Årets (antar vi även om med aktuell salthalt gör det verkligen det samma när paketerad senaste fem åren i alla fall) var lika föredömligt potentiellt långsiktigt tänkande i dom pensionsproblem vi arbetar upp för framtida generationer. Inte otroligt balanserande med sin höga salthalt en och annan pensionskostnad genom att binda upp vätska understrykande befintliga hjärt och kärlproblem. I ett personligt perspektiv vad man på samma sätt bättre ej äter om man fullt 50 år eller sista året haft högt blodtryck.
För att ge en intressant kontrast till salthalten kan vi som jag ta en tur förbi livsmedelsbutiken och köpa riktig gräddfil (säljs tror jag under namnet smetana i vanliga livsmedelsbutiker och är gräddfil gjord av just grädde och fetare mer gräddsmakande - men beroende på smak kan vanlig gräddfil eller creme fraiche vara lika bra). Vi rör den med 1/3 - 3/4 hjortronsylt beroende på vad vi tycker smakar bra. En del av hur smaken optimeras är via salt, socker, fenomföreningar sylten, förkortade förbrända proteiner och aminosyror från rökningen och fettet från den "riktiga gräddfilen där det också förstärks av syrligheten. Man tar stort från av alla av våra största smakförstärkare.
Av fem korvar jag köpte för 100 kr var renkorven fin. Älgkorven jag också hunnit köpa var något för mycket saltad i min smak (älg kanske slaktas mindre industriellt än ren och saltas lite extra).
Nyttigare är den färskrökta regnbågen. Både i köttets egenskap och därför som köpt på Vaksalatorg idag kompetenskrävande i handlaget med rökningen korrekt mycket försiktigt saltad (men givetvis p.s.s. om du är ovan att röka, vill spara länge, är mindre noga med hygien, mängd av kolväten du klarar att ha i utrymmet så att säga m.m. ökar risken för att vad rökt går dåligt - särskilt vill vi ju vara noga om vi eller helt undvika bättre att röka under mark blandade livsmedel från djur- och växtriket tillsammans i undermark utrymmen - men regnbågen jag smakade var av allt att döma bra rökt utan något indikerande problem och betraktande den paketerade regnbågen fanns ingenting alls på någon av tre indikerande slarv). För ca 115 - 125 kr beroende på hur stor resp. fisk är ett acceptabelt pris (men ganska små jämfört med de gigantiska rökta fiskar som säljs i vanliga livsmedelsbutiker men här genom färskrökt mycket mildare och den rökta fiskar jag huvudsakligen när jag väljer själv köper om alls). Odlad i dalsälven. Att försäljaren kanske var dalmas ska man ej oroas av. Dalmasar, samer, norrlänningar, zigenare och skåningar är ej ovanliga bakom stånden och blir sällan våldsamma. Just dalmasen är ju dessutom som vi kan lära av historien mer vinteraktiv på skidor när det handlar om våldsamma utbrott.
En hel del ganska bra ostar men lite för distansierat relativt smak in i den mjukare hårdosten än jag tycker rätt. Smakrik hårdost bör vara hårdare närmare de spanska hårdostarna som jag föredrar det. Mindre av särskilt relativt tycker jag normal kvalitet eller vad jag normalt handlar fanns. Jag har haft mycket större tur med ostkvaliteten när jag handlat på bondens marknad ibland beroende på året fredagar vid stationen i Uppsala. Där finns inte sällan mycket goda ostar (men självklart: P.s.s. vi ej ska skrämmas av dalmasen i onödan på marknaden gäller att vi ska låta oss luras av dom uppländks abönderna därför att de talar lite som vi: det är enklare lätt primitiva människor vars skogsliv gör dem mer benägna att hantera och lösa upplevda problem genom att sprita, skjuta och ge sig in i knytnävsslagsmål).