Jag såg föga hos regimen under som konvergerade till något funktionellt bra. Att våga kompromissa och inse att det primära och centrala är demokratin saknades förståelse av.
Ingenting hos den nuvarande regimen eller styrelse indikerar något mindre problematiskt om än ej knappast heller väsentligt mer probmeatiskt.
I praktisk mening fanns och finns stor hunger och såväl som förståelse av maktspelen men mindre av statsbyggande och skapande av värden för folket.
Jag har en känsla - och en stor del av vad jag lärt om mig själv såväl som människor allmänt är att vi gärna etablerar och skapar världen från våra känslor - av att Egypten nu är i sina sista dagar där utvecklingen kan vändas från att allt mer tungt etablerande landet som lika mycket paria för turisterna som stora delar av Mellanöstern i övrigt. Landet med etablerat varumärke för turister substansiellt etablerat genom åren är kraftig bromsande faktor men jag bedömer att går man fortsatt över vad vi alla i världen utanför den lokala konfliktens sidor ser som människo-fientligt, farligt och luktande ruttet ej diskret utan som den tunga stanken som slår emot dig på flygplatsen handlar det om i bästa fall 8 - 14 år svåra år.
En lösning krävande att resp. part faktiskt är seriösa snarare än människofientlia och hungrande efter den power high marscherande fol såväl som att etablerande makt och kontrollerande område ger och det svaga sinnet ej orkar stå emot är vad jag indikerande längre bakåt.
Övergångsfunktion inkludderar föregående president. Därmed inte sagt att jag tycker att han eller någon annan är troligt funktionell som president. En roll kanske bäst utelämnad tills demokratiska val genomförda. Det är ju heller knappast någon som tar en person på den rollen nu seriöst.
Att implementera kostnader för resp. part behöver heller inte särskilt vara vad som måste ske genom de mest repeterade koncepten i media. D.v.s. för större ekonomiska aktörer eller yielden brand power i omvärlden går det troligt substansiellt genom handeln relaterat militärens stakes i ekonomin jämförbart eller bättre med de militära-bistånden USA använder bl.a. för att etablera stabilitet rleaterat Israel-frågan (och om dessa bistånd oavsett andra motivationer tros funktionella är det värde värt att söka behålla då vi knappast vill riskera det området att falla bakåt till de av och till återkommande krigstillstånden: jag tvivlar lätt på det värdet men ser heller inte att kostnaden för bistånden eller effekt de kan medföra i övrigt är sådan relativt risken att jag där har fel är sådana än att det är ett värde bättre ej riskerande. Och notera särskilt att möjligheten att inducera jämförbar eller större konkret kostnad för involverade personer yielding power bromsande utvecklingen från det friskt mänskliga kan vara möjligt via andra domäner: läs konkret mätbar verklig kostnad för alla mellan-chefer hos militären vars samlade inflytande och påverkan uppåt i organisationen ej ska underskattas).
Så varför inte för en mängd av politiska entiteter och grupperingar med intresse av stabilitet i Europas omvärld såväl som världen börja plocka sönder Egyptens ekonomi rörande allt som enskilda individer uppåt i Egyptens militär tar ut konkreta världen från för att börja motivera dem? Finns något argument för att det ej är korrekt? En gemensam övning födande samarbete, negativt case för andra aktörer, och verkande konkret till en bättre värld vändande något negativt till visst positivt värde.
Det väsentliga argumentet ej emot men indikerande balansering är att kostnad för the Brotherhood och associerat också är lämpligt. Låt oss utelämna det för nu i alla fall.
