Ett exempel på hur symboler kan berätta om historien är dessa medaljer från skytte - samtliga från tidigt 1900-tal - där närheten mellan skytteklubb och paradigm totalförsvaret tydligt framgår. Skytteklubb har vid denna tid vad som mer än kanske för individen viktigare motivationen av sport utan också värdet för försvaret att medborgarna tränar upp sig i skytte själva (bedömt från medajerna för just detta fall men rent allmänt ett styrande paradigm för totalförsvaret nästan fram till idag: sista åren reduceras).
Medaljerna har dessutom visst konstnärligt värde och illustrerar väl hur ord och korta meningar med starkt entydigt konvergerad mening antingen rationellt (som namn på skytteklubb eller plats) eller emotionella koncept (kungens valspråk). Samtliga är från min långt innan jag född avlidna farfar (förövrigt några några år efter hans död när min far var åtta år om jag minns rätt kom länsfiskalen förbi med gevären far ärvt länsfiskalen förvarat efter dödsfallet samt så klart en vapenlicens han precis skrivit så att han kunde vara till nytta för mor med att jaga: innan hade han aldrig skjutit med något).
Medaljerna ligger på ett foto av mig tillsammans med Tjänstehund Herman (svart III) från 1995. Vi noterar på högra armen soldatmarket tidstypiskt i tyg och med ett mer abstrakt eller generiskt vapen som motiv (exakt om det är k-pist eller automatkarbin är inte enkelt tydligt även om jag tror mig minnas att flera varianter fanns där vi trots utbildning på k-pist fick motiv "automatkarbin").
Baksidan av medaljen längst ner (samma som vi ser ovansidan på i bilden direkt ovanför) tycker jag excellent visar på vad det handlar om i implicit försvarsutbildning: