: jag håller för mindre troligt att någon skuld reglerades jfr en tonåring som ska ha lånat ut till den 50 år tjock socialt och kanske i beroendesjukdom utmanad person).


Fanns någon risk här för mig? Nej absolut inte. Även om vi antar att man göra approach och jag ej har min tror jag i faktiskt effekt (alltid fungerande) svårslagna förmåga att alltid komma till vänskaplig relation med personer uppträdande aggressivt med mig (där mest utmanande situation om än ej vad jag upplevde svårare var när jag befann mig i mörk-gränd på baksidan av Rådhuset och mötte sex stycken yngre personer som önskade ha min mobiltelefon - det är vad jag minns men ev. kanske - tycks rimligt - efterfrågande övrigt av värde), eller att förmåga att försvara mig skulle vara sämre än den faktiskt är (här är jag mindre exemplarisk men i alla fall funktionell bra), så är avståndet till personerna sådant att jag har ordentligt med tid på mig att bara förflytta mig därifrån och troligt utan som helst behov av att ens gå snabbt (denna lite äldre grupp av socialt utmanade personer hör inte till vad vi ska förvänta springer efter det: de lunkar i alla fall för de överviktiga vilket personen i centrum för kontakten på den sidan var).


Avståndet här är ej till nackdel alls. Ingenting befinner sig mellan oss. Jag märker ut på unik ensam position där det är uppenbart att jag betraktar. Och det räcker.


Folk gillar inte även när de accepterar att man förväntar sig av dom (vilket är del av problemet med det socialt utmanade tillståndet) att folk betraktar dem intresserat när de bryter mot moralisk kutym (jag är osäker på lagar och förordningar rörande försäljning av något drickbart till yngre).


Kanske särskilt just här givet att vi också hade Uppsala Polisen med närvaro runt stationen även mycket mer i cluster runt ingången till stationen diskuterande något framöver antar jag i grupp om tre senare (och innan dess tror ev. fler än tre andra). Dock utan med sikt till denna plats som är skymd mot det större öppna mot stationsområdet (och med gott om man vill sitta här optimerat avstånd till systemet en tvärgata ner) samt god sikt förmåga framför (där folk typiskt tittar åt andra hållet stående längs gatan väntande på buss) och till höger.


Kroppsspråk eller bättre tala med kroppen kan ofta vara mycket mer effektivt än konkreta ord. Dels är det även om innehållande mindre information given väldigt tydligt. Vidare lämnas till personen vi pratar till att lägga till den information han tycker är viktig. Här exempelvis tänkbart:


  • Vem är den 2 m långa som tittar på mig? Polis har ju den egenheten att de gärna om personer engagerande spaning ej vara så pass långa och om rutinerade antar jag att det kan vara en faktor de väger in.
  • Men kanske någon socialt-över-engagerad medborgare som kanske kan tänka sig att engagera sig. Kanske rent av bli bråkig med oss (nu har 2 m annan bedömningsvikt förutom att dessa grupper ej vill ha något bråk runt om sig) eller kanske ringa polisen (jag hade ingen mobiltelefon med mig och givet den allmänna ungdomsfyllan sista april hade jag knappast brytt mig ringa om alls så: folk hinner ju bort också - Men som förväntat ej nödvändigt).

Delar av samma språk är vad man kan utnyttja också utan att planera för större tidskostnad från engagemang om man visar upp sig i och runt om händelser (av och till utan att jag ids själv kommunicera med de som annars kan utsättas för händelser jag ser poäng och prestige i ej bör ske förr i alla fall när jag bodde i precis närhet) som utlandsstudenter som tittar förbi engagemangen och fotograferar personer som är del av dem o.s.v. Så vad gör vi:


  • Avkopplade. Inget i miljö är vad som är annat händelse för oss.
  • Men vi är synliga kommunicerande viss kontroll men utan aggressivitet.
  • Och vi - ibland utan att egentligen vara engagerade kanske om vi tänker på annat men görande tjänstetecken för det i alla fall - visar att vi är observanta på hela miljön.
  • Och konstaterat över åren när jag gjorde det av och till räcker det utmärkt för att det ska försvinna bort att resp. gång komma förbi en tre gånger al'a 10 minuter och visa sig.

