En av de många ganska abstrakta teorier eller kreativa tanke-hjälpmedel relaterade kultur och (åtminstone där de oftare över åren har ett mer stabilt intresse för resp.) marketing är låg- och hög-kontextuella kulturer.
Vad jag funderar över är emellertid att om konceptet nu ev. motsvarar något tillräckligt verkligt för att ha en effekt som går att utnyttja eller se påverkar en del av världen vad säger det om teorier för inlärning? Ty mycket indikerar ju att liksom frequency effect påverkar diversity och kontext vår inlärning (för det senare området är här på bloggen antagligen diskussion långt tillbaka runt spreadability och Bluelight intensity resp. similarity dom riktiga delarna).
Förutom välkända tumregeln om att varierat kontext gör att vi lättare minns är upparbetat intensitet för ett ord (eller koncept) och storleken på dess kontext (i den mån det var meningsfull information) indikerande för effektivitet att processa ordet (hur enkelt och snabbt läser du, hur väl minns du, vad vid vilka skador och sjukdomar glömmer du där för det sista jag spekulerar att orsaken till att man vid stroke och liknande får svårare för hög-frekventa ord kanske - och här saknar jag verkligen grundkunskapen för syresättningen hjärnan men tänker att eftersom mätning sådan aktivitet används för att indikera relevant aktivitet för tankar är det vettigt - är att de aktiverar upp mer inlärt generellt relaterat kontext runt om sig där skador mindre blodkärl gör att kontext kopplingarna inlärda nu ej fungerar som innan och stör sönder konceptet som bara blir underligt och fel: Utan den förklaringen får man kanske kasta tredje-gruppen eftersom den ibland ses som svårförklarad från kontextuella faktorer).
Det finns ingenting så vitt jag vet som talar emot en tillochmed mycket stark koppling mellan kontextuell påverkan - större relevant bredd - utnyttjad etablerad och inlärning. Jag skulle tvärtom bli väldigt förvånad om det inte är samma effekt: För hur inlärning skett upparbetat och att samma faktorer stimulerande den gör den inlärd effektivare.
Men hur lär vi oss kontext för ord? Jo det gör vi genom att höra, läsa (och tala tror jag: varande en kanske alltid delvis kreativ process där respons är en möjlig kvalitets-indikator), hand-tecken, föremål i konstverk (minns ibland irrationella föreställningar om över-meningsfulla budskap i konst - som företeelse också utnyttjad i romaner - där kontext typiskt mellan komponenter kan dra upp aktivitet men ändå vara upplevt gömt nytt övergripande pekande på ett stort värde att hitta som Jesus oäkta barn eller den hemliga sura Buddha skrev om att det ej är korrekt att leva i kloster om det inte är romantiskt blandat mellan könen vilken en konspiration munkar gömda i katakomber för kunna fortsätta leva i celibat m.m.).
Hög-kontextuell kultur i den mån vad som avses är verkligt kontext vi kan mäta snarare än något man kan uppleva från en kultur betraktande en annan (stora missuppfattningar det rent basala är ej ovanligt: Länge menades ex. att kinesiska språk med dominerande kultur-kust saknade förmåga att orsaka vissa former av trovärdighet och osäkerhet på samma omedelbara sätt som engelskan: Helt säkert felaktigt och mycket vanligt-exempel på felaktiga resonemang inom cross-cultural psychology och lingvistik) så bör om inte mycket bättre dokumenterade (uteslutande sådant som endast berör frequency effekt antagligen idag flera hundra studier bara senaste åren: Ibland lite olika beteckningar resp. "upptäckt" igen) vara defekta. Alternativt ska inlärning hos folk i hög-kontextuella kulturer störas.
Kontext implicita behöver etableras i språket så vi kan lära dem mer än bara utnyttjas för att uttrycka mening. För mig tycks teorin bygga på att kontext kan uttryckas gömt i vissa kulturer utnyttjande inlärda mer komplexa kontext svårare att förstå från orden: Men accepterar vi det är det svårare att se hur dessa kulturer lär sig kontext. Om det inte är via språket så via vad?
Det är knappast att språk skiljer sig särskilt här hos yngre avvikande mellan hur olika kulturer delats in. Mycket här är känt följa vissa typ utvecklingar såväl som kontinuerligt med några "hopp" i utveckling gå mjukt från ett steg till ett annat rörande mängd ord barnen lär sig. Hur barnen lär sig tala dom åren avgör hur de talar sedan.
Vidare gäller att diverse låg-kontextuella kulturer bl.a. Wikipedia resp. minns jag en artikel i en lite äldre antologi jag läste indikerat som exempel på kulturer hörande till europeiska "kulturellt" blandade är konkret bland de kulturellt minst varierade vi har: Hörande till de mest sådana gruppen. Exempelvis nära till Sverige självklart Finland.
