lol

The Hero, <- Make it expressed. The Prophet, ... The Leader. The Change / Next generation.

Hong Kong’s political class shaken up by new kids on the block

Here we go.

Att för Västerlandet att försöka hjälpa Libyen är att försöka realisera riskreduktion för Västerlandet

Jag mer än håller med behovet och värdet uttryckt i Islamists are leading Libya to annihilation – and the west is letting them (Joseph Walker-Cousins) ser ett särskilt värde av att det publicerades i The Guardian. Det är en dialog där jag tror värde från effekt av vad som sägs likt detta kanske är något högre än via andra jämförbara kanaler.

The Guardian är stark i utrikespolitisk kunskap och bevakning. Det är emellertid också en news providers jag gillar mer att läsa när jag är mer "stabilt" i min kanske naturligt mer cyniska världsbild. Man får ofta en ej direkt felaktig bild av aktiva problem, ev. kommande problem och risker men eventuellt att man (ej alls ovanligt för news providers) ej lika bra fångar möjligheter att kunna realisera en bättre värld av att faktiskt försöka göra något (eller svårare mer kompetenskrävande kanske att uttrycka och bevaka vad man faktiskt kan göra för att förbättra saker). Detta kanske gör det också till en mer effektiv kanal att säga något om möjligheter i eller via?

Argumenten rörande risker och möjlighet till riskreduktion i och via Libyen gav jag redan särskilt under 2011 och ser inte att något förändrats rörande dem mer än att vi kan försöka mer och bättre i Västerlandet såväl som Libyerna själva som behöver börja skärpa till sig på alla sidor.

Att simma högt - High rise but is it up?

Känt high tycks alltid stiga från vad folk med bonn-förnuft ser som självklart idag men mer sällan mer gediget överraskande upp förutom när vi inte räknar med det. Huruvida det motsvarar information faktiskt konkretiserbar i kontext av inverkan samhälle är en helt annan fråga bäst avgjord i prediktion (där det självklart av och till är nytta att avstå från att agera för att skapa jämförelse-rymd att argumentera det prioriterande med). I prediktion faller bonnförnuft i allt som inte är göra som förra året hellre än växelbruk.

Håller det sig högt hela vägen fram vad målet nu är får man i allmänhet vara nöjd oavsett metod.

Helium är givetvis vad vi blåser upp balonger - Swiming in the air när monterade att klara - med.

Ibland kommer tjuren men så sparkar man till den därför att det inte är rätt tjur - men mer sällan så kommer den snart nog tillbaka mycket större och värre havande sönder tegel-murar om den är sann. Då är det verklig high rise flygande långt och högt. Därav att mästaren om vis alltid sparkar kraftigt på tjuren en eller flera gånger. Jag tycker nog denna verkar lite nedavlad och vek men vi lär väl få se på måndag om han vågar komma igen.

Glömde the Guardian massmorden på kurder?

Vi förstår säkert alla hur Seumas Milne tänker och resonerar, och vad han egentligen avser. Samtidigt när det gäller enkla exempel man från en ide man har vant sig att upprepa ska man helst vara lite försiktig med exempel inte minst i frågor nära mänsklighetens större såväl som smärtsamma problem och utmaningar.

"In both Iraq and Sudan, the intelligence was of course wrong [Red. Avser: "weapons of mass destruction"]. But once again, UN weapons inspectors are struggling to investigate WMD claims while the US and its friends have already declared them "undeniable". Once again they are planning to bypass the UN security council. Once again, they are dressing up military action as humanitarian, while failing to win the support of their own people."