Varför? Därför engagerad och samtidigt utomstående (här verkligen i vad utsatt vad jag egentligen har föga gillande av som för att ta ett exempel om än det alltid mindre intressanta så i alla fall relaterat händelser i öppen-miljö i Uppsala som våra socialt utmanande och tonåringar sökande sprit eller droger Falung Gong sekten) resp. sida, samtidigt svensk. Som svensk är jag potentiellt svenskt engagerad som den aktör vars miljö man rör sig i.


Två sista åren jag brydde mig var det noll tror jag. Året innan dess något ev. problematiskt och givet inget i övrigt roade jag mig efter han fotograferat och fick syn på mig lämnande det hela att följa efter ett tag (en tio minuter tills jag tröttnade havande en buss att passa).


Ofta räcker det bra att se. Att se är energieffektivt. Det löser så mycket i förhindrande av konkreta just då möjligt aktiva händelser för ingenting i kostnad att man verkligen ofta ska se det som praktiskt enkel lösning på problem.


Vi förstår skillnaden som viktig jämförande med Gamlingar på stan (osäker på exakt namn så jag tog ett mindre troligt) vandrande runt när ungdomar som dricker med att de försöker komma ifrån att vara utomstående. De försöker engagera sig i dialog. Det är annorlunda. Respekt och betydelse rörande möjlig systematiskt verkande åtgärd man kan tänkas engagera sig i (för senare exempel rörande spionage organisationer och flyktingar) eller möjligen för ex. med den socialt utmanande gruppen potentiellt konkret engagera mig med dem engagerat agiterad. Har jag redan en socialt-småflummig dialog med vad vi betraktar (det kan dock för Gamlingar på stan möjligen vara alldeles utmärkt: Inget jag kan bedöma) så ges så mycket annan information påverkande saker och ting såväl som att jag måste acceptera att ta emot information och påverkan tillbaka. Frågor som bör vara binära (vi ska ej fotografera personer pratande eller engagerade i organisationer och leverera hem till kommunistpartiet) blir plötsligt vad man accepterar dialog kring.

Är det inte dags för intensiv risk management av Nordkorea? Den psykotiska riskkomponenten kan vara aktiv

Sådant här kan jag inte tänka är annat än generellt policy som märks i någon fråga alt. att man vill understryka att man inte är helt aluf om Nordkorea mot all förmodan vill prata:



Idag måste vi ju i all rimlighet acceptera att det inte kommer inträffa att de rustar ner rörande kärnvapen lika litet som något annat. Samtalen i sig om ledaren är mentalt sund borde ju leverera åtminstone med rätt "betalning" (leveranser av säd kanske) att Nordkorea ej bygger ut slagkraften när det gäller kärnvapen. Om ej mentalt sund gäller som för vem som helst att uppmuntrande samtal och goda råd kan tänkas hjälpa när det gäller dålig självförtroende litet men ej har effektivt på psykotiska tillstånd.


Den psykotiska riskkomponenten

Och blir den Stora härskaren psykotisk p.g.a. sjukdom eller narkotikamissbruk kan det vara kört för tiotals miljoner människor: Uppbrända av kärnvapen. Det lilla vi får redan på från Nordkorea rörande makt tycks enligt uppgifter passerade ut i media vara att The Big Fat Stomach är mer ensam styrande än tidigare härskare varit.