Finland har två helt dominanta kultur- och språklig grupper. Och landets moderna kontakt med omvärlden har varit ytterst smal: Sverige och Ryssland. Kulturerna ännu idag uppvisar också precis som andra kulturer med mindre upparbetad varians en preferens till att ta det lite lugnare med invandring, kulturutbyte o.s.v. För Finland kan vi förövrigt utesluta ev. genetiska faktorer då landet motsvarande är föga genetiskt varierat (mindre påverkat folkvandringar, modern invandring, färre krig med olika aktörer med soldater kommande med efterföljande våltäkter).
Gissar jag (och jag har ganska oseriöst inte gjort någon kontroll alls) rätt från namn m.m. information enkel att dra grova ibland inte sällan felaktiga men oftare för mig i alla fall verifierat riktiga slutsatser om närmare kultur-hemvist bland de större invadringsgrupper som befolkade USA tänker jag att troligt land man släktar ifrån, tänkbar religiös-kultur bakåt m.m. sätter Hall som publicerade teorin under 1970-talet närmare själv så att säga till dom låg-kontext-kulturer ofta angivna som exempel:
"Lower-context culture
Australian
Dutch
English Canadian
English
Finnish
German
Israeli
New Zealand
Scandinavia
Switzerland
United States
Higher-context culture
African
Arabic
Brazilian
Chinese
Filipinos
French Canadian
French
Greek
Hawaiian
Hungarian
Indian
Indonesian
Italian
Irish
Japanese
Korean
Latin Americans
Nepali
Pakistani
Persian
Portuguese
Russian
Southern United States
Spanish
Thai
Turkish
Vietnamese
South Slavic
West Slavic"
Från: High and low context cultures | Wikipedia
Teorin och modeller som dessa även om de ofta inte har någon riktig substans i sig eller pekande på någon metod ej redan existerande i alla möjliga varianter med olika namn kan ibland ändå ha ett värde. Det ger lite nya faktorer som påverkar kreativitet och tänkande och skapar förutsättning (motiverande folk) för fler att tänka efter och säkert mer än att bara läsa reflektera vad man själv mött.
Men för praktiskt mer av värde man kan göra något av konkret är bättre och ej dyrare vägar till kunskap mindre att handla de "management-natur faktaböcker" presenterande denna och liknande modeller utan istället handla sig en bra handbok i förslagsvis som första steg cross-cultural psychology. De går för de jag läst bra igenom de vanligaste och viktigaste fenomenen såväl som begränsar och vanliga felresonemang. Och får allt mer än säg 20 år gammalt måste man ha klart för sig att det väldigt ofta från dom här ämnena visat sig vara defekta resonemang eller data som är kopplat till något men dåligt så där andra förklaringar fungerar bättre. Dataanalys som en faktor här var sämre för bakåt (i särskilt vissa forsknings- och ämnesområden där sociologi och psykologi är notoriskt dåliga för den första resp. delar av under-ämnen för den senare - perception är dock ett upplever jag bra data-hanterande område inom psykologin - förr och oftare också idag).
Ej den bästa boken jag har men tror jag den lämpligaste därför att den fortfarande är vanliga hos bokhandlare och ej fodrar att man i särskild stor omfattning kontrollerar studier och slutsatser (som för äldre referensböcker) resp. samtidigt fodrar föga när det kommer till vetande inom rörande matematik, psykologi eller något annat (ganska lätt språk också: Cross-cultural psychology folk kan skriva enkelt och trampar heller aldrig någons tår vilket kanske är ett av dess svagare områden relaterat quality assurance - för står respekt idag i kontrast förr "andra kultur-koncept" likt Ubuntu m.m.):
Cross-Cultural Psychology
Research and Applications (3rd Edition)
John W. Berry, Queen's University, OntarioYpe H. Poortinga, Universiteit van Tilburg, The NetherlandsSeger M. Breugelmans, Universiteit van Tilburg, The NetherlandsAthanasios Chasiotis, Universiteit van Tilburg, The NetherlandsDavid L. Sam, Universitetet i Bergen, Norway
Ibland länkar jag Google Books men den här gången gick det fel och om jag vågar försöka det igen vet jag ej: Viktimiserad och rädd: Google Books förstörde min Google Chrome till att söka fel. Åtminstone vågar jag i så fall inte söka när jag är där. Mycket hög-kontextuellt förväntat av mig som svensk att jag ska vilja söka i hela boken istället för på själva hemsidan. Eller om nu teorin tänkt sig att det ska vara tvärtom. :-)
Och mycket betryggande väger boken enligt Cambridge hela 1.36 kg. Färre än 800 gram och åtminstone jag är för mycket man för att vikta ner mig till att läsa. Lätt, ytligt, eller tunt innehåll är för bra referensböcker ofta bara mindre innehåll för pengarna snarare än att det är bättre sammanfattat (mer sammanfattat bättre för tyngre böcker).
