Brexit är ett så givet hundnamn. Kanske mest passande en maskulin schäfer med dominant personlighet.
Min tyska är inte bättre än jag ville minnas att hinter betydde hit (jag är lite stolt över det) men Wiktionary kommer med sin hinder till min räddning så jag slipper slå upp rätt ord (och vis av erfarenheten definierar jag Zusammen till Tillsammans utan att kontrollera Wiktionary):
"From Old High German hintar, from Proto-Germanic hinder.
The preposition “hinter” is used with accusative case if the verb shows movement from one place to another, whereas it is used with dative case if the verb shows location."
Från: Hinter | Wiktionary
Och för hela Brexit processen tog jag det som vägande över för EU-exkludering efter att någon tysk politisk-banktjänsteman eller motsvarande menade att om Great Britain (who rules the waves) skulle lämna EU borde vara sunt att ge dem ett sämre utgångspunkt i förhandlingarna med EU för att avskräcka folk i andra länder.
Konceptet i sig är självklart osunt genom att det försöker uttrycka ett värde med EU ej från vad du har utan från en konstruerad ej rationellt försvarbar extra-sämre värld (som kanske hade varit mindre dålig eller rent av bättre om ej gjort). Det kan fungera praktiskt som tänkt men tycks åtminstone under 1900-talet i nationell och nation till nation politik falera efter några år (ibland men kanske mer sällan så efter många år likt Östtysklands Östeuropa-exit).
Praktiskt när det kommer till britterna gäller ju att man har nästan lite svårt att förstå att någon tänker sig att det skulle få EU-stanna sidan att prestera bättre. Så är ej britternas sentiment EU och Tyskland. Kommer tysken och pratar så här är exit given om räckvidd och representativ-upplevelse av personen är tung nog (givetvis är sådana upplevelsen tämligen slumpmässiga om korrekta eller ej: Folk säger alltid en massa hit eller dit utan att det avspeglar ex. Tyskland som nation men är personen upplevt representativ så blir han eller hon Tyskland). Det minns jag att jag direkt kände att det var nog kraft i roll för att ta britterna ur EU.
Titeln The Big Dog förklarar dominerande makt och sätter den nya världsordningen via strategiska ö-affärer (inkl. en bit Gotland) - 2013-11-05 kändes lika lockande relevant men ändå irrelevant på nivå med Obamas anti-brittiska Afrika-bias så jag kunde när den lilla figuren i mitt lilla visuella experiment i the snake effect (människan tycks vara särskilt känslig för att reagera på ormar och en del pekar på att det är genetiskt etablerat). Kan vi lära något av titeln här är det väl att när the Big Dog en tid lät bli att ge ett och annat common sense råd ett par månader gick EU och delar av övriga världen sönder (jag tror alltid att den här gången går det nog men världen faller alltid sönder utan mig). Så Hinter Världen! och hör här mina råd så ni kan laga er.
Många önskande the english kvar på kontinenten verkar ju efter valet varit lite små nöjda över reaktioner börs m.m. I andra sammanhang brukar man från samma roller reagera och uttrycka sig väldigt annorlunda. Själv betvivlar jag verkligen att något går att läsa av någon som helst datakälla som ger snabb-respons här (upp till ett år eller två tvivlar jag verkligen på indikationer den nationella ekonomin ges trovärdigt predikterande från sådant som valuta- eller börskurser).
Även om det verkligen hade varit att föredra dom kvar i EU där ju reglerad samsyn rörande kulturellt avgränsade geo-regioner finns och i samma problem-domän där nu en gemensam riktning med mest uttryckt nu Skottland finns (som här nu naturligt måste få möjlighet att besluta igen om United Kingdom) men mer problematiskt Nordirland. Nordirland är verkligen inte en konflikt som UK bakåt 1900-talet hanterade bra (lika lite som övriga Irland) och heller inte i allt Irland efter nationen skapades. Idag upplever jag att man sedan flera år har en ganska sund och balanserad roll stabiliserande en kraftigt polariserad region. Särskilt som flera grupper rent av lämnat in vapen (även om jag tänker att man minst sagt försvarliga lager kvarstår hos alla möjliga personer och grupper givet dom mängder Libya, UK m.fl fört till resp. sida genom åren).