Hur stor är risken för en allvarlig psykotisk episod? Kunskap från andra diktaturer som fallit där ett fåtal personer varit ensamstyrande är att narkotikamissbruk är vanligare än bland folk i allmänhet. Särskilt kokain tycks vara vanlig. Kokain är välkänt för att orsaka psykotiska episoder (liksom missbruk av allt centralstimulerande som saknar en ner-regulativ effekt där det enda jag känner till är koffein - nersidan för koffein märks väl mest konkret synligt när gamlingar får kaffe på hemmet och somnar men effekten via adenosin är verklig för alla). En enklare men troligen rörande risker ganska balanserad sammanfattning finns i Wikipedia:



Till den kan jag lägga till att de två mer problematiska drogerna här är metyl-amfetamin resp. kokain. Metyl-amfetamin därför att metyl-gruppen "döljer" amfetaminets likhet med dom naturliga signalsubstanserna för de enzym-funktioner som bryter ner dessa. Effekten är därför mycket mer långvarig - och argumenterat funktionellt bredare långvarig än vad adderade fler doser trots det klarar att nå upp till för "normalt" amfetamin - vidare kanske också enzym-funktionernas möjlighet att agera normalt allmänt störs (det sista är jag även om det första är mycket säker på mer osäker om riktigt och det är antagligen svårt att vederhäftigt mäta men tänkbart stör metyl-gruppens polariseringen nära när den återupptas i samband med blockering av dopamin resp. nor-adrenalinets återupptagning liggande spridd i jämvikt gående upp i återupptagning och skjutas ut nära neuronernas förgreningar där ju enzym-funktionerna håller till). Kokain än mer metyl-amfetamin (men mer kunnig bedömning är sunt här) varande så extremt mer blockerande utan återupptagning: Ej samma risk från långvarig effekt av en dos - men diktatorer tycks ju missbruka med fribudget vilket gör det till en mindre faktor - men under effekt ej givande samma möjlighet till normala jämvikt att balansera påverkan från befintlig inlärning som för amfetamin (som ju återupptas resp. ej binder till lika stor andel: Återigen verifiera därför jag tar från minne här och det var år sedan jag tittade över detta område). Därför rörande primärt mani med abnormt självförtroende är kokain mer problematiskt därför att normal självbild ligger inte bara längre ifrån utan sämre om alls kan jämföras genom att så hög andel binärt av receptorerna styrts om till något nytt.


Åldern på Big Fat är ännu inte hög nog att naturlig - oavsett narkotikamissbruk - psykotisk predisposition ej kommer visa sig. Och när det gäller narkotikamissbruk även om en brutal episod akut ej blir fallet kan kontinuerligt missbruk skjuta på ålders-indikationerna annars gälla och giva i resultat kontinuerlig psykotiskt tänkande pågående även efter ev. (och här kanske mindre troligt) avbrytande av missbruk.


Vidare om anlag för större risk för det psykotiska är mindre än vad som normalt utlöser det annars gäller att kontinuerligt missbruk kan föranleda olika former av "reducerad" psykotisk-sinnessjukdom med delar av symtombilden inklusive att det inte alls troligt (p.s.s. som hos personer med få eller genomsnittliga anlag här som bedömt från hela populationer av missbrukande rörande påverkan) är märkbart alls utifrån direkt av de ibland väldigt märkbara överdrivet uppenbart psykotiska beteenden som ibland blir fallet. Men därefter pågående kontinuerligt påverkande hur man bedömer och agerar relativt världen i övrigt.


En verklighet - ej krävande psykotisk-tänkande - där paranoia naturligt uppmuntras som funktionell kan tänkas spela problematik i händerna. Historik av att det varit funktionellt verifierat riktigt när kontrollerat kan förstärka. Och tänkande psykotiskt överdrivet från paranoia kan mycket väl ge såväl verifierat korrekta träffar som en mängd som aldrig kan verifieras (oavsett korrekta eller inte).


Steget från den verkligheten lokalt i makt-hierarkin till att skjuta iväg kärnvapen dödande tiotals miljoner (kanske många fler) i Sydkorea behöver om hjärnan tänker psykotiskt ej vara stort.


