Ändrad struktur och taggmoln

2009-10-12

Nu har Nyhetsbloggen fått ett "taggmoln":


(Inlägget som syns i bilden är Mer hur logotyper och reklam påverkar.)

I samband med det gjorde jag också om etiketterna. Förändringarna där inkluderar (ej komplett):

  • Sammanslagning av några områden.
  • En etikett för varje medieprodukt (t.ex. "Metro") som följs.

Ett par inlägg som kanske var överdrivet kritiska har tagits bort där jag också sett att problemet är löst eller hanterat. Följande avseende Dagens Nyheter behöll jag även om jag sett att det var något tillfälligt experiment:

Skräp på nätet: DN har blivit en stor annonsbanner

Det därför att jag tycker att det var ett intressant utvecklingssteg i det arbete jag upplever Dagens Nyheter genomgått under 2009. Och där jag tycker att de nått riktigt långt:

Dagens Nyheter införd på standardlista för fördjupad information

Musikalisk Inspiration - Glad TV och Roliga Tidningar

2009-10-09

Tidningar och TV-program ska vara förföriskt sexiga men också glada. Tittare och läsare ska bli förälskade i er. Att realisera det är givetvis vad som är svårt men jag ser att många av er experimenterar och ni har redan nått längre än jag någonsin gjort på någon svensk nättidning eller blogg.

Hur som helst har vi här lite musikalisk inspiration. Tänk på att musik kraftfullt påverkar känslor. Sitter du och försöker göra en tidning eller artikel gladare kan det med andra ord kanske vara bra att lyssna på glad musik.

En rolig påverkan av att jag nu ser allt gladare tidningar och TV-program kan vara en starkare ekonomi? Jag följer inte denna just nu men det går givetvis att kontrollera det längre fram om jag får tid och lust.

Lär dig om Youtube-tittare

För SVT m.fl. aktörer vars program allt mer dyker upp på Youtube kan följande möjlighet vara intressant:

Insight Data berättar om Youtube-tittare

Mer om TV på nätet i urval:

TV OnDemand och SVT Play

Lateralt tänkande: TV + Tidning + Webben = Nöje onDemand

Fotbollsmål ser mindre ut efter missar

2009-10-07

Amerikanska fotbollsspelare som missar målet uppfattar att det är mindre än annars. Hjärnan ändrar perceptionen och är målet "mindre" blir det svårare att träffa nästa gång.

Perceptions Might Often Kick A Player When They Are Down

Kanske kan man säga nyheten anknyter lite till tidningsbranschen just nu? Upplagorna minskar och en massa nya konkurrenter dyker upp. Ändå tycker jag att åtminstone de större aktörer jag har följt ser starka ut inför framtiden.

Tekniken förändras men det verkliga värdet är läsarens nytta och glädje över vad ni skriver.

Tidsanalys i grävande journalistik

Av och till händer det att en tidning eller TV-kanal avslöjar någon oskyldigt dömd. Inte sällan handlar det om mord där bevisningen är byggd på indicier. Ofta är det tidpunkterna som inte visat sig stämma. Personen kan inte ha befunnit sig på en given plats eller hunnit dit och tillbaka.

Ofta upplevs det väldigt förvånande att man kan missa något "självklart" som att noga kontrollera tidpunkter. I verkligheten är det något vi människor regelmässigt missar i "allt". Är det viktigt krävs därför att man medvetet om att problemet finns och att se till att genomtänkt möta det genom att ha alla tidpunkter under kontroll.

Vad är tidsanalys?

Första gången jag träffade på det som begrepp var när jag tror jag 1997 läste följande papper:

Timing Attacks on Implementations of Diffie-Hellman, RSA, DSS, and Other Systems.
CRYPTO 1996: 104–113.

Det rör kryptosystem men principen finns i allt som rör människan.

Journalistisk tidsanalys

Vi människor missar helt enkelt väldigt ofta att hålla reda på tidpunkter och särskilt gäller det när många händelsekedjor ligger parallellt. Det gäller att på ett stort vitt papper (eller vad som nu fungerar) skapa en tidslinje och rita in alla händelser.

Där behöver man också få in den tid en hypotes skulle ta att genomföra och stämma av det mot faktiska tidpunkter. När man skattar tid är det också lätt att ta fel så exakthet är viktigt. Sådan noggrannhet gav Guillou exempel på i sin självbiografi ”Ordets makt och vanmakt. Mitt skrivande liv”:

  • Han körde själv en sträcka i hög fart med en Saab (900 Turbo om jag kommer ihåg rätt) för att se vilken tid som rimligen går att klara.
  • Guillou visste nämligen att denne var vid en plats vid en tidpunkt.
  • En tidpunkt för det brott som antogs ha begåtts var också känd.
  • Den oskyldigt dömde körde (om jag inte kommer ihåg fel) en stor raggarbil och den kan knappast gå under tiden Guillou klarade med en Saab på små landsvägar.
  • Det visade sig att tillgänglig tid för att begå brottet inte låg i närheten av vad som hade krävts.

Ett elegant och spännande exempel på hur det kan gå till. Oftast är det naturligtvis mycket enklare och mer tidseffektivt än så.

Mer om tidsanalys

Följande inlägg pekar på en risk fisk för tidsanalys i sociala media:

Tidsanalys i sociala media