Av och till genom åren sedan gissar jag första gången 2009 eller 2010 har jag i inlägg rörande negativa stereotyper (se här för troligt de flesta) diskuterat numera ett antal studier pekande på att vi effektivt bemöter dem genom att uppleva ilska om effekt i form av reducerat upplevt egen-värde inte ska riskeras (det senare har i andra resp. i några fall samma studier visat sig avspeglas mätbart genom reducerat arbetsminne bl.a. för en av de första studier jag såg det noterat för kvinnor och matematik vilket är tämligen fascinerande eftersom matematik hör till det mer arbetsminnes-krävande att pyssla med i långa härledningar o.s.v.).
Lika fascinerande skärning som den negativa stereotypen funktion av kvinnor och matematik ser vi för reklam syftande att motverka rökning:
Vi gör här en tänkbar tolkning utan att jag ännu djupare eller bredare försökt följa upp resultaten (och tolkningen vi gör här är inte självklart enkel från befintliga studier att se indikerad ännu). Låt oss först notera oavsett studien:
- I särklass dominerande verksam substans i tobak är nikotin.
- Nikotin påverkar flera system i hjärnan. Emellertid det mest intressanta här och vad som troligt nära nog helt står för beroendesjukdomens bibehållande resp. skapandet av beroendet och varför nikotin initialt innan intränat (därefter ej jämförbart alls med första månaderna till året) känns mycket trevligt vilket vi förenklar till:
- Ökad mängd nor-adrenalin i topologiskt område runt återupptagningen för neuron i signalering.
- Ökad mängd dopamin i topologiskt område runt återupptagningen för neuron i signalering. Vilka båda kommer förskjuta jämnvikt för återupptagning dopamin (en del dopamin återupptas troligt även i receptorer för återupptagning nor-adrenalin).
Reduktion av den relativa mängden fritt dopamin - näraliggande receptorer för återupptagning - som funktion av återupptagningen (vi återupptar större andel av den fria mängden neuronen innan uttryckt framåt med) ger bl.a. till resultat:
- Reducerad impulskontroll.
- Ökat behov av grundläggande belöning (d.v.s. mat, sex m.m. resp. vad som parasiterar på väldigt konkret belöning resp. ev. att vad som parasiterar konkret resp. abstrakt i orbito-frontala kortex dessutom troligare förvärrar eller kan utlösa sug efter nikotin).
- Försämrat arbetsminne.
Ungefär motsvarande negativa stereotyper i effekt.
Antag nu att reklam syftande till att få folk att sluta röka i sig aktiverar ett antal negativa stereotyper associerade med rökning d.v.s. uttrycker mindre värde som människa därför rökande (ex. associerat sjukdomar). I så fall om dessa ej bemöts med ilska vilket jag tror ganska få rökare gör numera kan de resultera i motsvarande effekt som att reducera mängden nikotin. Reducerar vi därefter mängden nikotin vi faktiskt tar in blir nu abstinens värre än de blivit annars.
Stämmer detta (och det skulle inte alls förvåna mig) försvinner troligen effekten efter en tid (om ej återuutryckt fortlöpande) men det kan sakna praktiskt betydelse eftersom första fem till tio dagarna är troligen ofast de mest problematiska (för den som ej röker ganska begränsade mängder utan ligger i "god" mängd sedan många år). D.v.s. för dom som prövar att sluta röka p.g.a. av denna form av reklam kan det vara svårare att sluta än om utlösande orsak ej var reklamen.
För kvinnor som valt en politiskt karriär eller varför inte en karriär inom ekonomi och som har eller fortfarande röker där ett antal års historik finns kanske (många andra liknande grupper finns givetvis med eller utan just kvinnor i centrum) kanske något intressant att se om vad som är mer funktionellt för att sluta röka. Gäller kanske att några positiva stereotyper varit viktiga för många som faktiskt klarat att sluta? Är det kanske svårare för kvinnliga makthavare att sluta röka än för andra kvinnor? Eller är det förutom att rökning är vanligare hos kvinnor vars dagliga roller representerar mindre associerat värde svårare för dem?