Rörande debatten tycker jag av och till att den blev lite löjlig. Givetvis var det såväl effektivt i sentiment uttryckt som balanserat att efter President Obama lönande brand-name i en intern brittisk fråga att ungefär lika rationellt pekande på ett tänk afrikanskt bias hos honom (vilket jag själv tvivlar: Jag tycker nog Obama känns såväl vit-anglo-saxisk amerikan som närmast ointresserad av hela den afrikanska kontinenten. Det ända afro-amerikanska hos honom - som jag lärt mig från alla de komiska Hollywood-filmer som ju brukade ha en kul färgad side-kick eller en arketypisk kul afroamerikan i huvudrollen som Eddie Murphy är att Obama kan vara kul och skämta vilket för anglo-saxer särskilt utanför England som Kanada och USA är väldigt ovanligt: Ombytta roller i svensk titel illustrerar båda kulturerna - Vi har två arketypiska vita anglosaxiska gubbar i sig själva annat än som avbildning väldigt tråkig och så en jätte-kul afroamerikan - Men undantaget att Obama kan skämta är han lika mycket vit och urtråkig som Boris).
Sådan argumentering är nu i någon mening lika relevant eller icke-relevant / lika värdeskapande som problem inducerad som att försvara sina gränser mot tyska banktjänstemäns idéer om hur EU borde fungera för att folk ska bli lika tyskt lyhörda i England som i Berlin och Bonn.
Vid sidan nu riskerna för egentligen onödig och föga värdeskapande turbulens på Nordirland och Skottland bör EU nu betänka att det brittiska verktyget accepterande kostnader för att bibehålla och genomföra internationella väpnade interventioner är vad vi kan behöva. Förmåga kan ju här inte bara vara teoretisk med tämligen osäkra tidsramar för när möjlig i verkligheten eller några tiotusentals soldater uppbundna i Baltikum.
Därav för att medverka till sund stabilitet Nordirland och Skottland - och kanske ute i vad som nu kvarstår av övriga brittiska samarbetsformer uti världen - som möjlighet att agera internationellt krävs att EU ej riskerar den brittiska möjligheten att bygga vidare från det samarbete de mer än många såväl som övriga EU etablerat genom åren. D.v.s. tillgång till den inre marknaden.
Att kräva fri rörlighet personer jämförbart med idag är inte realistiskt. Dels en av dom tydligt påverkande frågorna som fick dom att välja bort EU. Vidare gäller nu att gränsen till Frankrike oavsett vilken sida som kontroller sker ej är så mycket en administrativ funktion för flyktingar som hoppas jag också ett erkännande av att Frankrike saknar kontroll över eget-territorium. Den problem-värld jag tagit upp av och till genom åren som möjlig risk som kan realiseras genom att EU ej upprätthåller gemensamma gränskontroller är nu realiserad.
Det är varken realistiskt eller rimligt att kräva att viktiga externa handelspartners och länder vi samarbetar med som nära vänner (minns att britterna är EU:s vänner - Allt annat är oacceptabelt efter 1900-talets historia, vår önskan om gemensam kultur för slippa nya krig och de behov av konkret hantering akuta säkerhetsproblem vi regelbundet har) ska ärva våra problem här. Utan våra problem behöver vi se till att börja lösa själva (vilket ännu ej är påbörjat alls: Folk kommer in och ut som de vill med fritt antal identiteter).
Så de här små-löjliga irrationella uttrycken såväl i UK som i EU uttryckande något av tappat prestige eller att man känner att någon förolämpat än får man lämna bland medarbetare man bäst ser till att göra sig av med i EU om man inte ska få se fler regioner som bygger starkt stöd för att exkludera EU. Istället kanske man skulle ta och städa upp diverse underligheter (där jag tidigare sista åren givet en försvarlig mängd exempel relaterat EU:s finansiering av forskning, hur leverabler av dom som får bidrag ska se ut och hur det i verkligheten fungerar, resp. mer sällan kanske bara en tyngre fråga ekonomi rörande att EU nu hade funktioner för att detektera de problem vi fick i Grekland, Italien m.fl. länder vilka också fungerade i mening att de år innan detekterade och rapporterade av problemet månadsvis uppåt där det kastades bort som politiskt jobbigt av ej i någon verklig mening politiskt valda utan tjänstemän vilka tycks det aldrig kan uttrycka något som kan irritera ett land - Vissa andra funktioner kan detta men har då mer av en tydlig big-country-sponsor i EU. Massa miljarder som dom funktionerna kostat genom åren för att hindra alla miljarder Grekland & Co kostat. Lite som avgasfusket som publicerades av samma myndighet som upptäckte det flera år innan som jag länkade till i ett inlägg: Gotta be right:ish när man reagerar förutom right om förvaltningens sundhet haltar. Det är några exempel som kan hitta här och jag tänker att andra utanför finansiering forskning finns).