Vidare bilder på The Big Fat visar att han haft vad jag kan tänka mig är månansikte av och till (d.v.s. mer än den allmänna fetman han kanske har reducerat något sista året?). Vi noterar:


"Studies of biomarkers of hypothalamic-pituitary-adrenal activity indicate that psychotic disorders are associated with elevated cortisol. This study examined cortisol levels in healthy control subjects and individuals who met clinical high-risk (CHR) criteria for psychosis. It was hypothesized that cortisol levels would be 1) elevated in the CHR group relative to control subjects, 2) positively correlated with symptom severity, and 3) most elevated in CHR patients who transition to psychotic level severity."

Från: Cortisol levels and risk for psychosis: initial findings from the North American prodrome longitudinal study.
Biol Psychiatry. 2013 Sep 15;74(6):410-7. doi: 10.1016/j.biopsych.2013.02.016. Epub 2013 Apr 3.
[Red. Jag vet att både denna och nästa refererade studie troligt finns i sin helhet på nätet ev. via universiteten då jag tycker mig minnas att de motsvarar vad jag rörande detta tidigare läst i sin helhet. Korrigering: Efterföljande studie är troligen ej en av de jag läste i sin helhet då jag minns mig sökt ej äldre än 2000 men i vad indikerat motsvarande dessa. /HH]

Här torde väl om jag ska gissa (varande ej riktigt expert på den nivå jag skulle föredra egentligen för bedömningen) att orsaken är att han behandlats med något syntetiskt kortison (inte kanske just betametason men i effekt systematiskt kanske på den nivån eftersom det av och till verkade bli så tydliga månansikten). Och också för behandling med corticosteroids gäller att psykotiska episoder är möjlig biverkning. Se exempelvis följande som ett av många tänkbara (och kanske mindre lämpligt exempel egentligen vara en fallbeskrivning snarare än något bredare likt en Cochrane review men den seriöst intresserade kan leta vidare själv eller beställa in en seriös översikt här):


"Psychotic side effects of steroids have been observed at relatively high frequency if mild cases, such as euphoria, are included, while it has been said that incidences differ among kinds of steroids. We reported a case developing severe schizophrenia-like symptoms following the treatment with betamethasone although this drug is believed to be rarely involved in steroid-induced psychosis, and its psychotic side effects have been rarely reported."

Från: A case of steroid psychosis associated with betamethasone.
Biol Psychiatry. No To Shinkei. 1992 Oct;44(10):913-6.

Återigen ej kommenterande riktigt med det kunnande jag tycker är lämpligt här säger jag ändå att risken rörande corticosteroids nog inte är riktigt vad man i sig egentligen primärt ska se som risk-problematiken här (vid problem är kanske mer små-maniska tillstånd egentligen troligare). Snarare kanske kombinationen med ev. missbruk liksom hur ev. hälsoproblem när ingenting socialt-begränsande finns kan göra risken för missbruk större. Ev. hälsoproblem föranledande behandlingen jag spekulerat om är kanske vad övermotiverad läkare när Big Fat inte mår bra och är sur behandlar kanske ej helt nödvändigt med ett par dagliga doser av piller med någon opiod reducerande såväl negativ-humör-effekt (som ju är ytterst vanlig för alla möjliga hormon-störningar) som ev. smärta (som ev. ej är det troligaste för vad jag kanske skulle om tvingad gissa är vad man behandlat Big Fat för).


Jag vet att allmänhet i Sverige såväl som den engelskspråkiga världen - Och p.s.s. politiker - gärna vill läsa rationalitet i beteende "hos andra länder". Ingenting sunt stödjer sådan tolkning av Nordkorea. Ej heller finns så vitt jag vet något som stödjer bilden av att någon kontrollfunktion som kan hantera Big Fat finns om han blir psykotiskt.


Är Big Fat redan i psykotiskt tänkande?

Snarare har vi sett beteenden som tänkbart är rationellt och sunt för dennes roll: Och igen p.s.s. som för de medicinska frågorna tycker jag att den seriöst intresserade ska göra en mycket mer omfattande genomgång än möjligt för mig - Jag kommenterar från mitt minne och intryck av att följt Nordkorea i nyheterna men har jag suttit och fört statistik lika lite som mer problematiskt korrekt värderat uppgifterna. Bäst gör det noggrant från normala funktioner aktuella samt givet risk-nivån beställ in genomgång från kommersiella aktörer sammantagna över olika kompetenser.


