En produkt likt en energidryck eller kaffe är vad vi kan betrakta som en symbol-grupp (se gärna diskussioner fortlöpande i serien riktad information) bestående av symbole och koncept som - bl.a. från vår erfarenhet av produkten resp. bredare indikerat vår generella kunskap såväl som värde-association ej direkt enkelt relaterat föregående två - ger oss en prediktion om produktens värde (även om vi har ej ska titta särskilt djupt på värde är det värt att säga att oavsett om vi framöver ev. refererar till produktens värde avses genomgående det predikterade värdet relaterat inköp: skillnaden är som vår inlärning fungerar verklig).
Det är lätt att spontant uppleva denna association och möjlighet att skatta den som the shit i produkt-marketing men som jag berörde tidigare ska intensitet associerad symboler inte underskattas när det kommer till mycket användning där vi behöver prediktera vad indikerat en tidpunkt indikerar om framtiden. Vidare är reward-dimensionerna knappast möjliga att förenkla ner till användning utan stödsystem i mjukvara och själva konceptet med vad jag draftar upp i serien om riktad information är att det är vad som förenklats ner till metoder funktionella även utan databaserad analys, statistiska databaser och ej mänsklig intelligens. Exemplet här tyckte jag dock var intressant och tar upp det här utanför riktad information eftersom jag ogärna vill glömma bort det eftersom det bör fungera utmärkt för det sekundära syfte riktad information har som serien kommer arbetas om till längre fram (där reward-dimensionerna kommer beröras).
Sista en till två månader har jag kraftigt minskad min konsumtion av kaffe, te och energidrycker. Denna reduktion har ej varit planerad utan vad jag fortlöpande kunnat konstatera och bedömer jag huvudsakligen orsakad av att jag fått ökad känslighet för biverkningar i form av nervositet (p.s.s. har jag också kraftigt reducerat konsumtion av tobak samma period).
Handlande idag upplevde jag snålhet relaterat en mycket god äpplemust som säljs för cirka 22 - 23 kr per flaska. Samma snålhet är ej vad jag normalt upplever när jag handla ex. energidrycker eller bättre kaffe trots att väsentlig prisskillnad ej finns.
Vad är orsaken? Oavsett hur god äppelmusten är gäller att dess angenäma potential är temporalt avgränsad (undantaget ev. effekt av antioxidanterna från äpple resp. kryddning: jag noterade en smak kryddad med kanel jag ej köpte förra gången och kan tänkas påverka lite annorlunda här givet innehåll ämnen som mer direkt påverkar reward) resp. ej heller etablerat inlärd.
Tar vi energidrycker gäller att effekten av koffein (allmänt inlärd reward-associaton i kunskap) och igenkännande sorter jag typiskt köpt i deras symboler till effekt är etablerad inlärd. Vidare gäller att reward-påslag av dem ej är temporalt avgränsat utan har effekt under ganska lång tid innan koffeinet slutat att påverka.
En indikation om en trolig del av mekanism bakom värdering av drycker innehållande koffein såväl som problematiken att enkelt översätta direkt vetskap (vad vi delvis undviker till kostnad av mindre exakthet genom att skapa representationer för symbolernas associerade värde generellt som indikerat språk) ges i:
- Adenosine receptor–dopamine receptor interactions in the basal ganglia and their relevance for brain function Physiology & Behavior, Volume 92, Issues 1–2, September 2007, Pages 210–217, Karolinska Institutet - Neuroscience
Aktivering dopamin-receptorer av undertyp D1 bör representera delar av förklaringen. Medan orsaken att det ej tenderar att vara en problematisk drog (oavsett ofta mycket tydligt beroende) kan vara dess inverkan på D2-receptorer möjligen reducerande deras aktivitet. Det senare kanske också förklarar inlärningen till ofta tydliga beroenden genom vad som möjligen är aktivering av GABA.
Vi har samma fenomen när det kommer till drycker med alkohol där prisskillnad har föga avgörande inverkan för de flesta relativt kvalitet. Ej heller är negativa risker vad vi självklart värderar funktionellt eller ens rationellt. Prismedvetenhet väljande ex. vin eller öl på Systembolaget kan vara verkligt men lika verkligt kan vara att efter konsumerat delar av vad där inköpt köps också mycket dyrare öl eller vin på restaurang. D.v.s. pris-värdering är relativt kontext där sammanhanget är att värderingen i sig av alkoholen gör att inköp i sig är mer eller minde given.
Att publicera i rätt journaler för att bygga värde
Noterande att svenska Karolinska Institutet är involverade i studien publicerad i en av Elsevier är det värt att peka på att vi nu vet hur skillnaden mellan publicering i journaler med smalare tillgång (d.v.s. prenumeanter resp. via bibliotek) resp. journaler som gör artiklarna bredare tillgängligt (att de kan läsas av alla resp. också kan återpubliceras) inverkar på citat och därmed aktörens förutom skribenternas värdebyggande.
Jag avstår från att kvantifiera skillnaden här då jag fortfarande behöver ta en ned en större mängd "enkla" referenser för att verifiera att jag har en tillräcklig mängd av just artiklar från Elsevier avseende deras existerande (d.v.s. titel, doi o.s.v.) just därför att Elsevier i särklass skapat sig en separerad egen liten värld. Det är emellertid att betvivla att skillnaden i vad jag saknar i vad jag redan tagit ner kan göra enorm skillnad pekande på att det är mer lönsamt att publicera där artiklar är bredare tillgängligt.
Skillnaden i byggande varumärke växer (men ej vad jag försökt kvantifiera storlek på alls åtminstone ännu) när vi också betraktar referenser i annat än andra journal-artiklar.
