Turkey protests rage for second day (Guardian) ger en aktuell illustration till den utmaning en aktör i tydligt mer begränsade resurser att uttrycka information med och via har i:
I mekanism gäller ju både att vi ibland med rätt tidiga budskap hamnar "vinnande" mot den andra sidans budskap medan det i andra fall är mer av en super-position över en mängd symboler och perspektiv från fler nyheter kompromissande eller som inte sällan för en försvarlig del av läsarna ej inverkar trots att de är engagerade därför att en försvarlig aktivitet krävs för att dessa ska växla det perspektiv de redan står på. Det är emellertid alltid de som potentiellt kan förändra sitt perspektiv eller där det ej är etablerat som är intressanta.
När vi tittar närmare på nyheten etableras Prime minister Recep Tayyip Erdogan perspektiv och budskap direkt i ingress liksom första meningen i andra stycket - båda tillsammans med titel tillsammans med nyhet och med titel och ingress / sammanfattning i ingress mycket styrande för primacy effect och perspektiv när vi tolkar en nyhet - och åtminstone i denna nyhet är demonstranternas världsbild i underläge och framgår svårligen (därmed inte sagt att den inte framgår i andra nyheter the Guardian publicerat).
När vi betraktar problem relativt regeringens motsatt i "konflikten" / "argumentationen" är det tryggare för oss här att betrakta den från det engelska språkområdet som jag ju nyhetsanalyserat långa perioder senast under längre tid än en månad i sträck 2012 (dator-resurser är just nu ockuperat annat arbete både relaterat informationsanalys och utveckling ny version) snarare än lokalt Turkiet som ju större delen av kollektivt språk ej varit på engelska.
Just de år vi haft nyligen när idén om västerlandets ekonomiska kris är starkt kommunicerad med också många konkreta problem för ganska många, och från båda faktorer underliggande oro hos alla, är det lätt att intensitet och förändring utan särskild eftertanke i sig känns hotande. Det är i sig ett gemensamt bias eller om vi så vill "primacy effect" samspelande med tidigt aktiverade symboler och mening som här:
"Police use water cannon and teargas to disperse protesters, whom prime minister described as 'extremists running wild'"
Från västerlandets perspektiv är ju för protesternas värde viktigt att föra ut starka konkreta symboler i den värdegrund vi alla vill ska gälla alla och som uttrycker den stora kulturella likhet vi har mellan Västerlandet och Turkiet som konsekvens av en gemensam historia större än flera andra länder och regioner i Mellanöstern.
Det teokratiska konceptet som risk ska tror jag inte över- eller underskattas. Det ska inte överskattas därför att vi har en väldigt levande motsatt världsbild i alla de regioner som rör sig närmare eller där etablerat. Emellertid ska teokratin som risk heller inte underskattas. Det är inte i Iran en ideologisk dominerande världsbild mellan diktaturen etablerad i dessa delar är i sig en entitet som förmår skydda sig och bär en stor kostnad kontinuerligt för landets folk såväl som omvärld och ej heller trivial för folket att ta till något bättre.
Att visa en annan världsbild oavsett i Turkiet eller Egypten tror jag givet risk inte är fel. Samtidigt är det antagligen bra att se det som relativt befintliga demokratiska lösningar och deras förändring men ej heller oavsett dessa ge upp rätt till att demonstrera eller acceptera övergrepp på demonstrationer.
Den symbol för Turkiet med relevans dessa frågor jag spontant kom att tänka på var Mustafa Kemal Atatürk (Mustafa Kemal Pasha - Atatürk var den lagstiftade hederstiteln unik för honom). Vilket värde han har idag mer aktuellt i Turkiet vågar jag inte säga något om men det är ju om inte annat än väldigt imponerande person som åstadkom en hel del av det värde Turkiet har idag om än ej utan fel och brister.
I en kanske enklare bild av världen i intensitet, geo-avstånd och kulturell-distans kom den ökade intensiteten som väntan nu i den tidigare hettan som så ofta förr och här följande området de senaste åren. Det lär som diskuterat mer under slutet av förra året snart nog troligare märkas mer också i Asien.
Vill vi om än utan exakthet eller återkoppling mätning och analys från just nu säga något om det mer allmänt är det relativt Iran fortsätt ökad intensitet i deras närhet. P.s.s. ökad intensitet växande närmare den andra större diktaturen österut - Kina - i mötet Mellan Östern och Asien där i övergången vi har ett flertal länder jag tror får en lugnare framtid med demokratiska föredömen i etablering från instabila mellantillstånd eller diktatur.
Informations-vektorn, bandbredden, intensiteten och intensiteten avseende kontakt personer över kulturer är några saker viktigt. Hur många som nås av händelserna just nu i Turkiet och från det ex. uppfattar att en försvarlig andel av befolkningen i Turkiet mindre gärna vill att nationen rör sig närmare teokrati (i meningen en tänkt skala där jag inte är riktigt övertygad om att det är worst-case som är målsättningen för den nuvarande regeringen vilken jag i ett antal helt andra frågor relaterat utrikespolitik upplevt balanserad och vettig).