Men som också tänkbart helt eller delvis är resultatet av nu aktivt psykotiskt tänkande. Hur var det med Jang Sung-taek egentligen? Ingripande (resulterande i avrättning som ju typiskt) tycks ju ha överraskat honom helt och bilden då i omvärlden var närmast att denne kontrollerade mycket direkt och verkligt landets elittrupper och med god head count för soldater "having gun" (d.v.s. vad som i snabb-tid är avgörande rörande kontroll inom landet). Där sämre soldater skickad av Big Fat klarade att arrestera och ta ut honom från aktuellt område. Kanske fanns ingen orsak till det och det var därför det gick kanske så pass enkelt som indikerat att arrestera honom.


En sak jag generellt är skeptisk mot när det gäller bedömningar av Nordkorea är att jag upplever jag för ofta upplever ett bias (varande från utveckling av komponenter för att mätande av bias i text hörande troligt till en av de som läst och gjort mest praktiskt rörande och från vad känt om bias inom psykologi såväl mindre en fråga här lingvistik) format från enkelt-givna av Nordkorea händelse- och -indikationer man i brist på annat tolkar för långt utan att ta in hantering och balansering av information som saknas (och rörande bias över tolkning ofta rationaliserande utan att sätta upp som alternativa hypoteser ex. sådant som psykotiskt tänkande). Vidare jämförbart upplever jag problematiskt är kors-påverkan (tror jag därför att som indikerat senare ej alltid refererat när jag tror det förekommer) där man inspirerar varandra och ej alltid för fall där jag tror det är fallet indikerat via referenser utan snarare tror jag att lånar idéer av varandra. Bedömning roll Jang Sung-taek kanske har något av detta i sig: Hypotesen att denna var den naturliga rollen hanterande det militära benet medan makt-koncept i övrigt var divergerade tycks ej bedömd. Ev. är bedömning av militära rörelser - konceptuellt abstrakt såväl konkret för personer - enklare därför att ex. "visuell-intelligens" torde vara mycket mer prioriterad för detta område såväl som att man har bättre vetskap om centrala roller. Andra roller och funktioner i familj såväl som mycket nära var dock också mycket troliga och kan ha varit - ev. rent av troligare från vana latent hanterande av risker riktat mot makten - aktiva under de sista åren innan Big Fat tog över efter föregående härskares död. Kanske rent av att en mer centralroll fanns där - nu ev. antar jag ej uteslutet död - närmare eller direkt med konkret roll för funktioner avsedda att arrestera hotande personer: Vi noterar funktionen med annorlunda uniform som just senare arresterade Jang Sung-taek. Och med detta stycke vill jag mindre spekulera om något utan just peka på att jag tror att en ofullständig uppsättning av hypoteser allmänt är ett problem och troligt så också här. D.v.s. betraktar man denna fråga seriöst återanvänder man ej hypoteser eller personer relaterade samma hypoteser. Gör något nytt om inte istället så kompletterande istället så man inte missat något väsentligt här.


Och detta har ju därefter kanske rent av växt i frekvens. Återigen kanske det är rationellt beteende för en diktatur. Men mycket möjligt är det psykotiskt tänkande som är i förstärkning.


Jag gillar heller inte här hur han fotograferas. Jag vet inte vem som är målgrupp för grupper av dom officiella foton vi får av honom. Utanför landet hanteras de ofta komiskt eller som argument för att Nordkorea är vridet. Möjligen är de funktionella mot den egna befolkningen eller hierarkin: Men jag är inte alls säker på att det stämmer.