Från: An attack on Syria will only spread the war and killing (2013-08-27) | The Guardian

Folkmorden på kurderna där just weapons of mass destruction användes bevisade bortom tvivel. Och även antagligen en del i dom olika "Irak-krigen" kan ha gjorts bättre var de skyddade zoner nu mer stabilt i ett självstyre troligen ett bra värde både kortsiktigt och långsiktigt. Vi ska ju inte glömma vilket gigantiskt antal personer det handlade om och bara vid Halabja poison gas attack många tusen (och fler massgravar ska nog inte uteslutas existera):

"The attack killed between 3,200 and 5,000 people, and injured around 7,000 to 10,000 more, most of them civilians;[1][2] thousands more died of complications, diseases, and birth defects in the years after the attack.[3] The incident, which has been officially defined as an act of genocide against the Kurdish people in Iraq,[4] was and still remains the largest chemical weapons attack directed against a civilian-populated area in history."

"The Halabja attack has been recognized as a separate event from the Anfal Genocide that was also conducted against the Kurdish people by the Iraqi regime under Saddam Hussein. The Iraqi High Criminal Court recognized the Halabja massacre as an act of genocide on March 1, 2010, a decision welcomed by the Kurdistan Regional Government.[7] The attack was also condemned as a crime against humanity by the Parliament of Canada."

Från: Halabja poison gas attack | Wikipedia

Det gör det till ett lite underligt exempel. Även om det kanske i sig inte säger något om den senare invasionen av Irak av bl.a. United Kigdom var effektiv för att skapa en sund förändring i Irak. Kanske fanns enklare effektivare lösning. Situationen som den var innan var hur som helst inte på något sätt bra.

Även om ev. för massförstörelsevapen "överreagerande" relativt bevis kan det kanske om ingenting annat vara ett avskräckande exempel för diverse aktörer i hela det större problemområdet.

The Guardian segrade och tog det största priset. Hippocamp - Havskrigarnas urgamla symbol

Det var nu länge sedan - snart tror jag två år - sedan det ens var värt att försöka sig prospekterande efter en aktör i media som jämfört med sin naturliga miljö (och de internationellt imperativa likt Guardian måste kunna segra strid mer än i England medan svenska tidningar endast lokala jämför med varandra).

The Guardian känns just nu så internet-dominanta att vi behöver vandra ut i historien - kanske nyternas - mest potenta symboler. Inspirerat av Englands sjöfarar-historia, The Guardian kraftfull som bland få håkker fast vid angripande snabbt i snart nog hela världen över webbens vågformiga rörelser, väljer vi Hippocampus - en kraft vi tryggt vet är nägra England om något eftersom den är dokumenterad ac J.K. Rowing.

I stridshästens kölvatten märks ibland för den som kommer nära två hungriga krigar delfiner. Hippocamp är kraften forsande från havet som bryter fiendens linjer lämnande utrymme för deflinerna att fånga sill utan att behöva riskeras att råka ut för större kanske fientliga fiskar. Lika passande modet i angreppen kommer havskrigarnas häst ibland tillsammans med Afrodite ridande henne.

The Guardians långsiktiga investerande i att förvalta, förstå och presentera data såväl som att strukturera sin information bör och har säkert lett till ett excellent minna som inte kan bli annat än bättre. Vår kognitions mest fascinerande del näraliggande våra praktiska dataanalyserande delar är ju också just hippocampus. Hippocampus presterar potent relativt andra delar av neuronnäten för att föröka sina neuroner och forma om den efter den spatiella värld och kunskap vi fortlöpande behöver visualisera i minne och resonemang.

Det har varit ett nöje att genom åren av och till titta förbi visualiseringarna av data på:

• www.guardian.co.uk/data

Att jag genom åren kommit att se större relativt värde i The Guardian såväl som The New York Times relativt branschen tror jag i en orsak ligger i att de båda välidgt tydligt försöker se hur den befintliga kulturen, kunskapen kan formas till en värld där teknik ganska snabbt förändrat världen. Infrastrukturen komplexitet och kostnad för att trygga och leverera gjorde befintliga affärer stabila barriärer i sig länge.

En naturlig utveckling är en kraftig konsolidering åtminstone som funktion av räckvidd. Det kommer förvåna mig om inte The Guardian kommer klara av det bra och utan att väsentligt förändra sina organisationsformer. Jag kan dock tänka mig att de kommande åren blir föränderliga.