Det dröjde fler år än man med rimlighet förväntat sig och om det visar sig alls bra med uppenbart god finansiering eller om det visar sig problematiskt återstår att se. Det lilla indikerat pekar väl knappast på att man avvikit i Game School från knapphet i allt utanför spelet.
Själva valutan och definitionen av värde ligger ju just i spelet: Konceptet är givetvis inte särskilt unikt för Enders Game utan flocken möjlighet att etablera kollektiv kunskap i kulturen där enorm flexibilitet existerar: Vi har roligt när vi arbetar och annars lär vi oss att arbeta bättre eller sover och äter. Ungefär som jag försöker hålla mig till när jag behöver ta nivå uppåt. Värdet är inte resultatet utan att skapa det högkvalitativa resultatet därför med varje annan inlärningssignal återvänder du inte utan stannar fet och nöjd i lugnet.
Där ligger nu när subkultur uppstår kring spelet och föreställningar hur vi vinner och segrar the ladder finns. Det är ej dom hårda tvingande reglerna i sig som är problematik så mycket som värdet vi avstår från i föreställningar, antagna regler vi ej ifrågasätter och allt liknande förhindrande on going victory.
I jättensspel där föreställningen och det implicita antagandet är att du kan vinna en annan väg än genom att vara i eller ovanför burn-out. Och där segern ligger i att mörda det som koncept. P.s.s. som när Ender senare strider två orörliga armér med pre-frysa dina soldater i dom dödas fästning - orörliga men rörliga i den prediktion av segrande rörelse fiendens orörlighet tillåter.