För grupper av foton som uttrycker - överdrivet närmast naivt - är jag inte säker på att en rationell målgrupp finns. Men är då målgruppen? Kanske är det Big Fat själv. I så fall har vi natur här som boostar hans självförtroende vilket möjligen ej är det mest problematiska. Men vi har också bilder med en natur av:


  • Tydliga singulära symbolkoncept.
  • Ej med ett utanför symbolkonceptet görande (mer verb-natur) på nivå att de konkurrerar med det singulära symbolkonceptet.
  • Kraftig stark konvergens i tolkning av bild mot just det singulära symbolkonceptet.

Väljer Big Fat själv ut dessa bilder bland en större mängd tagna av fotografer är det möjligt indikation på psykotiskt-natur pågående. Lite är så typiskt bland bilder och teckningar hos personer i psykos som just att enskilda symbol-koncept sätts i centrum enormt förstärkande med själva händelser och görande sekundärt (förekommer de alls ligger de gärna utspridda i bilden utan sekventiella händelser indikerade: Vi har också samma i konst och teckningar som personer under påverkan av Ayahuasca gör och om jag minns rätt men sämre underbyggt då jag föga studerade konst här också LSD från LSD's tidiga överdrivet positiva uttrycksperiod).


Är det Big Fat som väljer bilderna och indikationer på överdriven paranoia finns i övrigt kan vi ha problem. Det är min tro även om det mycket bättre kontrolleras mycket mer. Just rörande tolkning av bilderna gäller emellertid att under förutsättning att han själv väljer dem har jag antagligen rätt oavsett bedömning andra ev. gör (det är det enda här man kan och bäst ska ta som given utan annan mycket mer omfattande kontroll: Om han väljer bland bilderna).


Är stört självförtroende problematiskt?

Jag vet att man av och till såväl seriöst som i spelfilm och teve-serier i det komiska pekar på stört självförtroende abnormt förstärkt som det mer problematiska. Ev. om nu inte psykotiskt tänkande också gäller är det dock kanske mindre problematiskt. Möjligen rent av en faktor som kan ge stabilitet.


En omvänt onormalt rädd eller osäker härskare kan vara mer problematisk. Utan psykotiskt tänkande under alla normala scenarier av icke-konflikt tvivlar jag på att abnormt självförtroende är vad som får Big Fat att dunka ner handen på kärnvapen-knappen.


Så hur man löser man problemet om verkligt?

Nordkorea uppger att man rustar mot mer problematisk slagkraft när det gäller kärnvapen. Är detta alls verkligt gäller om hypotesen psykotiskt tänkande med ev. pågående - kanske bara periodiskt - missbruk som kan ta upp sådant till svårare episoder att hotet har svår sannolikhet såväl som enorm kostnad.


Den enda vettiga lösningen på det som faktiskt kan ta bort risken jag kan inse existerar (andra kan se andra möjligheter kanske) är att slå ut Nordkoreas förmåga att utnyttja kärnvapen. Och varför inte samtidigt allmänt reducera ner möjlighet att skjuta in i Sydkorea med andra vapen eftersom de nu gör det av och till.


Och sunt måste vara att göra det innan Nordkorea i värsta fall börjar ligga ut med ubåtar kärnvapenbestyckade: Om man nu inte är trygg i att man kan följa och slå ut dessa. Ligger de nära kusten kanske ändå för de länder som nu har sådant försvar missil-skyddet räcker men åtminstone att jag tror att sannolikheten för att missil-skydd klarar det avfyrande en fem - 10 km från kusten mot säg Los Angeles, London, Washington eller vad helst är bra mycket sämre.


Jag tror - återigen som rimligt att förutsätta gäller att seriöst intresserade gör mycket bättre kontroll här innan förutsättande något - att väldigt goda möjligheter idag finns - nära nog 100% lyckat tror jag - för att ta ut allt offensivt Nordkorea (under förutsättning att man har kontroll över var avskjutnings-utrustning är lokaliserad: Nordkoreas tekniknivå tror jag talar för att man idag vet det handlande om stationära konstruktioner).


Pekar det seriösa kontrollerat på psykotiskt tänkande är det enda rimliga att göra det så snart som möjligt.